I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.
Vad handlar snippa-fallet om?
Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.
Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?
Vad betyder snippa?
RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.
Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.
”Snippa-domen” i nyhetsmedierna
Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.
Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?
- Oisin Cantwell: Skandal om rätten pressade åklagaren att ta bort yrkande i ”Snippa-målet” (Aftonbladet).
- Malin Lernfelt: Sätt Snoppen och snippan på repeat (Bohuslänningen).
- Kajsa Kettil: Snippa-fallet bör tas upp av Högsta domstolen (Borås Tidning).
- Sakine Madon: Snippa betyder förstås hela snippan (Corren).
- Göran Greider: Snippa! Snippa! Snippa! (Dala-Demokraten).
- Linda Westerlind: “Därför är snippa-fallet en katastrof” (Folkbladet).
Introduktion
Wikipedia är världens största uppslagsverk som ibland har fått ett något oförtjänt dåligt rykte. Vissa medicinska artiklar är kända för att vara den bästa källan till information enligt experter och när jämförelser har gjorts mellan uppslagsverket Britannica och Wikipedia kom man fram till att de var lika pålitliga.
Att Wikipedia är öppen för vem som helst att redigera används oftast som huvudargumentet mot uppslagsverket. Men kanske är det just det som är dess styrka. Tydligt regelverk kring hur man skriver och med aktiva användare som kontrollerar, granskar och ändrar sakuppgifter och språk är det sällan fel slinker igenom. Användare uppmanas till att vara transparenta med var och när de har hittat källor till information. Till skillnad från sociala medier står Wikipedia dessutom helt utan reklam och andra ekonomiska intressen.
Lektionsförslag
Wikipedias grundprinciper
Börja med att titta på Wikipedias grundprinciper. Diskutera sedan: Vad krävs för att något ska räknas som en godtagbar artikel? Vad utmärker en bra artikel? Kan ni hitta exempel på mindre bra texter som är i behov av att korrigeras eller uppdateras?
Utforska diskussionssidan
Vid varje Wikipediaartikel finns en flik där skribenter och moderatorer diskuterar de förslag på ändringar som kommer in. Artiklar av lite mer kontroversiellt slag får ofta längre diskussioner, se till exempel artikeln om riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) för ett aktuellt exempel (läs mer om det här).
Vad diskuteras? Hur märks det att användarna hjälps åt?
Utforska fotnoterna
Välj ut en artikel och kolla vilka länkar den bygger på. Fundera på följande:
Vem ligger bakom information? Vilka bevis presenteras? Vad säger andra källor om informationen?
Låt eleverna bidra
När eleverna börjar bli varma i kläderna och bättre förstår sig på hur Wikipedia fungerar kan man låta dem utforska uppslagsverkets möjligheter på egen hand. Börja med enklare uppgifter, som att lägga till information i skapade artiklar, lägga till källor där det saknas eller rätta fel. För lite mer avancerad nivå kan eleverna få pröva att översätta engelska texter till svenska eller vice versa. De kan även lägga till bilder, filmer eller animationer i enlighet med upphovsrätten.
Det slutgiltiga målet kan vara att eleven ska skapa ett nytt bidrag till uppslagsverket. Samla bidragen under ett gemensamt projekt. Som lärare bör man handleda eleverna i språk, sakinnehåll och källhantering och förbereda eleven på att den kan behöva försvara sitt bidrag i diskussion med andra användare och moderatorer.
Varje användare har en egen sandlåda där de kan experimentera och öva på att skriva enligt Wikipedias regler.
Resurser
- Digiteket: Att skriva på Wikipedia (kurs)
- Wikipedia: Använda Wikipedia i undervisningen.
- Wikipedia: En introduktion till att skriva på Wikipedia.
Koppling till styrdokument
Svenska 1, centralt innehåll
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
Engelska 6, centralt innehåll
- Texter, även komplexa och formella, från olika medier.
- Sökning av innehåll i större textmängder, eller längre sekvenser av talad engelska, i källor av olika slag och utifrån olika syften. Värdering av källornas relevans och tillförlitlighet.
- Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, där eleverna resonerar, argumenterar, ansöker, återger och sammanfattar.
ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.
Diskutera
Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.
- Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
- Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
- Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?
Använd Chat-GPT i klassrummet
Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.
Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.
- Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
- Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
- Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
- Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
- Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.
Lästips
- Johan Falks bok “AI och skolan” (Fri nedladdning).
- SvD/TT: Därför hotas även ditt jobb av AI
- Andreas Ekström: Kan roboten ta över mitt jobb? Svaret får vi nu (Sydsvenskan).
- Linus Larsson: Hur öppet är Open AI med Microsoft som storägare? (DN)
- Computer Sweden: Lågavlönade anställda i Kenya fick lära Chat GPT vara mindre hatisk
Koppling till styrdokument
Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.
En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus. Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.
I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?
Diskutera
Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?
Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?
Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?
Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?
Vad säger lagen?
Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?
Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?
Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?
Vad säger nyhetsmedierna?
Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.
Flera artikelförslag finns nedan.
Lektionsunderlag
- Kristersson om aktionen med Erdogan-docka: Avskyvärt – förstår Turkiets ilska (SVT)
- Johan Pehrson om Erdogan-dockan: ”Vi har yttrandefrihet i Sverige” (Aftonbladet)
- Tobias Billström: Viktigt att ta Turkiets känslor på allvar (SvD).
- Han hängde upp dockan: ”Måste provocera för att få reaktion” (TV4)
- Experter om Kristerssons hårda ord: ”Skäms över Sverige” (GP, kan krävas inloggning)
- Nils Funcke: ”Ministrarna agerar extremt olämpligt” (SvD Debatt)
- Johanna Frändén: Den hängda Erdogandockan får mig att tänka på Charlie Hebdo (Aftonbladet)
- Alex Schulman: Ulf Kristersson hyllar Turkiets ”demokrati” och pissar på vår (DN)
- Anders Gustafsson: Om det varit en Nooshi-docka som dinglat i en lyktstolpe? (BLT)
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Skriv en dikt
Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.
Källor att använda
Sara Lövenstam: Nyorden 2022 vittnar om mörka tider (SvD)
Språket i P1: Orden som präglade “Språkåret 2022”. (Sveriges Radio)
Här följer en övergripande planering för hur man i klassen kan arbeta med att göra en egen tidning. Längst ned finns en länksamling med fördjupningar i frågor som hur man skriver olika typer av texter, vad man ska tänka på när det gäller pressetik och liknande frågor.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.
Söker du ett publiceringsverktyg för att enkelt kunna göra en egen skol- eller klasstidning, kan Mobile Stories vara ett alternativ. Läs mer om det här.
Steg 1.
Tänk noga igenom vilka du vill ska läsa din tidning och vad du vill ha sagt med den (vilket syfte du har). När du har bestämt dig gäller det att hålla sig till det.
-
- Bestäm innehåll som passar till dina läsare.
- Använd en stil som passar ditt syfte.
Steg 2.
Bestäm ett namn och en logotyp som passar till vad du vill med din tidning och som lockar dem du vill ska läsa den.
Steg 3.
Vad ska tidningen handla om? Om ni är fler som ska göra den så bör alla vara med och diskutera innehållet.
Ska ni ha några fasta avdelningar som alltid finns med? En dagstidning har nyhetssidor (lokalt, inrikes och utrikes), kultur, sport, debatt, insändare, familj, nöje med mera.
Steg 4.
Ska tidningen ha annonser? Får det vara vilka slags annonser som helst?
Steg 5.
Om ni är fler som gör tidningen kan ni fördela arbetsuppgifterna. Mer om vem som gör vad på en tidning finns här.
Vem ska vara chefredaktör? (Den som har det övergripande ansvaret för innehåll och stil. Se punkterna 1–4).
Vilka ansvarsområden ska de övriga ha? Sportredaktör, kulturredaktör, bildredaktör, annonsansvarig med flera.
Steg 6.
Diskutera tidningens layout. För att det ska bli enklare att göra tidningen och framför allt för att det ska bli enkelt att läsa den bör ni inte börja från början varje gång utan ha vissa fasta platser i tidningen som alltid återkommer. Bestäm också vilket/vilka typsnitt ni ska använda på texter, bildtexter, ingresser och på rubriker så att ni inte förvirrar läsaren genom att byta hela tiden.
Steg 7.
Var noga när ni väljer bilder. Bilden ska ge läsaren mer information än bara texten.
Steg 8.
Var noga med att hålla de tider ni har kommit överens om. Om ni drar ut på tiden förlorar en del nyheter i värde och känns inte alls som nyheter längre när tidningen äntligen kommer ut.
Steg 9.
Gör förstasidan (ettan) sist. När du/ni är klara med hela tidningen kan ni välja vilka nyheter ni ska ha på förstasidan. Där ska ni lägga det ni tycker är den viktigaste nyheten (tänk igen på vem ni skriver för och vilken slags tidning det är). På ettan lägger ni också andra nyheter som lockar många av era läsare så att de blir nyfikna på vad ni har i tidningen. Använd bra bilder på ettan.
Steg 10.
Det är bra om någon som inte själv har skrivit artiklarna och som är van läsare läser igenom allt och försöker hitta fel som ni kan rätta till innan ni publicerar (läs också om de etiska reglerna nedan).
Steg 11.
När ni har kommit ut med er tidning samlas ni för att diskutera vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Skriv ner sånt som ni vill bli bättre så att ni kan tänka på det när ni gör nästa tidning.
Kom ihåg publicitetsreglerna!
Här följer några råd kring vad du bör tänka på innan du publicerar en text eller bild.
Bland länkarna längst ned finner du publicitetsreglerna för press, radio och tv hos Medieombudsmannen:
Ge korrekta nyheter
- Var kritisk mot nyhetskällorna.
- Du måste kontrollera att den som du får uppgiften av (källan) går att lita på. Försök också att kolla uppgiften med någon annan källa som inte är påverkad av den första källan.
- Löpsedel, rubrik och ingress skall stämma med det som står i texten.
- Var noga med att bilder och illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.
Var generös med bemötanden
Om tidningen har skrivit något felaktigt så ska du rätta till det så snart som möjligt. Om du har skrivit något om någon annan så bör den personen få möjlighet att yttra sig i artikeln eller senare komma med ett genmäle (svar med sin version av händelsen).
Respektera den personliga integriteten
Undvik eller tänk noga igenom om du vill skriva något som kan vara kränkande för någons privatliv.
Undvik att skriva om självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatliv.
Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild av hänsyn till offren och deras anhöriga.
Skriv inte om personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget.
Var varsam med bilder
Det som står här ovanför gäller även bildmaterial.
Bildmontage, ändring av bilder på elektronisk väg eller bildtext får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Skriv alltid intill bilden om den är manipulerad (på något sätt förändrad).
Hör båda sidor
Försök alltid att ge personer som kritiseras i faktatexter tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att berätta alla olika sidors synpunkter i frågan.
Tänk på att en person misstänkt för brott enligt lagen alltid anses som oskyldig om det inte finns en fällande dom.
Var försiktig med namn
Tänk noga över följderna av att skriva ut någons namn. Avstå från att publicera namn om det inte är inte är alldeles nödvändigt att läsarna får veta det.
Om du inte skriver ut namnet ska du inte heller publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör det lätt att känna igen vem du berättar om.
Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som publicerar materialet.
Lycka till!
Nyttiga länkar
Publiceringsverktyget Mobile Stories
En övning om upphovsrätt
Kort om Tryckfrihetsförordningen
Kortfattat om olika typer av texter
Mediekompass skrivarskola
Hur man skriver ett reportage
Lite tips om hur man intervjuar
Om att skriva åsiktstexter som insändare och debatt
Några tips om källkritik
Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv
Lördagen den 10 december är det återigen dags för världens blickar att rikta sig mot Sverige. Då är det Nobeldagen – och under hela veckan uppmärksammas vetenskapen i Stockholm. Årets pristagare i fysiologi eller medicin är svensk och heter Svante Pääbo. Han är den 33:e svensken som får ta emot Nobelpriset.
Aktivitet
Använd tidningen på papper eller digitalt för att ta reda på följande…
- Hur uppmärksammas Nobelveckan i medierna? Tar olika medier upp olika saker? Jämför till exempel dagstidningar med kvällstidningar, eller tidningen med tv eller radio.
- Vilka rubriker får ta mest plats? Alltså vad skriver man om?
- Vem av pristagarna får störst uppmärksamhet? Varför tror ni att det är så?
- Varför får Svante Pääbo medicinpriset? Vad är hans forskningsfält?
- Vad kan man få reda på om Svante Pääbos bakgrund genom medierna? Till exempel hans uppväxtförhållanden eller hur han ska fira utmärkelsen?
- Jämför med utländska medier – får Nobelpriset lika stor uppmärksamhet där och vad skriver man om?
Fördjupning
Gör personporträtt av Nobelpristagarna. Bestäm gemensamt vilken information som eleverna ska ta reda på. Dela in klassen i grupper som får en pristagare var. Några förslag på innehåll är namn, nationalitet, ålder och pris samt motivering, men kanske även något om pristagarens bakgrund eller liv. Sätt upp bilder på pristagaren i klassrummet tillsammans med den fakta som gruppen grävt fram.
Källor
Svenska dagstidningar som er lokala tidning, DN, SvD, men även kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen.
Utländska medier som amerikanska CNN, Washington Post, The New York Times. Brittiska The Guardian eller BBC.
Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför fotboll-VM 2022 kunde man läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare hade dött under förberedelserna av den jättelika turneringen.
Vad har hänt?
När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.
Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.
Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.
Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.
Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.
Begrepp
De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.
- Sportwashing
- Mänskliga rättigheter
- Korruption
- Migrantarbetare
Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.
Sportswashing
Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.
Be eleverna svara på frågorna.
- Vad betyder sportswashing?
- Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
- Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?
Skriv notiser om migrantarbetare
Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.
Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.
Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?
Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.
Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.
Skriv en krönika eller debattartikel
Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.
Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.
Länkar
Den 21 oktober 2021 mördas rapparen Nils “Einár” Grönberg, 19 år, utanför en port i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Han var en av Sveriges mest strömmade artister och en idol för många unga. Efter mordet blossade en debatt upp om gangsterkulturen i svensk rapmusik. Veckans nyhet handlar om mordet på Einár ett år senare – och tongångarna om gangsterrap i Sverige idag.
Vad har hänt?
Hur har mordet på Einár uppmärksammats i er lokaltidning ett år efter att det hände? Kolla om ni kan hitta artiklar i tidningen från den 21 oktober eller dagarna runtomkring. Saknas det artiklar kan ni hitta exempel i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT eller SR.
Med hjälp av artiklarna kan klassen svara på följande frågor.
Vad var det som hände? Varför fick nyheten så stor uppmärksamhet?
Hur går mordutredningen? Finns någon häktad eller dömd?
Debatten
Hittills i år har 53 personer dött i över 300 skjutningar. Gangsterrappens glorifiering av våld ses i bland som en förklaring till att skjutningar blir vanligare. Be eleverna att läsa ett reportage i Svenska Dagbladet. Svara sedan på frågorna enskilt eller i grupp.
- Hur kan polisen använda rappares texter och videos som bevisning i olika brottsmål?
- Hur har inställningen till gangsterrap förändrats i Sverige sedan mordet?
- I artikeln pratas det om “utanförskap” som ett skäl till rapmusikens framgångar. Vad innebär det?
- En bra skolgång lyfts som exempel på en väg ut från utanförskap. Varför är det viktigt med en bra skolgång, enligt Linnéa Lindquist?
Diskutera
Tobias Andersson från Sverigedemokraterna tror inte på att censurera rapmusik. I Storbritannien plockas rapvideos ner från Youtube med förevändningen att de glorifierar gängvåld. Eleverna kan ta hjälp av de tidigare lästa texterna, den här (Svenska Dagbladet) eller den här (Dagens Nyheter), för att samla argument till sina diskussioner.
- Ska staten få censurera kultur som kan glorifiera våld? Diskutera för- och nackdelar.
- Raptexter kan användas som bevisning i rättegångar i både Sverige och Storbritannien. Rätt eller fel?
Material
Registrera skolkonton hos Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för tillgång till de föreslagna artiklarna.
Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. “Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.
Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?
Men först…
Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.
Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?
Vilka samhällsgrupper tillhör de?
Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?
Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.
Att diskutera
Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?
Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?
Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?
Uppgift
Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.
Varje grupp gör följande…
Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv. Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.
Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.
Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.
Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.
Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?
Material
Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser
Mediekompass skrivarskola: Om notiser.
Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin “Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!“. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.