TF och YGL

Vår tryckfrihet och yttrandefrihet styrs av två grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Att de fått status som grundlagar vittnar om deras betydelse för vår demokrati. De båda är lika men berör olika medier. TF rör tryckta medier medan YGL rör tv, radio, video, webbplatser och databaser. Här ska vi i första hand beröra TF.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Länk till TF hos Riksdagen: Tryckfrihetsförordningen

1. Läs den första paragrafen i TF.

A. Vad betyder texten?

B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.

2. Läs den andra paragrafen i TF.

A. Vad betyder texten?

B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.

3. Friheten är stor enligt paragraf ett och censur är förbjuden enligt paragraf två. Finns det inga begränsningar? Tag ställning till följande fall:

A. Aftonbladets kolumnist Lisa Bjurwald skrev i juli 2016 en krönika som du hittar via länken här (Krönika) och fick den bifogade kommentaren. Vad ska hon göra? Skratta åt det hela? Polisanmäla? Är detta en tillåten kommentar? Diskutera! Dra gärna paralleller till egna erfarenheter.
C. De brittiska tidningarna kan vara mycket elaka mot främst ledande politiker. Den brittiske utrikesministern, Boris Johnson, har ofta framställts som en clown. Titta på teckningen ur The Times och diskutera om Johnson borde anmäla tidningen. Hur skulle exempelvis president Erdogan i Turkiet reagera på en sådan teckning?

Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet

Tryckfriheten 250 år – en viktig historia

TF och YGL

De etiska reglerna

Myndigheter missar offentlighetsprincipen

Bli en kritisk granskare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap, ämnets syfte revideras 2018-07-01.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans
och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och
beslutsprocesser.

Gymnasiet
Samhällskunskap, ämnets syfte revideras 2018-07-01.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt och demokrati. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.