Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.
A Introduktion
Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan
B Fördjupning
Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.
Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.
Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.
Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.
C Aktivitet
Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.
Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.
• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!
• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?
• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.
• …
Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.
D Uppföljning
Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Granska de lokala nyhetssidorna under en vecka. De flesta viktiga beslut och händelser i vårt liv tas och sker i vår närhet.
Hittar ni någon artikel där ni kan säga att den kom till tack vare offentlighetsprincipen?
Om tidsåtgången: Helst en stund varje dag hela veckan, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.
SO-ämnen
1. Granska lokalsidorna hela veckan! Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, ekonomi, nöje, kultur, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
2. Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
3. Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, det vill säga information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?
Svenska
1. Granska nyheterna.
Titta i vår ”Skrivarskola” på modellen för att skriva en nyhetsartikel. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
- Är rubrikerna bra?
- Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
- Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
- Är brödtexterna långa eller korta?
- Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
- Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
- Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det
2. Innehåller artiklarna bra faktatexter?
Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
3. Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i ”Skrivarskola” på www.mediekompass.se. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.
Kopplingar till skolan styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Vilka kan mer om skolan än våra elever!? Så här i valtider kommer våra politiker med det ena förslaget efter det andra. Alla partier vill komma tillrätta med bristande kunskaper bland elever och oordning på skolor. Vi utgår från två skolfrågor som vi tror intresserar eleverna. Dessa förslag kommer från vår skolminister och Alliansen.
A Introduktion
Visa en bild på Jan Björklund. Här finns gott om bilder. Visa en eller flera men avslöja inte vem han är utan be eleverna att ge förslag på det. Lista flera, till exempel: Jan Björklund, folkpartist, tillhör Alliansen, skolminister och kanske annat som eleverna kommer på. Diskutera och förklara listan. Samtala om varför han är aktuell och varför han är så intresserad av skolan.
B Fördjupning
Hur vill vår skolminister förbättra skolan? Vi har valt två förslag ur Alliansens lista. Diskutera dessa! Vad är bra och vad är dåligt med förslagen. Ställ gärna argument mot varandra. Avsluta varje diskussion med en ”sluten” omröstning. Hur många röstar för och emot skolministerns förslag på betyg från årskurs fyra och betyg i ordning? Be elever ge exempel på det avgörande skälet för eller emot.
Diskussionsunderlag:
– Betyg från och med årskurs 4
Skolministern: – Med tidiga betyg ska det bli lättare för både elever och föräldrar att hålla sig informerade av hur det går. Tidiga betyg ska också sporra eleverna.
Så här tycker några elever om betyg.
– Ordningsbetyg
Skolministern: – Vi i Alliansen vill att eleverna ska få skriftliga ordningsbetyg på högstadiet och på gymnasiet. Det ska vara frivilligt för varje skola att införa dessa. Det ska göra det lättare för lärarna att informera föräldrarna.
Så här tycker Lärarförbundet om ordningsbetyg.
Om ni vill jämföra skolministerns förslag med övriga partiers skolpolitik finns en sammanställning på Skolporten och Skolvärlden.
C Aktivitet
Låt dina elever själva ta fram förslag på hur deras egen skola kan bli bättre eller de kanske har bra förslag som de tycker att andra skolor ska ta efter. Lista elevernas förslag, diskutera och välj sedan ett eller flera av dessa. Arbeta gemensamt eller låt grupper av elever skriva en argumenterande text kring förslaget.
Enkel skrivmall:
- Berätta vad förslaget handlar om och varför ni gillar det. Välj några exempel som övertygar.
- Avsluta med en uppmaning eller en fråga som ni vill ha svar på.
D Uppföljning
Skicka klassens förslag till kommunens nämnd för Skola och utbildning men också till lokaltidningen. Sprid klassens förslag på skolan och i hemmen. Vilket gensvar får ni? I bästa fall har ni startat en skoldebatt.
E Bakgrund
På mediekompass.se finns fler lektionsförslag kring valet. Klicka vidare till Tidningsveckan. Där ligger ytterligare fem förslag för låg och mellanstadiet. På presstationen.se finns också lektionsförslag om valet. Dessa har inriktning mot skolans yngsta elever och ingår i Presstationen, som är en nyhetstävling för klasser upp till och med sexan.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Syfte
• Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Att leva i världen
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Beslutsfattande och politiska idéer
Centralt innehåll i samhällskunskap årskurs 4-6
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Svenska
Syfte
• Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier
Centralt innehåll i svenska årskurs 1-3
Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Centralt innehåll i svenska årskurs 4-6
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Moment A – introduktion
Visa bilder på två aktuella personer.
1. Paul Walker
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?
2. Nelson Mandela
Vem är han?
Varför uppmärksammas han i medierna just nu?
Vad är han känd för?
Moment B – fördjupning
Ge en tillbakablick på Nelson Mandelas liv och hans livsverk.
Använd nyhetsinslag och andra källor. Se bakgrund.
Moment C – aktivitet
Ge eleverna i uppdrag att göra var sin kort presentation av Mandela.
Presentationen ska innehålla
1. Fakta om personen Nelson Mandela.
2. Minst en bild på honom.
3. Minst ett citat från Nelson Mandela.
4. Minst en egen reflektion kring citaten.
5. Minst tre meningar under rubriken ”Om jag hade varit Mandela så skulle jag ändra på…”
Moment D – uppföljning
1. Visa ett antal presentationer för klassen.
2. Sammanställ alla ”Om jag hade varit Mandela…” och samtala om dem.
3. Värderingsövning
Hur skulle din skola vara om alla hade en liten Nelson Mandela inom sig?
Sämre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?
Bättre? Ja Nej Kanske Varför? / Varför inte?
4. Sammanfattande diskussion, enskilt, parvis, alla.
Varför är det viktigt att det finns personer som Nelson Mandela?
Bakgrund
Bildförslag
Paul Walker
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/07/Paul_Walker.jpg
Nelson Mandela
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/97/Nelson_Mandela_Wax_Statue_in_Madame_Tussauds_London.jpg
Nyhetskällor
Svenska Dagbladet, artikel och bildspel: Mandela gjorde politik av moral
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/nelson-mandelas-dod_8796852.svd?sidan=13
Corren, Ernst Klein: Nelson Mandela – han ändrade historien
http://www.corren.se/kultur/nelson-mandela–han-andrade-historien-6651229-artikel.aspx
Svenska Dabladet, historisk blogg, Dick Harrison: Apartheids uppgång och fall
http://blog.svd.se/historia/2013/12/07/apartheidsystemets-uppgang-och-fall/
Citat Nelson Mandela
Citatsamling på www.livet.se
http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Nelson_Mandela
Bilder på Mandelacitat
https://www.google.com/search?q=nelson+mandela+citat&sa=X&hl=sv&rlz=1I7WQIB_svSE522&tbm=isch&tbo=u&source=univ&ei=eWOkUpbkOKjI4ASthIDQBQ&ved=0CDYQsAQ&biw=1093&bih=453
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respektera andra människors egenvärde,
- tar avstånd från att andra människor utsätts för förtyck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
- kan leva sig in i andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen…Bilden: Mandela Capture Site.
Foto (by CC): KwaZulu-Natal
Övning 1: Förståelsefrågor
Den första övningen består av förståelsefrågor kopplat till filmen. Om många av eleverna inte sett filmen (och tid finns), kan filmen visas och alla diskutera frågorna efteråt. Om majoriteten sett filmen, kan frågorna användas för att diskutera innehållet samtidigt som diskussionen blir en resumé för de som inte sett hela. En annan variant är att de som sett filmen får se den igen, och sedan gör övning 2 nedan.
Bäst blir det om övning 1 kombineras med övning 3, som innehåller de kritiska och reflekterande frågorna.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 1 Kopieringsunderlag1_Kony2012
Tidsåtgång: ca 30 minuter om inte filmen visas. 60 minuter inklusive filmen.
Genomförande:
1. Låt eleverna sitta i grupper där de som sett filmen blandas med de som inte sett.
2. Låt dem diskutera frågorna på kopieringsunderlag 1.
3. Lyft de frågor som det finns frågetecken kring, och särskilt fråga 7, 11 och 12 som behandlar källhanteringen i filmen.
Övning 2: Filmens uppbyggnad
En del av kritiken mot filmen gör gällande att den är Hollywoodifierad. I denna övning får eleverna använda en enkel dramaturgisk modell för de roller som ofta finns i traditionella filmer. Tanken är att eleverna ska se hur filmen är konstruerad.
Förslag: Om en del av klassen redan sett filmen, så kan de arbeta med övning 2, medan de som ser filmen första gången arbetar med förståelsefrågorna i övning 1.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 2: Kopieringsunderlag2_Kony2012
Tidsåtgång: Om filmen ska ses så tar övningen ca 60 minuter. Om eleverna redan är välbekanta med filmen, så tar deras analys plus efterföljande diskussion ca 20-30 minuter.
Genomförande:
1. Gå igenom vilka de olika rollerna i en traditionell spelfilm är. I kopieringsunderlaget används ”Sagan om ringen” som referens eftersom de flesta sett den, men låt eleverna komma med exempel på egna filmer och deras roller.
2. Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper med att diskutera sig fram till en lösning.
3. Låt grupperna redovisa sina analyser och argumentera för dem. Rollerna kan ses på olika sätt, men den drivande karaktären som startar hela problematiken är Jakob. Jason Russell går från att inte veta något om Konys behandling av barnen till att arbeta hårt och satsa allt. Kony själv är Russells antagonist. Likaren och normen är Russels son Gavin, främst i scenen där han visar foton på Jakob och Kony, och Gavin på sitt enkla sätt säger, på ett förenklat sätt, precis vad vi i publiken känner.
4. Avsluta med frågan: Är Kony 2012 hopplöst hollywoodifierad? Om ja: vilka för- och nackdelar finns med det?
Övning 3: Diskutera filmen ur flera vinklar
Denna övning innehåller frågor riktade direkt till elevernas reception av filmen och frågornas syfte är att eleverna ska kunna se filmen och kampanjen ur så många synvinklar som möjligt.
Förberedelser: Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 3: Kopieringsunderlag3_Kony2012
Kopiera artikeln från Dagens Nyheter om kritik av filmen. Skriv ut ett ex av kopieringsunderlag 4 till dig själv för att ha som stöd i diskussionen. Kopieringsunderlag4_Kony2012
Tidsåtgång: Beroende på hur diskussionslysten och engagerad klassen är, 30-60 minuter.
Genomförande:
1. Om övning 1 inte gjorts som introduktion, så inled med att låta eleverna sammanfatta vad filmen handlar om. Använd gärna kopieringsunderlag 1 för att se till att allt kommer med.
2. Dela in eleverna i mindre grupper. Blanda de som sett filmen med dem som inte sett den.
3. Låt dem diskutera och besvara frågorna i grupp. Poängtera att de inte behöver vara överens.
4. Diskutera frågorna i helklass. Ställ mycket följdfrågor och be eleverna att förtydliga sig för att dra deras resonemang till sin spets. (T ex: På vilket sätt hjälper en digital underskrift? Om de säger att pengarna ska användas till att hitta Kony, be dem förklara hur mer exakt. Ska pengarna avlöna soldater?) Fokusera på argumenten i DN-artikeln och dela gärna in tavlan i två delar för att sortera argument för och emot.
5. Sammanfatta gärna med att fråga om aktivism av den här sorten verkligen leder någonstans. Kritiker menar att digitala namnunderskrifter för jordbävningsoffer eller att gå med i en facebookgrupp mot pedofili bara är lättja som inte leder någonvart. Har de fel?
Tips: I samband med diskussionen i övning tre kan du välja att även lyfta frågor gällande den extrema spridning Kony 2012 har fått via just sociala medier och det mediets fördelar och nackdelar. Barometern: Det virala mediets makt
Notera: Ishmael Beah, den f d barnsoldaten som kritiserar kampanjen, har själv kritiserats för bristande trovärdighet 2008 i samband med utgivningen av en bok om sin tid som barnsoldat. Aftonbladet: ”Barnsoldaten hittar bara på” samt Slate: The Fog of Memoir
Koppling till skolans styrdokument:
Att använda en mediehändelse från elevernas värld och utmana dem att tänka kritiskt kring den, utan att enkelt kunna fastslå vad som är rätt och fel, är helt i linje med vad som är skolans uppdrag enligt läroplanernas portalparagraf: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
Skolan ska sträva mot att eleven i svenskämnet i gymnasiet:
• utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang, samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
• fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och informationsrikt samhälle
Skolan ska sträva mot att eleven i samhällskunskapsämnet i gymnasiet:
• utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle,
• utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället,
Under denna historiskt varma sommar är det säkert många av dina elever som kopplat bort nyheter mot bad och annat kul som hör sommaren till. Men lika säkert är det några har talas om det flygplan som sköts ner över Ukraina, om skogsbranden i Västmanland eller att Tyskland vann i Brasilien. Här ger vi klassen en möjlighet att diskutera några av sommarens nyheter.
A Introduktion
Dela in klassen i smågrupper. Varje grupp samarbetar och försöker lösa så mycket som möjligt av quizet. Tidsbegränsa, förslagsvis 20 minuter. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta tillsammans och diskutera nyhet för nyhet.
B Fördjupning 1
Samtala om nyhet för nyhet. Ta hjälp av de länkar som ges förslag på i facit, kartor och
journalistens basfrågor.
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Fördjupning 2
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig en. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor? Arbeta på samma sätt som i Fördjupning 1.
C Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna att markera de nyheter, som de tror kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte. Efter avslutad redovisning kanske eleverna tänker annorlunda. Avsluta med en individuell omröstning. Vilken nyhet toppar klassens omröstning?
D Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Bakgrund
Pdf 1: QUIZ – Nyheter från sommaren 2014
Pdf 2: Facit Quiz
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!
Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.
Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet
Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.
1. Ett smörgåsbord av nyheter
Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.
2. Bästa svenska nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
3. Sommarens bästa internationella nyhet
Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Alla som arbetar i skolan ska
– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö
Gymnasieskolan
Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället
I våra lektionstips tar vi oftast upp ganska allvarliga saker, uppmanar er att kritiskt granska både medier och makthavare. Vi vill ju gärna vara kritiska granskare, vilket är viktigt att vara.Men i dag ska vi leta positiva saker, vara lite mer lättsamma. Använd en vecka för att granska din lokaltidning, antingen i pappersversionen i någon digital version. Leta efter det som du tycker är riktigt bra!
Inledning
Denna övning låter eleverna granska tidningen ur ett subjektivt perspektiv, men det är också en övning som ger en inblick i vad moderna medier är för något. Den kan göras i svenska med inriktning mot det språkliga men också i samhällskunskap eller något annat SO-ämne.
Fördjupning 1
Bästa artikel
Valet av bästa artikel är helt subjektivt. Det kan helt enkelt vara en artikel som eleven är intresserad av. Men valet kan också avgöras av att man tycker artikeln är välskriven.
Inled med att läsa denna länk:
Mediekompass, Vad du måste veta om media – olika slags texter
Följ upp elevernas val med en diskussion och jämför deras val. Försök att skapa en klassens topplista.
Fördjupning 2
Bästa rubrik
Låt eleverna välja de fem bästa rubrikerna under en veckas tid. Det ska vara ett subjektivt val, dvs de rubriker som eleven gillar. Egentligen behöver han/hon inte motivera sitt val. Återstår sedan att se om valet håller när alla valda rubriker samlas ock klassen kollektivt väljer sin topp fem.
Att skriva en intressant rubrik är alltid en utmaning. Titta på dessa länkar och läs innan ni gör era val:
http://sprakligt.se/2013/05/
http://www.calco.se/rubriken-
Fördjupning 3
Bästa bild
Låt varje elev välja de fem bästa bilderna under en veckas tid. Det kan vara den mest betydelsefulla bilden, den tekniskt sett bästa eller allmänt trevligaste bilden. Valet får vara helt subjektivt!
När alla i klassen valt sina fem bilder har ni ett ganska fint underlag att diskutera bildkvalitet ur olika aspekter
Länk:
http://svenska.yle.fi/artikel/
Titta på den här länken. Utmärkt läsning innan ni diskuterar vidare och tillsammans väljer klassens val.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Centralt innehåll: Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar.
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Gymnasiet
Svenska
I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
I år är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.
A Introduktion
Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.
B Fördjupning
- Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
- Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.
C Aktiviteter
Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?
Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?
- Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
Använd gärna kopieringsunderlag 2.
Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet. - Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.
Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen
- Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
- Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
– Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
– Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
Om ja – i vilket sammanhang? - Redovisa för klassen.
- Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.
D Uppföljning
- Gå igenom alla pratbubblor.
- Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
- Skriv då till era lokala beslutsfattare!
- Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!
Bakgrund
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter
Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen
Barnombudsmannen, Om barnkonventionen
Mediekompass arkiv
Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv
Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst
Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning
Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor
Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Många gånger exemplifierar vi viktiga samhällsfrågor som demokrati, lag och rätt, ekonomi, etcetera med nationella eller rent av internationella exempel. Det är väl i och för sig okej men vi får inte glömma att de frågor som oftast är viktiga för människors liv avgörs på det lokala planet och skildras av lokala medier. Ägna en period åt att granska din, eventuellt dina lokaltidningar.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.
Tidsåtgång: Helst en stund varje dag under en period, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.
SO Granska lokalsidorna
- Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
- Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
- Hittar ni någon artikel där du kan säga att den kom till tack vare Offentlighetsprincipen? Se faktatext nedan!
- Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, dvs information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?
SV Granska texterna
- Titta på modellen för att skriva en nyhetsartikel nedan. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
– Är rubrikerna bra? Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
– Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
– Är brödtexterna långa eller korta? Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
– Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
– Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det som står i artikelns rubrik eller ingress. - Innehåller artiklarna bra faktatexter? Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
- Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i faktatexterna nedan. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.
Kopplingar till skolan styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Faktatext till hjälp att utföra uppgifterna ovan
SO-ämnen
Hitta lokala nyheter
Journalister på lokaltidningen har flera olika sätt att skaffa nyheter. De som jobbat några år har skaffat sig ett stort kontaktnät. Genom dessa personer skaffar man nyheter.
På tidningen har man koll på vad som ska hända. Vid morgonmötena varje dag går man igenom de händelser som man vet ska inträffa just den dagen och bestämmer vilka som ska bevakas.
Många personer ringer eller skriver till tidningen och tipsar, den vägen kommer många nyheter.
Varje dag bevakar journalister de offentliga institutionerna, kommun, polis, landsting, länsstyrelse, etc. Tack vare Offentlighetsprincipen får journalisterna tillgång till massor av information.
Så här skriver regeringen på sin hemsida (regeringen.se) om Offentlighetsprincipen:
Offentlighetsprincipen – rätten till insyn
Offentlighetsprincipen innebär att regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. Därför har exempelvis allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar, och domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden är normalt öppna för allmänheten. Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Verksamheten angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om. Offentlighetsprincipen innebär också att alla i Sverige har meddelarfrihet. Meddelarfriheten ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och landsting rätt att berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.
Vad är en allmän handling?
Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar.
Vilka handlingar är offentliga?
Offentliga handlingar betyder allmänna handlingar som inte är hemliga. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten. Regeringskansliets offentliga handlingar kan du ta del av via Arkiv- och dokumentcentrum.
Vilka handlingar är inte offentliga?
Det finns vissa allmänna handlingar som allmänheten inte får ta del av eftersom de är hemliga, men de är undantag. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Orsaker till att allmänna handlingar är hemliga kan vara att om allmänheten fick ta del av handlingarna skulle det:
- riskera att störa förbindelser med annan stat
- riskera rikets säkerhet
- riskera ekonomisk skada för myndigheten
- riskera skyddet av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
- skada intresset att bevara djur- eller växtart
Svenska
Skriva en nyhetsartikel
En nyhetsartikel kan skrivas på många sätt, men den mall som beskrivs här brukar stämma ganska väl in på hur journalister skriver.
- Skriv inte för långt! Mellan 1500 och 2000 tecken brukar en allmänläsare ”orka med”. Den som är extra intresserad av ämnet orkar naturligtvis läsa mer men de flesta har inte tid.
- I skolan söker man fakta i böcker eller på Internet. En journalist väljer vanligtvis intervjuer som informationskälla. Det ger skribenten möjlighet att använda direkta citat i texten, ”pratminus”. Pratminus, eller talstreck, börjar alltid på ny rad och ger lite luft i en annars kompakt skriven text.
- Försök att få med några mellanrubriker i texten. ”Mellisarna” ger också luft i artikeln och vägleder läsaren.
Mall för nyhetsartikel:
Rubriken ska vara intressant och locka till läsning. Den får inte bli en överskrift som försöker täcka in hela innehållet utan ska fokusera på det som troligtvis är av störst intresse för läsaren. Genom att fokusera på något speciellt väljer man vinkel.
Skriv en kort ingress som följer upp innehållet i rubriken, fullföljer den vinkel du valt. Har du bra citat som rör vinkeln så låt gärna ett komma med redan i ingressen. Om någon intervjuas och dessutom finns med på bild kan han eller hon tala direkt till läsaren genom direkta citat, pratminus.
Välj ut det viktigaste i din text och sortera bort sådant som är av mindre vikt, allt för att få en kort och koncis text. Försök att få med flera pratminus i texten. Skapa en bra blandning av pratminus och berättande text. Titta gärna i tidningen och skaffa dig en känsla för hur det bör vara. Känn efter vad du själv tycker är bra!
Försök att få med två till tre mellisar i en text som är 1500-2000 tecken.
Underteckna artikeln med fullständigt namn och med kontaktuppgifter. Den som har synpunkter på din text ska kunna kontakta dig.
Lägg lite tid på bildtexten eller bildtexterna. De texterna ska helst ge lite extra information. Eftersom ögat dras till bilder i tidningarna så är just bildtexterna något av det mest lästa – och just därför ska de vara bra!
Tänk på att en nyhetsartikel är en ”faktatext”. Det innebär att den ska vara fri från skribentens åsikter. I den berättande texten återger skribenten vad han/hon ser och hör på ett så neutralt sätt som möjligt. Undvik dina egna åsikter!
I ett pratminus finns naturligtvis personliga åsikter men de återges i citat och är inte skribentens.