Det här är en övning som ingår i Mediekompass Skrivarskola. Där hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Övningen syftar till att kunna skilja olika typer av journalistiska texter åt, och diskutera vad som utmärker dem. I kursplanen för svenska i såväl årsklasser 4–6 som 7–9 betonas dessa förmågor och kunskaper.
Som lärare bestämmer du om klassen ska arbeta med tryckta tidningar, som då måste samlas in i förväg, eller i digital form. Ledar- och opinionstexter finner man vanligen under särskilda rubriker på såväl webben som i tidningen.
Du avgör också om övningen ska göras enskilt eller i grupp, men resultaten bör diskuteras i helklass.

Nedanstående tre delar kan naturligtvis genomföras var för sig men de fungerar även som ett helt tema, textanalys. De tre delarna bör då tas i den ordning de är listade eftersom fördjupningen i ämnet stegras gradvis.

Veckans ledare

Låt eleverna bläddra bland veckans tidningar och välja den intressantaste ledaren. Alla läser igenom ledartexten med uppgift att leta åsikter. Markera under alla åsikter och subjektiva ord eller begrepp. När alla gjort sin individuella genomläsning och analys så låt dem arbeta två och två för att jämföra sina resultat.
Avsluta med gemensam genomgång i klassen.

Granska

Granska ledarna i din tidning under en vecka. Sök samtidigt efter nyhetsartiklar som behandlar samma ämne. Jämför åsiktsartiklar och faktaartiklar. Vad skiljer dem åt? Exempelvis skrev en svensk tidning så här om en regeringsombildning på nyhetsplats: ”Sex nya statsråd” samtidigt som tidningen på ledarplats skrev ”Sex svaga statsråd”!
Arbeta gärna efter samma princip som ovan, först individuellt, sedan i par för att avsluta med gemensam genomgång i klassen.

Skriv ledare och nyhetsartiklar

Låt eleverna välja ämne och sedan skriva ledare och nyhetsartiklar. Har ni tid så kan varje elev skriva en av varje sort, annars får de välja antingen eller.
Har ni jobbat med punkt 1 och 2 innan så bör eleverna ha fått en bra grund för sitt skrivande.

Länktips från Mediekompass

Texter i tidningen

Om att skriva journalistiska texter

Mediekompass Skrivarskola

 

1

Bakgrund: DN-journalisten ville intervjua den person som under pseudonymen ”Julia Caesar”. Den personen hade länge skrivit på invandringsfientliga sidor, bland annat krönikor på snaphanen.dk. Skaffa er en bakgrund genom att läsa länkarna nedan:

http://www.journalisten.se/nyheter/mordhot-mot-dns-niklas-orrenius
http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten
http://www.politism.se/story/kriget-med-dagens-nyheter/#post-30438
http://www.marikaformgren.se/#post80
http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/

2

Debattera det ni läst. Den svenska journalistiken är gynnad av en omfattande frihet, en frihet som även är kopplad till stort ansvarstagande. Stor öppenhet gäller och varje journalist ska kunna stå för sina ord och exempelvis underteckna en artikel med namn, telefonnummer och e-postadress.

Diskutera:

A. Ska man kunna skriva om exempelvis ”låg-IQ-länder” och att politiker i Europa ”har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges” utan att stå för sin text och gömma sig bakom en pseudonym.

B. När man ger sig in i debatten och blir en inflytelserik skribent som citeras och delas i stor omfattning på sociala medier, kan man då kräva att få fortsätta att vara anonym? Bör man då inte stå för sina åsikter även i normal journalistisk granskning?

C. Skillnaden är stor mellan traditionell journalistik där journalister står för sina åsikter med namn, telefonnummer samt e-postadress, och de sidor där anonymitet är själva grejen. På exempelvis Flashback kan man påstå i princip vad som helst och gömma sig bakom en avatar (pseudonym).

Diskutera skillnaden!

D. Expressen publicerade namn och bild på ”Julia Caesar”. Var det rätt? Läs:

http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/

http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/sa-resonerade-expressen-kring-namnpubliceringen

Och diskutera!

E. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt följande om rasism och främlingsfientlighet: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”

Är det så? Och i så fall, hur slår det tillbaka på ”Julia Caesar”?

3. Skriv en insändare i ämnet. Använd det du fått fram genom att läsa och diskutera. Tips om hur du skriver kan du få här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Syfte
Eleverna bör i tidig ålder göras uppmärksamma på att allt de läser, ser och hör har ett ursprung. Det är inte alltid den som berättar eller skriver något som själv har upplevt det hon för vidare.
I läroplanen för grundskolan står det under Skolans uppdrag:
Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Genom att reflektera över källorna i papperstidningen och på webben lär sig eleverna att all information har en eller flera avsändare som bör redovisas för att vi ska kunna ha möjlighet att ta ställning till värdet av informationen.

Förslag på aktiviteter

VISKLEKEN
Välj rubriker ur tidningen. Viska den ordagranna lydelsen till en elev som i sin tur viskar det han uppfattat vidare till en annan elev. Be eleven som är sist i kedjan att berätta vad som har hänt.
Diskutera vad som kan hända med budskap som förmedlas i flera led.

STUDERA BYLINES
Tidningens reportrar sätter som regel ut sina namn vid den artikel de har skrivit. Det kallas för byline på tidningsspråk.

  • Gör en lista över tidningens reportrar.
  • Vilken/vilka reportrar skriver de flesta artiklarna?
  • Är någon reporter specialist på något område (t.ex sport, teknik, politik, brott …)?
  • Finns det artiklar som saknar byline? Korta notiser och material från TT och andra nyhetsbyråer kan sakna byline. Hur skiljer sig artiklar utan byline från dem med?

VEM DÖLJER SIG BAKOM ETT ”PRATMINUS”?

När reportern citerar vad någon säger markerar han det med en ny rad och ett talstreck, som på tidningsspråk kallas pratminus.

  • Låt eleverna leta upp namnet på personerna bakom artikelns pratminus. Vad får man reda på om dessa personer (ålder, yrke, befattning, vittne …). Går det att få reda på mer om personen genom att söka på internet?
  • Har reportern använt sig av flera källor?

SAMMA KÄLLA?

  • Sök upp tidningar på internet som beskriver samma händelse. Använd sökfunktionen på Mediekompass ”Sök vad tidningar skriver”. Eleverna listar upp personerna bakom artiklarnas pratminus. Diskutera vilka källor som är gemensamma och vilka som är unika och fördelar resp. nackdelar med detta.

 

Länkar

Mediekompass medieordlista

Mer om källkritik på mediekompass.se

Fakta om källkritik från Kolla Källan (Skolverket)

 

Detta är ett ständigt aktuellt ämne för den som vill öva upp ett kritiskt öga vad gäller mediekunskap. Begreppet allmänintresse är centralt i publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv. Där står bland annat att man ska avstå från publicering om inte uppenbart allmänintresse föreligger. Försök att ta reda på vad begreppet innebär och titta lite noggrannare på etiska frågor!

1 De etiska reglerna

Inledningen på Medieombudsmannens sida om publicitetsreglerna är värt att läsa extra noga och diskutera:
”Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.”

Låt eleverna läsa igenom reglerna och plocka fram tre av de sjutton punkterna som de tycker är extra viktiga. Sammanställ resultatet för hela klassen och skaffa er en bild av vad eleverna tycker.

Om inte eleverna lyfter fram de punkter där allmänintresset nämns så poängtera dessa:

7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.

15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.

OBS: Lyft även fram motsatsförhållandet mellan allmänintresse och nyfikenhet. Allmänintresse betyder att något är så viktigt att allmänheten ”måste få veta”. Nyfikenhet är ”kul att veta” men inte nödvändigt. Är det nödvändigt att få veta namnet på en brottsling, även om denne begått allvarliga brott?

Avsluta med att ge en definition av allmänintresse och försök ge exempel på vad som är av allmänintresse, och vad som inte är det.

Länk: Medieombudsmannen – Publicitetsregler

2 Ensamansvar

Varje tidning, radio- och tv-program har en ansvarig utgivare som är ensamt ansvarig för innehållet. Nu har varje elev chansen att bli ansvarig utgivare. Granska en eller flera dagars tidningar och leta efter exempel på där tidningen utelämnat namn eller andra uppgifter som de uppenbarligen känner till.
Diskutera igenom dessa fall och bedöm riktigheten mot bakgrund av vad som står i de etiska reglerna.
Extrauppgift: Tänker alla på det här ansvaret när man agerar på sociala medier? Är man en hänsynsfull ”ansvarig utgivare”?

3 Sajter helt utan ansvar

I dag finns på nätet sajter som påstår sig bedriva ”journalistik”, men det är sajter där anonymitet och ansvarslöshet är själva idén. En sådan sajt är ”Flashback forum” (flashback.org) som huserar under rubriken ”Yttrandefrihet på riktigt”.
Ta en titt på några aktuella exempel på flashback. Vilka överträdelser gentemot de etiska reglerna hittar ni?
Dessutom brukar det finnas flera uttalanden på den här sajten som kunde bedömas som ”hets mot folkgrupp”. Diskutera sådana exempel!

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap i grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Samhällskunskap i gymnasieskolan
Centralt innehåll:
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

 

Uppgift 1: Twitter och yttrandefriheten

Diskutera fördelar och nackdelar med Twitters möjlighet att dra tillbaka inlägg i enskilda länder.

Förberedelser: Tillgängliggör artikeln och övningens kopieringsunderlag för eleverna via papperskopia eller digitalt. Ladda ner kopieringsunderlaget här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:

1. Läs artikeln ”Twitter anpassar yttrandefriheten” i Dagens Nyheter.

2. Låt eleverna enskilt ta ställning till påståendena i kopieringsunderlaget genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar deras åsikt.

3. Låt eleverna parvis diskutera sina ställningstaganden.

4. Låt klassrummets ena sida representera siffrorna 1-3 och den andra sidan representera siffrorna 4-6. Läs upp de olika påståendena och be eleverna att ställa sig på den sida som stämmer överens med deras svar. Lyft några argument från varje sida av klassrummet. Poängtera att eleverna när som helst under övningen kan ändra sin åsikt. Genom att ställa följdfrågor till påståendena kan du problematisera frågeställningarna ytterligare:

  • Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen?
  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med det?
  • Hur tänker du då?
  • Varför ska vissa medier ta ett större ansvar än andra?
  • Under den arabiska våren spelade Twitter en roll i att mobilisera motståndet mot sittande regimer. Är det tänkbart att den möjligheten nu kommer att förändras?

För tidningars kommentarsfält gäller följande:
Vi har yttrandefrihet i Sverige men man får inte skriva vad som helst. Exempelvis får du inte hota någon, förtala någon eller kränka någon. En del tidningar går igenom vad som skrivs i kommentarsfälten innan det läggs ut. Skulle det ändå slinka igenom något, som till exempel är rasistiskt så är det tidningens ansvariga utgivare som har ansvaret för det. Andra tidningar går igenom vad som skrivits i kommentarsfälten först i efterhand. Då är det du som skrivit inlägget som får ta ansvaret om du skrivit något olagligt. Men oavsett om en tidning går igenom folks kommentarer innan eller efter kommentarerna läggs ut, så måste tidningen alltid hålla uppsikt över vad som skrivs.

Uppgift 2: Sagt om yttrandefrihet

Arbeta med allmänna frågor kring tryck-och yttrandefrihet genom att lyfta kända citat.

Förberedelser: Du behöver klippa ut citaten i kopieringsunderlaget och lägga dem i en ask eller hatt. Ladda ner kopieringsunderlaget här. Ett tips är att även ha citaten på storbild så att alla ser och kan hänga med.
Tidsåtgång: ca 30-45 min.
Genomförande:

1. Klipp ut citaten och lägg dem i en ask/hatt.

2. Dela in eleverna i grupper och låt dem dra ett citat var att diskutera.
Frågor:

  • Vad försöker personen som citeras att säga?
  • Instämmer de med citatet?

3. Återkoppla genom att alla grupper får redogöra för sin diskussion och tolkning av citatet de fått.

4. Instämmer de andra i klassen med den redovisande gruppen?

Fler frågor för dig som har tid:

  • Citaten spänner från 1800-talet till vår tid. Tror eleverna att yttrandefriheten ökat eller minskat under det tidsspannet? Varför?
  • Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att yttrandefriheten i världen ökar/minskar?

Länkar

Mer om Twitter och censur (på engelska)

Mer om vad Twitter är

Koppling till skolans styrdokument

Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll
i årskurs 7–9:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.

Övning 1: Artikeldiskussion

Tidsåtgång: 40 min
Förberedelser och genomförande: Läs artikeln om Elizabeth i Svenska dagbladet (kopiera upp varsitt exemplar eller läs högt för klassen). Komplettera vid behov med information hämtad från några av länkarna nedan.

Kunskapsfrågor om artikeln

1. Vilka signaler menar rektorn att Elizabeth sänder ut? Vad tror rektorn är orsaken till att Elizabeth blir mobbad och slagen?

2. Varför ville rektorn att Elizabeth skulle undersökas? Vad är autism? Mer fakta om hur autism kan yttra sig finns här.

3. Hur ville rektorn lösa problemet med Elizabeth?

4. Vad hände när rektorn slutade? Vad gjorde Elizabeth då?

Reflektera och diskutera

1. Vad är ”rätt” sociala signaler? Hur vet man vilka sociala signaler som är ”rätt”?

2. Har man rätt att behandla någon illa för att man inte förstår vad de menar? För att de uppför sig annorlunda?

3. Tycker ni att rektor, elever och Elizabeth borde ha gjort något annorlunda i exemplet i artikeln?

4. Vad tycker ni, är det rätt att eleven som mobbas byter skola? Eller är det bättre att flytta på den eller de som mobbar?

Övning 2: Samtala om mobbning

Tidsåtgång: 40 min

Fördjupa samtalen utifrån exempelvis följande frågor:

  • Vems ansvar är det att mobbning upptäcks? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
  • Vems ansvar är det att mobbningen upphör? Andra elever, föräldrar, skolan, politiker?
  • Vad skulle kunna göras bättre? Från elevernas sida? Från personalens sida? Från föräldrarnas sida? Från politikernas sida?

Anknyt gärna till din skolas likabehandlingsplan för att göra den mer känd bland eleverna.

Skolverket: Kränkningar och mobbning

Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning

Koppling till skolans styrdokument

Enligt skolans värdegrund ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, och var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde.

Kursplanen i samhällskunskap (årskurs 4-6) lyfter fram kunskap om sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (6 kapitlet) och diskrimineringslagen. Läs mer om förbuden mot kränkningar på BEO:s hemsida.

Länkar

Svenska Dagbladet:
Mobbad elev får skulden

”Hennes sätt gör så att hon blir slagen”

De mobbade tvingas flytta

Lärarna gav inget stöd

Skolverket: Värdegrund i förskola och skola

Diskrimineringsombudsmannen, DO: Testa vad du vet om mobbning

Övning 1: Förståelsefrågor

Den första övningen består av förståelsefrågor kopplat till filmen. Om många av eleverna inte sett filmen (och tid finns), kan filmen visas och alla diskutera frågorna efteråt. Om majoriteten sett filmen, kan frågorna användas för att diskutera innehållet samtidigt som diskussionen blir en resumé för de som inte sett hela. En annan variant är att de som sett filmen får se den igen, och sedan gör övning 2 nedan.
Bäst blir det om övning 1 kombineras med övning 3, som innehåller de kritiska och reflekterande frågorna.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 1 Kopieringsunderlag1_Kony2012
Tidsåtgång: ca 30 minuter om inte filmen visas. 60 minuter inklusive filmen.

Genomförande:
1. Låt eleverna sitta i grupper där de som sett filmen blandas med de som inte sett.
2. Låt dem diskutera frågorna på kopieringsunderlag 1.
3. Lyft de frågor som det finns frågetecken kring, och särskilt fråga 7, 11 och 12 som behandlar källhanteringen i filmen.

Övning 2: Filmens uppbyggnad

En del av kritiken mot filmen gör gällande att den är Hollywoodifierad. I denna övning får eleverna använda en enkel dramaturgisk modell för de roller som ofta finns i traditionella filmer. Tanken är att eleverna ska se hur filmen är konstruerad.
Förslag: Om en del av klassen redan sett filmen, så kan de arbeta med övning 2, medan de som ser filmen första gången arbetar med förståelsefrågorna i övning 1.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 2: Kopieringsunderlag2_Kony2012
Tidsåtgång: Om filmen ska ses så tar övningen ca 60 minuter. Om eleverna redan är välbekanta med filmen, så tar deras analys plus efterföljande diskussion ca 20-30 minuter.

Genomförande:
1. Gå igenom vilka de olika rollerna i en traditionell spelfilm är. I kopieringsunderlaget används ”Sagan om ringen” som referens eftersom de flesta sett den, men låt eleverna komma med exempel på egna filmer och deras roller.

2. Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper med att diskutera sig fram till en lösning.

3. Låt grupperna redovisa sina analyser och argumentera för dem. Rollerna kan ses på olika sätt, men den drivande karaktären som startar hela problematiken är Jakob. Jason Russell går från att inte veta något om Konys behandling av barnen till att arbeta hårt och satsa allt. Kony själv är Russells antagonist. Likaren och normen är Russels son Gavin, främst i scenen där han visar foton på Jakob och Kony, och Gavin på sitt enkla sätt säger, på ett förenklat sätt, precis vad vi i publiken känner.

4. Avsluta med frågan: Är Kony 2012 hopplöst hollywoodifierad? Om ja: vilka för- och nackdelar finns med det?

Övning 3: Diskutera filmen ur flera vinklar

Denna övning innehåller frågor riktade direkt till elevernas reception av filmen och frågornas syfte är att eleverna ska kunna se filmen och kampanjen ur så många synvinklar som möjligt.
Förberedelser: Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 3:  Kopieringsunderlag3_Kony2012

Kopiera artikeln från Dagens Nyheter om kritik av filmen. Skriv ut ett ex av kopieringsunderlag 4 till dig själv för att ha som stöd i diskussionen. Kopieringsunderlag4_Kony2012
Tidsåtgång: Beroende på hur diskussionslysten och engagerad klassen är, 30-60 minuter.

Genomförande:
1. Om övning 1 inte gjorts som introduktion, så inled med att låta eleverna sammanfatta vad filmen handlar om. Använd gärna kopieringsunderlag 1 för att se till att allt kommer med.
2. Dela in eleverna i mindre grupper. Blanda de som sett filmen med dem som inte sett den.
3. Låt dem diskutera och besvara frågorna i grupp. Poängtera att de inte behöver vara överens.
4. Diskutera frågorna i helklass. Ställ mycket följdfrågor och be eleverna att förtydliga sig för att dra deras resonemang till sin spets. (T ex: På vilket sätt hjälper en digital underskrift? Om de säger att pengarna ska användas till att hitta Kony, be dem förklara hur mer exakt. Ska pengarna avlöna soldater?) Fokusera på argumenten i DN-artikeln och dela gärna in tavlan i två delar för att sortera argument för och emot.
5. Sammanfatta gärna med att fråga om aktivism av den här sorten verkligen leder någonstans. Kritiker menar att digitala namnunderskrifter för jordbävningsoffer eller att gå med i en facebookgrupp mot pedofili bara är lättja som inte leder någonvart. Har de fel?

Tips: I samband med diskussionen i övning tre kan du välja att även lyfta frågor gällande den extrema spridning Kony 2012 har fått via just sociala medier och det mediets fördelar och nackdelar. Barometern: Det virala mediets makt

Notera: Ishmael Beah, den f d barnsoldaten som kritiserar kampanjen, har själv kritiserats för bristande trovärdighet 2008 i samband med utgivningen av en bok om sin tid som barnsoldat. Aftonbladet: ”Barnsoldaten hittar bara på” samt Slate: The Fog of Memoir

Koppling till skolans styrdokument:

Att använda en mediehändelse från elevernas värld och utmana dem att tänka kritiskt kring den, utan att enkelt kunna fastslå vad som är rätt och fel, är helt i linje med vad som är skolans uppdrag enligt läroplanernas portalparagraf: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Skolan ska sträva mot att eleven i svenskämnet i gymnasiet:
• utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang, samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
• fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och informationsrikt samhälle
Skolan ska sträva mot att eleven i samhällskunskapsämnet i gymnasiet:
• utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle,
• utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället,


Övning 1: Är Facebook bra eller dåligt för dig?

En studie från Göteborgs universitet menar att Facebook får oss att må dåligt men samtidigt anser andra forskare att sociala medier är bra för oss. Diskutera studien med utgångspunkt i elevernas egen användning av sociala medier.

Genomförande:

1. Inled med att låta eleverna kryssa i frågorna i  kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag_sociala_medier

2. Läs någon eller några av artiklarna i helklass, smågrupper, eller enskilt. De tre första bygger på samma undersökning, så du kan välja de eller den du har tillgång till. Texten från SVT ger röst åt en annan åsikt.

Aftonbladet: Svenskarna mår dåligt av Facebook
Dagens Nyheter: Facebook sprider olycka
Göteborgs-Posten: Facebook får svenskar att må dåligt

SVT: Forskaren: Facebook är bra för oss

3. Låt eleverna enskilt:

  • Fundera över om det som står i artiklarna stämmer överens med deras egna känslor och upplevelser efter att ha fyllt i kryssfrågorna.
  • Ringa in två meningar från varje artikel som de anser vara särskilt intressanta och vill diskutera vidare. Be dem att skriva dessa på en lapp och lägga i en låda eller motsvarande i klassrummet.

4. Dra ca fem lappar ur lådan och diskutera i helklass det eleverna vill lyfta från artiklarna.

5. Leif Denti, doktoranden i psykologi vid Göteborgs universitet som varit med om att genomföra studien, har låtit installera en spärrfunktion i sin webbläsare, som gör att han bara kan gå in på sin Facebooksida under de sista tio minuterna av varje timme. Har eleverna några egna tips eller råd kring hur man kan begränsa sitt ”Facebookande” om man känner att man vill det?

Notera!

Undersökningen har sedan publiceringen måndagen den 5 mars kritiserats för bristande trovärdighet.
DigitalPR: Facebookundersökningen gör oss olyckliga
JMW: Undersöknings-PR och skrämseltaktik om Facebook

Diskutera därför gärna frågor gällande källkritik, forskningsmetodik och mediernas hantering av nyheten i samband med diskussionsmomentet i övningen. Även om studien inte uppfyller alla krav på god forskning så kan den ändå användas som utgångspunkt för en diskussion om elevernas egen medieanvändning.

Övning 2: Mediedagbok

När var och hur använder eleverna medier? Ge dem i uppdrag att under en vecka skriva mediedagbok för att synliggöra hur de konsumerar och använder medier.

Genomförande:

1. Ge eleverna i uppdrag att under en veckas tid föra mediedagbok och notera:

  • vilken typ av medier de använder, t.ex. TV, internet, mobiltelefon
  • hur ofta mediet används
  • hur länge mediet används

2. Diskutera:

  • Använder de medier mer eller mindre än vad de skulle trott innan de började skriva dagbok?
  • Är eleverna de nöjda med den tid de lägger ner på sitt mediebruk eller anser de att de lägger ner för mycket eller för lite tid?
  • Vad är ”för lite” tid och vad är ”för mycket” tid? Hur vet man det?

3. Värdera:
Låt eleverna ta ställning till olika påståenden genom att placera sig i klassrummet på lappar med texten: ’’JA”, ”NEJ”, ”KANSKE’’. Lägg de olika lapparna på golvet. Låt eleverna ställa sig på den lapp som motsvarar deras svar. Lyft sedan några tankar från varje svarsalternativ. Efter några av påståendena hittar du uppföljningsfrågor som kan vara till hjälp när du leder övningen.

Påståenden:

  • Unga idag är mer sociala än unga för 50 år sedan
  • Facebook är beroendeframkallande
  • Det är socialt att tillbringa tid framför datorn
  • Det går att bli ’’mediemissbrukare’’

Uppföljningsfrågor:

  • Vad finns det för skillnader mellan Facebook-kompisar och kompisar IRL?
  • Var går gränsen mellan bruk och missbruk? Kan man missbruka böcker, frimärkssamling eller hästridning om man har det som hobby?
  • Vad betyder socialt för dig?

TIPS: Utmana eleverna att inte använda medier under ett dygns tid. Diskutera sedan hur det var att vara utan. Vad var positivt och vad var negativt? Vad använde de tiden till?

Kort om ungas medieanvändning

De senaste fem åren har ungas möten med kompisar fysiskt (IRL) minskat och umgänget via nätet ökat. Internetanvändning ligger på topp fyra-listan över vad unga gör på fritiden tillsammans med läxarbete, att träffa kompisar utanför nätet och sportande.

Pojkar spelar dator-/tv-spel i betydligt högre grad än flickor och tittar betydligt mer på klipp.

Flickor är mer benägna att umgås på sociala sajter som Facebook, chatta, blogga, läsa andras bloggar, mejla och göra skolarbete. I flickors internetanvändning går det att urskilja en tydlig social dimension där kommunikationen i sig är huvudändamålet. Hos pojkar är en mer målinriktad användning vanligare. De använder internet för att göra något annat än att ’’bara’’ kommunicera som att spela eller se på film. När flickor spelar spel spelar de Super Mario och Sims medan pojkar mer spelar spel där man kämpar mot monster eller andra motståndare som Counter-Strike eller World of Warcraft.

Källa: Statens medieråds rapport ’’Ungar & medier 2017’’

Koppling till skolans styrdokument

Grundskolan:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Information och kommunikation
Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Gymnasiet:
Samhällskunskap 1b, 100 poäng
Centralt innehåll
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

I våra lektionstips tar vi oftast upp ganska allvarliga saker, uppmanar er att kritiskt granska både medier och makthavare. Vi vill ju gärna vara kritiska granskare, vilket är viktigt att vara.Men i dag ska vi leta positiva saker, vara lite mer lättsamma. Använd en vecka för att granska din lokaltidning, antingen i pappersversionen i någon digital version. Leta efter det som du tycker är riktigt bra!

Inledning

Denna övning låter eleverna granska tidningen ur ett subjektivt perspektiv, men det är också en övning som ger en inblick i vad moderna medier är för något. Den kan göras i svenska med inriktning mot det språkliga men också i samhällskunskap eller något annat SO-ämne.

Fördjupning 1

Bästa artikel

Valet av bästa artikel är helt subjektivt. Det kan helt enkelt vara en artikel som eleven är intresserad av. Men valet kan också avgöras av att man tycker artikeln är välskriven.

Inled med att läsa denna länk:

Mediekompass, Vad du måste veta om media – olika slags texter

Följ upp elevernas val med en diskussion och jämför deras val. Försök att skapa en klassens topplista.

Fördjupning 2

Bästa rubrik

Låt eleverna välja de fem bästa rubrikerna under en veckas tid. Det ska vara ett subjektivt val, dvs de rubriker som eleven gillar. Egentligen behöver han/hon inte motivera sitt val. Återstår sedan att se om valet håller när alla valda rubriker samlas ock klassen kollektivt väljer sin topp fem.
Att skriva en intressant rubrik är alltid en utmaning. Titta på dessa länkar och läs innan ni gör era val:

http://sprakligt.se/2013/05/09/sa-skriver-du-rubriker/

http://www.calco.se/rubriken-viktigast-blogg.xhtml

Fördjupning 3

Bästa bild
Låt varje elev välja de fem bästa bilderna under en veckas tid. Det kan vara den mest betydelsefulla bilden, den tekniskt sett bästa eller allmänt trevligaste bilden. Valet får vara helt subjektivt!
När alla i klassen valt sina fem bilder har ni ett ganska fint underlag att diskutera bildkvalitet ur olika aspekter
Länk:

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/12/nyhetsbildens-abc

Titta på den här länken. Utmärkt läsning innan ni diskuterar vidare och tillsammans väljer klassens val.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Centralt innehåll: Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar.

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Gymnasiet

Svenska

I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I år  är det 25 år sedan Barnkonventionen antogs av FN. Detta lektionstips belyser barns mänskliga rättigheter med fokus på två saker, rätten att göra sin röst hörd och lokaltidningens roll i det demokratiska samtalet.

A Introduktion

Börja lektionen med att berätta om de mänskliga rättigheterna. Kopieringsunderlag 1.

B Fördjupning

  1. Artikel 12 (en av grundprinciperna och vägledande för konventionen) ger barn rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem och vuxna en skyldighet att lyssna!
  2. Lokaltidningen är ett forum där frågor som rör medborgarna lyfts upp. Medier (tidningar, tv, radio, Internet) ser sig själva som en viktig del i det demokratiska samtalet. Med det demokratiska samtalet i medier menas att tidningarna ger rum åt medborgarnas åsikter och debatt – alltså medborgarnas rätt att göra sina röster hörda.

C Aktiviteter

Aktivitet 1. Barnets röst – vilka frågor berör dig?

Vilka frågor tycker eleverna själva berör dem?

  1. Gör en värderingsövning kring barns rätt att göra sin röst hörd.
    Använd gärna kopieringsunderlag 2.
    Eleverna får ta ställning till en för temat relevant fråga genom att ställa sig vid ett svarsalternativ (ett av rummets fyra hörn), ett av svarsalternativet är öppet.
  2. Följ upp svaren med följdfrågor – ge eleverna möjlighet att motivera sina svar.
    Det är förstås okej att ändra sig och byta hörn under samtalets gång.

Aktivitet 2. Barnets röst i dagstidningen

  1. Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut lokaltidningen (gärna olika nummer för variation) till grupperna.
  2. Ge grupperna i uppgift att granska tidningen med följande instruktion:
    – Bläddra igenom tidningen tillsammans i gruppen.
    – Får barn göra sina röster hörda i något sammanhang i den aktuella tidningen?
    Om ja – i vilket sammanhang?
  3. Redovisa för klassen.
  4. Dela sedan ut pratbubblor (kopieringsunderlag 3) och ge eleverna i uppgift att fundera över om det finns någonting de själva skulle vilja påverka (övergångsställe vid skolan, biografens filmutbud, bibliotekets öppettider eller kanske något som de läste i lokaltidningen).
    Be eleverna skriva ner sina röster kring de frågorna i pratbubblorna.
    Sätt upp alla pratbubblorna på ett lämpligt ställe.

D Uppföljning

  1. Gå igenom alla pratbubblor.
  2. Finns det något som ni gemensamt skulle vilja påverka?
  3. Skriv då till era lokala beslutsfattare!
  4. Tipsa också er lokala tidning – gör era röster hörda!

Bakgrund

Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Barnets rättigheter

Regeringens webbplats, Lättläst skrift om Mänskliga rättigheter och Barnkonventionen

Barnombudsmannen, Om barnkonventionen

Mediekompass arkiv

Kopieringsunderlag 1. Barnens rättigheter
Kopieringsunderlag_Mänskliga_rättigheter_Barnkonv

Kopieringsunderlag 2. Värderingsövning – barnets röst

Kopieringsunderlag Barnens röst varderingsövning

Kopieringsunderlag 3. Pratbubblor

Kopieringsunderlag Barnens röst lokaltidningen

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

SO-ämnen åk 1-3
Att leva i världen
– Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Samhällskunskap åk 4-6
Rättigheter och rättsskipning
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.