Introduktion

Wikipedia är världens största uppslagsverk som ibland har fått ett något oförtjänt dåligt rykte. Vissa medicinska artiklar är kända för att vara den bästa källan till information enligt experter och när jämförelser har gjorts mellan uppslagsverket Britannica och Wikipedia kom man fram till att de var lika pålitliga.

Att Wikipedia är öppen för vem som helst att redigera används oftast som huvudargumentet mot uppslagsverket. Men kanske är det just det som är dess styrka. Tydligt regelverk kring hur man skriver och med aktiva användare som kontrollerar, granskar och ändrar sakuppgifter och språk är det sällan fel slinker igenom. Användare uppmanas till att vara transparenta med var och när de har hittat källor till information. Till skillnad från sociala medier står Wikipedia dessutom helt utan reklam och andra ekonomiska intressen.

Lektionsförslag

Wikipedias grundprinciper

Börja med att titta på Wikipedias grundprinciper. Diskutera sedan: Vad krävs för att något ska räknas som en godtagbar artikel? Vad utmärker en bra artikel? Kan ni hitta exempel på mindre bra texter som är i behov av att korrigeras eller uppdateras?

Utforska diskussionssidan

Vid varje Wikipediaartikel finns en flik där skribenter och moderatorer diskuterar de förslag på ändringar som kommer in. Artiklar av lite mer kontroversiellt slag får ofta längre diskussioner, se till exempel artikeln om riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) för ett aktuellt exempel (läs mer om det här).

Vad diskuteras? Hur märks det att användarna hjälps åt?

Utforska fotnoterna

Välj ut en artikel och kolla vilka länkar den bygger på. Fundera på följande:

Vem ligger bakom information? Vilka bevis presenteras? Vad säger andra källor om informationen?

Låt eleverna bidra

När eleverna börjar bli varma i kläderna och bättre förstår sig på hur Wikipedia fungerar kan man låta dem utforska uppslagsverkets möjligheter på egen hand. Börja med enklare uppgifter, som att lägga till information i skapade artiklar, lägga till källor där det saknas eller rätta fel. För lite mer avancerad nivå kan eleverna få pröva att översätta engelska texter till svenska eller vice versa. De kan även lägga till bilder, filmer eller animationer i enlighet med upphovsrätten.

Det slutgiltiga målet kan vara att eleven ska skapa ett nytt bidrag till uppslagsverket. Samla bidragen under ett gemensamt projekt. Som lärare bör man handleda eleverna i språk, sakinnehåll och källhantering och förbereda eleven på att den kan behöva försvara sitt bidrag i diskussion med andra användare och moderatorer.

Varje användare har en egen sandlåda där de kan experimentera och öva på att skriva enligt Wikipedias regler.

Resurser

Koppling till styrdokument

Svenska 1, centralt innehåll

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Engelska 6, centralt innehåll

  • Texter, även komplexa och formella, från olika medier.
  • Sökning av innehåll i större textmängder, eller längre sekvenser av talad engelska, i källor av olika slag och utifrån olika syften. Värdering av källornas relevans och tillförlitlighet.
  • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, där eleverna resonerar, argumenterar, ansöker, återger och sammanfattar.

ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.

Diskutera

Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.

  • Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
  • Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
  • Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?

Använd Chat-GPT i klassrummet

Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.

Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.

  • Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
  • Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
  • Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
  • Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
  • Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.

Lästips

Koppling till styrdokument

Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.

I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.

Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.

Instuderingsfrågor

Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.

  • Vad handlar IB-affären om?
  • Vem eller vilka spionerade IB på?
  • Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
  • Varför blev Bratt och Guillou fängslade?

Diskussionsfrågor

  • Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
  • Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
  • Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
  • Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?

Fördjupningsuppgift

Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.

Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.

Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.

Källor

Wikipedia om IB-affären.

Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)

P3 dokumentär om IB-affären (SR)

IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).

SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.

Kapitel 3: Tryck- & yttrandefrihet

 

Här följer en övergripande planering för hur man i klassen kan arbeta med att göra en egen tidning. Längst ned finns en länksamling med fördjupningar i frågor som hur man skriver olika typer av texter, vad man ska tänka på när det gäller pressetik och liknande frågor.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.

Söker du ett publiceringsverktyg för att enkelt kunna göra en egen skol- eller klasstidning, kan Mobile Stories vara ett alternativ. Läs mer om det här.

Steg 1.

Tänk noga igenom vilka du vill ska läsa din tidning och vad du vill ha sagt med den (vilket syfte du har). När du har bestämt dig gäller det att hålla sig till det.

    • Bestäm innehåll som passar till dina läsare.
    • Använd en stil som passar ditt syfte.

Steg 2.

Bestäm ett namn och en logotyp som passar till vad du vill med din tidning och som lockar dem du vill ska läsa den.

Steg 3.

Vad ska tidningen handla om? Om ni är fler som ska göra den så bör alla vara med och diskutera innehållet.
Ska ni ha några fasta avdelningar som alltid finns med? En dagstidning har nyhetssidor (lokalt, inrikes och utrikes), kultur, sport, debatt, insändare, familj, nöje med mera.

Steg 4.

Ska tidningen ha annonser? Får det vara vilka slags annonser som helst?

Steg 5.

Om ni är fler som gör tidningen kan ni fördela arbetsuppgifterna. Mer om vem som gör vad på en tidning finns här.
Vem ska vara chefredaktör? (Den som har det övergripande ansvaret för innehåll och stil. Se punkterna 1–4).
Vilka ansvarsområden ska de övriga ha? Sportredaktör, kulturredaktör, bildredaktör, annonsansvarig med flera.

Steg 6.

Diskutera tidningens layout. För att det ska bli enklare att göra tidningen och framför allt för att det ska bli enkelt att läsa den bör ni inte börja från början varje gång utan ha vissa fasta platser i tidningen som alltid återkommer. Bestäm också vilket/vilka typsnitt ni ska använda på texter, bildtexter, ingresser och på rubriker så att ni inte förvirrar läsaren genom att byta hela tiden.

Steg 7.

Var noga när ni väljer bilder. Bilden ska ge läsaren mer information än bara texten.

Steg 8.

Var noga med att hålla de tider ni har kommit överens om. Om ni drar ut på tiden förlorar en del nyheter i värde och känns inte alls som nyheter längre när tidningen äntligen kommer ut.

Steg 9.

Gör förstasidan (ettan) sist. När du/ni är klara med hela tidningen kan ni välja vilka nyheter ni ska ha på förstasidan. Där ska ni lägga det ni tycker är den viktigaste nyheten (tänk igen på vem ni skriver för och vilken slags tidning det är). På ettan lägger ni också andra nyheter som lockar många av era läsare så att de blir nyfikna på vad ni har i tidningen. Använd bra bilder på ettan.

Steg 10.

Det är bra om någon som inte själv har skrivit artiklarna och som är van läsare läser igenom allt och försöker hitta fel som ni kan rätta till innan ni publicerar (läs också om de etiska reglerna nedan).

Steg 11.

När ni har kommit ut med er tidning samlas ni för att diskutera vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Skriv ner sånt som ni vill bli bättre så att ni kan tänka på det när ni gör nästa tidning.

Kom ihåg publicitetsreglerna!

Här följer några råd kring vad du bör tänka på innan du publicerar en text eller bild.

Bland länkarna längst ned finner du publicitetsreglerna för press, radio och tv hos Medieombudsmannen:

Ge korrekta nyheter

  • Var kritisk mot nyhetskällorna.
  • Du måste kontrollera att den som du får uppgiften av (källan) går att lita på. Försök också att kolla uppgiften med någon annan källa som inte är påverkad av den första källan.
  • Löpsedel, rubrik och ingress skall stämma med det som står i texten.
  • Var noga med att bilder och illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.

Var generös med bemötanden

Om tidningen har skrivit något felaktigt så ska du rätta till det så snart som möjligt. Om du har skrivit något om någon annan så bör den personen få möjlighet att yttra sig i artikeln eller senare komma med ett genmäle (svar med sin version av händelsen).

Respektera den personliga integriteten

Undvik eller tänk noga igenom om du vill skriva något som kan vara kränkande för någons privatliv.

Undvik att skriva om självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatliv.

Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild av hänsyn till offren och deras anhöriga.

Skriv inte om personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget.

Var varsam med bilder

Det som står här ovanför gäller även bildmaterial.

Bildmontage, ändring av bilder på elektronisk väg eller bildtext får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Skriv alltid intill bilden om den är manipulerad (på något sätt förändrad).

Hör båda sidor

Försök alltid att ge personer som kritiseras i faktatexter tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att berätta alla olika sidors synpunkter i frågan.

Tänk på att en person misstänkt för brott enligt lagen alltid anses som oskyldig om det inte finns en fällande dom.

Var försiktig med namn

Tänk noga över följderna av att skriva ut någons namn. Avstå från att publicera namn om det inte är inte är alldeles nödvändigt att läsarna får veta det.

Om du inte skriver ut namnet ska du inte heller publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör det lätt att känna igen vem du berättar om.

Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som publicerar materialet.

Lycka till!

Nyttiga länkar

Publiceringsverktyget Mobile Stories
En övning om upphovsrätt
Kort om Tryckfrihetsförordningen
Kortfattat om olika typer av texter
Mediekompass skrivarskola
Hur man skriver ett reportage
Lite tips om hur man intervjuar
Om att skriva åsiktstexter som insändare och debatt
Några tips om källkritik
Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv

Nyhetsbilden har en central funktion i mediernas rapportering. Inför varje nytt år brukar de stora mediehusen samla bilder från det gångna nyhetsåret. Sök tillsammans reda på en sådan bildsamling på nätet och använd den som underlag i övningarna.

Aktivitet i helklass

Titta på bilderna tillsammans och sammanfatta nyhetsåret.

  • Börja med att lista de stora internationella nyhetshändelserna under året innan ni tittar på bilderna.
  • Vilka var de stora nyhetshändelserna under året enligt bilderna? Stämmer det överens med er lista?
  • Är det några regioner, områden eller länder som tar mer plats än andra i sammanställningen? Varför?
  • Känner ni igen alla nyheter eller var något nytt för er? Ta reda på mer om nyheten!
  • Är det någon eller några bilder som tilltalar er mer än andra? Hur får de er att känna?
  • Är det några viktiga händelser som saknas?
  • Vilka nationella händelser finns med i sammanställningen? Undersök dem på samma sätt som de internationella.

Bildanalys

Låt eleverna, antingen enskilt eller i par, välja ut en varsin bild som de kan analysera. Här finns en film från UR om hur man gör bildanalys.

De kan sedan beskriva sin valda bild utifrån begreppen denotation och konnotation.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är tagen? Vill man säga något, eller kanske sälja något? Går det att förstå bilden utan bildtexten?

Vad handlar nyheten om?

Om tid finns kan eleverna fördjupa sig i sin valda bild. De kan till exempel använda bildsök för att hitta mer information om bilden. Här finns en bra guide från Källkritikbyrån.

  • Vem tog bilden?
  • När användes den i nyhetssammanhang för första gången?
  • Beskriv vad nyheten handlar om. Varför tror du/ni att det blev en nyhet?
  • Var togs bilden? Om det inte står kan man samla ledtrådar. Försök pricka ut platsen på en karta.

Arbetet kan presenteras på olika sätt. Till exempel kan eleverna skriva ut sina valda bilder och klassen kan tillsammans skapa en tidslinje eller collage om nyhetsåret.

Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?

Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.

Övning: Syna reklamen i tidningen

Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.

Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.

Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.

Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?

Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?

Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?

Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?

Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?

Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?

Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.

Under de senaste tio åren har stora strukturförändringar ritat om den svenska tidningskartan. Flera tidningar har bytt ägare och slagits samman i stora koncerner. Under perioden 2019-2022 har flera större affärer genomförts på marknaden. Hur ser ägarsituationen ut på den svenska tidningsmarknaden? I det här lektionspasset får eleverna undersöka de emellanåt snåriga ägarstrukturerna i svensk dagspress.

Bakgrund

För tio år sedan startade en omfattande strukturomvandling i svensk dagspress. Stampen i Göteborg och Mittmedia, med bas i Gävle, stod för de största förändringarna. Många tidningar bytte ägare och större koncerner bildades. Men sedan dess har mycket hänt.

Bonnier News Local och Gota Media är idag genom ett slags korsägande de största tidningsägarna i Sverige. Tillsammans står de bakom 55 tidningstitlar i hela landet. De köpte till exempel upp Skånska Dagbladet under 2021 och nämnda Mittmedia 2019. Moderbolaget Bonnier äger sedan tidigare bland annat Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen och Sydsvenskan. Gota Media äger i sin tur tidningar som Barometern och Borås Tidning.

Det norska bolaget Polaris köpte i samma veva upp stora delar av Stampen, med bland annat Göteborgs-Posten. NWT i Karlstad och VK Media i Umeå är även de delägare i bolaget. Det innebar ett slut på familjen Hjörnes nästan 100-åriga ägande i bolaget. VK Media förvärvade även Tidningar i Norr, som ger ut Lokaltidningen, Mellanbygden, Nordsverige och Västerbottningen. Polaris äger sedan tidigare Schibsted, som i sin tur ger ut Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Uppgiftsinstruktion

Använd Mediemyndighetens mediekarta för 2022 som utgångspunkt för uppgifterna nedan. Låt klassen utforska det svenska tidningsägandet. Uppgifterna kan göras var för sig eller som delar i ett större arbete kring medieägande, maktkoncentration och mediernas ekonomi.

Film

Här berättar Tove de Vries på Myndigheten för press, radio och tv om strukturförhållandena på den svenska mediemarknaden.

Material

Uppgift 1 – Mediekartan

Titta på kartan över tidningsmarknaden. Vilka är de stora tidningshusen i Sverige? Dela in klassen i grupper som får rangordna tidningarna efter vilka de tror är störst. Här kan de utgå från de bolag som har flest titlar, störst upplagor eller vilka som omsätter mest pengar. Till exempel omsätter Aftonbladet och Dagens Nyheter mer pengar än Upsala Nya Tidning eller Nya Wermlands Tidningen.

Diskutera i helklass och kom fram till en gemensam lista.

Två killar läser dagstidningen.

Uppgift 2 – Tidningens intäkter

Ta reda på: Hur får tidningshusen intäkter? Vilka är de största intäkterna? Är det prenumerationer eller reklam? Lösnummer? Papper, digitalt eller båda delar? Och har det förändrats över tid eller är det samma nu som för tio år sedan?

Diskutera sedan: Vilka är de största framtidsutmaningarna för tidningar att hålla sig lönsamma, tror ni? Hur kommer man ta betalt för journalistik i framtiden?

Två killar diskuterar i skolbänken.

Uppgift 3 – Synergieffekter

Synergieffekter innebär att företag kan få fördelar genom att samordna sina olika verksamheter. Hur kan de stora tidningshusen dra nytta av att äga flera olika tidningar? Det kan till exempel handla om personalkostnader, lokaler, tryckerier, annonsförsäljning och större inköp.

Be klassen fundera, diskutera med varandra och ge exempel.

Elever diskuterar i klassrummet.

Uppgift 4 – Ägarkoncentration i tidningsbranschen

Ibland pratar man om att det finns en ägarkoncentration på tidningsmarknaden. Det innebär att vissa tidningsföretag har växt sig stora genom uppköp av andra tidningar. Tidningsägarna har på så vis blivit färre och fått mer makt.

Diskutera: Varför uppstår ägarkoncentration? Vilka är fördelarna med stora ägare i tidningsbranschen? Finns några nackdelar? Resonera kring demokratiska samtalets möjliggörande, medierna som den tredje statsmakten, möjligheten till öppen debatt och lokal journalistik. Använd med fördel argument från tidigare uppgifter, till exempel om tidningens intäkter och om synergieffekter.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Medier, samhälle och kommunikation 1, gymnasiet, centralt innehåll

  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
  • Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn på såväl nationell som internationell nivå.

Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. “Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.

Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?

Men först…

Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.

Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?

Vilka samhällsgrupper tillhör de?

Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?

Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.

Att diskutera

Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?

Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?

Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?

Uppgift

Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.

Varje grupp gör följande…

Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv.  Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.

Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.

Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.

Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.

Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?

Material

Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser 

Mediekompass skrivarskola: Om notiser. 

Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin “Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!“. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa reportage i dagstidningar, och öva på att själva förbereda ett reportage. Personporträttet och reportaget är ganska lika varandra, men skiljer sig åt i den mening att reportaget kan handla om lite vad som helst. En plats, en händelse, som uppföljning av en nyhet. Reportaget fördjupar gärna ett ämne som många redan känner till och ger nya perspektiv. Precis som personporträttet förutsätter reportaget att personen har varit på plats för att kunna beskriva saker i detalj. Här ges journalisten möjlighet till ett längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ihop ett passande antal reportage.

Välj ett eller flera reportage och läs och undersök följande:

  • Beskrivs miljön där reportaget utspelar sig? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Beskriver journalisten personliga drag eller speciella egenheter hos de som intervjuas? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om händelsen? Ge exempel.
  • Finns närvarokänsla i texten i form av pratminus? Skriver journalisten i jag-form?
  • Vilket fokus har artikeln? En händelse? En plats? En eller flera personer?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen eller platsen?
  • Skiljer sig reportagen åt beroende på vad det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget reportage

Välj ett ämne, en plats eller en person som du är nyfiken på. Fundera på vilka platser du vill besöka, vilken person eller personer som behöver intervjuas och vilken research du behöver göra.

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun eller på platsen du ska skriva om. Skriv ner dina sinnesintryck!
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha.
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen, platsen eller händelsen. Ta gärna flera bilder till ditt reportage.

Skriv ditt reportage

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt reportage tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva förbereda ett personporträtt.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt, till exempel 2021 års vinnarbidrag till Unga Journalistpriset. Personporträttet, som är skrivet av Felix Rapacioli och Tobias Broman på Nya Elementar i Bromma, handlar om 79-åriga Gloria, som var den första svarta amerikanen som fick gå i skola med vita personer. Du hittar texten här.

Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande:

  • Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
  • Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera:

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
  • Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget personporträtt

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun (rummet, ljud, kläder osv).
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.

Skriv ditt personporträtt

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt personporträtt tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.