ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.
Diskutera
Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.
- Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
- Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
- Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?
Använd Chat-GPT i klassrummet
Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.
Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.
- Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
- Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
- Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
- Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
- Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.
Lästips
- Johan Falks bok ”AI och skolan” (Fri nedladdning).
- SvD/TT: Därför hotas även ditt jobb av AI
- Andreas Ekström: Kan roboten ta över mitt jobb? Svaret får vi nu (Sydsvenskan).
- Linus Larsson: Hur öppet är Open AI med Microsoft som storägare? (DN)
- Computer Sweden: Lågavlönade anställda i Kenya fick lära Chat GPT vara mindre hatisk
Koppling till styrdokument
Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.
En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus. Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.
I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?
Diskutera
Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?
Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?
Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?
Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?
Vad säger lagen?
Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?
Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?
Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?
Vad säger nyhetsmedierna?
Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.
Flera artikelförslag finns nedan.
Lektionsunderlag
- Kristersson om aktionen med Erdogan-docka: Avskyvärt – förstår Turkiets ilska (SVT)
- Johan Pehrson om Erdogan-dockan: ”Vi har yttrandefrihet i Sverige” (Aftonbladet)
- Tobias Billström: Viktigt att ta Turkiets känslor på allvar (SvD).
- Han hängde upp dockan: ”Måste provocera för att få reaktion” (TV4)
- Experter om Kristerssons hårda ord: ”Skäms över Sverige” (GP, kan krävas inloggning)
- Nils Funcke: ”Ministrarna agerar extremt olämpligt” (SvD Debatt)
- Johanna Frändén: Den hängda Erdogandockan får mig att tänka på Charlie Hebdo (Aftonbladet)
- Alex Schulman: Ulf Kristersson hyllar Turkiets ”demokrati” och pissar på vår (DN)
- Anders Gustafsson: Om det varit en Nooshi-docka som dinglat i en lyktstolpe? (BLT)
I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.
Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.
Instuderingsfrågor
Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.
- Vad handlar IB-affären om?
- Vem eller vilka spionerade IB på?
- Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
- Varför blev Bratt och Guillou fängslade?
Diskussionsfrågor
- Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
- Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
- Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
- Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?
Fördjupningsuppgift
Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.
Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.
Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.
Källor
Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)
P3 dokumentär om IB-affären (SR)
IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).
SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Skriv en dikt
Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.
Källor att använda
Sara Lövenstam: Nyorden 2022 vittnar om mörka tider (SvD)
Språket i P1: Orden som präglade ”Språkåret 2022”. (Sveriges Radio)
Här följer en övergripande planering för hur man i klassen kan arbeta med att göra en egen tidning. Längst ned finns en länksamling med fördjupningar i frågor som hur man skriver olika typer av texter, vad man ska tänka på när det gäller pressetik och liknande frågor.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.
Söker du ett publiceringsverktyg för att enkelt kunna göra en egen skol- eller klasstidning, kan Mobile Stories vara ett alternativ. Läs mer om det här.
Steg 1.
Tänk noga igenom vilka du vill ska läsa din tidning och vad du vill ha sagt med den (vilket syfte du har). När du har bestämt dig gäller det att hålla sig till det.
-
- Bestäm innehåll som passar till dina läsare.
- Använd en stil som passar ditt syfte.
Steg 2.
Bestäm ett namn och en logotyp som passar till vad du vill med din tidning och som lockar dem du vill ska läsa den.
Steg 3.
Vad ska tidningen handla om? Om ni är fler som ska göra den så bör alla vara med och diskutera innehållet.
Ska ni ha några fasta avdelningar som alltid finns med? En dagstidning har nyhetssidor (lokalt, inrikes och utrikes), kultur, sport, debatt, insändare, familj, nöje med mera.
Steg 4.
Ska tidningen ha annonser? Får det vara vilka slags annonser som helst?
Steg 5.
Om ni är fler som gör tidningen kan ni fördela arbetsuppgifterna. Mer om vem som gör vad på en tidning finns här.
Vem ska vara chefredaktör? (Den som har det övergripande ansvaret för innehåll och stil. Se punkterna 1–4).
Vilka ansvarsområden ska de övriga ha? Sportredaktör, kulturredaktör, bildredaktör, annonsansvarig med flera.
Steg 6.
Diskutera tidningens layout. För att det ska bli enklare att göra tidningen och framför allt för att det ska bli enkelt att läsa den bör ni inte börja från början varje gång utan ha vissa fasta platser i tidningen som alltid återkommer. Bestäm också vilket/vilka typsnitt ni ska använda på texter, bildtexter, ingresser och på rubriker så att ni inte förvirrar läsaren genom att byta hela tiden.
Steg 7.
Var noga när ni väljer bilder. Bilden ska ge läsaren mer information än bara texten.
Steg 8.
Var noga med att hålla de tider ni har kommit överens om. Om ni drar ut på tiden förlorar en del nyheter i värde och känns inte alls som nyheter längre när tidningen äntligen kommer ut.
Steg 9.
Gör förstasidan (ettan) sist. När du/ni är klara med hela tidningen kan ni välja vilka nyheter ni ska ha på förstasidan. Där ska ni lägga det ni tycker är den viktigaste nyheten (tänk igen på vem ni skriver för och vilken slags tidning det är). På ettan lägger ni också andra nyheter som lockar många av era läsare så att de blir nyfikna på vad ni har i tidningen. Använd bra bilder på ettan.
Steg 10.
Det är bra om någon som inte själv har skrivit artiklarna och som är van läsare läser igenom allt och försöker hitta fel som ni kan rätta till innan ni publicerar (läs också om de etiska reglerna nedan).
Steg 11.
När ni har kommit ut med er tidning samlas ni för att diskutera vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Skriv ner sånt som ni vill bli bättre så att ni kan tänka på det när ni gör nästa tidning.
Kom ihåg publicitetsreglerna!
Här följer några råd kring vad du bör tänka på innan du publicerar en text eller bild.
Bland länkarna längst ned finner du publicitetsreglerna för press, radio och tv hos Medieombudsmannen:
Ge korrekta nyheter
- Var kritisk mot nyhetskällorna.
- Du måste kontrollera att den som du får uppgiften av (källan) går att lita på. Försök också att kolla uppgiften med någon annan källa som inte är påverkad av den första källan.
- Löpsedel, rubrik och ingress skall stämma med det som står i texten.
- Var noga med att bilder och illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.
Var generös med bemötanden
Om tidningen har skrivit något felaktigt så ska du rätta till det så snart som möjligt. Om du har skrivit något om någon annan så bör den personen få möjlighet att yttra sig i artikeln eller senare komma med ett genmäle (svar med sin version av händelsen).
Respektera den personliga integriteten
Undvik eller tänk noga igenom om du vill skriva något som kan vara kränkande för någons privatliv.
Undvik att skriva om självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatliv.
Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild av hänsyn till offren och deras anhöriga.
Skriv inte om personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget.
Var varsam med bilder
Det som står här ovanför gäller även bildmaterial.
Bildmontage, ändring av bilder på elektronisk väg eller bildtext får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Skriv alltid intill bilden om den är manipulerad (på något sätt förändrad).
Hör båda sidor
Försök alltid att ge personer som kritiseras i faktatexter tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att berätta alla olika sidors synpunkter i frågan.
Tänk på att en person misstänkt för brott enligt lagen alltid anses som oskyldig om det inte finns en fällande dom.
Var försiktig med namn
Tänk noga över följderna av att skriva ut någons namn. Avstå från att publicera namn om det inte är inte är alldeles nödvändigt att läsarna får veta det.
Om du inte skriver ut namnet ska du inte heller publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör det lätt att känna igen vem du berättar om.
Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som publicerar materialet.
Lycka till!
Nyttiga länkar
Publiceringsverktyget Mobile Stories
En övning om upphovsrätt
Kort om Tryckfrihetsförordningen
Kortfattat om olika typer av texter
Mediekompass skrivarskola
Hur man skriver ett reportage
Lite tips om hur man intervjuar
Om att skriva åsiktstexter som insändare och debatt
Några tips om källkritik
Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv
Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför fotboll-VM 2022 kunde man läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare hade dött under förberedelserna av den jättelika turneringen.
Vad har hänt?
När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.
Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.
Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.
Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.
Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.
Begrepp
De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.
- Sportwashing
- Mänskliga rättigheter
- Korruption
- Migrantarbetare
Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.
Sportswashing
Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.
Be eleverna svara på frågorna.
- Vad betyder sportswashing?
- Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
- Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?
Skriv notiser om migrantarbetare
Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.
Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.
Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?
Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.
Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.
Skriv en krönika eller debattartikel
Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.
Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.
Länkar
Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?
Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.
Övning: Syna reklamen i tidningen
Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.
Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.
Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.
Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?
Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?
Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?
Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?
Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?
Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?
Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.
Helt plötsligt verkar alla nyhetsmedier prata om A-traktorer. Vad är det som har hänt och varför har epakultur hamnat på tapeten? Det undersöker vi i veckans nyhet.
Vad har hänt?
A-traktor, eller ibland EPA-traktorer, har fått kraftigt medialt genomslag på sistone. Anledningarna är flera. Bland annat har det skett över 300 olyckor med A-traktorer involverade, bara i år. Dessutom har fyra personer omkommit i olyckor bara under hösten. Samtidigt visar färska siffror från Polisen att 2 av 3 fordon är manipulerade för att kunna gå snabbare än den tillåtna maxhastigheten 30 km/h.
Nu vill Transportstyrelsen införa hårdare regler, och diskussionen har tagit sig hela vägen upp till EU-nivå.
Vad är en A-traktor?
En A-traktor är en ombyggd personbil. Den används främst av ungdomar, och det finns över 50 000 registrerade fordon i Sverige. Maxhastigheten för fordonet är 30 km/h, och för att få köra bilen krävs moppekörkort (AM-körkort) eller ett traktorkort. Fordonet ska vara utrustat med en skylt som visar att det är ett långsamt fordon, en LGF-skylt. Baksäte är inte tillåtet i bilen – för att begränsa antalet passagerare – och det finns inget krav på bilbälte.
En del säger EPA-traktor när de syftar på A-traktor. En EPA-traktor ska ha ett särskilt utväxlingsförhållande, och inga sådana fordon har kunnat registreras sedan 1975.
Nyhetslänkar
Teknikens värld: Extrem ökning av olyckor med A-traktorer.
EU: Inte aktuellt med förbud mot A-traktorer i Sverige (SR)
Sveriges Radio: Transportstyrelsens utredning om a-traktorer klar.
Blankspot: Epatraktorn ett tonårsrum på hjul som ligger bakom både glädje och konflikter.
Aftonbladet: Johan köpte a-traktor till sin son som visade sig vara olaglig.
DN: Det här är artisterna som får epatraktorerna att skaka.
Polisen: Majoriteten A-traktorer är trafikfarliga, visar regional insats.
Aktivitet 1 – Varför pratar alla om A-traktorer?
Ta hjälp av er lokaltidning, eller av riksmedier, för att kartlägga varför a-traktorer är på tapeten. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp.
- Vad är en a-traktor?
- Vad skiljer en a-traktor från en vanlig bil?
- Hur vill Transportstyrelsen förändra reglerna för A-traktorer?
- Att förbjuda A-traktorer är något som skulle påverka tusentals ungdomar i Sverige. Vilka är argumenten för? Och emot?
Aktivitet 2 – Gör en undersökning
Be eleverna genomföra en undersökning på eller utanför skolan, där de tar reda på attityder till A-traktorn. Eleverna kan ha olika ingångar i ämnet, till exempel undersöka attityder till Transportstyrelsens nya regelförslag, till a-traktorns existens eller till epakultur.
Undersökningen kan göras både som enkät och som kortare intervjuer i grupper.
Be grupperna sammanställa sina svar och presentera inför klassen.
Aktivitet 3 – Bekanta er med epadunk
Att köra A-traktor brukar traditionellt förknippas med att lyssna på Eddie Meduza. Idag strömmar all möjlig partymusik ur bilens högtalare, så kallad ”epadunk”. Be eleverna läsa den här artikeln i DN, från i somras, om epadunk. De kan sedan svara på frågorna.
- Vilka är de artister som hörs ur epatraktorn idag?
- Vad är epadunk för genre?
- I artikeln nämns norsk russmusik som en föregångare till epadunk. Vad är en russ?
- I texten problematiseras epadunk. Hur och varför?
Den 21 oktober 2021 mördas rapparen Nils ”Einár” Grönberg, 19 år, utanför en port i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Han var en av Sveriges mest strömmade artister och en idol för många unga. Efter mordet blossade en debatt upp om gangsterkulturen i svensk rapmusik. Veckans nyhet handlar om mordet på Einár ett år senare – och tongångarna om gangsterrap i Sverige idag.
Vad har hänt?
Hur har mordet på Einár uppmärksammats i er lokaltidning ett år efter att det hände? Kolla om ni kan hitta artiklar i tidningen från den 21 oktober eller dagarna runtomkring. Saknas det artiklar kan ni hitta exempel i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT eller SR.
Med hjälp av artiklarna kan klassen svara på följande frågor.
Vad var det som hände? Varför fick nyheten så stor uppmärksamhet?
Hur går mordutredningen? Finns någon häktad eller dömd?
Debatten
Hittills i år har 53 personer dött i över 300 skjutningar. Gangsterrappens glorifiering av våld ses i bland som en förklaring till att skjutningar blir vanligare. Be eleverna att läsa ett reportage i Svenska Dagbladet. Svara sedan på frågorna enskilt eller i grupp.
- Hur kan polisen använda rappares texter och videos som bevisning i olika brottsmål?
- Hur har inställningen till gangsterrap förändrats i Sverige sedan mordet?
- I artikeln pratas det om ”utanförskap” som ett skäl till rapmusikens framgångar. Vad innebär det?
- En bra skolgång lyfts som exempel på en väg ut från utanförskap. Varför är det viktigt med en bra skolgång, enligt Linnéa Lindquist?
Diskutera
Tobias Andersson från Sverigedemokraterna tror inte på att censurera rapmusik. I Storbritannien plockas rapvideos ner från Youtube med förevändningen att de glorifierar gängvåld. Eleverna kan ta hjälp av de tidigare lästa texterna, den här (Svenska Dagbladet) eller den här (Dagens Nyheter), för att samla argument till sina diskussioner.
- Ska staten få censurera kultur som kan glorifiera våld? Diskutera för- och nackdelar.
- Raptexter kan användas som bevisning i rättegångar i både Sverige och Storbritannien. Rätt eller fel?
Material
Registrera skolkonton hos Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för tillgång till de föreslagna artiklarna.
Under de senaste tio åren har stora strukturförändringar ritat om den svenska tidningskartan. Flera tidningar har bytt ägare och slagits samman i stora koncerner. Under perioden 2019-2022 har flera större affärer genomförts på marknaden. Hur ser ägarsituationen ut på den svenska tidningsmarknaden? I det här lektionspasset får eleverna undersöka de emellanåt snåriga ägarstrukturerna i svensk dagspress.
Bakgrund
För tio år sedan startade en omfattande strukturomvandling i svensk dagspress. Stampen i Göteborg och Mittmedia, med bas i Gävle, stod för de största förändringarna. Många tidningar bytte ägare och större koncerner bildades. Men sedan dess har mycket hänt.
Bonnier News Local och Gota Media är idag genom ett slags korsägande de största tidningsägarna i Sverige. Tillsammans står de bakom 55 tidningstitlar i hela landet. De köpte till exempel upp Skånska Dagbladet under 2021 och nämnda Mittmedia 2019. Moderbolaget Bonnier äger sedan tidigare bland annat Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen och Sydsvenskan. Gota Media äger i sin tur tidningar som Barometern och Borås Tidning.
Det norska bolaget Polaris köpte i samma veva upp stora delar av Stampen, med bland annat Göteborgs-Posten. NWT i Karlstad och VK Media i Umeå är även de delägare i bolaget. Det innebar ett slut på familjen Hjörnes nästan 100-åriga ägande i bolaget. VK Media förvärvade även Tidningar i Norr, som ger ut Lokaltidningen, Mellanbygden, Nordsverige och Västerbottningen. Polaris äger sedan tidigare Schibsted, som i sin tur ger ut Aftonbladet och Svenska Dagbladet.
Uppgiftsinstruktion
Använd Mediemyndighetens mediekarta för 2024 som utgångspunkt för uppgifterna nedan. Låt klassen utforska det svenska tidningsägandet. Uppgifterna kan göras var för sig eller som delar i ett större arbete kring medieägande, maktkoncentration och mediernas ekonomi.
Film
Här berättar Tove de Vries på Myndigheten för press, radio och tv om strukturförhållandena på den svenska mediemarknaden.
Material
- Läs mer om tidningarnas ägarförhållanden och ekonomiska förutsättningar i MPRT:s rapport Mediekonomi 2023.
- Mediemyndighetenss mediekarta 2024.
- Nordicom: Nordens 25 största medieföretag efter omsättning (2022).
- MPRT: EU föreslår en ny reglering om mediefrihet.
- Brit Stakston: ”Ägarkoncentrationen kan långsiktigt bli ett problem” (SVT Kultur).
- Robert Sundberg: Stora medieägare som blir ännu större (Hela Gotland).
Uppgift 1 – Mediekartan
Titta på kartan över tidningsmarknaden. Vilka är de stora tidningshusen i Sverige? Dela in klassen i grupper som får rangordna tidningarna efter vilka de tror är störst. Här kan de utgå från de bolag som har flest titlar, störst upplagor eller vilka som omsätter mest pengar. Till exempel omsätter Aftonbladet och Dagens Nyheter mer pengar än Upsala Nya Tidning eller Nya Wermlands Tidningen.
Diskutera i helklass och kom fram till en gemensam lista.
Uppgift 2 – Tidningens intäkter
Ta reda på: Hur får tidningshusen intäkter? Vilka är de största intäkterna? Är det prenumerationer eller reklam? Lösnummer? Papper, digitalt eller båda delar? Och har det förändrats över tid eller är det samma nu som för tio år sedan?
Diskutera sedan: Vilka är de största framtidsutmaningarna för tidningar att hålla sig lönsamma, tror ni? Hur kommer man ta betalt för journalistik i framtiden?
Uppgift 3 – Synergieffekter
Synergieffekter innebär att företag kan få fördelar genom att samordna sina olika verksamheter. Hur kan de stora tidningshusen dra nytta av att äga flera olika tidningar? Det kan till exempel handla om personalkostnader, lokaler, tryckerier, annonsförsäljning och större inköp.
Be klassen fundera, diskutera med varandra och ge exempel.
Uppgift 4 – Ägarkoncentration i tidningsbranschen
Ibland pratar man om att det finns en ägarkoncentration på tidningsmarknaden. Det innebär att vissa tidningsföretag har växt sig stora genom uppköp av andra tidningar. Tidningsägarna har på så vis blivit färre och fått mer makt.
Diskutera: Varför uppstår ägarkoncentration? Vilka är fördelarna med stora ägare i tidningsbranschen? Finns några nackdelar? Resonera kring demokratiska samtalets möjliggörande, medierna som den tredje statsmakten, möjligheten till öppen debatt och lokal journalistik. Använd med fördel argument från tidigare uppgifter, till exempel om tidningens intäkter och om synergieffekter.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Medier, samhälle och kommunikation 1, gymnasiet, centralt innehåll
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
- Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn på såväl nationell som internationell nivå.