Fettisdagen är här. Traditionellt sett inleder Fettisdagen fastan, men har främst kommit att förknippas med bakverket semla. Semlan har sitt ursprung från början 1900-talet och är en bulle fylld med mandelmassa och vispgrädde, toppad med florsocker. I den här uppgiften är det fullt fokus på semlor i alla dess former.

Vilka semlor finns på er ort?

Semmelwrap, kanelbullesemla eller semmelglass. Många bagerier försöker uppfinna sin specialitet inför fettisdagen. Hur ser det ut på din ort? Bege er ut som skrivande reportrar och ta reda på vad era lokala caféer, konditorier och bagerier erbjuder eller se vad er lokaltidning skriver om årets eventuella nyheter.

Testpanel

Många tidningar testar semlor för att guida läsaren till den bästa semlan i stan. Ta reda på hur testerna går till i er lokaltidning.

Vilka betyg fick semlorna?
Vilka bagerier är utvalda? Vilka saknas?
Hur gick testet till?
Vilka var testdeltagare och hur har de valts ut?

Nästa steg kan vara att klassen själva utformar ett test och sätter sina egna betyg, antingen med inköpta semlor eller egenbakade. Låt sedan eleverna skriva nyhetsartiklar baserat på panelens resultat. Instruktioner till hur nyhetsartiklar skrivs hittar ni bäst i vår Publicistguide som finns här.

Läs mer om Fettisdagen på Nordiska Museets hemsida.

Offentlighetsprincipen går ut på att handlingar som kommer till en myndighet ska kunna läsas av vem som helst. Det kan exempelvis handla om post som skickas från en privatperson eller ett mötesprotokoll. På så sätt ska riskerna för korruption och maktmissbruk minskas. Varför är det viktigt för dig att kunna ta del av offentliga handlingar? Och varför är det viktigt för medierna?

Om offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och medierna – tidningar, radio och TV – ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Detta skapar ett skydd mot maktmissbruk eftersom man kan hämta ut information från myndigheter oavsett vad de själva väljer att informera om. Offentlighetsprincipen innebär att:

Vem som helst får läsa myndigheternas allmänna handlingar (handlingsoffentlighet). Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till. Du har alltså rätt att vara ”osynlig” och ingen får fråga vem du är.

Allmänhet och medier har rätt att vara med vid rättegångar och vid sammanträden i till exempel riksdagen.

Det finns vissa undantag från principen om handlingsoffentlighet, men de är just undantag. Exempel på allmänna handlingar som får hållas hemliga är sekretessbelagda uppgifter som handlar om rikets säkerhet eller Sveriges relation med andra stater.

Läs mer om offentlighetsprincipen på Regeringens hemsida: Offentlighetsprincipen

1 Diskutera och värdera

Diskutera de sätt offentlighetsprincipen kommer till uttryck och föreställ er att det var tvärtom. Hur blir det då? Och vad skulle det kunna få för negativa konsekvenser?

A. Vem som helst får INTE läsa myndigheternas allmänna handlingar.

B. Den som begär ut en handling MÅSTE uppge namn och personuppgifter och ange vad hen ska använda handlingen till.

C. Tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har INTE rätt att berätta vad de vet för utomstående.

D. Tjänstemän har INTE möjligheter att lämna uppgifter till medier.

E. Domstolsförhandlingar är INTE offentliga.

2 Prova att få ut en offentlig handling

Diskutera i klassen vad som skulle kunna vara intressant att begära ut från någon myndighet. Arbeta gärna två och två. Exempel på vad offentlighetsprincipen innebär att du kan få veta:

• Kompisens betyg i engelska (under förutsättning att ni går i en kommunal skola).

• Vad din granne hade för inkomst förra året.

• Några av de mejl statsministern skickade igår.

• Någon dom från närmaste tingsrätt som kan vara intressant.

Exempel på ställen/personer som kan vara intressanta att begära ut handlingar från:

Domstolar

Riksdagspolitiker

Kommunen

Regioner (ansvarar för vissa samhällsuppgifter, främst sjukvård och kollektivtrafik)

Myndigheter (exempelvis Skatteverket)

Polisen

Nyfiken på vad som sades på lärarnas senaste möte? Testa att få ut handlingar från skolan.
Gör så här:

Skriv eller mejla till det ställe från vilket du vill få ut en handling. Tala om vilka handlingar du vill ha. Kopior kan skickas till dig med vanlig post och det får ta maximalt två dagar. Du har inte rätt att få handlingar med e-post.

Eller så här:

Gå till det ställe från vilket du vill ha ut handlingar och be om att få ut den handling du vill läsa. Ta reda på öppettider först. Du kan be att få kopior som du tar med dig hem. Du har rätt att få nio papper kopierade utan kostnad.

Kom ihåg att enligt lagen behöver du inte tala om vem du är eller varför du vill ha handlingarna. Ingen har heller rätt att fråga dig.

Offentlighetsprincipen betyder att du får läsa handlingar hos myndigheterna. Men …

Alla handlingar är inte offentliga. En del är arbetsmaterial som bara de anställda på kommunen får läsa. Statsministerns nedklottrade minnesanteckningar från ett möte till exempel. Andra handlingar är hemliga, sekretessbelagda. Till exempel handlingar från samtal mellan en psykolog på socialtjänsten och en ung person utsatt för övergrepp inom familjen.

Frågor efter fullföljd uppgift:

A. Fick du ut den handling du begärt?

B. Varför valde du att få ut detta? För att…

C. Är det positivt eller negativt för dig att du kan få tag i den information som du just nu har i din hand? Motivera ditt svar.

D. Är det positivt eller negativt för samhället att du kan få tag i den information du just nu har i din hand? Motivera ditt svar.

3 Leta i tidningen

Leta i en tidning efter nyheter som sannolikt inte skulle ha kommit till medias kännedom om offentlighetsprincipen inte hade funnits i Sverige.

Dela in eleverna i grupper och be dem undersöka olika slags tidningar som lokaltidning, kvällstidning och rikstäckande tidning eller så arbetar ni alla med samma tidning.

A. Plocka ut de artiklar där offentlighetsprincipen har använts.

B. Vad är det för nyheter som försvinner? Vad blir kvar?

C. Spelar det någon roll att dessa nyheter försvinner? Be eleverna att motivera sina svar.

ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.

Diskutera

Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.

  • Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
  • Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
  • Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?

Använd Chat-GPT i klassrummet

Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.

Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.

  • Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
  • Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
  • Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
  • Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
  • Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.

Lästips

Koppling till styrdokument

Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.

En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus.  Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.

I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?

Diskutera

Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?

Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?

Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?

Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?

Vad säger lagen?

Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?

Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?

Vad säger nyhetsmedierna?

Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.

Flera artikelförslag finns nedan.

Lektionsunderlag

I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.

Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.

Instuderingsfrågor

Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.

  • Vad handlar IB-affären om?
  • Vem eller vilka spionerade IB på?
  • Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
  • Varför blev Bratt och Guillou fängslade?

Diskussionsfrågor

  • Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
  • Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
  • Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
  • Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?

Fördjupningsuppgift

Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.

Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.

Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.

Källor

Wikipedia om IB-affären.

Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)

P3 dokumentär om IB-affären (SR)

IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).

SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.

Kapitel 3: Tryck- & yttrandefrihet

 

Här följer en övergripande planering för hur man i klassen kan arbeta med att göra en egen tidning. Längst ned finns en länksamling med fördjupningar i frågor som hur man skriver olika typer av texter, vad man ska tänka på när det gäller pressetik och liknande frågor.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.

Söker du ett publiceringsverktyg för att enkelt kunna göra en egen skol- eller klasstidning, kan Mobile Stories vara ett alternativ. Läs mer om det här.

Steg 1.

Tänk noga igenom vilka du vill ska läsa din tidning och vad du vill ha sagt med den (vilket syfte du har). När du har bestämt dig gäller det att hålla sig till det.

    • Bestäm innehåll som passar till dina läsare.
    • Använd en stil som passar ditt syfte.

Steg 2.

Bestäm ett namn och en logotyp som passar till vad du vill med din tidning och som lockar dem du vill ska läsa den.

Steg 3.

Vad ska tidningen handla om? Om ni är fler som ska göra den så bör alla vara med och diskutera innehållet.
Ska ni ha några fasta avdelningar som alltid finns med? En dagstidning har nyhetssidor (lokalt, inrikes och utrikes), kultur, sport, debatt, insändare, familj, nöje med mera.

Steg 4.

Ska tidningen ha annonser? Får det vara vilka slags annonser som helst?

Steg 5.

Om ni är fler som gör tidningen kan ni fördela arbetsuppgifterna. Mer om vem som gör vad på en tidning finns här.
Vem ska vara chefredaktör? (Den som har det övergripande ansvaret för innehåll och stil. Se punkterna 1–4).
Vilka ansvarsområden ska de övriga ha? Sportredaktör, kulturredaktör, bildredaktör, annonsansvarig med flera.

Steg 6.

Diskutera tidningens layout. För att det ska bli enklare att göra tidningen och framför allt för att det ska bli enkelt att läsa den bör ni inte börja från början varje gång utan ha vissa fasta platser i tidningen som alltid återkommer. Bestäm också vilket/vilka typsnitt ni ska använda på texter, bildtexter, ingresser och på rubriker så att ni inte förvirrar läsaren genom att byta hela tiden.

Steg 7.

Var noga när ni väljer bilder. Bilden ska ge läsaren mer information än bara texten.

Steg 8.

Var noga med att hålla de tider ni har kommit överens om. Om ni drar ut på tiden förlorar en del nyheter i värde och känns inte alls som nyheter längre när tidningen äntligen kommer ut.

Steg 9.

Gör förstasidan (ettan) sist. När du/ni är klara med hela tidningen kan ni välja vilka nyheter ni ska ha på förstasidan. Där ska ni lägga det ni tycker är den viktigaste nyheten (tänk igen på vem ni skriver för och vilken slags tidning det är). På ettan lägger ni också andra nyheter som lockar många av era läsare så att de blir nyfikna på vad ni har i tidningen. Använd bra bilder på ettan.

Steg 10.

Det är bra om någon som inte själv har skrivit artiklarna och som är van läsare läser igenom allt och försöker hitta fel som ni kan rätta till innan ni publicerar (läs också om de etiska reglerna nedan).

Steg 11.

När ni har kommit ut med er tidning samlas ni för att diskutera vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Skriv ner sånt som ni vill bli bättre så att ni kan tänka på det när ni gör nästa tidning.

Kom ihåg publicitetsreglerna!

Här följer några råd kring vad du bör tänka på innan du publicerar en text eller bild.

Bland länkarna längst ned finner du publicitetsreglerna för press, radio och tv hos Medieombudsmannen:

Ge korrekta nyheter

  • Var kritisk mot nyhetskällorna.
  • Du måste kontrollera att den som du får uppgiften av (källan) går att lita på. Försök också att kolla uppgiften med någon annan källa som inte är påverkad av den första källan.
  • Löpsedel, rubrik och ingress skall stämma med det som står i texten.
  • Var noga med att bilder och illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.

Var generös med bemötanden

Om tidningen har skrivit något felaktigt så ska du rätta till det så snart som möjligt. Om du har skrivit något om någon annan så bör den personen få möjlighet att yttra sig i artikeln eller senare komma med ett genmäle (svar med sin version av händelsen).

Respektera den personliga integriteten

Undvik eller tänk noga igenom om du vill skriva något som kan vara kränkande för någons privatliv.

Undvik att skriva om självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatliv.

Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild av hänsyn till offren och deras anhöriga.

Skriv inte om personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget.

Var varsam med bilder

Det som står här ovanför gäller även bildmaterial.

Bildmontage, ändring av bilder på elektronisk väg eller bildtext får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Skriv alltid intill bilden om den är manipulerad (på något sätt förändrad).

Hör båda sidor

Försök alltid att ge personer som kritiseras i faktatexter tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att berätta alla olika sidors synpunkter i frågan.

Tänk på att en person misstänkt för brott enligt lagen alltid anses som oskyldig om det inte finns en fällande dom.

Var försiktig med namn

Tänk noga över följderna av att skriva ut någons namn. Avstå från att publicera namn om det inte är inte är alldeles nödvändigt att läsarna får veta det.

Om du inte skriver ut namnet ska du inte heller publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör det lätt att känna igen vem du berättar om.

Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som publicerar materialet.

Lycka till!

Nyttiga länkar

Publiceringsverktyget Mobile Stories
En övning om upphovsrätt
Kort om Tryckfrihetsförordningen
Kortfattat om olika typer av texter
Mediekompass skrivarskola
Hur man skriver ett reportage
Lite tips om hur man intervjuar
Om att skriva åsiktstexter som insändare och debatt
Några tips om källkritik
Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv

Lördagen den 10 december är det återigen dags för världens blickar att rikta sig mot Sverige. Då är det Nobeldagen – och under hela veckan uppmärksammas vetenskapen i Stockholm. Årets pristagare i fysiologi eller medicin är svensk och heter Svante Pääbo. Han är den 33:e svensken som får ta emot Nobelpriset.

Aktivitet

Använd tidningen på papper eller digitalt för att ta reda på följande…

  • Hur uppmärksammas Nobelveckan i medierna? Tar olika medier upp olika saker? Jämför till exempel dagstidningar med kvällstidningar, eller tidningen med tv eller radio.
  • Vilka rubriker får ta mest plats? Alltså vad skriver man om?
  • Vem av pristagarna får störst uppmärksamhet? Varför tror ni att det är så?
  • Varför får Svante Pääbo medicinpriset? Vad är hans forskningsfält?
  • Vad kan man få reda på om Svante Pääbos bakgrund genom medierna? Till exempel hans uppväxtförhållanden eller hur han ska fira utmärkelsen?
  • Jämför med utländska medier – får Nobelpriset lika stor uppmärksamhet där och vad skriver man om?

Fördjupning

Gör personporträtt av Nobelpristagarna. Bestäm gemensamt vilken information som eleverna ska ta reda på. Dela in klassen i grupper som får en pristagare var. Några förslag på innehåll är namn, nationalitet, ålder och pris samt motivering, men kanske även något om pristagarens bakgrund eller liv. Sätt upp bilder på pristagaren i klassrummet tillsammans med den fakta som gruppen grävt fram.

Källor

Svenska dagstidningar som er lokala tidning, DN, SvD, men även kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen.

SR och SVT

Nobelstiftelsens hemsida

Utländska medier som amerikanska CNN, Washington Post, The New York Times. Brittiska The Guardian eller BBC.

Nyhetsbilden har en central funktion i mediernas rapportering. Inför varje nytt år brukar de stora mediehusen samla bilder från det gångna nyhetsåret. Sök tillsammans reda på en sådan bildsamling på nätet och använd den som underlag i övningarna.

Aktivitet i helklass

Titta på bilderna tillsammans och sammanfatta nyhetsåret.

  • Börja med att lista de stora internationella nyhetshändelserna under året innan ni tittar på bilderna.
  • Vilka var de stora nyhetshändelserna under året enligt bilderna? Stämmer det överens med er lista?
  • Är det några regioner, områden eller länder som tar mer plats än andra i sammanställningen? Varför?
  • Känner ni igen alla nyheter eller var något nytt för er? Ta reda på mer om nyheten!
  • Är det någon eller några bilder som tilltalar er mer än andra? Hur får de er att känna?
  • Är det några viktiga händelser som saknas?
  • Vilka nationella händelser finns med i sammanställningen? Undersök dem på samma sätt som de internationella.

Bildanalys

Låt eleverna, antingen enskilt eller i par, välja ut en varsin bild som de kan analysera. Här finns en film från UR om hur man gör bildanalys.

De kan sedan beskriva sin valda bild utifrån begreppen denotation och konnotation.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är tagen? Vill man säga något, eller kanske sälja något? Går det att förstå bilden utan bildtexten?

Vad handlar nyheten om?

Om tid finns kan eleverna fördjupa sig i sin valda bild. De kan till exempel använda bildsök för att hitta mer information om bilden. Här finns en bra guide från Källkritikbyrån.

  • Vem tog bilden?
  • När användes den i nyhetssammanhang för första gången?
  • Beskriv vad nyheten handlar om. Varför tror du/ni att det blev en nyhet?
  • Var togs bilden? Om det inte står kan man samla ledtrådar. Försök pricka ut platsen på en karta.

Arbetet kan presenteras på olika sätt. Till exempel kan eleverna skriva ut sina valda bilder och klassen kan tillsammans skapa en tidslinje eller collage om nyhetsåret.

Jordens befolkning har passerat åtta miljarder, enligt FN, och den fortsätter att öka. Redan nästa år väntas Indien gå om Kina som världens mest befolkade land. Använd nyheten för att lära mer om befolkningstillväxten i Sverige och världen.

Aktivitet

Läs den här artikeln från Dagens Nyheter gemensamt eller var och en för sig. Eleverna kan sedan svara på frågorna.

  1. Hur lång tid beräknas det ta innan vi når 9 miljarder människor?
  2. Hur många barn födde en kvinna i snitt 1950 jämfört med 2021?
  3. Vad förväntas befolkningstoppen bli på jorden innan kurvan vänder ner?
  4. I vilka länder går befolkningstillväxten snabbast?
  5. Vad är medellivsslängden för kvinnor och män?
  6. Hur stor är befolkningen i Sverige och hur många förväntas vi bli 2070?

Diskutera i grupper!

  • Vilka olika skäl finns till att vi blir fler på jorden och att vi lever längre?
  • Kan det finnas problem med att vi blir fler på jorden?
  • Hur ska vi lösa välfärden (skola, sjukvård, polis etc.) när äldre lever längre? Motivera era förslag.

Kolla statistiken

Utgå från SCB:s kommunssiffror för att svara på frågorna nedan.

  • Hur stor är befolkningen i er kommun?
  • Ökar eller minskar befolkningen? Vad kan det tänkas bero på?
  • Hur är könsfördelningen i kommunen?
  • Vad är medelåldern?
  • Hur många har jobb i kommunen?

Sammanfatta gemensamt i klassen och avsluta med att diskutera om ni tror att kommunen behöver förändra något för att det ska bli bättre könsfördelning, lägre medelålder, fler jobb och så vidare.

Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför fotboll-VM 2022 kunde man läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare hade dött under förberedelserna av den jättelika turneringen.

Vad har hänt?

När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.

Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.

Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.

Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.

Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.

Begrepp

De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.

  • Sportwashing
  • Mänskliga rättigheter
  • Korruption
  • Migrantarbetare

Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.

 

Sportswashing

Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.

Be eleverna svara på frågorna.

  • Vad betyder sportswashing?
  • Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
  • Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?

Skriv notiser om migrantarbetare

Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.

Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.

Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?

Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.

Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.

Skriv en krönika eller debattartikel

Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.

Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.

Länkar

Två killar skriver på en varsin laptop i skolan.