Introduktion för läraren
Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.
En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
Moment 1 – Skriv en åsiktstext
Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:
- Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
- Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
- Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
- Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.
Moment 2 – Bemöt en åsiktstext
En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/
Introduktion för läraren
Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.
Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.
Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.
Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.
Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.
Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter
Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.
Moment 2 – Skriv och fota själv
Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.
Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.
För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/
Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/
Introduktion för läraren
Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, och läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om de olika typer av texter man finner i tidningen.
Syftet med den här övningen är att ge eleverna en introduktion till tidningens olika texter, om de inte redan fått det.
Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen
Använd klassuppsättningar av er lokaltidning eller nätupplagan. Inled lektionen med att visa eleverna hur en tidning är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter. Förklara för eleverna vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare.
Moment 2 – Låt eleverna hitta olika typer av texter och annonser i tidningen
Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med dagstidningen i tryck eller digitalt. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Låt även eleverna identifiera annonserna, vilket undersökningar visat att unga har svårt att göra.
Låt grupperna enas om ett exempel av respektive typ av text och redogöra dessa för övriga klassen, och förklara varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna. Om de även identifierat annonser, låt eleverna redogöra för ett exempel på annons som de tyckte var svårt att urskilja från redaktionell text.
Källor och information
Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola
Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning
Introduktion för läraren
Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, medan läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer.
Syftet med den här övningen är att elevernas ska utveckla sina förmågor att förstå och tolka olika typer av text.
Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen
Vi börjar med att använda den vanliga dagstidningen för att visa eleverna hur den är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter.
Eleverna behöver inte läsa texterna, men läraren kan förklara vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare. Syftet är att förstå mediernas olika uppgifter och de olika texternas utformande och placering i tidningen.
Moment 2 – Låt eleverna själva hitta olika typer av texter i tidningen
Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med sin dagstidning eller kanske SvD Junior som är anpassad för barn. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Beroende på hur mycket tid läraren kan lägga på detta, kan eleverna visa ett eller flera exempel på olika typer av texter. När grupperna enats om textexempel redogör de för övriga klassen, och förklarar varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna.
Källor och information
Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola
Dagstidningar, ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning
Svenska Dagbladet Junior: https://www.svd.se/junior
Koppling till Skolverkets styrdokument, centralt innehåll.
SO/Samhällskunskap årkurs 1–3
- Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
- Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
Svenska årkurs 1–3
- Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
- Informationssökning i […] tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
- Hur texters avsändare påverkar innehållet.
SO/Samhällskunskap årkurs 4–6
- Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att […] skapa opinion […].
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare […]. (fr.o.m. HT22)
- Hur […] medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas […].
Svenska årkurs 4–6
- Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap […].
- Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
- Informationssökning i några olika medier och källor […].
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Vad är ett reportage?
Ett reportage är en lite längre artikel. Det kan handla om vad som helst men jämfört med en vanlig nyhetsartikel känns ett reportage mer levande. Miljöbeskrivningar och intervjuer med människor är två viktiga delar i ett bra reportage.
Precis som andra artiklar består ett reportage av en rubrik, en ingress och brödtext. Med ingress menar man den korta, ofta fetade inledningen. Resten av texten (förutom mellanrubrikerna) kallas för brödtext.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Hur skriver man en ingress?
En bra ingress är otroligt viktig för ett reportage. Ingressen är ofta det första man läser och du måste skriva en ingress som lockar människor att läsa hela din artikel.
En ingress fungerar lite grann som en sammanfattning av din text. Den ska ge en bild av vad reportaget handlar om. Men avslöja inte för mycket – då behöver ju inte läsaren bry sig om att läsa resten av din artikel!
De flesta journalister börjar med att skriva ingressen. På det sättet samlar de sina tankar och det blir enklare att skriva resten av texten.
Andra väntar till sist – du får prova dig fram till vad som passar dig!
I en ingress är språket extra viktigt. Stryk alla “onödiga” ord och experimentera dig fram. Går det att skriva på ett tydligare sätt?
En ingress bör inte vara särskilt lång. Någonstans mellan tre och fem meningar brukar vara lagom.
Vad ska reportaget handla om?
Ett reportage kan egentligen handla om vad som helst! Det viktiga är inte VAD du skriver om utan HUR du skriver det.
Något man ofta talar om inom journalistiken är “vinkeln”. Med det menar man artikelns fokus.
Ett exempel: Du har bestämt dig för att skriva ett reportage om hjärtsjuka barn. Det finns mycket att skriva om men du behöver hitta en bra vinkel, något att fokusera på.
Du funderar på att skildra en dag med ett hjärtsjukt barn eller kanske ska du göra ett personporträtt på en tjej som tidigare haft hjärtproblem? Till slut bestämmer du dig för att ditt reportage ska fokusera på en speciell sjukhusavdelning för hjärtsjuka barn. Där har du din vinkel!
Utan vinkel blir texten ofta rörig och tråkig så lägg ner lite tid på att hitta en bra vinkel till ditt reportage.
Förberedelser
När du bestämt dig för vad du ska skriva om behöver du samla på dig lite material för att ha en grund att stå på. Om vi återgår till exemplet med sjukhusavdelningen för hjärtsjuka barn kan du leta på nätet efter gamla artiklar som rör hjärtsjukdomar, samla på dig statistik och helt enkelt informera dig om ämnet. Du behöver också bestämma dig för vem eller vilka du vill intervjua till ditt reportage och ta kontakt med dem. Sedan är det dags att förbereda frågor. Mer om hur du intervjuar hittar du i Mediekompass skrivarskola: Länk!
Gör texten levande!
När du väl är på plats för din intervju får du inte glömma att se dig omkring! Använd alla dina sinnen och anteckna stödord. Hur ser det ut på avdelningen? Hur luktar det? Vad får du för intryck av platsen och människorna? Den här informationen kommer du ha användning för när du kommer hem och ska “sätta ihop” ditt reportage.
Att skriva reportage påminner om att lägga pussel. Du sitter med en hel massa bitar: citat, miljöbeskrivningar och faktauppgifter, som du ska hitta rätt plats för. Prova att byta plats på pusselbitarna emellanåt och se vad det får för effekt.
När man talar om reportage nämns ofta ordet närvaro. Med det menas att författaren har lyckats beskriva så bra att läsaren känner att han eller hon själv varit med på platsen. Många tror att en text får högre närvaro av att de tar med sig själva i handlingen.
Så här skulle det kunna se ut: “Det är en blåsig tisdag och jag har tagit bussen till sjukhusets avdelning för hjärtsjuka barn. Jag är lite nervös. Snart ska jag träffa Elin, 8 år.” Men den som läser texten är ju inte intresserad av vem du är utan vill veta mer om den du intervjuat. Det är inte fel att ta med sig själv men oftast fungerar det bättre utan.
Vad ska man citera? Och hur?
Det finns ingen regel som säger att du måste ha med svaren på alla dina intervjufrågor. En del svar kanske du inte använder alls, i några fall kanske du bara använder dig av faktauppgifterna och några svar använder du i sin helhet. Man brukar säga att de svar som uttrycker känslor är de som blir de bästa pratminusen.
När det gäller pratminus (citat) är det viktigt att de stämmer överens med det som personen faktiskt sa. Oviktiga småord som “typ” och “liksom” kan du skala bort men sträva efter att citera så korrekt som möjligt.
Reportagespråk
Språkligt skiljer sig ett reportage inte från andra artiklar förutom att du har möjlighet att använda ett lite mer målande språk. Det är viktigt att inte krångla till det med svåra ord och invecklade meningar, då tappar läsaren snabbt intresset. Tänk istället på att använda ett varierat språk. Använd inte samma ord gång på gång, variera långa meningar med korta och även korta och långa stycken. På det sättet skapar du en härlig rytm i din text.
Till sist:
Läs andra reportage och studera hur de är uppbyggda. Du kommer få en massa inspiration!
Lycka till!Lisa Wiktorsson, Journalist
Lisa Wiktorsson har undervisat på gymnasiet i journalistiskt skrivande och har varit redaktör på Göteborgs-Postens ungredaktion Attityd.
Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.
Introduktion
Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.
Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:
- Vem säger vad och varför?
- Vad är åsikter och vad är fakta?
- Vilka är reporterns källor?
- Hur skiljer man redaktionell text från reklam?
- Vilket utrymme får olika nyheter?
Med tidningen som lärobok
Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.
Vet du att …
Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.
Exempelvis:
- Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.
- Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …
- Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?
Skriv faktarutor
Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.
”Man lär sig något nytt varje dag”
Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.
Hjältar och skurkar
Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!
Det angår oss
Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?
Strategier för nyhetsbevakning
Lärarlett nyhetsprat
Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.
Gruppvis bevakning
Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.
Individuellt arbete
Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.
Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.
Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer
Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.
- Vad handlar nyheten om?
- Varför angår det mig/oss?
- Vilken lösning föreslår jag/vi?
- Vem ska lösa den?
Ta hand om klippen och elevernas kommentarer
Några förslag:
- Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?
- Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.
Redovisning
Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.
Här finner du förslag på lektioner som kan vara lämpliga för distansundervisning. Det är befintliga lektioner som enkelt kan anpassas, eller redan är anpassade, för undervisning då eleverna studerar hemma i de övre årskurserna och gymnasiet. Listan kommer att uppdateras fortlöpande. Har du förslag eller önskemål på övningar eller material är du alltid välkommen att kontakta oss via e-post på: mediekompass@tu.se
Film om media och journalistik. SO/Sam, Årskurs 7–9, gymnasiet
En övning om de grundläggande uppgifterna och villkoren för journalistik och medier. Övningen tar upp frågor som tryckfrihet, meddelarfrihet och ansvarigt utgivarskap. Den diskuterar även den etiska bedömningen av att publicera annonser med diskutabelt innehåll. Eleven kan se filmen och besvara instuderingsfrågorna på egen hand.
Länk till övningen: Kort film om media och journalistik
Behövs lokaljournalistik? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet
Eleverna läser först på om journalistikens uppdrag i Publicistguiden. Uppgiften innehåller länkar till två artiklar om lokaljournalistik samt en film på cirka 20 minuter.
Eleven granskar först sin lokaltidning, exempelvis i digital upplaga, för att identifiera artiklar som representerar de journalistiska uppgifterna informera, granska, kommentera, förmedla, recensera.
Övningen ger förslag på diskussionsfrågor som eleven kan besvara skriftligt.
I ett andra moment görs samma granskning av en lokaltidning från en annan del av landet. Syftet är att identifiera hur olika frågor är olika viktiga i skilda delar av landet.
Om läraren vill jobba vidare med övningen finns ett moment där eleven ska resonera kring tryckfrihet med utgångspunkt i de tidningar som granskats.
Som en avslutande diskussion finns några öppna frågor om lokaljournalistikens betydelse.
Länk till övningen: Behövs lokaljournalistik?
Behövs lokaljournalistik? i kortversion
Övningen här ovan finns också i en nedkortad version där vissa moment tagits bort. Den lämpar sig för resonemang om lokaljournalistikens uppdrag och villkor när man har mindre tid till förfogande, och då undervisningen sker på distans.
Här hittar du Behövs lokaljournalistik? i kortversion.
Stora journalistpriset. SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet
Eleverna undersöker det arbete som gjorts av journalister som nominerades till Stora journalistpriset, och skriver en egen motivering varför just ”deras” journalist borde vinna. Övningen kan användas antingen för att diskutera journalistik och medier inom SO/Sam, och/eller för att utveckla läs- och skrivstrategier inom svenska.
Länk till övningen: Stora journalistpriset
Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet
En viktig del av tryckfrihetsförordningen, och därmed väsentligt för en fungerande demokrati, är meddelarskyddet som ger möjlighet att avslöja felaktigheter i maktens korridorer. I den här övningen får eleverna sätta sig in i vikten av meddelarskyddet och undersöka några kända så kallade visselblåsare. Eleverna kan jobba i par eller mindre grupper med hjälp av chatfunktioner och delade dokument när de arbetar hemifrån. Till övningen finns förslag på frågor att besvara kring de olika visselblåsarna. Läraren bestämmer själv omfång och omfattning av övningen.
Länk till övningen: Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem?
Bildanalys – vem får synas? SO/Sam, Svenska, Bild/Visuell kommunikation, Årskurs 7–9, gymnasiet
Med övningen får eleverna lära sig att kritiskt granska och analysera bilder som används inom journalistik och marknadsföring. Till övningen finns en film från UR om hur man gör en enklare bildanalys, samt en text från Statens medieråd om hur kvinnor och män kan skildras olika i media.
Beroende på hur undervisningen bedrivs och vilka tekniska möjligheter som finns, kan läraren anpassa lektionen olika med par- grupp- eller ensamarbete.
Länk till övningen: Bildanalys – vem får synas?
Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen. SO/Sam, Svenska
Årskurs 7–9, gymnasiet
Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter. I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka fällningar som Medieombudsmannen gjort mot tidningar som de bedömt har stridit mot de medieetiska reglerna.
Länk till övningen: Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen.
Denna övning har ersatts med en uppdaterad version, som du finner här.
Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.
Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter.
Introduktion för läraren
“Press, radio och tv ska ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.” (Medieombudsmannen)
I kapitel 4 i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om medie- och yrkesetik. Det medieetiska regelverket i sin helhet finns att läsa om hos Medieombudsmannen.
Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt, i grupp eller i helklass. Resultatet av övningen kan presenteras på olika sätt, beroende på hur läraren vill att eleverna ska arbeta och bedömas, som öppen diskussion, inlämning m.m.
Antingen har läraren en genomgång av de medieetiska systemet och Medieombudsmannens uppgift, eller så är instuderingen av detta en del av elevens uppgift. Även redovisningen anpassas efter vilka möjligheter läraren har, som muntlig presentation, inlämningsuppgift i text eller tal, eller annan form som läraren föredrar.
Moment 1 – Granska fällningar från MO-MEN
För att eleverna ska få ökad förståelse för de medieetiska reglerna och hur Medieombudsmannen resonerar bör de se följande film där Allmänhetens Medieombudsman Caspar Opitz förklarar vad Medieombudsmannen gör och vad medieetik innebär.
De kan också läsa följande texter:
- Medieombudsmannen: Medieetikens historia
- Medieombudsmannen: De medieetiska reglerna
- Medieombudsmannen: Den journalistiska yrkesetiken
- Medieombudsmannen: Nyfikenhet är inte allmänintresse
- Medieombudsmannen: Det är okej att medier skadar människor
I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka beslut som Medieombudsmannen har tagit om att fälla eller fria tidningar som anmälaren har bedömt stridit mot de medieetiska reglerna.
- Varje elev eller grupp läser igenom ett beslut av MO. De finns samlade här hos Medieombudsmannen. Antingen fördelar läraren varje ärende, eller så får eleverna välja själva, men de bör vara olika per elev/grupp. Tänk på att en del beslut gäller samma fråga i flera tidningar.
- Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.
- Eleverna/grupperna presenterar sina undersökningar för klassen eller gör inlämning, beroende på hur läraren har lagt upp undervisningen.
Källor och information
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden med kapitel 4 om medie- och yrkesetik
Medieombudsmannen: Medieetikens historia
Medieombudsmannen: De medieetiska reglerna
Medieombudsmannen: Den journalistiska yrkesetiken
Medieombudsmannen: Nyfikenhet är inte allmänintresse
Medieombudsmannen: Det är okej att medier skadar människor
Medieombudsmannen: Senaste beslut
Varje år rapporterar Allmänhetens medieombudsman (MO) med ansvar för press, radio och tv om vad som skedde under det gångna året. Här berättar MO om år 2019 och det finns en hel del intressant att granska för den som vill lära sig mer om publicitetsetik. Var går gränsen för etiken? Vilka övertramp görs? Här kan du också läsa om MO:s senaste fällningar.
Tidsåtgång: Upp till varje enskild lärare. Det går bra att välja uppgift 1, 2 eller 3 då de har liknande upplägg.
1 Har din eller någon näraliggande tidning blivit fälld?
Välj den fällning som ligger närmast er rent geografiskt och gå igenom ärendet. Alla fällningar listas på sidorna 15–19 i årsberättelsen. När ni hittat ärendet i årsberättelsen så gå in under Fällningar hos MO eller använd denna länk till Senaste fällningar.
A. Läs det fall ni valt enskilt.
B. Diskutera fallet två och två.
C. Diskutera i helklass och gör en topplista efter parens rankning för att få fram klassens svar på vilken punkt ni anser vara viktigast.
2 Allvarliga överträdelser
På sidan 8 i årsberättelsen berättar MO att en tidning under 2019 fälldes för att grovt ha brutit mot god publicistisk sed.
A. Läs det stycket först och granska sedan fallet.
B. Diskutera igenom fallet två och två och och försök förstå varför tidningen fälldes ”grovt”.
C. Avsluta med en gemensam diskussion i klassen.
3 Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv
Här hittar ni de etiska reglerna: Publicitetsregler
A. Reglerna delas in i sex delar. Läs och begrunda: Vilken av de sex punkterna anser du vara viktigast.
B. Diskutera två och två
C. Diskutera i helklass och gör en topplista efter parens rankning för att få fram klassens svar på vilken punkt ni anser vara viktigast.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.