Om lektionen

Upp till varje enskild lärare.

Förberedelser

Läraren läser den inledande texten, de bifogade tidningsartiklarna och ser filmen

Syfte

Utveckla förståelse för mediers uppdrag och villkor, samt förmåga att identifiera och tolka olika typer av texter. Förstå mediers demokratiska funktion och medborgarnas påverkansmöjligheter.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.

Behövs lokaljournalistik? Kortversion


  Publicerad: 07 december 2020

Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?
Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.

Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet och är en kortversion av övningen Behövs lokaljournalistik? Övningen kan göras kortare genom att utelämna moment 3. Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Inledning

Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.

Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:

Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.

Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.

Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.

Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.

Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.

Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!

Moment 1

Om möjligt har läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Alternativt kan läraren i stället låta eleverna läsa kapitel 10 i Publicistguiden om journalistiskt skrivande samt de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.

Moment 2 – studera er lokaltidning

Eleverna utgår från sin lokaltidning i digitalt eller tryckt format beroende på tillgång. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:

Informera

Granska

Kommentera

Förmedla

Recensera

Om man använder övningen som en inlämningsuppgift bifogar de länkar till de valda artiklarna och förklarar:

  • Vilka artiklar har de valt?
  • Varför just dessa?
  • Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik?
  • Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt?
  • Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Moment 3 – avslutande diskussion

Beroende på vilka förutsättningar ni har för undervisningen kan en avslutande diskussion föras i helklass, i mindre grupper eller ingå i en inlämningsuppgift.

Frågor att diskutera:

  • Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?
  • Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?
  • Kan sociala medier göra journalistikens jobb?

(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)

Anpassning för olika årskurser

För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.

För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.

I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.

Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Centralt innehåll: Svenska årskurs 4–6

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Centralt innehåll: Samhällskunskap årskurs 4–6

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
  • Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation […]
  • Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att […] skapa opinion i sociala medier.

Centralt innehåll: Svenska årskurs 7–9

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Centralt innehåll: Samhällskunskap årskurs 7–9

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Centralt innehåll: Svenska 1 för gymnasiet

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
  • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Centralt innehåll: Samhällskunskap 1a1 och 1a2 för gymnasiet

  • Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Länksamling

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen

Mediekompass Publicistguiden

Mediekompass funktion Hitta din tidning

Publicistetiska regelverket: Medieombudsmannen

Om lektionen

Upp till varje enskild lärare.

Förberedelser

Läraren läser den inledande texten, de bifogade tidningsartiklarna och ser filmen

Syfte

Utveckla förståelse för mediers uppdrag och villkor, samt förmåga att identifiera och tolka olika typer av texter. Förstå mediers demokratiska funktion och medborgarnas påverkansmöjligheter.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.
X
X