Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Emma Frans är doktor i epidemiologi och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet där hon granskar populära påståenden. Hennes bok ”Expertparadoxen” släpptes nyligen, där Frans funderar på vår relation till expertkunskap. Ska vi lita på experter? Och när? SvD har publicerat ett omarbetat utdrag ur boken som ligger till grund för det här lektionstipset.

1. Läs ur Expertparadoxen

Du hittar det omarbetade utdraget ur Emma Frans ”Expertparadoxen” här. För att få tillgång till texten behöver du registrera dig och din klass för SvD Skola.

Begreppslista

  • Belägg
  • Bevisvärde
  • Cherry-picking
  • Expertstyre
  • Evidens
  • Faktaresistens
  • Faktafundamentalist
  • Grupptänkande
  • Skräpforskning
  • Teknokrati

2. Instuderingsfrågor

  • Varför kan en blind tro till forskning bli ett problem, enligt Frans?
  • Hur kan coronapandemin förklara expertparadoxen?
  • Hur fick Andrew Wakefields forskning genomslag? På vilket sätt är den icke-trovärdig? Vad har hans studier fått för konsekvenser?
  • Vad menar Frans är risken med expertstyre/teknokrati?
  • Hur kan politiker tänka i sin relation till expertkunskap?

3. Att diskutera

  • Brukar du tro på experter? Hur kan man kontrollera om expertutlåtanden stämmer?
  • Hur kan vi förstå Expertparadoxen? Bör vi alltid vara kritiska till expertkunskap?
  • Vad krävs för att få kallas expert? Kan det skilja sig åt beroende på vad det handlar om? Till exempel inom medicin, sport, musik, biologi.
  • Vad behöver man veta för att förstå vetenskap?
  • Vad har vi för ansvar i vår förståelse av expertkunskap? Vad är journalistens ansvar? Och experten själv?

4. Undersök i klassrummet

Bildkälla: https://www.thetimes.co.uk/article/times-health-commission-office-cake-sugar-passive-smoking-5s3bzb3dn

Nyligen uttalade sig den brittiska professorn i kost och befolkningshälsa, Susan Jebb, om riskerna med att äta tårta på jobbet i en intervju med The Times. Hon jämförde det med passiv rökning, och menade att hon aldrig skulle äta tårta på vardagar om det inte vore för att hennes kollegor tar med fika till jobbet.

Hör om uttalandet här och undersök om det stämmer i klassrummet, enskilt, i par eller i grupper.

  • Kan vår konsumtion av ohälsosamma livsmedel påverkas av tillgänglighet?
  • Fundera även på: Kan fika på jobbet ge några hälsofördelar?

Sök genom nyhetsmedier eller genom vetenskapliga databaser, men försök nå så nära ursprungskällan som möjligt.

Till läraren: Emma Frans har granskat påståendet i SvD:s Vetenskapskollen här.

Läs mer

News Literacy Project’s Checkology presenterar färsk infografik om olika nivåer av vetenskapliga bevis här (på engelska).

Fojos Faktajouren har intervjuat Emma Frans. De har även recenserat boken här.

I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.

Vad handlar snippa-fallet om?

Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.

Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?

Vad betyder snippa?

RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.

Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.

”Snippa-domen” i nyhetsmedierna

Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.

Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?

Introduktion

Wikipedia är världens största uppslagsverk som ibland har fått ett något oförtjänt dåligt rykte. Vissa medicinska artiklar är kända för att vara den bästa källan till information enligt experter och när jämförelser har gjorts mellan uppslagsverket Britannica och Wikipedia kom man fram till att de var lika pålitliga.

Att Wikipedia är öppen för vem som helst att redigera används oftast som huvudargumentet mot uppslagsverket. Men kanske är det just det som är dess styrka. Tydligt regelverk kring hur man skriver och med aktiva användare som kontrollerar, granskar och ändrar sakuppgifter och språk är det sällan fel slinker igenom. Användare uppmanas till att vara transparenta med var och när de har hittat källor till information. Till skillnad från sociala medier står Wikipedia dessutom helt utan reklam och andra ekonomiska intressen.

Lektionsförslag

Wikipedias grundprinciper

Börja med att titta på Wikipedias grundprinciper. Diskutera sedan: Vad krävs för att något ska räknas som en godtagbar artikel? Vad utmärker en bra artikel? Kan ni hitta exempel på mindre bra texter som är i behov av att korrigeras eller uppdateras?

Utforska diskussionssidan

Vid varje Wikipediaartikel finns en flik där skribenter och moderatorer diskuterar de förslag på ändringar som kommer in. Artiklar av lite mer kontroversiellt slag får ofta längre diskussioner, se till exempel artikeln om riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) för ett aktuellt exempel (läs mer om det här).

Vad diskuteras? Hur märks det att användarna hjälps åt?

Utforska fotnoterna

Välj ut en artikel och kolla vilka länkar den bygger på. Fundera på följande:

Vem ligger bakom information? Vilka bevis presenteras? Vad säger andra källor om informationen?

Låt eleverna bidra

När eleverna börjar bli varma i kläderna och bättre förstår sig på hur Wikipedia fungerar kan man låta dem utforska uppslagsverkets möjligheter på egen hand. Börja med enklare uppgifter, som att lägga till information i skapade artiklar, lägga till källor där det saknas eller rätta fel. För lite mer avancerad nivå kan eleverna få pröva att översätta engelska texter till svenska eller vice versa. De kan även lägga till bilder, filmer eller animationer i enlighet med upphovsrätten.

Det slutgiltiga målet kan vara att eleven ska skapa ett nytt bidrag till uppslagsverket. Samla bidragen under ett gemensamt projekt. Som lärare bör man handleda eleverna i språk, sakinnehåll och källhantering och förbereda eleven på att den kan behöva försvara sitt bidrag i diskussion med andra användare och moderatorer.

Varje användare har en egen sandlåda där de kan experimentera och öva på att skriva enligt Wikipedias regler.

Resurser

Koppling till styrdokument

Svenska 1, centralt innehåll

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Engelska 6, centralt innehåll

  • Texter, även komplexa och formella, från olika medier.
  • Sökning av innehåll i större textmängder, eller längre sekvenser av talad engelska, i källor av olika slag och utifrån olika syften. Värdering av källornas relevans och tillförlitlighet.
  • Muntlig och skriftlig produktion och interaktion med olika syften, där eleverna resonerar, argumenterar, ansöker, återger och sammanfattar.

Vad har hänt?

En israelisk hackergrupp har manipulerat val i över 30 länder. Det avslöjar nu ett internationellt journalistnätverk.

Hackergruppen går under namnet ”Team Jorge” och leds av en man som har bakgrund i Israelisk underrättelsetjänst. Att köpa tjänster från gruppen har kostat kunder hundratusentals dollar.

Team Jorge har över 30 000 fejkade profiler på sociala medier och har klienter i Afrika, Nord- och Centralamerika, Europa, och USA. De erbjuder även att hacka konton på Gmail och Telegram.

Bland annat tros de ha underblåst de protester som skedde efter valet i Kenya 2022, där anklagelser om valfusk ledde till politisk instabilitet i landet.

Hackergruppen tros ha funnits i över 20 år.

Samtidigt pågår flera överbelastningsattacker mot både svenska och utländska webbplatser. I Sverige har till exempel flygplatser, sjukhus och medieföretag påverkats. Ett cyberaktivistnätverk som kallar sig Anonymous Sudan har tagit på sig flertalet av attackerna som skett i Sverige.

Begrepp

  • Artificiell intelligens (AI)
  • Bot
  • Cyberhot
  • Desinformation
  • Hacker
  • Propaganda
  • Påverkanskampanj
  • Överbelastningsattack

Se filmen om avslöjandet

Obs! Filmen från den brittiska tidningen The Guardian är på engelska.

Instuderingsfrågor

  • Hur har hackergruppen arbetat?
  • Vad skiljer hackergruppens desinformation mot vanlig propaganda?
  • Vilka verktyg använder sig Team Jorge av?
  • Vad kostar tjänsten?

Att diskutera

  • Vad kan det finnas för syften med att sprida desinformation?
  • Vad kan det få för konsekvenser? Som exempel kan ni tänka på kriget i Ukraina, covid-19 eller valet i USA 2016.
  • Flera svenska sajter har på sistone attackerats i överbelastningsattacker av en hackergrupp som kallar sig Anonymous Sudan. Bland annat har SVT, SAS och sjukhus attackerats. Vad är en överbelastningsattack? Vad kan det finnas för avsikter? Och vad hoppas gruppen att attackerna ska leda till?

Källor

ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.

Diskutera

Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.

  • Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
  • Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
  • Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?

Använd Chat-GPT i klassrummet

Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.

Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.

  • Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
  • Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
  • Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
  • Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
  • Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.

Lästips

Koppling till styrdokument

Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.

En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus.  Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.

I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?

Diskutera

Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?

Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?

Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?

Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?

Vad säger lagen?

Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?

Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?

Vad säger nyhetsmedierna?

Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.

Flera artikelförslag finns nedan.

Lektionsunderlag

I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.

Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.

Instuderingsfrågor

Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.

  • Vad handlar IB-affären om?
  • Vem eller vilka spionerade IB på?
  • Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
  • Varför blev Bratt och Guillou fängslade?

Diskussionsfrågor

  • Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
  • Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
  • Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
  • Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?

Fördjupningsuppgift

Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.

Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.

Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.

Källor

Wikipedia om IB-affären.

Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)

P3 dokumentär om IB-affären (SR)

IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).

SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.

Kapitel 3: Tryck- & yttrandefrihet

 

Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.

Övning

Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.

Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.

1. Diskutera

Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?

2. Diskutera och undersök

Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.

3. Kategorisera lånord

Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.

4. Skriv en dikt

Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.

Källor att använda

Nyordlistan 2022

Sara Lövenstam: Nyorden 2022 vittnar om mörka tider (SvD)

Språket i P1: Orden som präglade ”Språkåret 2022”. (Sveriges Radio)

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson: Årets nyord inte så muntra: ”Speglar året som gått” (TV4)

Elis Monteverde Burrau skriver dikt av årets nyord (SVT)

Lördagen den 10 december är det återigen dags för världens blickar att rikta sig mot Sverige. Då är det Nobeldagen – och under hela veckan uppmärksammas vetenskapen i Stockholm. Årets pristagare i fysiologi eller medicin är svensk och heter Svante Pääbo. Han är den 33:e svensken som får ta emot Nobelpriset.

Aktivitet

Använd tidningen på papper eller digitalt för att ta reda på följande…

  • Hur uppmärksammas Nobelveckan i medierna? Tar olika medier upp olika saker? Jämför till exempel dagstidningar med kvällstidningar, eller tidningen med tv eller radio.
  • Vilka rubriker får ta mest plats? Alltså vad skriver man om?
  • Vem av pristagarna får störst uppmärksamhet? Varför tror ni att det är så?
  • Varför får Svante Pääbo medicinpriset? Vad är hans forskningsfält?
  • Vad kan man få reda på om Svante Pääbos bakgrund genom medierna? Till exempel hans uppväxtförhållanden eller hur han ska fira utmärkelsen?
  • Jämför med utländska medier – får Nobelpriset lika stor uppmärksamhet där och vad skriver man om?

Fördjupning

Gör personporträtt av Nobelpristagarna. Bestäm gemensamt vilken information som eleverna ska ta reda på. Dela in klassen i grupper som får en pristagare var. Några förslag på innehåll är namn, nationalitet, ålder och pris samt motivering, men kanske även något om pristagarens bakgrund eller liv. Sätt upp bilder på pristagaren i klassrummet tillsammans med den fakta som gruppen grävt fram.

Källor

Svenska dagstidningar som er lokala tidning, DN, SvD, men även kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen.

SR och SVT

Nobelstiftelsens hemsida

Utländska medier som amerikanska CNN, Washington Post, The New York Times. Brittiska The Guardian eller BBC.

Den internationella nyhetsbyrån AP har samlat ett mycket händelserikt nyhetsår i ett långt bildspel med förklarande bildtexter. Du hittar bilderna här.

Använd bilderna i din undervisning för att sammanfatta nyhetsåret 2022.

Aktivitet i helklass

Titta på bilderna tillsammans och sammanfatta nyhetsåret.

  • Börja med att lista de stora internationella nyhetshändelserna under året innan ni tittar på bilderna.
  • Vilka var de stora nyhetshändelserna under året enligt bilderna? Stämmer det överens med er lista?
  • Är det några regioner, områden eller länder som tar mer plats än andra i sammanställningen? Varför?
  • Känner ni igen alla nyheter eller var något nytt för er? Ta reda på mer om nyheten!
  • Är det någon eller några bilder som tilltalar er mer än andra? Hur får de er att känna?
  • Är det några viktiga händelser som saknas?
  • Vilka händelser tror ni hade varit på bild om en svensk nyhetsbyrå hade gjort en liknande sammanställning om Sverige?

Bildanalys

Låt eleverna, antingen enskilt eller i par, välja ut en varsin bild som de kan analysera. Här finns en film från UR om hur man gör bildanalys.

De kan sedan beskriva sin valda bild utifrån begreppen denotation och konnotation.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är tagen? Vill man säga något, eller kanske sälja något? Går det att förstå bilden utan bildtexten?

Vad handlar nyheten om?

Om tid finns kan eleverna fördjupa sig i  sin valda bild. De kan till exempel använda bildsök för att hitta mer information om bilden. Här finns en bra guide från Källkritikbyrån.

  • Vem tog bilden?
  • När användes den i nyhetssammanhang för första gången?
  • Beskriv vad nyheten handlar om. Varför tror du/ni att det blev en nyhet?
  • Var togs bilden? Om det inte står kan man samla ledtrådar. Försök pricka ut platsen på en karta.

Arbetet kan presenteras på olika sätt. Till exempel kan eleverna skriva ut sina valda bilder och att klassen tillsammans skapar en tidslinje eller collage om nyhetsåret 2022 med hjälp av bilderna. Dessa kan kompletteras med valda nyhetsbilder från Sverige.