Vilken väg tar en berättelse om man utgår från samma rubrik, men väljer olika bilder till? En övning där eleverna får skriva själva, framföra berättelsen muntligt och reflektera över hur bilder påverkar oss.
Tidsåtgång: ca 60 min
Dela upp eleverna i två grupper – alla får samma rubrik, men olika bilder. Låt eleverna få varsin kopia så att de inte vet att de har olika bilder till rubriken.
- Eleverna skriver varsin text utifrån rubriken och bilden. Låt elevernas vana vid att skriva tidningstexter, avgöra om de ska skriva en notis, en artikel eller ett reportage. Uppmana dem att låta innehållet i bilden synas i texten, till exempel genom att de har med en miljöbeskrivning eller redogör för sinnesintryck.
- Låt eleverna öva på att läsa sina texter högt innan de i mindre grupper läser dem för varandra.
- Uppmana dem att notera olikheter mellan varandras texter.
- Samtala i helklass om det eleverna har noterat i sina grupper.
- Samtala om hur valet av bild har påverkat deras texter.
Koppling till kursplan och ämnets syfte
Bildämnet
- förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
Svenskämnet
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
1. Titta och tolka
Titta på bilderna. Samtala om vad bilderna föreställer.
- Titta noga. Vad ser du på bilden?
- Beskriv en bild i taget.
- Försök att beskriva bilden för en kompis med en mening. Vad skulle du säga då?
2. Para ihop ord med bild
Läs listan med ord tillsammans. Vad betyder orden?
- AI
- framtiden
- tidning
- tillsammans
- nyhet
- källa
- källkritik
- fake news
- trovärdig
- tillit
- sant
- falskt
- lita på
- granska
- Vilka ord passar till vilka bilder? Välj vilka ord du tycker passar med bilderna. Du kan använda samma ord många gånger.
- Välj en av bilderna och hitta på en berättelse till den. Din berättelse ska innehålla orden nyhet, tidning och framtid,
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
Illustration: Leo Hallin
1.Titta och diskutera
Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.
- Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
- Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
- Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.
2. Utforska AI-genererade bilder
Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.
- Har bilderna kvalitéer som som överraskar er?
- Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?
3. Vilka normer följer AI?
Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.
- Vad har bilderna för stil?
- Hur ser människor i bilderna ut?
- Finns det några fördomar som reproduceras?
- Kan ni se något som är normbrytande?
4. Granska bilder som ett proffs
I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.
- Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
- Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
- Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.
5. Har tidningen AI-genererade bilder?
- Undersök er lokaltidning och några rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
- Samtala om:
- Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
- Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
- Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.
6. Exit-ticket
- Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?
1. AI och skolan
Läs debattartikeln ”Förbjud inlämningsuppgifter i skolan”, av läraren Mårten Hemström i Svenska Dagbladet samt ett svar från Piratpartiets partiledare Katarina Stensson, ”Skolan behöver nya tankesätt – inte förbud”. Diskutera frågorna tillsammans.
- Vad är skribenternas ståndpunkter vad gäller AI som verktyg i skolan? Vilka argument framför de för att stödja sina ståndpunkter?
- Vilka för- och nackdelar finns det med inlämningsuppgifter i skolan? Vad kan man göra för att säkerställa att inlämningsuppgifter används på ett meningsfullt sätt?
- Katarina Stensson talar om vikten av att integrera AI på ett meningsfullt sätt i skolan. Vad tror du är fördelarna respektive nackdelarna med att använda AI i undervisningen?
- Enligt Stensson kan elever lära sig mer om teknik genom att använda den på ett konstruktivt sätt i klassrummet. Vilka exempel lyfter hon? Kan ni komma på fler användningsområden för AI för lärande på ett mer effektivt sätt.
2. Pröva AI i skolan
Lägg in instruktioner till en inlämningsuppgift i ChatGPT eller liknande verktyg och be om källor. Gör en gemensam faktagranskning av texten ni får tillbaka.
- Kolla källan. Finns källan på riktigt? Är den trovärdig? Vad står i källan? Stämmer det med svaret?
- När är källan från? Är den fortfarande aktuell?
- Stämmer uppgifterna? Kontrollera mot andra källor.
- Kolla språket. Är det korrekt? Behövs några justeringar av språket för att texten ska bli mer trovärdig?
3. Pröva AI hemma
Kom tillsammans överens om en inlämnings- eller skrivuppgift av den typ ni brukar få göra. Sätt upp en tidsgräns för hur lång tid uppgiften får ta att göra. Dra lott om vilka i klassen som ska:
- ta hjälp av AI för att lösa uppgiften,
- ta hjälp av föräldrar eller syskon,
- jobba med uppgiften helt utan hjälp.
Ta med era texter till skolan och jämför dem. Ställ kontrollfrågor kring innehållet till varandra. Resonera kring vilken typ av lärande som sker med de tre olika sätten att arbeta med uppgiften.
4. Skriv ett debattinlägg
Skriv en debattartikel där du tar ställning till artificiell intelligens utifrån en synvinkel som intresserar dig. Skicka texten till din lokaltidning.
1. Inspireras av dagstidningen
Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som du kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur tidningen.
- Skriv en nyhetshistoria: Skriv en kort nyhetshistoria om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
- 8 Sidor “Paj gjord i en skrivare“
- Sydsvenskan/Minibladet “Avloppsvatten kan bli dricksvatten“
- KP webben “Så blir det då 2152“
- Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om AI i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
- Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
- Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
- Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
- Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
- Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
- Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
- Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan använda din fantasi eller söka inspiration från verkligheten, till exempel i tidningen. Skicka in texten eller bilden till din lokaltidning, du hittar en lista över landets dagstidningar här.
- Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
- Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
- Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
- Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
- Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.
På många arbetsplatser används AI sedan länge. Andra delar av arbetsmarknad står på tröskeln till att börja använda tekniken. Många yrken och arbetsuppgifter kommer på sikt att förändras eller försvinna helt när AI ersätter människan.
1. Läs och diskutera
Läs artikeln ”Därför hotas även ditt jobb av AI” av Johanna Ekström/TT i Svenska Dagbladet. Fundera kring frågorna, först på egen hand och sedan i samtal med varandra.
- Hur påverkar AI arbetsmarknaden? Varför hotas vissa jobb av AI och vilka yrken tror du kommer att påverkas mest?
- Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att AI ersätter vissa arbetsuppgifter?
- Vilka förmågor tror du kommer att vara mest efterfrågade i framtiden när vissa arbetsuppgifter tas över av AI? Vad behöver till exempel du som elev utveckla för färdigheter och förmågor för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden i framtiden?
- Gör en lista över jobb som ni tror kommer att ersättas av AI och vilka som kommer att fortsätta kräva mänsklig interaktion. Presentera era listor för klassen och diskutera varför ni har valt dessa yrken.
2. Kommer vi att jobba mindre i framtiden?
Nationalekonomen John Maynard Keynes lär ha sagt att vi kommer jobba mindre i framtiden. Om detta detta resonerar filosofen Payam Moula i sin text “Ideala arbetsveckan är bara femton timmar” i Svenska Dagbladet. Välj att läsa texten tillsammans eller gå direkt vidare till uppgiften.
- Gör tillsammans en skiss för ett samhälle där vi jobbar max 15 timmar per vecka. Hur ser det ut där? Vad sysselsätter vi oss med? Använd AI-verktyg som Midjourney eller Dall-E för att skapa bilder av ert samhälle eller rita egna illustrationer.
Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.
1. Vad är pressfrihetsindex?
Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.
2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans
Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.
- Vilket land toppar listan?
- Vilket land ligger sist?
- Var hamnar Sverige på listan?
- Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?
2. Undersök och analysera pressfrihetskartan
Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.
- Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
- Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
- Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
- Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
- Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
- Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
- Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
- Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.
3. Länder där pressfriheten är hotad
- Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
- På vilka grunder är de fängslade?
- Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
- Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.
4. Undersök årets pressfrihetspristagare
Varje år delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka årets pristagare är.
- Varför har pristagarna fått priset?
- Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
- Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
- Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?
5. Framtidens pressfrihet
Resonera tillsammans.
- Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
- Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?
Tidningens historia hänger på många sätt ihop med teknikens historia. I det här lektionsförslaget finns exempel på teknisk utveckling och tekniska uppfinningar som har spelat roll för tidningarnas utveckling.
1. Läs och sök bilder
Listan ger exempel på teknik som har haft betydelse för tidningarnas utveckling till ett massmedium. Sök tillsammans efter både historiska och nutida bilder kopplade till listans innehåll och samtala om det ni hittar.
- Boktryckarkonsten – tryckpressar och typer
- Papperstillverkning – tillverka mycket papper åt gången, papper gjort av råvaran trä
- Industrialiseringen – ång- och vattenkraft, maskiner för masstillverkning, hålkort
- Nya kommunikationer – järnvägen och bilen som underlättade distribution av tidningar
- Internet – möjligheten att sprida tidningar och nyheter digitalt
2. Undersök teknikens betydelse för tidningen
- Dela in er i fem mindre grupper.
- Varje grupp väljer att ta reda på mer om en teknisk utveckling eller uppfinning från listan. Hos Tekniska museet finns en bra och lättillgängligt material.
- Fundera tillsammans kring vad den teknik ni har undersökt har haft för betydelse för tidningarnas utveckling.
- Bilda tvärgrupper och berätta för varandra.
3. Vad tänkte man om framtiden när du föddes?
Läs artikeln ”Så ser framtidens tidningsläsande ut” i Aftonbladet som publicerades första gången 2006. I den ger några forskare sin bild av hur tänkte sig framtidens tidning då.
- Har något av det forskarna tänkte då blivit verklighet?
- Använd artikeln som inspiration och skriv en artikel om vad du tror om framtidens tidning. Rubrik: Så läser vi tidningen år om 20 år
4. Dagens teknik = framtidens tidning
Läs och fundera på frågan. Använd EPA-metoden. Tänk först på egen hand och anteckna dina tankar, samtala parvis och redovisa därefter era tankar i större grupp eller helklass.
- Vilken teknik tror du kommer att påverka tidningarna i framtiden. Här kommer några förslag att inspireras av:
- Utvecklingen av AI
- Självkörande bilar som delar ut tidningar
- Personliga tidningar som vet precis vad du vill ha
- Tidningen på utomhusskärmar
- Utvecklingen av drönare som rapporterar nyhetshändelser
1. Påverkar AI journalistiken?
Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera fårgorna tillsammans.
- Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
- Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
- Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
- Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
- Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
- Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?
2. AI i dagens tidning
Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.
- Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
- Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
- Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.
3. Framtidens nyheter
Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.
- Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
- Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.
Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.
Dessa frågor är för de yngre eleverna i grundskolan. Medieutforskaren är indelad i sex olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel finns flashcards, för att testa elevernas kunskaper på vägen, och några avslutande quizfrågor.
I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tio frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i SO eller svenska. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.
Kapitel 1
- Vad betyder demokrati?
- Kan du ge exempel på en demokratisk rättighet vi har i Sverige?
- Vad innebär yttrandefrihet?
- Varför behövs fria medier?
Kapitel 2
- Vad kan bilder få oss att känna?
- Vad kännetecknar en nyhetsbild?
- Varför finns reklambilder?
- Hur kan man veta vad som är reklam i sociala medier?
Kapitel 3
- Ge ett par exempel på hur journalister hittar information
- Hur kan man bli bättre på att hitta sann och trovärdig information?
- Vad beskrivs intervjun ibland som?
Kapitel 4
- Varför är det viktigt att vara källkritisk?
- Vilka är de fem källkritiska stegen?
Kapitel 5
- Vilka är de tre stegen i en intervju?
- Vad betyder ordet research?
- Vad bör man helst göra efter intervjun?
