Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Inspireras av dagstidningen

Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som eleverna kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur artiklar som handlar om valet.

  1. Spana in i framtiden: Skriv en kort text eller historia om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
  3. Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om valet i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
  4. Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
    • Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
    • Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
    • Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
    • Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
    • Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
  5. Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan låtsas vara politiker som ger en bild av hur det kan vara att leva och bo i din hemort.
  1. Beskriv en demokratihjälte! En demokratihjälte är någon som gör världen lite bättre. Det kan vara någon i din skola, eller kanske din tränare eller en klasskompis. Skriv ett reportage om en demokratihjälte i din närhet, någon som löser problem och får saker gjorda.  Läs mer om tävlingen och få just ditt reportage publicerat på Minibladet.
  1. Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
    • Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
    • Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
    • Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför  när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
    • Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.

Efter att vi i de tidigare övningarna gått igenom de olika riksdagspartierna och deras politik, är det nu dags för röstning till riksdag, region och kommun. I den här övningen får eleverna undersöka vilka som får rösta i de olika valen, hur det går till och vad som händer efter omröstningen. Bra källor att hämta information från är Valmyndigheten och riksdagen. Se också vad tidningarna skriver om att rösta i valet. Läraren kan dela in eleverna i grupper som jobbar med några frågor var, och sedan berättar för de andra i en gemensam diskussion.

Innan ni börjar är det bra att gå igenom vad riksdagen ansvarar för, respektive region och kommun. Låt gärna eleverna fundera på vilken församling som ansvarar för att:

  • Bygga en ny skola.
  • Bestämma om att ändra eller stifta nya lagar.
  • Sköta sjukhus och vårdcentraler.
  • Ta hand om äldreomsorgen.
  • Bestämma om Sveriges försvar.
  • Ansvara för kollektivtrafiken.
  • Bygga lekplatser.
  • Bestämma skatter för kommunen.

1. Vilka får rösta?

Låt eleverna använda sig av riksdagens och Valmyndighetens hemsidor för att svara på:

Vilka har rösträtt i de olika valen för riksdag, kommun och region.
Får alla i Sverige rösta?
Vad är ett röstkort?
Vad är en valkrets?
Vad menas med valdistrikt?

2. Hur röstar man och på vad?

På Valmyndighetens och riksdagens hemsidor hittar man också information om hur valet går till. Låt eleverna undersöka och svara på:

Var röstar man?
Hur röstar man?
Vad är en valsedel?
Vad röstar man på?
Vad är personval?
Vem kan man rösta på?

3. Vad händer sedan med rösterna?

Vad händer med rösterna när vi lagt dem i valurnorna? Både hos Valmyndigheten och riksdagen finns information om vägen från vallokalen till riksdagssammansättning och regeringsbildning. Riksdagen förklarar här.

Frågor att försöka besvara är:

Hur räknas rösterna och när presenteras resultatet?
Hur fördelas riksdagens 349 mandat?
Vad menas med spärregeln?
Vi röstar till riksdagen, men hur bildas en regering?

4. Vad skriver tidningarna om att rösta?

Låt eleverna gå igenom veckans tidningar. Vad skriver de om själva röstningen? Har de frågat folk på stan vad de ska rösta på? Diskuterar man rösträtten eller antalet förstagångsväljare? Presenteras några opinionsundersökningar eller funderingar om hur valresultatet kommer att bli?

I den här övningen ska eleverna undersöka hur bilder används i den politiska debatten. Vilka skildras och hur framställs de? Hur använder de politiska partierna sig av bilder för att föra fram sitt budskap? Genom en enkel bildanalys får eleverna upptäcka att bilder ibland säger mer än de först visar.

En bildanalys kan göras i tre steg. Betrakta en bild och ställ följande frågor:

  • Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
  • Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden. Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
  • Varför har fotografen tagit bilden tror du? Vad tror du avsändaren vill säga med bilden?

Hos UR finns en film på dryga fyra minuter om att göra bildanalys: UR Skola

1. Se på bilder och kommentera

Samla ett antal bilder som har koppling till politiska frågor som berör eleverna. Det kan vara både nyhetsbilder och reklambilder (valkampanjer). Förklara skillnaden! Här nedan finns några länkar till partierna och deras bilder.

Visa några bilder och låt eleverna komma med spontana kommentarer.

2. Leta bilder och analysera

Låt eleverna leta bilder i tidningar och på nätet. Förslagsvis arbetar de i grupper med varsitt parti. Eleverna söker efter: 1 – nyhetsbilder som har politisk anknytning, 2 – bilder i annonser som har ett politiskt budskap.

Låt eleverna analysera några bilder enligt de tre steg som beskrivits här ovan. Läraren avgör om detta ska presenteras skriftligt, muntligt eller i annan form.

3. Ser alla samma sak i bilderna?

Låt grupperna redogöra för varandra vad de kommit fram till i sina bildanalyser. Diskutera mellan grupperna: gör alla samma analys av de olika bilderna? Kan man tolka bilderna på något annat sätt? Väcker bilderna olika känslor hos olika elever? Varför?

Källor:

UR Skola, om att göra bildanalys
Respektive partis hemsida, dels på riksnivå men även distriktssidorna
Hitta din tidning

Länkar till bildförslag:

Vänsterpartiet

Skolan: Skolan – Vänsterpartiet
Arbetstid: Arbetstidsförkortning – Vänsterpartiet

Socialdemokraterna

Vår politik | Socialdemokraterna
Klimat, miljö och natur, jämlikhet: Miljöpartiets politik inför valet 2026

Moderaterna

Integration: Integration | Moderaterna
Jobb och arbetsmarknad: Jobb och arbetsmarknad | Moderaterna

Centerpartiet

Bostadspolitik: Bostäder | Centerpartiet
Vapen: Vapen | Centerpartiet

Liberalerna

Klimatet:Klimatet behöver en effektiv politik. Liberalerna är alliansens grönaste röst!
Om liberalismen:Liberalismen – Liberalerna

Kristdemokraterna

Arbete och företagande: Arbete & företagande | Kristdemokraterna
Jordbruk: Jord & skogsbruk | Kristdemokraterna

Sverigedemokraterna:

Vilka vi är: https://sd.se/vilka-vi-ar/
Vad vi vill: Vad vi vill | Sverigedemokraterna
Sverigedemokratiskt politik: https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Sverigedemokratisk-politik.png

I de andra övningarna inför valet undersökte vi de olika politiska partierna och vad som menas med en politisk ideologi. Vi tittade på vilken ideologi de olika partierna har och hur detta syns i media.

I den här övningen ser vi närmare på vilka särskilda frågor partierna vill lyfta inför valet, och vilka frågor som får mest uppmärksamhet i media. Det finns ofta tydliga kopplingar mellan ett partis politiska ideologi och de frågor som partiet driver hårdast; ett uttalat liberalt parti värnar ofta om personlig valfrihet och en fri företagsamhet. Medan ett parti på vänsterkanten värnar om en stark stat som ansvarar för en väl utbyggd välfärd såsom skola, barnomsorg och vård.

1. Partiernas valprogram

Läraren avgör om eleverna ska arbeta med samma parti under hela Tidningsveckan, eller om de ska byta mellan grupperna/eleverna. Oavsett vilket tilldelas varje grupp eller elev varsitt parti från riksdagen och/eller kommunen.

De olika partierna formulerar de frågor de anser viktigast inför valet i sin valplattform eller i sitt valprogram, som man hittar på partiernas hemsidor. Låt eleverna använda sig av dessa för att undersöka vilka frågor de olika partierna vill föra fram. Tänk på att det kan vara skillnad på vilka frågor som är viktigast på nationell respektive regional nivå.

Vilka frågor tycker de olika partierna är viktigast?

Varför tycker de att just dessa frågor är viktiga?

Vad vill de i dessa frågor och hur argumenterar de?

Kan eleverna se hur partiernas valprogram stämmer överens med den ideologi de beskrev i den tidigare övningen?

2. Vilka frågor får mest plats i media?

Använd dagstidningen för att se vilka valfrågor som får mest uppmärksamhet. Lokalpressen har oftast större kunskap och intresse av regionalpolitiken än rikspressen.

Eleverna bör söka svar på frågor som:
I vilken utsträckning får de olika partiernas valfrågor utrymme i media?
Är det några frågor som syns mer? Fundera gärna på vilken typ av frågor som bevakas mest. Är det kanske frågor om vård och omsorg, infrastruktursatsningar eller brott och trygghet?
Varför skrivs det olika mycket om olika frågor?
Vilket partis frågor får mest respektive minst utrymme?

3. Redogör för partiernas huvudfrågor

I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers valfrågor, hur de argumenterar för dem samt hur och vilken utsträckning frågorna syns i medierna.

Källor:
Använd respektive partis hemsida, både på riksnivå, men även distriktssidorna.
Begär åtkomst till er lokaltidning här.

Vi har olika partier för att det finns olika sätt att se på hur Sverige ska fungera. Olika frågor är olika viktiga för människor, och det finns olika sätt att se på hur man bäst löser problem, och vad som är ett problem. Det är det som utgör de politiska partiernas olika ideologier, synen på hur samhället bör vara ordnat. Det är också utgångspunkten för vilka frågor de engagerar sig i, och hur de argumenterar i dessa frågor. I den här övningen tittar eleverna närmare på partiernas ideologiska ståndpunkt.

1. Undersök ideologierna

Låt eleverna arbeta med de partierna de hade i den tidigare övningen eller gör en ny indelning i grupper. Beroende på elevernas förkunskaper om informationssökning är det bra att arbeta med källkritik. De viktiga frågorna att ställa är: Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Vilken är målgruppen? Finns samma information på andra ställen? Mer information om källkritik hittar du i Publicistguiden.

Låt eleverna identifiera vilken ideologisk tillhörighet de olika partierna har. De kan använda sig av partiernas egna hemsidor. Frågor som ska besvaras är:

Vad är en ideologi egentligen?

Vilken politisk ideologi har partiet?

Vad är det centrala i den ideologin?

Finns det andra partier som har samma ideologi?

2. Hur syns partiernas ideologi?

Låt eleverna använda dagstidningar och förbered inlogg till er lokaltidning. Leta i annonser, artiklar och debattexter för att se hur partiernas olika ideologier syns.

Vilken typ av bilder används?

Vilket budskap försöker partierna få fram?

Hur argumenterar de?

3. Redogör för partiernas ideologi

I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers ideologier, vad denna ideologi innebär och på vilket sätt man kan se i tidningarna hur partierna presenterar sin ideologi.

Källor att använda:

Internetstiftelsen om källkritik
Partiernas hemsidor: moderaterna, kristdemokraterna, liberalerna, centerpartiet, sverigedemokraterna, socialdemokraterna , miljöpartiet, vänsterpartiet

Det är i riksdagen som alla beslut om lagar fattas. När vi väljer våra 349 riksdagsledamöter vart fjärde år utser vi vilka som ska representera folket i riksdagen och vilken fördelning som ska finnas mellan de olika partierna. Om ett parti får många röster kommer det partiet få fler ledamöter i riksdagen, jämfört med ett parti som får färre röster. Det är också riksdagen som efter valet utser statsminister. Den person som utses till statsminister väljer därefter sin regering. Det är regeringen som sedan styr Sverige genom att följa de beslut som riksdagen fattar.

1. Förklara begreppen

Beroende på vilka förkunskaper eleverna har kan läraren välja att i olika utsträckning gå igenom den politiska processen och hur riksdag, regering och partier fungerar. Förklara begrepp som riksdagsledamot, mandatfördelning, valkrets, partier, partiprogram och partiledare.

2. Samla fakta om partierna

Eleverna ska samla fakta om de olika partierna. Klassen kan delas in i grupper så att varje grupp undersöker varsitt parti. Läraren avgör om endast riksdagspartier ska vara med, eller även partier på lokal nivå. Använd riksdagen.se och de olika partiernas sajter för bakgrundsinformation. På riksdagens hemsida kan man se vilka ledamöter som kommer från de olika valkretsarna i landet. Undersök även partiernas distriktssidor. Leta sedan efter nyhetsartiklar som berör de olika partierna.

3. Redogör för partierna

Välj mellan att redovisa muntligt, skriftligt eller i annan form. När eleverna presenterar sina respektive partier bör följande redogöras för: partinamn, ledare och symbol.

Vilka ledamöter är från er valkrets? Redogör kort för partiets politik och deras viktigaste frågor, hur stora de är i riksdagen samt någon/några tidningsartiklar som handlar om partiet på lokal- eller riksnivå.

Bra källor och länkar:

Riksdagen

Respektive partis hemsida, dels på riksnivå, dels distriktssidorna.
Dagstidningar, beställ inlogg till tidningen här.

Inför ett val försöker politiska partier och politiker nå väljare på en mängd olika sätt. En del av den politiska debatten sker i vanliga redaktionella nyhetsmedier, som tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Samtidigt arrangeras utfrågningar också i sociala medier och på olika sociala plattformar där både politiker, journalister och vanliga människor kan dela åsikter och information. Numera är politikerna inte lika beroende av de traditionella medierna för att nå ut till sina väljare.

De olika medierna fungerar på olika sätt och påverkar hur människor får information och vilka frågor som får mest uppmärksamhet. I den här övningen ska eleverna undersöka var den politiska debatten förs och fundera över hur det demokratiska samtalet ser ut i olika slags medier.

1. Undersök nyhetsmedier

Välj två dagstidningar från olika dagar och ett par nyhetssajter, radio eller tv. Ta reda på:

  • Vilka politiska frågor diskuteras? Lista de olika frågorna.
  • Vilka politiska företrädare är med?
  • Är det lätt eller svårt att förstå argumentationen?
  • Är det skillnad på hur frågor och argument framförs i olika redaktionella medier?

2. Undersök sociala medier som Youtube, Tiktok, X osv.

  • Vilka politiska frågor tas upp? Lista de olika frågorna.
  • Vilka politiska företrädare är med? Är det andra politiker än de du sett i traditionella medier?
  • Är det lätt eller svårt att förstå argument och förslag till lösningar?
  • Hur är tilltalet, enkelt eller komplicerat?

3. Jämför redaktionella medier och sociala medier

Jämför det du har sett i nyhetsmedier och sociala medier.

  • Vilka stora likheter finns? Vilka stora skillnader?
  • Vilka fördelar och nackdelar ser du med att föra den politiska debatten i olika medier?
  • Hur skulle du beskriva tilltalet i respektive mediekanal?
  • Var föredrar du själv att ta del av den politiska debatten?
  • Presentera de bästa argumenten för varandra och berätta varför de är bra.

Inte sällan har händelser under valrörelsen påverkat det slutgiltiga valresultatet. Det kan vara större nyhetshändelser och ibland skandaler som avslöjas, nästan alltid genom att media granskar ett parti. Den händelse som nästan alltid nämns är SVT:s granskande reportage 2002 som avslöjade rasismen i valstugorna. I den här övningen ska vi undersöka både denna valrörelse och tidigare valrörelser för att se vilka händelser som kan påverka ett val.

Eleverna får undersöka de åtta riksdagspartierna för att se vilka händelser som påverkar både valrörelse och kommande val.

1. Dela in eleverna i grupper

Varje grupp undersöker politiker och deras tillhörande parti. Ni ska nu leta upp särskilda händelser som just ert parti varit med om. Här är en lista på några kända händelser, men googla också och leta efter andra, äldre händelser som blivit omskrivna:

Vänsterpartiet – hyllningar till terrorstämplade Hamas
Moderaterna – Ulf Kristersson och Birgitta Eds stiftelse, valstugereportage
Sverigedemokraterna – trollfabrik, barnpornografibrott, rattfylleri
Kristdemokraterna – Ebba Buschs husaffär
Centerpartiet – sexskandaler, tystnadskultur
Liberalerna – partiledarbyten och medlemsavhopp
Miljöpartiet – tystnadskultur
Socialdemokraterna – Transportstyrelseskandalen, trollfabrik

2. Undersök konsekvenser

Ta reda så mycket som möjligt om varje partis händelser eller skandaler. Förklara vad varje händelse handlade om och vad det var som hände.

Vilka anklagelser riktades mot det undersökta partiet?
Hur allvarliga var händelserna?
Hur hanterade de olika partierna dessa händelser, tycker ni? Undersök vad händelserna ledde till, vilka konsekvenser de fick för partiets valrörelse och resultat i det kommande valet. I vissa fall är det aktuella händelser som kan påverka årets val. Läs då också analyser, ledarartiklar och kommentarer och diskutera hur det kan påverka opinionen och partiets chanser i det kommande valet.
Hur allvarliga är händelserna för partiet och för de enskilda politikerna?
Finns det några partier som har mer skandaler än andra?

Några användbara länkar:

Opinions- och marknadsföretaget Verian: De politiska skandalernas år och dess effekt på tilliten

Analys: ”S-försvaret i dag framstår som hyckleri” | SVT Nyheter

Jimmie Åkesson: S lurar ungdomar – trollfabrik på riktigt | SVT Nyheter

SvD:s podd: I vilket parti har det varit flest skandaler?

Expressen: Centerpartiet måste gå till botten med skandalen

DN: Kandidater för V hyllade Hamas – stryks från listor

Så avslöjade Kalla fakta SD:s trollfabrik | Nyhetsmorgon | TV4 & TV4 Play

 

Sverige går mot ett val där hoten om valpåverkan är högst påtaglig. Digitaliseringen och minskad moderering på sociala medier tillsammans med AI-genererat innehåll ökar också risken. Falska konton som sprider desinformation ökar samtidigt. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar har det blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild sedan valet 2022 och EU-valet 2024. Men Sverige har även tidigare varit ett mål för påverkan. Enligt en rapport från Internetstiftelsen tar varannan svensk del av politiskt innehåll på sociala medier och det är känt att algoritmerna styr vilket innehåll som visas.

Syftet med denna övning är att ta reda på hur valpåverkan kan se ut och i synnerhet inför höstens val.

Kolla betydelsen av följande ord:

Cyberattack
Desinformation
Misinformation
Deep fakes
Propaganda
Narrativ

Undersök tidigare utländsk påverkan

Koranbränningarna och LVU-kampanjen tas ofta upp som händelser av utländsk påverkan mot Sverige. Ta reda på vad som hände. På vilket sätt påverkades Sverige och svenska intressen? Hur påverkade dessa händelser bilden av Sverige?

Vad är MPF:s, Myndigheten för psykologiskt försvars lägesbedömning inför valet?

Titta gärna på vad MPF:s expert säger också om val i andra länder som har utsatts för påverkan. Se inslag i SVT.

Undersök i mindre grupp

Vem eller vilka utgör störst hot och skulle kunna påverka valet i Sverige?

Vilka länder som haft val i närtid har varit med om valpåverkansoperationer?

MPF har ett antal knep att ta till för att inte bli lurad. Vilka är de? Gå igenom alla knep och fundera över hur du själv brukar göra när du tar del av ny information.

Hur agerar regeringen?

Läs debattartikeln i DN av statsminister Ulf Kristersson.

Vilka exempel på valpåverkan i andra länder tar statsminister Ulf Kristersson upp? Vad skedde i de länder som nämns?

Cybersäkerhet tas upp i artikeln. Vad är det? Varför är det viktigt att arbeta med cybersäkerhet?

Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard framför kritik mot debattartikeln. Vad handlar den om? Håller du med om kritiken?

Vad säger forskare om valpåverkan?

Lyssna på Ola Svenonius, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hur ser den aktuella hotbilden ut just nu enligt honom? (Sveriges Radios seminarium om desinformation inför valrörelse, 12.20 min in i samtalet)

Vilka ämnen nämner han som vi ska hålla ögonen på när det gäller desinformation?

Gör det amerikanska faktagranskningsföretaget Newsguards quiz för att se om du kan skilja på en äkta nyhet från en falsk: Quiz: Can You Spot a Russian Fake?

Hur påverkar algoritmerna i sociala medier valet och väljarna?

Ta del av vad forskare säger om hur algoritmer och sociala medier påverkar väljarna.
På vilket sätt blir vi påverkade och hur kan vi undvika att bli det?
Lyssna även på Sofia Tordai, reporter på tidningen Resumé om den undersökning som gjorts på Tiktok om förstagångsväljare. Vad visar den om hur algoritmerna styr hur tjejer och killar röstar?
Hur påverkas du själv av innehållet på sociala medier? Kan du ge exempel på politiskt innehåll du har sett? Vad tänkte du? Finns det någon särskild fråga som påverkat dig på t. ex. Tiktok?

Valet handlar om olika frågor och utmaningar i samhället som vi tycker är viktiga. Det kan handla om till exempel skola, sjukvård, klimat, ekonomi, brottslighet eller arbetsmarknad. Vilka frågor som diskuteras mest kan förändras över tid beroende på vad som händer i samhället. Den fråga som diskuterades mest under det förra riksdagsvalet 2022 var i stort sett lag och ordning – särskilt gängkriminalitet, skjutningar och trygghet. Många väljare uppgav att kriminalpolitiken var den viktigaste valfrågan, och partierna lade stor vikt vid frågor om polis, straff och bekämpning av organiserad brottslighet.

Vilka frågor är viktiga i årets valrörelse? Våra dagstidningar rapporterar om de politiska beslut som tas och hjälper oss därmed att förstå vilka frågor som debatteras inför valet. Opinionsbildare hjälper till att lyfta olika frågor. Genom att följa med i nyhetsrapporteringen får vi veta vilka frågor som verkar vara viktiga för väljarna.

1. Arbeta i par och undersök en eller ett par nyhetssajter

Läs minst tre artiklar från ett par dagar som handlar om politik, samhällsfrågor eller valet. Undersök också om samma frågor tas upp av public service. Anteckna vilken fråga det handlar om samt rubriken. Skildras frågan på samma sätt i de olika artiklarna?

2. Vilka frågor återkommer?

Försök att rangordna frågorna genom att se vilka frågor som får mest uppmärksamhet i form av mer utrymme i tidningen eller på sajten.

3. Vilka frågor kommenteras på ledarplats eller i andra opinionstexter?

Redovisa om ni hittar valfrågor även i opinionstexter och vilka det är. Är det en kommunal fråga eller en nationell?
Håller ni med skribenten i den specifika valfrågan?

Skildras samma fråga i flera opinionstexter?

På vilket sätt skiljer sig åsikterna i olika ledartexter?

4. Diskutera i helklass

Varför är dessa frågor viktiga för väljarna tror ni?

Har de olika grupperna olika frågor? Jämför med varandra.

Undersök partiprogrammen: hittar ni frågorna med i politiken som beskrivs i respektive partis idéprogram?

Vad tänker ni om de frågor ni har tagit fram? Är de viktiga för er? Varför eller varför inte?

Saknar ni vissa frågor, vilka då?

5. Skriv om en valfråga

Arbeta individuellt eller i grupp och välj en valfråga som ni tycker är viktig. Det kan vara en fråga som redan drivs av de olika partierna, eller så hittar ni en egen fråga som ni tycker borde finnas med i årets valrörelse och som inte har fått så mycket uppmärksamhet. Låtsas att ni är politiker och skriv en kort opinionstext där ni radar upp argument för varför frågan är så viktig och hur vi ska lösa frågan på sikt. På vilket sätt kan samhället förbättras genom att arbeta med denna fråga?