Intervjun är central i det journalistiska arbetet. Den är en arbetsmetod för journalisten, ett sätt att hitta svaren till de journalistiska frågorna: Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför?
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden . Här kan eleverna börja med att läsa om hur man förbereder sig för en intervju och vad man ska tänka på i en intervjusituation. Titta också på detta klipp från Mobile Stories där reportern Lisa Horn på Aftonbladet ger sina fem bästa intervjutips (engelskt tal med svensk text).
I den här lektionen får eleverna dels bekanta sig med hur personintervjuer leder till tidningsartiklar och hur de kan presenteras i textform, och dels göra egna intervjuer som grund för ett textarbete. Lektionstipset innehåller flera små övningar, man kan naturligtvis välja bara någon av dem.
Intervjusituationen
Börja med att prata om hur man förbereder sig för en intervju, hur frågorna ska formuleras och vara öppna samt hur man ska bete sig när man får svar.
Här nedan följer exempel på områden som eleverna kan bygga sina intervjuer på.
En hobby
Intervjua en kompis som får berätta om sin hobby.
Hur var det när du var liten?
Fråga dina föräldrar eller mor- och farföräldrar hur det var när de växte upp.
På jobbet
Intervjua din granne eller annan vuxen om hans eller hennes arbete.
Bra frågor att ställa när du gör en personintervju
Förslag på frågor om när din kompis var liten
- Vilket är ditt tidigaste minne?
- Kommer du ihåg din första dag i skolan? Berätta!
- Vilken mat tyckte du om/inte om?
- Var du rädd för något när du var liten? Vad då?
- Vad lekte du? Minns du några kompisar som var med?
Förslag på frågor om din kompis idag
- Vad gör du på fritiden?
- Använd tre ord för att beskriva dig själv.
- Vad gör dig riktigt glad?
- Vad gör dig ledsen?
- Vilken är din favoritbok? Film? Spel?
- Om du fick önska dig något, vad skulle det vara?
Förslag på frågor om din kompis sport
- Vilken sport sysslar du med på fritiden?
- Hur mycket tid lägger du ner på…?
- Hur ofta tränar du? Vilken utrustning behöver du?
- Är det dyrt att hålla på med …? Var tränar du?
- Hur blev du intresserad av…? Hur länge har du hållit på med…?
Hitta intervjuer i tidningen!
Välj en intervju i tidningen. Vilka frågor tror du att reportern har ställt för att få veta det som står i artikeln? Vilken eller vilka av frågorna tycker du är de viktigaste? Vilka frågor tycker du reportern har missat?
Kända personer
Välj en person som det skrivs mycket om i tidningen. Tänk dig att du ska intervjua honom/henne. Välj fyra frågor som du tycker ska vara med i intervjun. Jämför era frågor i klassen. Sammanställ de bästa frågorna.
Vad vet du om din kompis?
Genomför en intervju med en kamrat och skriv ut intervjun med både frågor och svar.
Skriv nu om intervjun men så att inte frågorna finns med. Texten måste då skrivas om så att den blir sammanhängande och lätt att förstå. Ibland blir du som skribent den som berättar, och ibland kanske du vill citera din kamrat. Hur gör man citat på rätt sätt?
Rapport från polisen
Reportern ringer ofta till polisen och frågar vad som hänt. Sen kan vi läsa om det i tidningen. Leta efter sådana notiser och nyhetsartiklar och fundera på hur telefonsamtalet lät. Spela upp som rollspel!
Hur skriver man ut intervjun?
Leta exempel i tidningen på personer som blivit intervjuade. Det finns många exempel på
familjesidan och sportsidorna. Ge exempel på olika sätt att återge en intervju, som frågor och svar, citat eller återberättande.
Enkäten
Enkäten skiljer sig från intervjun genom att enkätfrågorna är samma som ställs till flera personer. Enkäten kan vara muntlig eller skriftlig med frågorna på ett formulär. En enkät bör inte vara för komplicerad. Frågorna kan vara slutna, det vill säga man ger olika svarsalternativ, eller öppna när intervjupersonerna själv formulerar sitt svar. Leta efter enkäter i tidningen. Gör egna enkäter och hitta på frågor om till exempel skolmaten, favoritämnen i skolan, rastaktiviteter, skolgårdens utseende etc.
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del anammas och används mer frekvent, andra glöms bort lika fort som de kom. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Kriterier för nyord
Vilka kriterier används för att välja ut vilka ord som ska hamna i den årliga listan? Du hittar kriterierna här.
5. Skriv en dikt
Välj ut ett antal ord som du tycker om och skriv en dikt där du väver in orden. Arbeta individuellt eller i grupp.
Källor att använda
Språktidningens podd: Trenderna som präglar språket
Språket i P1: Språkets nyordspanel hissar och dissar orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista
SVT: Anders Svensson från Språktidningen sammanfattar årets nyordslista
Nyligen friades tidningen Expressen för förtal av Svea hovrätt. Tidningen hade hösten 2022 skrivit om en klimataktion på E4 utanför Stockholm som bland annat hindrat en ambulans med en akut sjuk patient att komma fram. Granskningen beskrev aktivisternas övertygelse och deras bakgrund. En av dem var Viktor Jonsson. I en faktaruta beskrevs vilka brott han var misstänkt och åtalad för efter tidigare aktioner, bland annat sabotage och brott mot luftfartslagen. Där ingick en uppgift om åtal för våldsamt motstånd, men den åtalspunkten hade lagts ner, i en dom som kom dagen före publicering. Viktor Jonsson valde att stämma Expressens ansvariga utgivare för grovt förtal. Att en publicist stäms i domstol är dock inte lika vanligt som att en publicering granskas av Medieombudsmannen. Medieombudsmannen, MO, granskar om en medieorganisation ska klandras för en publicering eller inte.
I denna lektion tittar vi närmare på de medieetiska reglerna.
- Börja med att läsa om medieetikens historia här.
- Vilka är de medieetiska reglerna? Läs om dem här på MO:s sida. Titta också på hur Medieombudsmannen, Caspar Opitz, förklarar hur de medieetiska reglerna fungerar i praktiken här i TV4.
- Vad betyder det att det medieetiska systemet är självsanerande?
- Hur förklarar Medieombudsmannen sina dubbla roller?
- Vad måste mediehuset göra om de klandras?
- Skriv ner de kriterier som finns att beakta när det gäller en publicering.
- Vad är Mediernas etiknämnd?
- Vad är Granskningsnämnden? Vad är det för skillnad mellan Medieombudsmannen och granskningsnämnden?
- Vilka är de vanligaste missförstånden om Medieombudsmannen (enligt MO i inslaget)?
- Undersök olika beslut från Medieombudsmannen som du hittar här nedan:
- Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.
Medierna arbetar varje dag med nyhetsvärdering, alltså väljer ut vilka händelser som ska publiceras som nyheter. En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren är händelsen desto mer intressant är den. Men ibland blir en händelse en nyhet av andra skäl. Nyheten om jämställdhetsministerns bananfobi är ett sådant exempel. Är det ett allmänintresse att Sveriges jämställdhetsminister har utvecklat en fobi mot bananer? I den här övningen tittar vi närmare på vilka kriterier som gäller för redaktioners arbete med att välja ut nyheter. Vi undersöker också den debatt som följde efter den första publiceringen av nyheten om ministerns bananfobi.
1. Läs om vad som blir en nyhet
Läs om vad som blir en nyhet i publicistguiden. Ge sedan flera exempel på de nyheter som till exempel kvällstidningarna publicerar och koppla dem till de kriterier ni just läst om. Går det att tydligt koppla de nyheter ni väljer ut med kriterierna som finns om vad som blir en nyhet?
2. Analysera nyheten
Dela in klassen i grupper. Läs nyheten om ministerns bananfobi i Expressen som var först med publiceringen. Använd er av kriterierna om vad som blir en nyhet. Vad kan man säga om nyhetsvärderingen? Varför blir detta en nyhet just nu?
3. Hur rapporterar andra medier?
Ta reda på hur många medier som publicerat samma nyhet. Finns det någon skillnad i rapporteringen? Har man valt att vinkla nyheten på något annat sätt? Försök att hitta flera olika exempel på hur medierna rapporterar med utgångspunkt från samma nyhet.
Det riktas också kritik mot rapporteringen i sociala medier till exempel. Mot vem riktar sig kritiken? Nedan finns några kritiska artiklar:
4. Diskutera i helklass
Diskutera hur olika medier har rapporterat om händelsen. Varför blev jämställdhetsministerns bananfobi en stor nyhet tror ni? Har den ett allmänintresse? Om ni själva var redaktörer och skulle ta ställning till att publicera denna nyhet, hade ni publicerat den eller inte?
Richard Jomshof, SD, som är ordförande i justitieutskottet, delade i våras två inlägg på X med islamkritiska satirteckningar. Några månader senare delges han misstanke om hets mot folkgrupp. Han meddelar att han tar en paus från sitt arbete som ordförande i justitieutskottet och en intensiv debatt utbryter huruvida han bör dömas eller inte. Den 25 september meddelar chefsåklagaren att han lägger ner förundersökningen och Richard Jomshof frias från misstanken om att ha begått hets mot folkgrupp.
Hur såg debatten om misstankarna mot Richard Jomshof ut? Hur lätt är det att tolka vilka bilder och uttalanden som kan innebära hets mot folkgrupp? Var det rätt att han inte dömdes?
1. Diskutera bilderna
Dela in eleverna i mindre grupper och titta på bilderna som Expressen har publicerat här. Ta en bild i taget och diskutera vad bilderna föreställer och hur ni tolkar dem. Håller ni med om att de är islamkritiska? På vilket sätt i så fall?
2. Vad säger lagen?
Läs vad lagen säger om hets mot folkgrupp. På vilket sätt kan de bägge bilderna utgöra ett lagbrott? Richard Jomshof själv åberopar yttrandefrihetsgrundlagen. Ta reda på vad denna grundlag innebär här.
3. Hur resonerar Jomshof?
Läs Richard Jomshofs debattartikel i Expressen. Vad lyfter han fram som talar emot att han ska dömas? Vad tycker du om hans argument? Finns det något problematiskt i det han säger, tycker du?
4. Vad säger yttrandefrihetsexperten?
Nils Funcke är författare och journalist och har skrivit mycket om yttrandefrihet. Läs hur han ser på fallet i Helsingborgs Dagblad. Vad talar för en fällande dom enligt honom? Är det någon skillnad på att Jomshof inte själv har utfört teckningarna utan bara delat dem vidare?
5. Hur resonerar chefsåklagaren?
Läs vad chefsåklagaren Joakim Zander säger i DN efter att förundersökningen mot Jomshof lagts ner.
6. Jämför liknande fall
Hur svårt är det att bedöma var yttrandefrihetens gränser går? Försök att jämföra med andra fall som till exempel koranbränningarna i Sverige, händelserna på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris samt Lars Wilks satirteckningar på rondellhundar. Vad hände då? Hur gick diskussionen om yttrandefrihetens gränser vid dessa fall?
Den 5 november är det presidentval i USA. I Sverige följer vi valet på nära håll och de svenska medierna rapporterar intensivt från presidentkandidaternas respektive valkampanjer. Hur mår den amerikanska demokratin? Hur skildras valet i svenska massmedier? Varför får valet så stor uppmärksamhet här? På vilket sätt påverkar presidentvalet Sverige och den svenska ekonomin?
1. Hur ser det amerikanska valsystemet ut?
Titta på en video för att ta reda på hur det amerikanska valsystemet med elektorsröster fungerar. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med det amerikanska systemet? En artikel i Västerbottenkuriren listar några här. Jämför med det svenska valsystemet. Gör en tillbakablick på valet 2016 som stod mellan de båda presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton och diskutera hur valresultatet såg ut då.
2. Hur skildras valet i svenska medier?
Granska mediernas rapportering inför valet. Hur mycket utrymme får de båda kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris i de rikstäckande medierna? Skriver din lokaltidning något om valet? Granskas någon av kandidaterna mer än den andra?
3. Varför ger de svenska medierna så stor uppmärksamhet åt det amerikanska valet?
Diskutera i klassen varför svensk media rapporterar så mycket om det amerikanska valet. Titta sedan exempelvis på vad Aftonbladets politiske reporter säger. Diskutera också hur den svenska ekonomin kan påverkas. Så här säger SAAB:s VD Micael Johansson till Sveriges radio.
4. Är demokratin i USA hotad?
En del statsvetare menar att demokratin står på spel om Donald Trump vinner valet. Vilka argument förs fram för att stödja detta påstående? Läs vad demokratiforskaren Staffan I Lindberg säger i DN och lyssna på journalisten Britt-Marie Mattsson i Medier & Demokratipodden. I denna podd får även medierna kritik för att ha misslyckats i sin rapportering. På vilket sätt tycker Britt-Marie Mattsson att medierna har misslyckats? Vad tror ni själva? Är demokratin i USA hotad? Diskutera i helklass.
Nyligen bestämde två av de ledande amerikanska dagstidningarna LA Times och Washington Post att de inte skulle ta ställning för någon av kandidaterna. Detta tolkades som en anpassning till en annan tid. DN skriver här om den allt tuffare situationen för journalister. Reportrar utan gränser släppte också nyligen en rapport om pressfriheten i de fyra vågmästarstaterna Arizona, Florida, Nevada och Pennsylvania där medier attackeras och har svårt att klara sig ekonomiskt.
Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.
1. Läs insändare
Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.
2. Diskutera och anteckna
Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.
3. Byt frågor och argument med varandra
När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.
4. Sammanställ texten
Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.
5. Förfina och förenkla
Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.
6. Skicka in texterna
När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.
Ungas politiska engagemang minskar (se Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2024) i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Det visar det stora engagemanget för till exempel klimatfrågor och nu under 2024 för Palestina i kriget mellan Israel och Hamas. Många organisationer, företrädesvis miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom olika sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier i dag. I den här lektionen får eleverna diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.
1. Fundera tillsammans
- Börja med att samla tankar och funderingar kring de listade sätten att skapa opinion nedan. Kanske kan ni lägga till några? Prata också om hur man nådde ut med sina idéer tidigare, innan vi hade tryckta tidningar eller social media. Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien.
- Låt er inspireras av insändare i lokaltidningen. Här några exempel från Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Skaraborgs Allehanda. Försök också att hitta exempel både på välskrivna texter och lite mindre välskrivna texter.
- Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. De får fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.
2. Skriv ner en strategi
Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:
1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med respektive kanal som eleverna väljer?
Exempel på sätt att bilda opinion som har gjorts tidigare:
Facebook-event (till exempel Stoppa angiverilagen 2023)
Demonstrationer
Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)
Skriva insändare i tidningar
Direkta aktioner (till exempel Återställ våtmarkerna som också blivit mycket omdiskuterade)
Konstverk (av kulturskapare som till exempel Anna Odell, Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wallin, Makode Linde, Lukas Moodyson)
Kontakta beslutsfattare direkt
Kontakta journalister
3. Hitta ett sätt att redovisa
Gör ett konstverk, skicka insändare till lokaltidningen, kontakta beslutsfattare etc.
Det har länge varit lätt att manipulera bilder, men med AI:s intåg har det blivit allt vanligare. I den här lektionen får eleverna lära sig verktyg som kan hjälpa dem att avslöja vilka bilder som är äkta och hur de ska tänka för att inte bli lurade av fejkade bilder.
Inled lektionen med att prata om hur eleverna förhåller sig till bilder som de ser på sociala medier. Uppmana dem att inte dela bilder utan att tänka efter innan de gör det.
1. Titta på bilden
Sök upp bilden på Australien hos Källkritikbyrån här. Den påstås var en satellitbild från NASA, USA:s rymdforskningsmyndighet, och visa de bränder som härjade på den australiensiska kontinenten för ett par år sedan.
2. Undersök bilden
Undersök hur NASA:s satellitbilder brukar se ut. Är det troligt att det är en bild därifrån?
3. Sök upp bilden på nätet
Ta en skärmdump av bilden och lägg in på Google bildsök. Det kallas för omvänd bildsökning. Antingen kan du ladda upp bilden som du sparat ned på datorn, eller så kan du högerklicka på bilden (om du har Chrome som webbläsare) så får du upp en mängd träffar om bilden. Du kan också använda Tineye och ladda upp bilden där. Då får du en mängd sökträffar och kan snabbt se vad som skrivs om bilden. Har bilden publicerats tidigare? Hjälp eleverna att sortera bland olika trovärdiga källor.
4. Titta på fler bilder och diskutera
Längst ner på Källkritikbyråns sida hittar du fler bilder i en film som använts för olika syften. Diskutera hur viktigt det är att stanna upp och fundera på om bilden är sann och om den använts i något speciellt syfte.
5. Experimentera med egna AI-bilder
Gå in och experimentera med egna AI-bilder på till exempel canva.com. Tänk på att skapa en specifik och detaljerad prompt och ge noggranna instruktioner för att få en så bra bild som möjligt. Diskutera hur man skiljer en AU-genererad bild från en äkta.
En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.
En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
1. Samla idéer
- Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här. Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.
2. Arbeta i par och anteckna
- Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
- Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
- Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.
3. Byt texter med en annan grupp
- När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
- Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.
4. Läs igenom texten
- När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
- Skicka in texten till din lokaltidning.