Richard Jomshof, SD, som är ordförande i justitieutskottet, delade i våras två inlägg på X med islamkritiska satirteckningar. Några månader senare delges han misstanke om hets mot folkgrupp. Han meddelar att han tar en paus från sitt arbete som ordförande i justitieutskottet och en intensiv debatt utbryter huruvida han bör dömas eller inte. Den 25 september meddelar chefsåklagaren att han lägger ner förundersökningen och Richard Jomshof frias från misstanken om att ha begått hets mot folkgrupp.
Hur såg debatten om misstankarna mot Richard Jomshof ut? Hur lätt är det att tolka vilka bilder och uttalanden som kan innebära hets mot folkgrupp? Var det rätt att han inte dömdes?
1. Diskutera bilderna
Dela in eleverna i mindre grupper och titta på bilderna som Expressen har publicerat här. Ta en bild i taget och diskutera vad bilderna föreställer och hur ni tolkar dem. Håller ni med om att de är islamkritiska? På vilket sätt i så fall?
2. Vad säger lagen?
Läs vad lagen säger om hets mot folkgrupp. På vilket sätt kan de bägge bilderna utgöra ett lagbrott? Richard Jomshof själv åberopar yttrandefrihetsgrundlagen. Ta reda på vad denna grundlag innebär här.
3. Hur resonerar Jomshof?
Läs Richard Jomshofs debattartikel i Expressen. Vad lyfter han fram som talar emot att han ska dömas? Vad tycker du om hans argument? Finns det något problematiskt i det han säger, tycker du?
4. Vad säger yttrandefrihetsexperten?
Nils Funcke är författare och journalist och har skrivit mycket om yttrandefrihet. Läs hur han ser på fallet i Helsingborgs Dagblad. Vad talar för en fällande dom enligt honom? Är det någon skillnad på att Jomshof inte själv har utfört teckningarna utan bara delat dem vidare?
5. Hur resonerar chefsåklagaren?
Läs vad chefsåklagaren Joakim Zander säger i DN efter att förundersökningen mot Jomshof lagts ner.
6. Jämför liknande fall
Hur svårt är det att bedöma var yttrandefrihetens gränser går? Försök att jämföra med andra fall som till exempel koranbränningarna i Sverige, händelserna på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris samt Lars Wilks satirteckningar på rondellhundar. Vad hände då? Hur gick diskussionen om yttrandefrihetens gränser vid dessa fall?
Den 5 november är det presidentval i USA. I Sverige följer vi valet på nära håll och de svenska medierna rapporterar intensivt från presidentkandidaternas respektive valkampanjer. Hur mår den amerikanska demokratin? Hur skildras valet i svenska massmedier? Varför får valet så stor uppmärksamhet här? På vilket sätt påverkar presidentvalet Sverige och den svenska ekonomin?
1. Hur ser det amerikanska valsystemet ut?
Titta på en video för att ta reda på hur det amerikanska valsystemet med elektorsröster fungerar. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med det amerikanska systemet? En artikel i Västerbottenkuriren listar några här. Jämför med det svenska valsystemet. Gör en tillbakablick på valet 2016 som stod mellan de båda presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton och diskutera hur valresultatet såg ut då.
2. Hur skildras valet i svenska medier?
Granska mediernas rapportering inför valet. Hur mycket utrymme får de båda kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris i de rikstäckande medierna? Skriver din lokaltidning något om valet? Granskas någon av kandidaterna mer än den andra?
3. Varför ger de svenska medierna så stor uppmärksamhet åt det amerikanska valet?
Diskutera i klassen varför svensk media rapporterar så mycket om det amerikanska valet. Titta sedan exempelvis på vad Aftonbladets politiske reporter säger. Diskutera också hur den svenska ekonomin kan påverkas. Så här säger SAAB:s VD Micael Johansson till Sveriges radio.
4. Är demokratin i USA hotad?
En del statsvetare menar att demokratin står på spel om Donald Trump vinner valet. Vilka argument förs fram för att stödja detta påstående? Läs vad demokratiforskaren Staffan I Lindberg säger i DN och lyssna på journalisten Britt-Marie Mattsson i Medier & Demokratipodden. I denna podd får även medierna kritik för att ha misslyckats i sin rapportering. På vilket sätt tycker Britt-Marie Mattsson att medierna har misslyckats? Vad tror ni själva? Är demokratin i USA hotad? Diskutera i helklass.
Att kunna uttrycka sina åsikter och bilda opinion är en grundläggande demokratisk rättighet som till och med är inskriven i våra grundlagar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I den här lektionen får eleverna träna på att föra fram sina åsikter och vässa sina argument.
1. Läs insändare
Börja med att prata om frågor som engagerar eleverna. Det kan vara allt från fritidsintressen och hobbies, miljö- och klimatfrågan, livsstilsfrågor eller frågor som har med skolarbetet att göra. Är det för mycket prov i skolan? Borde betygen avskaffas? Ska fler ämnen läggas till på schemat eller borde vissa ämnen tas bort? Låt eleverna titta på UR hur man skriver en insändare och läs exempel på insändare i Minibladet. Läs också insändare i lokaltidningen för att engagera eleverna. Hjälp till att formulera frågorna.
2. Diskutera och anteckna
Låt eleverna bilda grupper om två till tre elever för att prata igenom vad de vill formulera för frågor som engagerar dem. Låt dem sedan skriva ner sin fråga (tes) och hjälp dem med att formulera de argument som de själva kommer på som driver tesen framåt.
3. Byt frågor och argument med varandra
När eleverna har skrivit ner både den centrala frågan och de argument de kommer på för att stärka sin fråga kan de byta frågor och argument med en annan grupp. På så sätt får de feedback och kan vässa sina frågor ännu lite mer.
4. Sammanställ texten
Nu är det dags att sammanställa texten och komma på en lämplig rubrik samt att stapla argument i den löpande texten. Börja alltid med de tyngsta argumenten och hjälp eleverna att ta bort onödiga ord så att texten inte blir krånglig att läsa.
5. Förfina och förenkla
Byt texter igen med en ny grupp och se till att ytterligare förfina eller förenkla texten. Var noga med en inledning som skapar intresse samt en bra avslutning som sammanfattar texten på ett intressant sätt.
6. Skicka in texterna
När texterna är färdiga kan ni välja om ni vill skicka in dem till lokaltidningen.
Ungas politiska engagemang minskar (se Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2024) i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Det visar det stora engagemanget för till exempel klimatfrågor och nu under 2024 för Palestina i kriget mellan Israel och Hamas. Många organisationer, företrädesvis miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom olika sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier i dag. I den här lektionen får eleverna diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.
1. Fundera tillsammans
- Börja med att samla tankar och funderingar kring de listade sätten att skapa opinion nedan. Kanske kan ni lägga till några? Prata också om hur man nådde ut med sina idéer tidigare, innan vi hade tryckta tidningar eller social media. Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien.
- Låt er inspireras av insändare i lokaltidningen. Här några exempel från Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Skaraborgs Allehanda. Försök också att hitta exempel både på välskrivna texter och lite mindre välskrivna texter.
- Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. De får fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.
2. Skriv ner en strategi
Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:
1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med respektive kanal som eleverna väljer?
Exempel på sätt att bilda opinion som har gjorts tidigare:
Facebook-event (till exempel Stoppa angiverilagen 2023)
Demonstrationer
Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)
Skriva insändare i tidningar
Direkta aktioner (till exempel Återställ våtmarkerna som också blivit mycket omdiskuterade)
Konstverk (av kulturskapare som till exempel Anna Odell, Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wallin, Makode Linde, Lukas Moodyson)
Kontakta beslutsfattare direkt
Kontakta journalister
3. Hitta ett sätt att redovisa
Gör ett konstverk, skicka insändare till lokaltidningen, kontakta beslutsfattare etc.
Det har länge varit lätt att manipulera bilder, men med AI:s intåg har det blivit allt vanligare. I den här lektionen får eleverna lära sig verktyg som kan hjälpa dem att avslöja vilka bilder som är äkta och hur de ska tänka för att inte bli lurade av fejkade bilder.
Inled lektionen med att prata om hur eleverna förhåller sig till bilder som de ser på sociala medier. Uppmana dem att inte dela bilder utan att tänka efter innan de gör det.
1. Titta på bilden
Sök upp bilden på Australien hos Källkritikbyrån här. Den påstås var en satellitbild från NASA, USA:s rymdforskningsmyndighet, och visa de bränder som härjade på den australiensiska kontinenten för ett par år sedan.
2. Undersök bilden
Undersök hur NASA:s satellitbilder brukar se ut. Är det troligt att det är en bild därifrån?
3. Sök upp bilden på nätet
Ta en skärmdump av bilden och lägg in på Google bildsök. Det kallas för omvänd bildsökning. Antingen kan du ladda upp bilden som du sparat ned på datorn, eller så kan du högerklicka på bilden (om du har Chrome som webbläsare) så får du upp en mängd träffar om bilden. Du kan också använda Tineye och ladda upp bilden där. Då får du en mängd sökträffar och kan snabbt se vad som skrivs om bilden. Har bilden publicerats tidigare? Hjälp eleverna att sortera bland olika trovärdiga källor.
4. Titta på fler bilder och diskutera
Längst ner på Källkritikbyråns sida hittar du fler bilder i en film som använts för olika syften. Diskutera hur viktigt det är att stanna upp och fundera på om bilden är sann och om den använts i något speciellt syfte.
5. Experimentera med egna AI-bilder
Gå in och experimentera med egna AI-bilder på till exempel canva.com. Tänk på att skapa en specifik och detaljerad prompt och ge noggranna instruktioner för att få en så bra bild som möjligt. Diskutera hur man skiljer en AU-genererad bild från en äkta.
En mycket stor del av vår demokrati handlar om åsiktsfrihet, att vi är fria att uttrycka våra åsikter utan att vara oroliga för att bli straffade för det. Medierna erbjuder olika plattformar där vi kan dela våra åsikter, dels via insändare, men när mer utrymme behövs och när olika samhällsfrågor ska diskuteras finns tidningarnas debattsidor. De möjliggör ett demokratiskt samtal där någons åsiktstext kan bemötas med en replik av någon som har en annan uppfattning i frågan.
En välskriven debattartikel har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss logisk form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, driver en tes och sedan argumenterar för sin åsikt genom att stapla olika argument. Därefter presenterar man en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
1. Samla idéer
- Börja med att samla in idéer till möjliga debattämnen. Hämta gärna inspiration från dagstidningen, till exempel DN och Arbetarbladet, beställ åtkomst till tidningen här. Gå också igenom några aktuella politiska frågor där eleverna kan ha en uppfattning och hjälp dem genom att prata igenom vilken tes som är möjlig att driva.
2. Arbeta i par och anteckna
- Skriv ned er tes och försök att samla olika argument som stödjer er tes. Ta hjälp av UR för att lära er hur man argumenterar på ett bra sätt. Här finns en förklarande film och en övning för att bygga argumentation.
- Därefter är det dags att formulera och rangordna olika argument med det starkaste först och med de stödjande argumenten i fallande skala.
- Försök även att bemöta olika möjliga motargument i texten.
3. Byt texter med en annan grupp
- När eleverna är nöjda med sin text är det dags att byta med en annan grupp för att ge feedback på varandras texter.
- Arbeta ordentligt med att sätta rubriken så att den speglar innehållet i texten. Tänk också igenom argumenten så att det starkaste argumentet kommer först.
4. Läs igenom texten
- När ni fått tillbaka texterna är det bra att vässa argumenten ytterligare så att texten går lätt att läsa. I slutet är det bra att sammanfatta texten kort, att presentera en slutsats och en möjlig åtgärd som löser problemet man presenterar.
- Skicka in texten till din lokaltidning.
En visselblåsare är en person som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom en organisation – ofta genom att vända sig till media. De står upp för det de tycker är rätt trots att de kan ha väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden.
Sverige fick en ny visselblåsarlag den 17 december 2021. Lagen utgår från EU:s visselblåsardirektiv och innehåller nya krav och stärkt skydd för visselblåsare jämfört med den tidigare lagen. Läs om den nya lagen här. Den omfattar bland annat fler personer på arbetsplatsen, såsom inhyrd personal, arbetssökande och praktikanter bland andra.
Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här.
I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.
1. Läs på om en visselblåsare
- Dela in eleverna i smågrupper om två till tre och låt varje grupp undersöka en visselblåsare. Förslag här nedan.
- Låt eleverna söka efter nyhetsartiklar som bygger på de avslöjanden som visselblåsaren gjorde.
Förslag på personer som agerat visselblåsare:
Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Anders Kompass: övergrepp utförda av FN-anställda i Centralafrikanska republiken 2014
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Julian Assange: Wikileaks som läckte hemliga dokument 2009
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
2. Skriv ned avslöjandena
- Eleverna ska söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna. Hur togs avslöjandena emot? Hur påverkades visselblåsarna själva av händelserna?
- Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Följande punkter bör vara med i redovisningen:
Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade avslöjandet om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Hade de gjort på liknande sätt eller agerat annorlunda?
3. Lyssna på poddar och diskutera
DN kultur ger tips på poddar om kända visselblåsare. Välj ut en eller ett par och lyssna här. Diskutera vilken betydelse deras avslöjande har fått.
Hur vet du vad som är sant och vad som är falskt på nätet? Den här övningen hjälper dig att förhålla dig till den information som sköljer över oss i vår vardag.
1. Diskutera
Börja med att diskutera vad en källa som förmedlar nyheter är och vilka olika sorts källor ni kan komma på.
Vad är källkritik? Utgå ifrån Mediekompass elevsidor när ni diskuterar begreppet källkritik.
Varför är det viktigt att använda sig av källkritik?
Vad händer om vi inte är källkritiska?
2. Skilj på olika begrepp
Googla och skriv ned vad följande begrepp betyder. Var noga och redovisa vilken källa du använder.
Desinformation
Misinformation
Propaganda
Konspirationsteorier
Fejknyheter – Fake news
Trollfabriker
Mem
3. Undersök fejknyheter
- Börja med att undersöka den förre presidenten Donald Trumps uttalanden under TV-debatten med Kamala Harris, DN visar ett klipp från debatten här. Det han sa om att migranter från Haiti äter Springfieldbornas husdjur kommenteras i amerikansk TV, CNN. Vilka källor använder CNN för att visa att påståendet inte stämmer? Undersök om det finns någon källa till hur ryktet uppkom från början.
- Arbeta i par och gå in och undersök innehållet på olika sidor som avslöjar fejknyheter. Det är den amerikanska Snopes och den svenska sajten Källkritikbyrån med exempel på hur statsministern och kungen utnyttjas i deepfake-annonser.
- Välj ut två olika exempel och redogör för vad som granskats och vad granskningen avslöjar. På vilket sätt har man försökt göra nyheten trovärdig?
- Gå igenom checklistan nedan med de viktiga frågor du behöver ställa för att undersöka källan. Ta reda på källan. Vem står bakom informationen?
– Finns det kontaktinformation till källan?
– Varför finns informationen? För att sprida en åsikt om något eller för att luras?
– Hur gammal är informationen?
– Kan du hitta informationen hos någon annan källa? Googla och se om du hittar fler källor.
3. Sammanfatta
Gå igenom era exempel och sammanfatta vad ni har lärt er om hur man rustar sig mot desinformation.
2024 är ett supervalår då val hålls i över 50 länder. I juni var det val till EU-parlamentet och dessförinnan var det val i bl.a. Finland, Pakistan, Slovakien och Indien. I november är det presidentval i USA. Det har kommit många rapporter om hur desinformation och falska påståenden med avsikt att påverka människor och styra opinioner, har spridits i olika kanaler. I den här övningen får du hjälp med hur du ska tänka för att upptäcka desinformation och undvika att bli lurad.
1. Gör kortkurs om desinformation
Mobile stories som stöttar unga att delta i det demokratiska samtalet, har skapat en kortkurs som hjälper dig att känna igen desinformation när du möter den. Gör kortkursen här.
Svara på frågorna under kursens gång:
- Vilken är skillnaden mellan desinformation och misinformation?
- Hur definieras informationspåverkan?
- Ge exempel på vad olika sorters desinformation kan vara.
- I avsnittet om konspirationsteorier: Vilka är de frågor du bör ställa dig? Försök att ge exempel på kända konspirationsteorier som spreds till exempel under pandemin eller under det förra amerikanska valet 2020.
- Förklara vad som menas med lateral granskning.
3. Kontrollera fakta
Tucker Carlson är en amerikansk journalist som tidigare arbetade för den amerikanska TV-kanalen Fox News. Tidigare i år gjorde han en uppmärksammad intervju med Rysslands president Vladimir Putin. I samband med intervjun dök det upp påståenden om att Tucker Carlson var utsatt för säkerhetshot av Ukraina. Du ska nu undersöka vad som skrevs om dessa hot och hur trovärdiga uppgifterna är.
- I nättidningen Miami Chronicle dök det upp en artikel som beskrev att Tucker Carlson skulle ha varit utsatt för en av Ukraina planerad attack. Undersök vad detta är för tidning. Klicka upp en nyhetsartikel. Får du veta när artiklarna är skrivna (datum) och står det vem som skrivit artikeln?
- Leta upp artikeln om Tucker Carlson som finns här. Sök efter samma uppgifter som i föregående punkt. Vad tänker du om att uppgifterna saknas? Vad säger detta om möjligheterna att faktakolla om uppgifterna i artikeln stämmer?
- Nu ska du göra en egen faktakoll. Skriv in ”fact check” och till exempel ”Tucker Carlson attack”. Hittar du några trovärdiga källor som beskriver om attacken var planerad eller inte?
- Vad finns det för möjliga tolkningar till varför dessa rykten uppkom?
3. Sammanfatta
Diskutera och sammanfatta vad ni har lärt er av kortkursen och faktakontroller.
Den amerikanska valrörelsen pågår för fullt och både republikaner och demokrater attackerar varandra inte sällan med falska påståenden i syfte att svartmåla den andra. Mordförsöket på republikanernas presidentkandidat Donald Trump förstärkte polariseringen. Konspirationsteorierna och de falska påståendena är många. Vad är en konspirationsteori och varför har människor en tendens att tro på dem?
I den här lektionen lär du dig mer om bakgrunden till att konspirationer uppkommer och tittar närmare på de specifika händelserna i USA under sommaren. Du lär dig också hur du ska bemöta konspirationsteorier.
1. Diskutera
Börja med att diskutera och samla era tankar om vad en konspirationsteori är och hur de uppkommer. Ta hjälp av Internetstiftelsens sammanställning: Därför vill du tro på konspirationsteorier.
- Varför är det lätt att tro på konspirationsteorier?
- Läs särskilt avsnittet kopplat till maktutövning och amerikanska händelser. Vilka exempel ges?
- Dra också några paralleller till svenska händelser för att se sambanden när konspirationsteorier uppkommer.
2. Lyssna på podden
Aftonbladets podd Aftonbladet daily den 17 juli handlar om konspirationerna som uppstod efter mordförsöket och ett splittrat USA.
- Hur förklarar USA-kännaren Andreas Utterström att det sprids så mycket falsk information kring mordförsöket?
- Vilka konspirationsteorier florerar menar han?
- Utterström nämner Qanon. Vad är det? Hur kopplas Qanon till Donald Trump?
- Hur analyserar Utterström att det är så vanligt med konspirationsteorier i USA?
- Vem tjänar på att de sprids?
- Vilken påverkan kan det som sprids ha på valet?
- Vad ser han för risker på längre sikt med att konspirationsteorierna sprids? Vad tror du själv?
3. Sammanfatta
Avsluta genom att sammanfatta hur man kan rusta sig mot konspirationsteorier genom Europeiska kommissionens skrift som även finns på svenska. Se också UR:s serie: Vem ska jag tro på – Om konspirationsteorier.