22 jan 2025

Vad händer med den fria pressen efter Trumps maktövertagande?

Tema: 

Samtalet leddes av Kerstin Almegård, Svenska Pen (längst till hö). Från vä Martin Jelin, Christian Christensen, Åsa Wikforss och Erik Larsson i Bonniers konsthall.

Svenska Pen arrangerade ett samtal i Bonniers konsthall om vad vi kan vänta oss de kommande åren när det gäller situationen för den fria pressen efter att Donald Trump kommit till makten.

Journalistprofessorn, Christian Christensen, inledde med att berätta att förtroendet för pressen bland republikanerna ligger på en mycket låg nivå, mellan 5-10 procent. Bland demokraterna är det lite högre, runt 30 procent.

Akademiledamoten och filosofiprofessorn, Åsa Wikforss, konstaterade att ”det finns en häpnadsväckande korrelation mellan demokratins tillbakagång och framväxten av ett nytt medielandskap”. Då syftade hon inte bara på sociala medier, men på alla alternativa källor såsom poddar och ”gamla vanliga Fox News”. Att man helt kan undvika det som inte stämmer överens med ens egna övertygelser. Politikerna behöver inte längre journalisterna. Tidigare skulle en politiker inte tacka nej till att vara med i ett nyhetsprogram, nu går de hellre ut i sina egna kanaler och ger sin version, så att de slipper svara på kritiska frågor från journalister.

Erik Larsson, från Reportrar utan gränser, höll med om denna utveckling, men lade till att politikerna också medvetet har attackerat medierna och använt dem som ”någon slags projektionsyta för att stärka sin egen makt. Och det har vi sett i flera länder, att när detta sker så får det verkligen effekt”. Wikforss lyfte fram att det väsentliga är att det sker en polarisering med förtroendet för pressen bland politikerna, inte bara att de tappar förtroendet. Och att vi ser precis samma utveckling i Sverige. Christensen citerade Jay Rosen, en journalistforskare vid New York University som 2016 sa: ”Hillary Clinton wants to avoid the press, Donald Trump wants to break it”.

När Svenska Pens ordförande, Kerstin Almegård, efterlyste konkreta händelser med attacker mot medierna svarade Erik Larsson att det finns dokumenterat att Donald Trump utövat 2500 muntliga attacker mot media sedan 2021. ”Men det som upprör mig mest är att hur han använder orden att medierna är folkets fiender, alltså med samma termer som fascister som Lenin och Stalin använde”. Christensen nämnde att Trump under förra presidentperioden hotade med tillbakadragande av sändningstillstånd ett flertal gånger, även om inte många tänkte att detta skulle hända. Och innan denna mandatperiod hotade han mediebolaget ABC med stämning för att fel ord använts om vad Trump dömts för. Och tvingade därmed mediebolaget att betala 15 miljoner dollar i förlikning för att undvika rättegång.

Journalisten och författaren, Marin Gelin, lyfte fram att en konsekvens av hur pressen behandlas av Trump är den hotande självcensuren. Han har själv bevittnat hur Trump har hetsat mot gruppen av journalister under kampanjmöten till exempel. Kvinnliga journalister som tillhör minoriteter har behövt livvakter för att gå på dessa kampanjmöten. ”Det är inte så svårt att tänka sig hur många journalister som inte vågar och orkar ge sig på denna typ av bevakning, för att det är så farligt. Exemplet med ABC sänder en signal till alla journalister: Var väldigt försiktiga med vad ni säger om Trump för det kan kosta oss miljoner och dig din karriär”. Han konstaterar att det varit uppenbart vad Trump vill göra ända sedan 2016.

Läs mer på Reportrar utan gränsers hemsida och lyssna på podden som spelades in under samtalet i Bonniers konsthall.