I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.

Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.

Instuderingsfrågor

Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.

  • Vad handlar IB-affären om?
  • Vem eller vilka spionerade IB på?
  • Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
  • Varför blev Bratt och Guillou fängslade?

Diskussionsfrågor

  • Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
  • Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
  • Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
  • Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?

Fördjupningsuppgift

Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.

Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.

Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.

Källor

Wikipedia om IB-affären.

Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)

P3 dokumentär om IB-affären (SR)

IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).

SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.

Kapitel 3: Tryck- & yttrandefrihet

 

Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.

Övning

Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.

Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.

1. Diskutera

Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?

2. Diskutera och undersök

Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.

3. Kategorisera lånord

Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.

4. Skriv en dikt

Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.

Källor att använda

Nyordlistan 2022

Sara Lövenstam: Nyorden 2022 vittnar om mörka tider (SvD)

Språket i P1: Orden som präglade “Språkåret 2022”. (Sveriges Radio)

Språktidningens chefredaktör Anders Svensson: Årets nyord inte så muntra: ”Speglar året som gått” (TV4)

Elis Monteverde Burrau skriver dikt av årets nyord (SVT)

Här följer en övergripande planering för hur man i klassen kan arbeta med att göra en egen tidning. Längst ned finns en länksamling med fördjupningar i frågor som hur man skriver olika typer av texter, vad man ska tänka på när det gäller pressetik och liknande frågor.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.

Söker du ett publiceringsverktyg för att enkelt kunna göra en egen skol- eller klasstidning, kan Mobile Stories vara ett alternativ. Läs mer om det här.

Steg 1.

Tänk noga igenom vilka du vill ska läsa din tidning och vad du vill ha sagt med den (vilket syfte du har). När du har bestämt dig gäller det att hålla sig till det.

    • Bestäm innehåll som passar till dina läsare.
    • Använd en stil som passar ditt syfte.

Steg 2.

Bestäm ett namn och en logotyp som passar till vad du vill med din tidning och som lockar dem du vill ska läsa den.

Steg 3.

Vad ska tidningen handla om? Om ni är fler som ska göra den så bör alla vara med och diskutera innehållet.
Ska ni ha några fasta avdelningar som alltid finns med? En dagstidning har nyhetssidor (lokalt, inrikes och utrikes), kultur, sport, debatt, insändare, familj, nöje med mera.

Steg 4.

Ska tidningen ha annonser? Får det vara vilka slags annonser som helst?

Steg 5.

Om ni är fler som gör tidningen kan ni fördela arbetsuppgifterna. Mer om vem som gör vad på en tidning finns här.
Vem ska vara chefredaktör? (Den som har det övergripande ansvaret för innehåll och stil. Se punkterna 1–4).
Vilka ansvarsområden ska de övriga ha? Sportredaktör, kulturredaktör, bildredaktör, annonsansvarig med flera.

Steg 6.

Diskutera tidningens layout. För att det ska bli enklare att göra tidningen och framför allt för att det ska bli enkelt att läsa den bör ni inte börja från början varje gång utan ha vissa fasta platser i tidningen som alltid återkommer. Bestäm också vilket/vilka typsnitt ni ska använda på texter, bildtexter, ingresser och på rubriker så att ni inte förvirrar läsaren genom att byta hela tiden.

Steg 7.

Var noga när ni väljer bilder. Bilden ska ge läsaren mer information än bara texten.

Steg 8.

Var noga med att hålla de tider ni har kommit överens om. Om ni drar ut på tiden förlorar en del nyheter i värde och känns inte alls som nyheter längre när tidningen äntligen kommer ut.

Steg 9.

Gör förstasidan (ettan) sist. När du/ni är klara med hela tidningen kan ni välja vilka nyheter ni ska ha på förstasidan. Där ska ni lägga det ni tycker är den viktigaste nyheten (tänk igen på vem ni skriver för och vilken slags tidning det är). På ettan lägger ni också andra nyheter som lockar många av era läsare så att de blir nyfikna på vad ni har i tidningen. Använd bra bilder på ettan.

Steg 10.

Det är bra om någon som inte själv har skrivit artiklarna och som är van läsare läser igenom allt och försöker hitta fel som ni kan rätta till innan ni publicerar (läs också om de etiska reglerna nedan).

Steg 11.

När ni har kommit ut med er tidning samlas ni för att diskutera vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Skriv ner sånt som ni vill bli bättre så att ni kan tänka på det när ni gör nästa tidning.

Kom ihåg publicitetsreglerna!

Här följer några råd kring vad du bör tänka på innan du publicerar en text eller bild.

Bland länkarna längst ned finner du publicitetsreglerna för press, radio och tv hos Medieombudsmannen:

Ge korrekta nyheter

  • Var kritisk mot nyhetskällorna.
  • Du måste kontrollera att den som du får uppgiften av (källan) går att lita på. Försök också att kolla uppgiften med någon annan källa som inte är påverkad av den första källan.
  • Löpsedel, rubrik och ingress skall stämma med det som står i texten.
  • Var noga med att bilder och illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.

Var generös med bemötanden

Om tidningen har skrivit något felaktigt så ska du rätta till det så snart som möjligt. Om du har skrivit något om någon annan så bör den personen få möjlighet att yttra sig i artikeln eller senare komma med ett genmäle (svar med sin version av händelsen).

Respektera den personliga integriteten

Undvik eller tänk noga igenom om du vill skriva något som kan vara kränkande för någons privatliv.

Undvik att skriva om självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatliv.

Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild av hänsyn till offren och deras anhöriga.

Skriv inte om personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget.

Var varsam med bilder

Det som står här ovanför gäller även bildmaterial.

Bildmontage, ändring av bilder på elektronisk väg eller bildtext får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Skriv alltid intill bilden om den är manipulerad (på något sätt förändrad).

Hör båda sidor

Försök alltid att ge personer som kritiseras i faktatexter tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att berätta alla olika sidors synpunkter i frågan.

Tänk på att en person misstänkt för brott enligt lagen alltid anses som oskyldig om det inte finns en fällande dom.

Var försiktig med namn

Tänk noga över följderna av att skriva ut någons namn. Avstå från att publicera namn om det inte är inte är alldeles nödvändigt att läsarna får veta det.

Om du inte skriver ut namnet ska du inte heller publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör det lätt att känna igen vem du berättar om.

Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som publicerar materialet.

Lycka till!

Nyttiga länkar

Publiceringsverktyget Mobile Stories
En övning om upphovsrätt
Kort om Tryckfrihetsförordningen
Kortfattat om olika typer av texter
Mediekompass skrivarskola
Hur man skriver ett reportage
Lite tips om hur man intervjuar
Om att skriva åsiktstexter som insändare och debatt
Några tips om källkritik
Publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv

Lördagen den 10 december är det återigen dags för världens blickar att rikta sig mot Sverige. Då är det Nobeldagen – och under hela veckan uppmärksammas vetenskapen i Stockholm. Årets pristagare i fysiologi eller medicin är svensk och heter Svante Pääbo. Han är den 33:e svensken som får ta emot Nobelpriset.

Aktivitet

Använd tidningen på papper eller digitalt för att ta reda på följande…

  • Hur uppmärksammas Nobelveckan i medierna? Tar olika medier upp olika saker? Jämför till exempel dagstidningar med kvällstidningar, eller tidningen med tv eller radio.
  • Vilka rubriker får ta mest plats? Alltså vad skriver man om?
  • Vem av pristagarna får störst uppmärksamhet? Varför tror ni att det är så?
  • Varför får Svante Pääbo medicinpriset? Vad är hans forskningsfält?
  • Vad kan man få reda på om Svante Pääbos bakgrund genom medierna? Till exempel hans uppväxtförhållanden eller hur han ska fira utmärkelsen?
  • Jämför med utländska medier – får Nobelpriset lika stor uppmärksamhet där och vad skriver man om?

Fördjupning

Gör personporträtt av Nobelpristagarna. Bestäm gemensamt vilken information som eleverna ska ta reda på. Dela in klassen i grupper som får en pristagare var. Några förslag på innehåll är namn, nationalitet, ålder och pris samt motivering, men kanske även något om pristagarens bakgrund eller liv. Sätt upp bilder på pristagaren i klassrummet tillsammans med den fakta som gruppen grävt fram.

Källor

Svenska dagstidningar som er lokala tidning, DN, SvD, men även kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen.

SR och SVT

Nobelstiftelsens hemsida

Utländska medier som amerikanska CNN, Washington Post, The New York Times. Brittiska The Guardian eller BBC.

Nyhetsbilden har en central funktion i mediernas rapportering. Inför varje nytt år brukar de stora mediehusen samla bilder från det gångna nyhetsåret. Sök tillsammans reda på en sådan bildsamling på nätet och använd den som underlag i övningarna.

Aktivitet i helklass

Titta på bilderna tillsammans och sammanfatta nyhetsåret.

  • Börja med att lista de stora internationella nyhetshändelserna under året innan ni tittar på bilderna.
  • Vilka var de stora nyhetshändelserna under året enligt bilderna? Stämmer det överens med er lista?
  • Är det några regioner, områden eller länder som tar mer plats än andra i sammanställningen? Varför?
  • Känner ni igen alla nyheter eller var något nytt för er? Ta reda på mer om nyheten!
  • Är det någon eller några bilder som tilltalar er mer än andra? Hur får de er att känna?
  • Är det några viktiga händelser som saknas?
  • Vilka nationella händelser finns med i sammanställningen? Undersök dem på samma sätt som de internationella.

Bildanalys

Låt eleverna, antingen enskilt eller i par, välja ut en varsin bild som de kan analysera. Här finns en film från UR om hur man gör bildanalys.

De kan sedan beskriva sin valda bild utifrån begreppen denotation och konnotation.

Denotation – Vad ser ni i bilden? Beskriv bilden så utförligt som möjligt.

Konnotation – Vad får ni för känsla när ni tittar på bilderna? Är det glada eller ledsna bilder? Blir ni nyfikna? Vad i bilden är det som får er att känna så? Upplever alla bilderna likadant?

Varför tror ni att bilden är tagen? Vill man säga något, eller kanske sälja något? Går det att förstå bilden utan bildtexten?

Vad handlar nyheten om?

Om tid finns kan eleverna fördjupa sig i sin valda bild. De kan till exempel använda bildsök för att hitta mer information om bilden. Här finns en bra guide från Källkritikbyrån.

  • Vem tog bilden?
  • När användes den i nyhetssammanhang för första gången?
  • Beskriv vad nyheten handlar om. Varför tror du/ni att det blev en nyhet?
  • Var togs bilden? Om det inte står kan man samla ledtrådar. Försök pricka ut platsen på en karta.

Arbetet kan presenteras på olika sätt. Till exempel kan eleverna skriva ut sina valda bilder och klassen kan tillsammans skapa en tidslinje eller collage om nyhetsåret.

Jordens befolkning har passerat åtta miljarder, enligt FN, och den fortsätter att öka. Redan nästa år väntas Indien gå om Kina som världens mest befolkade land. Använd nyheten för att lära mer om befolkningstillväxten i Sverige och världen.

Aktivitet

Läs den här artikeln från Dagens Nyheter gemensamt eller var och en för sig. Eleverna kan sedan svara på frågorna.

  1. Hur lång tid beräknas det ta innan vi når 9 miljarder människor?
  2. Hur många barn födde en kvinna i snitt 1950 jämfört med 2021?
  3. Vad förväntas befolkningstoppen bli på jorden innan kurvan vänder ner?
  4. I vilka länder går befolkningstillväxten snabbast?
  5. Vad är medellivsslängden för kvinnor och män?
  6. Hur stor är befolkningen i Sverige och hur många förväntas vi bli 2070?

Diskutera i grupper!

  • Vilka olika skäl finns till att vi blir fler på jorden och att vi lever längre?
  • Kan det finnas problem med att vi blir fler på jorden?
  • Hur ska vi lösa välfärden (skola, sjukvård, polis etc.) när äldre lever längre? Motivera era förslag.

Kolla statistiken

Utgå från SCB:s kommunssiffror för att svara på frågorna nedan.

  • Hur stor är befolkningen i er kommun?
  • Ökar eller minskar befolkningen? Vad kan det tänkas bero på?
  • Hur är könsfördelningen i kommunen?
  • Vad är medelåldern?
  • Hur många har jobb i kommunen?

Sammanfatta gemensamt i klassen och avsluta med att diskutera om ni tror att kommunen behöver förändra något för att det ska bli bättre könsfördelning, lägre medelålder, fler jobb och så vidare.

Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför fotboll-VM 2022 kunde man läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare hade dött under förberedelserna av den jättelika turneringen.

Vad har hänt?

När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.

Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.

Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.

Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.

Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.

Begrepp

De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.

  • Sportwashing
  • Mänskliga rättigheter
  • Korruption
  • Migrantarbetare

Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.

 

Sportswashing

Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.

Be eleverna svara på frågorna.

  • Vad betyder sportswashing?
  • Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
  • Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?

Skriv notiser om migrantarbetare

Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.

Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.

Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?

Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.

Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.

Skriv en krönika eller debattartikel

Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.

Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.

Länkar

Två killar skriver på en varsin laptop i skolan.

Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?

Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.

Övning: Syna reklamen i tidningen

Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.

Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.

Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.

Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?

Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?

Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?

Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?

Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?

Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?

Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.

Helt plötsligt verkar alla nyhetsmedier prata om A-traktorer. Vad är det som har hänt och varför har epakultur hamnat på tapeten? Det undersöker vi i veckans nyhet.

Vad har hänt?

A-traktor, eller ibland EPA-traktorer, har fått kraftigt medialt genomslag på sistone. Anledningarna är flera. Bland annat har det skett över 300 olyckor med A-traktorer involverade, bara i år. Dessutom har fyra personer omkommit i olyckor bara under hösten. Samtidigt visar färska siffror från Polisen att 2 av 3 fordon är manipulerade för att kunna gå snabbare än den tillåtna maxhastigheten 30 km/h.

Nu vill Transportstyrelsen införa hårdare regler, och diskussionen har tagit sig hela vägen upp till EU-nivå.

Vad är en A-traktor?

En A-traktor är en ombyggd personbil. Den används främst av ungdomar, och det finns över 50 000 registrerade fordon i Sverige. Maxhastigheten för fordonet är 30 km/h, och för att få köra bilen krävs moppekörkort (AM-körkort) eller ett traktorkort. Fordonet ska vara utrustat med en skylt som visar att det är ett långsamt fordon, en LGF-skylt. Baksäte är inte tillåtet i bilen – för att begränsa antalet passagerare – och det finns inget krav på bilbälte.

En del säger EPA-traktor när de syftar på A-traktor. En EPA-traktor ska ha ett särskilt utväxlingsförhållande, och inga sådana fordon har kunnat registreras sedan 1975.

Nyhetslänkar

Teknikens värld: Extrem ökning av olyckor med A-traktorer.

EU: Inte aktuellt med förbud mot A-traktorer i Sverige (SR)

Sveriges Radio: Transportstyrelsens utredning om a-traktorer klar.

Blankspot: Epatraktorn ett tonårsrum på hjul som ligger bakom både glädje och konflikter.

Aftonbladet: Johan köpte a-traktor till sin son som visade sig vara olaglig.

DN: Det här är artisterna som får epatraktorerna att skaka.

Polisen: Majoriteten A-traktorer är trafikfarliga, visar regional insats.

Aktivitet 1 – Varför pratar alla om A-traktorer?

Ta hjälp av er lokaltidning, eller av riksmedier, för att kartlägga varför a-traktorer är på tapeten. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp.

  1. Vad är en a-traktor?
  2. Vad skiljer en a-traktor från en vanlig bil?
  3. Hur vill Transportstyrelsen förändra reglerna för A-traktorer?
  4. Att förbjuda A-traktorer är något som skulle påverka tusentals ungdomar i Sverige. Vilka är argumenten för? Och emot?

Aktivitet 2 – Gör en undersökning

Be eleverna genomföra en undersökning på eller utanför skolan, där de tar reda på attityder till A-traktorn. Eleverna kan ha olika ingångar i ämnet, till exempel undersöka attityder till Transportstyrelsens nya regelförslag, till a-traktorns existens eller till epakultur.

Undersökningen kan göras både som enkät och som kortare intervjuer i grupper.

Be grupperna sammanställa sina svar och presentera inför klassen.

Aktivitet 3 – Bekanta er med epadunk

Att köra A-traktor brukar traditionellt förknippas med att lyssna på Eddie Meduza. Idag strömmar all möjlig partymusik ur bilens högtalare, så kallad ”epadunk”. Be eleverna läsa den här artikeln i DN, från i somras, om epadunk. De kan sedan svara på frågorna.

  1. Vilka är de artister som hörs ur epatraktorn idag?
  2. Vad är epadunk för genre?
  3. I artikeln nämns norsk russmusik som en föregångare till epadunk. Vad är en russ?
  4. I texten problematiseras epadunk. Hur och varför?

Vad har hänt?

Elon Musk, en av världens rikaste personer, har köpt Twitter för 44 miljarder dollar. Han har sedan köpet utsett sig själv till ny vd och sparkat hela företagets styrelse. Processen har tagit flera månader, och Musk försökte dra sig ur affären vid ett tillfälle.

Sedan köpet trots allt blev verklighet har Musk gjort klart att han vill förändra företaget. Som ett led i det arbetet har han plockat bort Twitter från börsen, och uppgifter i medier gör även gällande att han vill låta bannlysta personer få sina konton tillbaka (däribland Donald Trump). Han har även själv gått ut med uppgifter om att företaget vill börja ta betalt för verifierade konton, alltså att ge avsändare möjlighet att visa att man faktiskt är den man utger sig för att vara.

Elon Musk äger sedan tidigare biltillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX.

Aktivitet

Hur har det rapporterats om Elon Musks twitterköp i olika nyhetsmedier under den senaste tiden? Läs och diskutera nyheten tillsammans. Eleverna kan i grupper leta reda på tre olika nyhetskällor som tar upp nyheten. Som lärare är det bra om du kan ge eleverna ett urval av nyhetskällor för gruppen att utgå från, några förslag finns här nedan. Be dem sammanfatta nyheten utifrån de journalistiska frågorna. Har journalisten tagit reda på det viktigaste?

1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?

Men också…

  • Vilka källor har journalisten använt?
    • Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
    • Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
    • Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
    • Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?

Skriv referat

Individuellt eller i grupp kan eleverna nu skriva ett kort nyhetsreferat av händelsen. Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar.

Redovisning

Jämför elevernas referat sinsemellan. Först inom sina grupper, sedan i helklass, om tid finns. Hur skiljer sig texterna åt? Har gruppen nått konsensus om vad som är nyhetens kärna? Varför? Varför inte?

Nyhetsförslag

Elon Musks köp av Twitter uppges klart (Aftonbladet).

Musk sparkar hela Twitters styrelse – ensam kvar (Omni).

Twitter kan ta betalt för blå bock (Sydsvenskan/TT).

60 sekunder om turerna kring Elon Musk (SVT).