Denna övning är hämtat från vår handbok Expert på medier – digital kompetens i Lgr11.

HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4

Syfte: att diskutera och reflektera kring kränkningar via nätet.

Tidsåtgång: ca 60 min.
Förberedelse och genomförande: kopior av artikeln, tavla/blädderblock, samt eventuellt dator med internetuppkoppling, kanon för projicering och duk (gäller en del av övningen).

1. Se gemensamt klippet:

2. Läs artikeln i Aftonbladet ”Stina, 13, mobbas på Facebook”
Diskutera:

  • Är det värre att bli kränkt på nätet eller via mobilen jämfört med IRL? Motivera.
  • Vad finns det för skillnader/likheter mellan mobbning IRL och via medier?
  • Är det lättare eller svårare att kränka och mobba via medier än IRL för den som kränker eller mobbar?
  • Har det hänt dig att du på nätet eller via sms skrivit något på skoj som gjort någon annan ledsen? Hur kan man undvika att sådant sker?

I delar av Storbritannien skickas brev hem till föräldrarna till de ungdomar som mobbar och retar andra på Facebook. Till ungdomarna själva skickas ett varningsmeddelande från polisen via Facebook. I meddelandet står det att de bryter mot lagen och att de kan komma att ställas till svars för sina handlingar. Är detta ett bra eller dåligt sätt att komma till rätta med nätmobbning?

Läs mer om initiativet i Storbritannien här.

Mer information och lästips om nätmobbning:
• Skolverket Integritetsfrågor
• Datainspektionen www.krankt.se

Övning 1: Förståelsefrågor

Den första övningen består av förståelsefrågor kopplat till filmen. Om många av eleverna inte sett filmen (och tid finns), kan filmen visas och alla diskutera frågorna efteråt. Om majoriteten sett filmen, kan frågorna användas för att diskutera innehållet samtidigt som diskussionen blir en resumé för de som inte sett hela. En annan variant är att de som sett filmen får se den igen, och sedan gör övning 2 nedan.
Bäst blir det om övning 1 kombineras med övning 3, som innehåller de kritiska och reflekterande frågorna.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 1 Kopieringsunderlag1_Kony2012
Tidsåtgång: ca 30 minuter om inte filmen visas. 60 minuter inklusive filmen.

Genomförande:
1. Låt eleverna sitta i grupper där de som sett filmen blandas med de som inte sett.
2. Låt dem diskutera frågorna på kopieringsunderlag 1.
3. Lyft de frågor som det finns frågetecken kring, och särskilt fråga 7, 11 och 12 som behandlar källhanteringen i filmen.

Övning 2: Filmens uppbyggnad

En del av kritiken mot filmen gör gällande att den är Hollywoodifierad. I denna övning får eleverna använda en enkel dramaturgisk modell för de roller som ofta finns i traditionella filmer. Tanken är att eleverna ska se hur filmen är konstruerad.
Förslag: Om en del av klassen redan sett filmen, så kan de arbeta med övning 2, medan de som ser filmen första gången arbetar med förståelsefrågorna i övning 1.
Förberedelser: Om filmen ska visas, så finns den här. Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 2: Kopieringsunderlag2_Kony2012
Tidsåtgång: Om filmen ska ses så tar övningen ca 60 minuter. Om eleverna redan är välbekanta med filmen, så tar deras analys plus efterföljande diskussion ca 20-30 minuter.

Genomförande:
1. Gå igenom vilka de olika rollerna i en traditionell spelfilm är. I kopieringsunderlaget används ”Sagan om ringen” som referens eftersom de flesta sett den, men låt eleverna komma med exempel på egna filmer och deras roller.

2. Låt eleverna arbeta i par eller i mindre grupper med att diskutera sig fram till en lösning.

3. Låt grupperna redovisa sina analyser och argumentera för dem. Rollerna kan ses på olika sätt, men den drivande karaktären som startar hela problematiken är Jakob. Jason Russell går från att inte veta något om Konys behandling av barnen till att arbeta hårt och satsa allt. Kony själv är Russells antagonist. Likaren och normen är Russels son Gavin, främst i scenen där han visar foton på Jakob och Kony, och Gavin på sitt enkla sätt säger, på ett förenklat sätt, precis vad vi i publiken känner.

4. Avsluta med frågan: Är Kony 2012 hopplöst hollywoodifierad? Om ja: vilka för- och nackdelar finns med det?

Övning 3: Diskutera filmen ur flera vinklar

Denna övning innehåller frågor riktade direkt till elevernas reception av filmen och frågornas syfte är att eleverna ska kunna se filmen och kampanjen ur så många synvinklar som möjligt.
Förberedelser: Skriv ut och kopiera, eller visa med projektor frågorna i Kopieringsunderlag 3:  Kopieringsunderlag3_Kony2012

Kopiera artikeln från Dagens Nyheter om kritik av filmen. Skriv ut ett ex av kopieringsunderlag 4 till dig själv för att ha som stöd i diskussionen. Kopieringsunderlag4_Kony2012
Tidsåtgång: Beroende på hur diskussionslysten och engagerad klassen är, 30-60 minuter.

Genomförande:
1. Om övning 1 inte gjorts som introduktion, så inled med att låta eleverna sammanfatta vad filmen handlar om. Använd gärna kopieringsunderlag 1 för att se till att allt kommer med.
2. Dela in eleverna i mindre grupper. Blanda de som sett filmen med dem som inte sett den.
3. Låt dem diskutera och besvara frågorna i grupp. Poängtera att de inte behöver vara överens.
4. Diskutera frågorna i helklass. Ställ mycket följdfrågor och be eleverna att förtydliga sig för att dra deras resonemang till sin spets. (T ex: På vilket sätt hjälper en digital underskrift? Om de säger att pengarna ska användas till att hitta Kony, be dem förklara hur mer exakt. Ska pengarna avlöna soldater?) Fokusera på argumenten i DN-artikeln och dela gärna in tavlan i två delar för att sortera argument för och emot.
5. Sammanfatta gärna med att fråga om aktivism av den här sorten verkligen leder någonstans. Kritiker menar att digitala namnunderskrifter för jordbävningsoffer eller att gå med i en facebookgrupp mot pedofili bara är lättja som inte leder någonvart. Har de fel?

Tips: I samband med diskussionen i övning tre kan du välja att även lyfta frågor gällande den extrema spridning Kony 2012 har fått via just sociala medier och det mediets fördelar och nackdelar. Barometern: Det virala mediets makt

Notera: Ishmael Beah, den f d barnsoldaten som kritiserar kampanjen, har själv kritiserats för bristande trovärdighet 2008 i samband med utgivningen av en bok om sin tid som barnsoldat. Aftonbladet: ”Barnsoldaten hittar bara på” samt Slate: The Fog of Memoir

Koppling till skolans styrdokument:

Att använda en mediehändelse från elevernas värld och utmana dem att tänka kritiskt kring den, utan att enkelt kunna fastslå vad som är rätt och fel, är helt i linje med vad som är skolans uppdrag enligt läroplanernas portalparagraf: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Skolan ska sträva mot att eleven i svenskämnet i gymnasiet:
• utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang, samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan,
• fortsätter att utveckla den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och informationsrikt samhälle
Skolan ska sträva mot att eleven i samhällskunskapsämnet i gymnasiet:
• utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle,
• utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället,


Vem är egentligen avsändare? I den här övningen ska tre helt olika nyhetssajter granskas. Får de godkänt eller inte? Till sin hjälp har eleverna källkritiska frågor. Övningen innehåller kopieringsunderlag och lathund till sajterna.

1. Ge eleverna i uppgift att parvis eller i smågrupp källkritiskt granska tre olika sajter med nyhetsinnehåll. Informera eleverna om att de kan behöva leta på andra platser än enbart de givna sajterna för att hitta svar på de källkritiska frågorna.

2. Lyft elevernas slutsatser till tavlan och diskutera vilken av sajterna som fått flest respektive minst antal godkänt och hur eleverna har motiverat sina svar. Till övningen finns en lärarlathund.

Koperingsunderlag och lärarlathund:
Källkritiska detektiven

Mer information om källkritisk granskning hittar du här:

”Kolla källan”, Skolverket
Lär om medier, Källkritik – en utmaning, Statens medieråd

Sajter som ska granskas:
• http://nyheter24.se
• http://www.svenskbladet.se
• http://www.gp.se

Lektionstipset är hämtat ur handboken Expert på medier – digital kompetens i Lgr, sidan 32–39: HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskriftA5_

Övning 1: Är Facebook bra eller dåligt för dig?

En studie från Göteborgs universitet menar att Facebook får oss att må dåligt men samtidigt anser andra forskare att sociala medier är bra för oss. Diskutera studien med utgångspunkt i elevernas egen användning av sociala medier.

Genomförande:

1. Inled med att låta eleverna kryssa i frågorna i  kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag_sociala_medier

2. Läs någon eller några av artiklarna i helklass, smågrupper, eller enskilt. De tre första bygger på samma undersökning, så du kan välja de eller den du har tillgång till. Texten från SVT ger röst åt en annan åsikt.

Aftonbladet: Svenskarna mår dåligt av Facebook
Dagens Nyheter: Facebook sprider olycka
Göteborgs-Posten: Facebook får svenskar att må dåligt

SVT: Forskaren: Facebook är bra för oss

3. Låt eleverna enskilt:

  • Fundera över om det som står i artiklarna stämmer överens med deras egna känslor och upplevelser efter att ha fyllt i kryssfrågorna.
  • Ringa in två meningar från varje artikel som de anser vara särskilt intressanta och vill diskutera vidare. Be dem att skriva dessa på en lapp och lägga i en låda eller motsvarande i klassrummet.

4. Dra ca fem lappar ur lådan och diskutera i helklass det eleverna vill lyfta från artiklarna.

5. Leif Denti, doktoranden i psykologi vid Göteborgs universitet som varit med om att genomföra studien, har låtit installera en spärrfunktion i sin webbläsare, som gör att han bara kan gå in på sin Facebooksida under de sista tio minuterna av varje timme. Har eleverna några egna tips eller råd kring hur man kan begränsa sitt ”Facebookande” om man känner att man vill det?

Notera!

Undersökningen har sedan publiceringen måndagen den 5 mars kritiserats för bristande trovärdighet.
DigitalPR: Facebookundersökningen gör oss olyckliga
JMW: Undersöknings-PR och skrämseltaktik om Facebook

Diskutera därför gärna frågor gällande källkritik, forskningsmetodik och mediernas hantering av nyheten i samband med diskussionsmomentet i övningen. Även om studien inte uppfyller alla krav på god forskning så kan den ändå användas som utgångspunkt för en diskussion om elevernas egen medieanvändning.

Övning 2: Mediedagbok

När var och hur använder eleverna medier? Ge dem i uppdrag att under en vecka skriva mediedagbok för att synliggöra hur de konsumerar och använder medier.

Genomförande:

1. Ge eleverna i uppdrag att under en veckas tid föra mediedagbok och notera:

  • vilken typ av medier de använder, t.ex. TV, internet, mobiltelefon
  • hur ofta mediet används
  • hur länge mediet används

2. Diskutera:

  • Använder de medier mer eller mindre än vad de skulle trott innan de började skriva dagbok?
  • Är eleverna de nöjda med den tid de lägger ner på sitt mediebruk eller anser de att de lägger ner för mycket eller för lite tid?
  • Vad är ”för lite” tid och vad är ”för mycket” tid? Hur vet man det?

3. Värdera:
Låt eleverna ta ställning till olika påståenden genom att placera sig i klassrummet på lappar med texten: ’’JA”, ”NEJ”, ”KANSKE’’. Lägg de olika lapparna på golvet. Låt eleverna ställa sig på den lapp som motsvarar deras svar. Lyft sedan några tankar från varje svarsalternativ. Efter några av påståendena hittar du uppföljningsfrågor som kan vara till hjälp när du leder övningen.

Påståenden:

  • Unga idag är mer sociala än unga för 50 år sedan
  • Facebook är beroendeframkallande
  • Det är socialt att tillbringa tid framför datorn
  • Det går att bli ’’mediemissbrukare’’

Uppföljningsfrågor:

  • Vad finns det för skillnader mellan Facebook-kompisar och kompisar IRL?
  • Var går gränsen mellan bruk och missbruk? Kan man missbruka böcker, frimärkssamling eller hästridning om man har det som hobby?
  • Vad betyder socialt för dig?

TIPS: Utmana eleverna att inte använda medier under ett dygns tid. Diskutera sedan hur det var att vara utan. Vad var positivt och vad var negativt? Vad använde de tiden till?

Kort om ungas medieanvändning

De senaste fem åren har ungas möten med kompisar fysiskt (IRL) minskat och umgänget via nätet ökat. Internetanvändning ligger på topp fyra-listan över vad unga gör på fritiden tillsammans med läxarbete, att träffa kompisar utanför nätet och sportande.

Pojkar spelar dator-/tv-spel i betydligt högre grad än flickor och tittar betydligt mer på klipp.

Flickor är mer benägna att umgås på sociala sajter som Facebook, chatta, blogga, läsa andras bloggar, mejla och göra skolarbete. I flickors internetanvändning går det att urskilja en tydlig social dimension där kommunikationen i sig är huvudändamålet. Hos pojkar är en mer målinriktad användning vanligare. De använder internet för att göra något annat än att ’’bara’’ kommunicera som att spela eller se på film. När flickor spelar spel spelar de Super Mario och Sims medan pojkar mer spelar spel där man kämpar mot monster eller andra motståndare som Counter-Strike eller World of Warcraft.

Källa: Statens medieråds rapport ’’Ungar & medier 2017’’

Koppling till skolans styrdokument

Grundskolan:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9

Information och kommunikation
Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Gymnasiet:
Samhällskunskap 1b, 100 poäng
Centralt innehåll
Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Vid sommarens friidrotts-EM tog Sverige en guldmedalj. Den vanns av Meraf Bahta som kom till Sverige för sex år sedan som flykting. Hon är verkligen inkörsporten till att lära sig både östafrikansk geografi, politik samt inte minst pressfrihet och demokrati.

Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och delvis geografi.

1 Ta reda på mer

Då var hon bara 19 år och flydde från ett tufft liv. Ta reda på mer om henne som en introduktion till landet Eritrea.
Varför flydde Meraf? Vad hände Merafs familj? Hur har det gått för systern?
Länkar:

Expressen: ”Meraf Bahta vill lägga tuffa tiden bakom sig”

Det finns många fler länkar till olika medier!

2Globalisering av idrotten

I våra dagar rör sig människor över jorden, mellan länder, på ett sätt som saknar motstycke i historien. Unga människor växer upp i ett land dit deras föräldrar flyttat. Många söker också nytt medborgarskap i länder dit de flyttat som vuxna. Det gäller inte minst idrottare.
Vilken bakgrund har idrottare som Mo Farah, Saif Saaeed Shaheen, Bernard Lagat, Wilson Kipketer och Abeba Aregawi.

3 Eritrea – vad är det? Demokrati, pressfrihet?

Landet Eritrea i Östafrika har blivit mest uppmärksammat i Sverige eftersom journalisten Dawit Isaak sitter fängslad där. Ta reda på mer om honom! Varför är han fängslad? Kan Sverige göra mer för att få honom fri? Sök efter fakta.
Länkar:
http://freedawit.com
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/dawit-behover-oss-alla/
Sveriges Radio: ”Ökning av asylsökande från Eritrea”

Varje år listar organisationen Transparency International världens länder med avseende på hur korrumperat ett land är. Ta en titt på deras lista. Diskutera. Var finns Sverige? Var finns Eritrea? Något som förvånat er vad gäller ländernas placering?
http://www.transparency.org/cpi2013/results

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Sommaren står för dörren och alla går på en välbehövlig ledighet. Det innebär dock inte att den medborgerliga ”plikten” att följa med upphör. Genom att följa nyheterna, både lokalt och internationellt, gör att man kan vara en del av det offentliga samtalet – inte känna sig utanför, inte känna sig dum!

Tidsåtgång: En stund varje dag med lokaltidningen, en vana eleverna delar med en stor majoritet av Sveriges befolkning. Dessutom en lektion i augusti där ni sammanfattar det viktigaste som hänt under sommaren som rör just ditt ämne.

Passar: Alla ämnen i årskurs 7-9 samt gymnasiet

Behövs: Tillgång till lokaltidningen i någon version, papper eller digitalt.

1. Ett smörgåsbord av nyheter

Välj sommarens viktigaste eller roligaste lokala nyhet. Låt valet av nyhet vara helt subjektivt vilket förhoppningsvis gör att när ni sammanfattar i augusti så har ni ett smörgåsbord att välja ur och diskutera kring. Begränsa valet till det som rör just ditt ämne. Följer man nyhetsflödet under en hel sommar så lär det bli åtskilliga artiklar och bilder som rör exempelvis historia, samhällskunskap, biologi, fysik, etc.

2. Bästa svenska nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste svenska nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

3. Sommarens bästa internationella nyhet

Välj sommarens viktigaste eller roligaste internationella nyhet. Med samma utgångspunkter som under punkt 1.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Alla som arbetar i skolan ska

– verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

 Gymnasieskolan

Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället

 

Så är EU-valet över och i skrivande stund är resultatet inte riktigt klart, men att följa upp resultaten ger naturligtvis en bra bild av det politiska landskapet inom EU. En riktig djupdykning i både europeisk politik och geografi.

Tidsåtgång: Både upplägg 1 och 3 tar en till tre lektioner. Upplägg 2 innebär en elevuppgift som löper under en vecka. Uppföljning och diskussion en lektion.

1 Analysera valresultatet

Redovisa först hela resultatet. Hur fördelar sig de 751 olika platserna på olika länder och olika partier? Gör en jämförelse m ed den svenska riksdagen och partiernas antal mandat där. Gör ett EU-parlament med 349 platser. Det får ni genom att multiplicera ländernas och partiernas antal mandat med 0,465. När ni skapat ert Europaparlament med 349 platser så jämför det med riksdagen. Är det stora skillnader eller är de riktigt lika? Om det finns skillnader var uppstår dessa? Är det i Östeuropa, Sydeuropa eller i något av de stora länderna inom EU?

Så här ser partigrupperna i EU-parlamentet ut:
vänsterpartier
socialdemokraterna
de gröna
liberalerna
moderaterna/kristdemokraterna
högerkonservativa
EU-skeptiska
Grupplösa (bl a högerextrema)

2 Hur bevakar din lokala tidning valresultatet

Bevaka din tidning under veckan och samla allt material, både opinionsmaterial (ledare, debatt och insändare) samt nyhetsartiklar. Har tidningen eget material om valet eller är det enbart byråmaterial? Har ni lokala (eller regionala) kandidater till EU-parlamentet och hur bevakas dessa? Vilka kom in och vilka kom inte in av de regionala kandidaterna?

3 Vilka kom in?

Det har skrivits mycket i svenska tidningar om partier som är antingen främlingsfientliga, invandrarkritiska eller rent av rasistiska och hur de satsar på EU-valet. Hur gick det för partier som franska Front Nacional, ungerska Jobbik eller för den delen danska Dansk Folkeparti och svenska Sverigedemokraterna. Kom alla dessa partier in i EU-parlamentet? Hur många platser fick de? Har de här partierna gjort några anmärkningsvärda uttalanden?

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll årskurs 7-9
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

I våra lektionstips tar vi oftast upp ganska allvarliga saker, uppmanar er att kritiskt granska både medier och makthavare. Vi vill ju gärna vara kritiska granskare, vilket är viktigt att vara.Men i dag ska vi leta positiva saker, vara lite mer lättsamma. Använd en vecka för att granska din lokaltidning, antingen i pappersversionen i någon digital version. Leta efter det som du tycker är riktigt bra!

Inledning

Denna övning låter eleverna granska tidningen ur ett subjektivt perspektiv, men det är också en övning som ger en inblick i vad moderna medier är för något. Den kan göras i svenska med inriktning mot det språkliga men också i samhällskunskap eller något annat SO-ämne.

Fördjupning 1

Bästa artikel

Valet av bästa artikel är helt subjektivt. Det kan helt enkelt vara en artikel som eleven är intresserad av. Men valet kan också avgöras av att man tycker artikeln är välskriven.

Inled med att läsa denna länk:

Mediekompass, Vad du måste veta om media – olika slags texter

Följ upp elevernas val med en diskussion och jämför deras val. Försök att skapa en klassens topplista.

Fördjupning 2

Bästa rubrik

Låt eleverna välja de fem bästa rubrikerna under en veckas tid. Det ska vara ett subjektivt val, dvs de rubriker som eleven gillar. Egentligen behöver han/hon inte motivera sitt val. Återstår sedan att se om valet håller när alla valda rubriker samlas ock klassen kollektivt väljer sin topp fem.
Att skriva en intressant rubrik är alltid en utmaning. Titta på dessa länkar och läs innan ni gör era val:

http://sprakligt.se/2013/05/09/sa-skriver-du-rubriker/

http://www.calco.se/rubriken-viktigast-blogg.xhtml

Fördjupning 3

Bästa bild
Låt varje elev välja de fem bästa bilderna under en veckas tid. Det kan vara den mest betydelsefulla bilden, den tekniskt sett bästa eller allmänt trevligaste bilden. Valet får vara helt subjektivt!
När alla i klassen valt sina fem bilder har ni ett ganska fint underlag att diskutera bildkvalitet ur olika aspekter
Länk:

http://svenska.yle.fi/artikel/2014/03/12/nyhetsbildens-abc

Titta på den här länken. Utmärkt läsning innan ni diskuterar vidare och tillsammans väljer klassens val.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Centralt innehåll: Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar.

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Gymnasiet

Svenska

I undervisningen ska eleverna få möta olika typer av skönlitteratur och andra typer av texter samt få sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, intressen och den egna utbildningen.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Många gånger exemplifierar vi viktiga samhällsfrågor som demokrati, lag och rätt, ekonomi, etcetera med nationella eller rent av internationella exempel. Det är väl i och för sig okej men vi får inte glömma att de frågor som oftast är viktiga för människors liv avgörs på det lokala planet och skildras av lokala medier. Ägna en period åt att granska din, eventuellt dina lokaltidningar.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.

Tidsåtgång: Helst en stund varje dag under en period, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.

SO Granska lokalsidorna

  1. Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
  2. Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
  3. Hittar ni någon artikel där du kan säga att den kom till tack vare Offentlighetsprincipen? Se faktatext nedan!
  4. Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, dvs information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?

SV Granska texterna

  1. Titta på modellen för att skriva en nyhetsartikel nedan. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
    – Är rubrikerna bra? Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
    – Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
    – Är brödtexterna långa eller korta? Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
    – Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
    – Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det 
som står i artikelns rubrik eller ingress.
  2. Innehåller artiklarna bra faktatexter? Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
  3. Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i faktatexterna nedan. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.

Kopplingar till skolan styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

 

Faktatext till hjälp att utföra uppgifterna ovan

SO-ämnen

Hitta lokala nyheter
Journalister på lokaltidningen har flera olika sätt att skaffa nyheter. De som jobbat några år har skaffat sig ett stort kontaktnät. Genom dessa personer skaffar man nyheter. 
På tidningen har man koll på vad som ska hända. Vid morgonmötena varje dag går man igenom de händelser som man vet ska inträffa just den dagen och bestämmer vilka som ska bevakas.
Många personer ringer eller skriver till tidningen och tipsar, den vägen kommer många nyheter.
Varje dag bevakar journalister de offentliga institutionerna, kommun, polis, landsting, länsstyrelse, etc. Tack vare Offentlighetsprincipen får journalisterna tillgång till massor av information.

Så här skriver regeringen på sin hemsida (regeringen.se) om Offentlighetsprincipen:

Offentlighetsprincipen – rätten till insyn

Offentlighetsprincipen innebär att regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. Därför har exempelvis allmänheten rätt att ta del av alla offentliga handlingar, och domstolsförhandlingar och beslutande församlingars sammanträden är normalt öppna för allmänheten.
Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Verksamheten angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.
 Offentlighetsprincipen innebär också att alla i Sverige har meddelarfrihet. Meddelarfriheten ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och landsting rätt att berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.

Vad är en allmän handling?

Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder, eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Minnesanteckningar, utkast och säkerhetskopior betraktas inte som allmänna handlingar.

Vilka handlingar är offentliga?

Offentliga handlingar betyder allmänna handlingar som inte är hemliga. Om man vill veta vilka handlingar som finns hos en myndighet eller ta del av dem ska man kontakta myndigheten. Regeringskansliets offentliga handlingar kan du ta del av via Arkiv- och dokumentcentrum.

Vilka handlingar är inte offentliga?

Det finns vissa allmänna handlingar som allmänheten inte får ta del av eftersom de är hemliga, men de är undantag. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Orsaker till att allmänna handlingar är hemliga kan vara att om allmänheten fick ta del av handlingarna skulle det:

  • 
riskera att störa förbindelser med annan stat
  • riskera rikets säkerhet
  • riskera ekonomisk skada för myndigheten
  • riskera skyddet av enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
  • skada intresset att bevara djur- eller växtart

Svenska

Skriva en nyhetsartikel

En nyhetsartikel kan skrivas på många sätt, men den mall som beskrivs här brukar stämma ganska väl in på hur journalister skriver.

  1. Skriv inte för långt! Mellan 1500 och 2000 tecken brukar en allmänläsare ”orka med”. Den som är extra intresserad av ämnet orkar naturligtvis läsa mer men de flesta har inte tid.
  2. I skolan söker man fakta i böcker eller på Internet. En journalist väljer vanligtvis intervjuer som informationskälla. Det ger skribenten möjlighet att använda direkta citat i texten, ”pratminus”. Pratminus, eller talstreck, börjar alltid på ny rad och ger lite luft i en annars kompakt skriven text.
  3. Försök att få med några mellanrubriker i texten. ”Mellisarna” ger också luft i artikeln och vägleder läsaren.

Mall för nyhetsartikel:

Rubriken ska vara intressant och locka till läsning. Den får inte bli en överskrift som försöker täcka in hela innehållet utan ska fokusera på det som troligtvis är av störst intresse för läsaren. Genom att fokusera på något speciellt väljer man vinkel.
Skriv en kort ingress som följer upp innehållet i rubriken, fullföljer den vinkel du valt. Har du bra citat som rör vinkeln så låt gärna ett komma med redan i ingressen. Om någon intervjuas och dessutom finns med på bild kan han eller hon tala direkt till läsaren genom direkta citat, pratminus.
Välj ut det viktigaste i din text och sortera bort sådant som är av mindre vikt, allt för att få en kort och koncis text. Försök att få med flera pratminus i texten. Skapa en bra blandning av pratminus och berättande text. Titta gärna i tidningen och skaffa dig en känsla för hur det bör vara. Känn efter vad du själv tycker är bra!
Försök att få med två till tre mellisar i en text som är 1500-2000 tecken.
Underteckna artikeln med fullständigt namn och med kontaktuppgifter. Den som har synpunkter på din text ska kunna kontakta dig.

Lägg lite tid på bildtexten eller bildtexterna. De texterna ska helst ge lite extra information. Eftersom ögat dras till bilder i tidningarna så är just bildtexterna något av det mest lästa – och just därför ska de vara bra!
Tänk på att en nyhetsartikel är en ”faktatext”. Det innebär att den ska vara fri från skribentens åsikter. I den berättande texten återger skribenten vad han/hon ser och hör på ett så neutralt sätt som möjligt. Undvik dina egna åsikter!
I ett pratminus finns naturligtvis personliga åsikter men de återges i citat och är inte skribentens.

I veckan avgörs årets Melodifestival i Köpenhamn. Svenska massmedier kommer att ägna händelsen massor med utrymme! Passa på att utnyttja situationen med denna aktualitet, och som förmodligen engagerar eleverna.

Fördjupning 1

a. Analysera nöjesjournalistik – morgontidning och kvällstidning.

Dagarna före och efter finalen är det lätt att samla material från olika tidningar om schlagerfestivalen. Granska tidningarnas fokus.
Samla ett antal tidningar av olika slag. Morgontidningar, kvällstidningar, nöjesbilagor, m m och studera några tidningar på nätet.
Jämför rubriker från de olika tidningarnas melodifestivalrapportering. Vad handlar rubrikerna om? Melodin, klädseln, framförandet, artistens privatliv osv?

b. Läs artiklar från melodifestivalen och markera i artiklarna det som skrivs om melodin och det som skrivs om annat. Hur är fördelningen? Är den rimlig?
Vilken ton har skribenten? Skriver de med respekt för artisterna och sin egen yrkesuppgift?

c. Studera bild och bildtextmaterialet. Vad handlar bildtexterna om?

d. Många artister råkar ut för små olyckor, sjukdomar, kärleksbekymmer, påhopp från konkurrenter osv dagarna innan och efter tävlingen. Varför skriver tidningarna om det? Varifrån får tidningarna uppgifterna (finns källuppgifter i artikeln)?

Fördjupning 2

a. Du ger eleverna i uppdrag att titta på finalen i Köpenhamn på teve.

b. Du tittar själv, och sparar sedan följande:
Den lokala morgontidningen som kommer dagen därpå, med resultatet från tävlingen, alternativt kolla tidningens webbsida
Kvällstidningarna från dagen efter tävlingen.

c. Låt eleverna begrunda materialet en stund. Arbeta sedan i helklass eller grupp, med nedanstående frågor.
Hur skiljer sig rubrikerna mellan kvälls- och morgontidningarna? Vilka känslor får man av de respektive sidornas festivalrapportering?
Hur många har de olika tidningarna intervjuat? Ställer de olika slags frågor? Har deras fotografer arbetat på olika sätt när de tagit bilderna?
Får kvinnliga och manliga artister samma slags frågor?
Ser bilderna av de manliga respektive kvinnliga artisterna likadana ut? Titta till exempel på om bilden är tagen uppifrån eller nerifrån och vilken kroppsdel som är i fokus.
Räkna antalet artiklar och jämför med antalet artiklar för andra nyheter, till exempel någon sport-, någon inrikes- och någon utrikesnyhet. Hur ser det ut i morgontidningen respektive kvällstidningen?

d. Diskutera
I helklass kan det vara spännande att avrunda diskussionerna med följande frågor:
”Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling” står det i Spelregler för press radio tv, journalisternas yrkesetiska bibel.
Är det viktigt att skriva i tidningarna om Melodifestivalen? Bör det ingå i ”en allsidig nyhetsförmedling?” Skulle det räcka att återge resultaten från Melodifestivalen?
Om en artist avböjer att ge intervjuer – hur skulle det påverka den artistens chanser i tävlingen?

Fördjupning 3

Vad skulle du fokusera på om du skulle skriva en nyhetsartikel dagen efter finalen? Välj din vinkel genom att formulera en rubrik. Skriv sedan en kort ingress och en artikel som innehåller 1500 tecken. Tänk på att en nyhetsartikel ska vara fri från dina egna åsikter – du ska redovisa fakta!
Diskutera era vinklar och jämför med de som finns i tidningarna.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasiet
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.