Val rörande självständighet i delar av länder har inträffat flera gånger i år, nu senast i Spaniens nordöstra provins Katalonien. Är det rätt eller fel?
1 Motsättningen Madrid – Katalonien, finns den?
Skaffa dig en bakgrund!
Spanien är inte den absoluta helhet som vi svenskar ofta betraktar den som. Den rikaste delen av landet, Katalonien, har sedan gammalt legat i fejd med centralmakten i Madrid. Spåren efter inbördeskriget 1936–1939 sitter kanske kvar?
Ge dig själv en bakgrund till folkomröstningen i Katalonien.
A. Läs: http://www.ui.se/blog/2012/1/28/Spanska_inbordeskrigetleverkvarar2012.aspx
B. Sök fakta kring motsättningen Madrid – Katalonien. Hur omfattande är den?
2 Tag ställning: Var det okej med val eller ej?
Vid omröstningar av den här karaktären hävdar nästan alltid centralmakten att detta är mot lagarna. Att ta ställning för eller emot är ofta svårt. Vi hade tidigare i år fallet Skottland.
Är det så att det rikare Katalonien vill behålla sina pengar? Är det naturligt eller bara brist på solidaritet? Eller är det bara ”frihetstörst”?
A. Sök efter artklar i ämnet. Exempel: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/katalonien-rostar-om-sjalvstyre_7697466.svd
Bevaka nyhetsmedia den här veckan. Vad skrivs om valet i Katalonien?
B. Skriv en krönika med dina egna åsikter om valet i Katalonien. Om krönikor.
3 El Clasico
Den största fotbollsmatchen i Spanien varje säsong är mötet mellan Real Madrid och FC Barcelona. Den här matchen är mycket mer än bara en fotbollsmatch.
A. Läs länkarna här nedan och ta reda på mer om motsättningarna mellan klubbarna.
Länkar:
http://www.offside.org/helgens-hojdare/2012/sondag-22-april-ett-parallellt-el-clasico
http://www.svenskafans.com/spanien/75276.aspx
B. Det finns ett annat hett derby i Europa med politiska och religiösa undertoner som kallas ”The Old Firm”. Hur ställde sig klubbarna i The Old Firm till Skottlands folkomröstning om självständighet?
Ta reda på mer!
Länk (på engelska men mycket att läsa): http://www.vice.com/en_uk/read/will-glasgows-old-firm-rivalry-sway-the-independence-referendum-920
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Gymnasiet
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna
Varje svensk lokaltidning, med något undantag, ägnar en eller flera sidor åt nyheter som kommer från nyhetsbyråer – byråmaterial. Rikstidningarna ägnar naturligtvis än mer material åt den här typen av nyheter. Genom att följa dessa nyheter kontinuerligt håller du dig orienterad om vad som händer. Du kan delta i det offentliga samtalet! Du behöver inte känna dig dum!
1 Introduktion
Introducera uppgifterna samt gå igenom de viktigaste internationella nyhetsbyråerna och deras uppgifter.
Byråer: AFP, Reuters, AP, TT, FNB, etc.
Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Nyhetsbyråer
Ta upp begreppet gatekeepers (portvakter).
Länk: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gatekeeper
2 Uppgift
Ge eleverna i uppgift att granska inrikes- och utrikesnyheterna i en vecka. Lista alla nyheter på sidorna och placera in händelserna på en världskarta.
3 Diskussion
Be varje elev välja de tre viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna under veckan och motivera varför just de här nyheterna valts. I den avslutande diskussionen blir det här den viktigaste punkten. Diskutera samsyn och skillnader i elevernas val, och inte minst vad som avgör vad som är en ”viktig nyhet”.
Länk: Kurs i medborgarjournalistik/Vad är en nyhet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Inför FN-dagen den 24 oktober har Svenska FN-förbundet tagit fram ett alldeles nytt material för grundskolan. Materialet utgår från ett av FN:s mest långvariga och framgångsrika utvecklingsprojekt, FN:s skolmatsprogram. Eleverna får ta del av berättelser om barn som fått skolmat genom projektet. I materialet ingår också förslag på fördjupning och en tävling.
A Introduktion
Inled arbetet med berättelserna om Gelito, Nat och Fatuma, som är tre av de nästan 20 miljoner barn runt om i världen som får skolmat genom FN:s livsmedelsprogram. Berättelserna har olika längd och svårighetsgrad. Välj den som passar dina elever. Det finns förslag på uppföljningsfrågor till varje text. Ladda ner projektet här:
Fira FN-dagen i skolan
B Fördjupning
Här ger vi exempel på några sätt att gå vidare. På sidan Fira FN-dagen i skolan finns fler.
Världskoll
Besök FN-förbundets webbsida Världskoll som handlar om utvecklingen i världen. Här kan klassen jämföra levnadsvillkoren i Sverige med andra länder i världen. Där finns också Världskolls podcast där Svenska FN-förbundet bjuder in olika gäster för att diskutera globala frågor. Under Index finns flera videoklipp varav ett om FN:s skolmatsprogram i Demokratiska republiken Kongo.
Arbeta gemensamt i klasser eller låt grupper av elever fördjupa sig och redovisa var sin del av Världskoll.
Skolmat bli kunskap
Varje dag går 66 miljoner barn i låginkomstländer hungriga till skolan. 58 miljoner barn i grundskoleålder tar sig inte till skolbänken alls. Fattigdom och svält är oftast anledningen till att barn inte får möjlighet till utbildning. Här finns fyra videoklipp att titta på. Välj ett eller flera och bestäm vem som presentera dem för klassen, du eller några elever.
Quiz – Världskoll
Detta är ett webbspel där eleverna får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder, inom allt från internetanvändande till vattentillgång. Alla frågor handlar om världen på ett eller annat sätt, men är uppdelade i fyra frågetyper som besvaras på olika sätt. Programmet ska laddas ner.
C Aktivitet
Svenska FN-förbundet inbjuder alla klasser på grundskolan att delta i tävlingen:
Varför är utbildning så viktigt?
Eleverna ska på ett kreativt sätt illustrera varför de tycker att det är viktigt att gå i skolan. De kan till exempel:
• skriva en berättelse
• göra en sång
• ta ett foto
• spela in en film
• rita en teckning
• göra ett collage.
De rekommenderar också en utställning på skolan med alla elevers bidrag.
Tips:
• Arbeta som journalister med kamera, block och penna. Intervjua barn och vuxna om varför det är så viktigt med utbildning. Förbered frågor, boka intervjutid och/eller låt eleverna hitta personer i skolan eller hemma att intervjua. Hur ska arbetet presenteras? En film, en tidningssida, ett bildspel eller annat som klassen eller grupper av elever bestämmer.
• Göra ett collage av tidningsbilder som visar varför det är så viktigt med utbildning. Sortera bilderna på ett sätt som gör budskapet tydligt. Fyll på med egna teckningar, texter och färger!
• Skapa engagemang för hjälpinsatser för utsatta barn! Vad kan klassen göra? Kan eleverna använda sig av sociala medier, skriva debattinlägg, komma på en genial idé (typ ishinken och nyvakna bilder) som gör skillnad för barn utan möjlighet till utbildning?
• Göra arbeten med egna fotografiska bilder.
• …
Klassen kan välja att skicka in ett individuellt bidrag, ett gruppbidrag eller ett bidrag från hela klassen. Bidraget ska skickas elektroniskt till fndagen@fn.se senast den 7 november. Ange skola, klass, antal deltagare och kontaktuppgifter. Stora filer skickas via https://www.wetransfer.com/ eller http://www.sprend.se istället för i mejl. En vinnare utses på lågstadiet, mellanstadiet och på högstadiet.
D Uppföljning
Hur bevakar medierna FN-dagen, den 24 oktober? Låt gärna några elever ansvara för en mer allmän FN-bevakning. Eleverna kommer att hitta exempel om de googlar på till exempel Nyheter om FN-dagen eller gör samma sökning i nättidningar.
E Bakgrund
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Samhällsorienterande ämne
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och
jämställdhet.
Svenska
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Centralt innehåll årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp¬byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
I fredags presenterade Stefan Löfven sin regering. Eftersom han fått i uppdrag av talmannen att bilda regering är det han som utser ministrar. Följ den nya regeringens första stapplande steg!
1 Följ en minister
Följ någon/några av de nya ministrarna i nyhetsflödet under en vecka. Välj gärna en av de ”tunga” ministrarna, det vill säga finansministern, utrikesminister eller utbildningsminister.
Har ni någon ”lokal” minister där ni bor så följ den ministern i den lokala/regionala medievärlden.
2 Vilka syns i medierna?
Försök att mäta den uppmärksamhet ministrarna fått i medierna sedan fredagen den 3 oktober då Stefan Löfven presenterade ministerlistan.
A. Gör en topplista efter den publicitetsmängd ministrarna fått.
B. Vilka ministrar har fått mest negativ kritik
C. Vilka ministrar verkar vara populärast?
D. Vilka är mest anonyma, dvs syns minst i tidningarna?
3 De tar över UD
Det har pratats mycket om feminism inför valet. Nu tar kvinnor över UD. Det är inte bara Margot Wallström som blir utrikesminister utan de fyra ledande posterna i ”Arvfurstens palats” innehas av kvinnor – det har aldrig inträffat tidigare.
A. Ta reda på mer om UD:s ledning, de två ministrarna, kabinettsekreteraren och statssekreteraren. Sök i nyhetsmedierna efter material om dessa kvinnor.
B. Margot Wallström har utsatts för viss kritik nu när hon återvänder till svensk politik. Ta reda på mer om detta.
C. Det har genom åren funnits flera kända kabinettssekreterare på UD. Undersök!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå.
Tidsåtgång: ca 1,5-2 lektioner + tid att för eleverna att föra loggbok över sina inköp. Detta sker utanför skoltid.
Om övningarna:
Lektionstipset består av ett inledande moment, filmklipp och diskussionsfrågor, ett moment som eleverna ska utföra själva under en veckas tid (skriva logg) och ett avslutande ihopsamlande moment.
Steg 1-3 sker under ett lektionstillfälle och steg 4 sker efter ca en veckas tid (gärna efter den 24:e november så eleverna testat att inte köpa något på ”En köpfri dag”).
Steg 1: Introduktion
A. Inled momentet genom att ställa frågan nedan. Låt varje svarsalternativ representera ett hörn i klassrummet. Be eleverna ta ställning genom att placera sig i rummet och lyft några tankar från varje hörn.
Fråga: Hur viktigt är det för dig att kunna köpa det du vill?
Hörn 1: Mycket viktigt
Hörn 2: Lite viktigt
Hörn 3: Ganska oviktigt
Hörn 4: Eget förslag
B. Berätta kort om ”En köpfri dag” och det som är tanken med dagen.
C. Diskutera gemensamt varför det är viktigt eller oviktigt att kunna köpa saker. Skriv upp elevernas motiveringar på tavlan.
Tror eleverna att motveringarna skulle se likadana ut på olika platser på jorden? På vilket sätt skulle de vara lika eller skilja sig åt?
Steg 2: Filmklipp och frågor
A. Se gemensamt filmen: The high price of materialism (klippet är 5.37 min. och på engelska)
B. Diskutera:
- Vad finns det för samband mellan starka materialistiska värderingar och andra typer värderingar?
- Vilka förslag ges i filmen för att få människor att inte fokusera så starkt på materialistiska värden? Har eleverna några andra/egna förslag?
- Instämmer eleverna i att barn och unga inte ska utsättas för reklam i skolan?
- I filmen talas det om ”intrinsic values” – vad är det för slags värden?
Steg 3. Loggbok
Introducera loggen och gå igenom kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag En köpfri dag 2012
Ge eleverna i uppgift att hålla koll på sin konsumtion under en veckas tid. Vid varje inköp ska de skriva logg över köpet och den 24:e november är deras utmaning att inte köpa någonting alls.
Kopieringsunderlaget innehåller dessa frågor och uppgifter:
Varje gång du köper något, skriv upp i loggen:
1. Vad är det för sorts inköp? Är det ett verkligt behov eller något du vill ha men egentligen inte behöver?
2. Vad får du för känsla i samband med köpet?
3. Hur länge tror du att du kommer att behålla det du köpt?
Vid veckans slut, gör en sammanställning över hur många inköp som handlade om verkliga behov och hur många som var saker som du egentligen inte behövde.
Under lördagen den 24 november är utmaningen att inte köpa någonting alls.
Steg 4. Avslutning och uppsamling
Lyft elevernas svar från veckan som gått.
A. Gör en gemensam sammanställning över vilken typ av inköp eleverna gjort. Rita förslagsvis ett cirkeldiagram på tavlan. Hur stor del av köpen var behov och hur stor del var ren tillfredsställelse-shopping?
B. Diskutera:
- Vad gav shoppingen upphov till för känslor? Vad var positivt/negativt?
- Varför är det viktigt att reflektera över på vilket sätt man konsumerar?
- Hur stor roll tycker eleverna att reklam spelar för vad de väljer att köpa för produkter?
- Vilken sorts reklam ger starkast intryck på deras köpbeteende tror de? Är det kändisar som visar upp sig i olika kläder? Annonser på stan eller s.k. dold reklam i filmer? Varför är den typen av reklam ”bäst”?
- Är det viktigt att ha märkesvaror? Varför/varför inte?
- Hur var det att inte köpa någonting under lördagen den 24:e november?
- Kan de tänka sig att minska sin konsumtion? På vilket sätt?
- Vad kan ni komma på för förslag för att minska skräpberget i världen och de negativa konsekvenser konsumtionen har på miljön?
Länkar
http://enkopfridag.se/
Kortfilm om konsumtionen och dess effekter på miljön
Expressen: MP-politikerna vill ha ”köpfri söndag”
Wikipedia: Buy nothing day
Kopplingar till skolans styrdokument
Skolan har enligt läroplanen (såväl gymnasieskola 2011 som Lgr 11) i uppdrag att anlägga ett övergripande miljöperspektiv. På så vis ges eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Hem – och konsumentkunskap, Lgr 11
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser.
Centralt innehåll årskurs 7-9
Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Granska de lokala nyhetssidorna under en vecka. De flesta viktiga beslut och händelser i vårt liv tas och sker i vår närhet.
Hittar ni någon artikel där ni kan säga att den kom till tack vare offentlighetsprincipen?
Om tidsåtgången: Helst en stund varje dag hela veckan, ett sätt att skapa goda nyhetsvanor! Att skriva en artikel tar förstås ganska lång tid precis som de övriga övningarna i svenska. Upp till läraren hur mycket tid man vill ge eleverna.
För samtliga svenska dagstidningar är nog de lokala nyheterna de viktigaste. Det är där man är bäst och har de största resurserna att gräva fram nyheter. Det är också det innehåll som läsarna anser vara viktigast.
SO-ämnen
1. Granska lokalsidorna hela veckan! Lista samtliga nyheter och för dem till olika ämnesgrupper, exempelvis brott, politik, ekonomi, nöje, kultur, etc. Vilket ämne dominerar? Diskutera nyhetsurvalet. Skulle ni vilja ha ett annat urval?
2. Välj också den nyhet som varje enskild elev tycker är viktigast under veckan. Jämför era val i klassen.
3. Vilka annonser finns på lokalsidorna? Är det bara annonser för lokala affärer? Finns där ”evenemangsannonser”, det vill säga information om olika evenemang (konserter, teaterföreställningar, utställningar, med mera)?
Svenska
1. Granska nyheterna.
Titta i vår ”Skrivarskola” på modellen för att skriva en nyhetsartikel. Utgå från modellen när du granskar de lokala nyhetsartiklarna.
- Är rubrikerna bra?
- Lockar de till läsning? Har du bättre alternativ?
- Hur är ingresserna utformade? Är de för långa/korta? Innehåller ingresserna några pratminus?
- Är brödtexterna långa eller korta?
- Hur många pratminus innehåller de? Är fördelningen mellan berättade text och pratminus bra eller borde den förändras?
- Hur många mellanrubriker förekommer? Borde det vara fler, eller färre?
- Tillför bildtexterna någonting eller är de upprepningar av det
2. Innehåller artiklarna bra faktatexter?
Stryk alla pratminus och granska den berättande texten. Innehåller den ord eller påståenden som gör att skribenten tar ställning, blir subjektiv?
3. Skriv en egen nyhetsartikel enligt den mall som skissas i ”Skrivarskola” på www.mediekompass.se. Låt sedan en kamrat läsa artikeln och diskutera sedan innehållet gemensamt.
Kopplingar till skolan styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll: Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Alla medier har under en längre tid haft massor med material om ISIS, eller bara IS, Islamiska staten. Använd nyhetsflödet och skaffa er en bild av IS och vad som händer i regionen just nu.
1 Vad är IS?
Sök i medierapporter efter förklaringar till vad IS är för någonting. Försök att besvara följande frågor:
- Vilka leder IS?
- Vilka mål har IS?
- Var finns IS idag? Vilka områden behärskar gruppen?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Aftonbladet TV: ” Detta är Islamiska staten”
SVT Opinion: ”Islamiska staten är islamofober”
2 Vilka stöder IS?
IS är knappast en isolerad grupp av ”galningar” i öknen. För att bli så framgångsrika som de blivit måste de få stöd. Ta reda på:
- Finns det stater som stöder IS?
- Finns det vissa befolkningsgrupper i området som stöder IS? I så fall varför?
- Vad är det för sorts människor som reser till Syrien och Irak för att strida med IS?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Aftonbladet: ” Här är svensken som strider för Islamiska staten”
Dagens Industri: Ledare ”Sveken bakom tragedin”
3 Vad gör omvärlden?
Den 12 september höll president Obama ett tal i tv där han förklarade vad USA vill. Han är presidenten som gick till val delvis på löftet att ta USA ut ur krig. Vill han nu starta ett nytt krig?
Ta reda på:
- Vilka länder i regionen stöder USA?
- USA vill bomba IS. Går det att besegra gruppen på det sättet?
- Ska Sverige (och andra länder) lagstifta mot att resa till området och strida för IS? Ge argument!
- Diskutera: Ska omvärlden över huvud taget lägga sig i?
- Sök fler länkar än de som finns nedan.
Länkar:
Dagen – ”Obama: Målet är att förgöra islamiska staten”
Dagens Industri – ”USA får nobben av allierade”
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Uppgift 1: Twitter och yttrandefriheten
Diskutera fördelar och nackdelar med Twitters möjlighet att dra tillbaka inlägg i enskilda länder.
Förberedelser: Tillgängliggör artikeln och övningens kopieringsunderlag för eleverna via papperskopia eller digitalt.
Ladda ner kopieringsunderlaget här.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Läs artikeln ”Twitter anpassar yttrandefriheten” i Dagens Nyheter.
2. Låt eleverna enskilt ta ställning till påståendena i kopieringsunderlaget genom att ringa in den siffra som bäst motsvarar deras åsikt.
3. Låt eleverna parvis diskutera sina ställningstaganden.
4. Låt klassrummets ena sida representera siffrorna 1-3 och den andra sidan representera siffrorna 4-6. Läs upp de olika påståendena och be eleverna att ställa sig på den sida som stämmer överens med deras svar. Lyft några argument från varje sida av klassrummet. Poängtera att eleverna när som helst under övningen kan ändra sin åsikt. Genom att ställa följdfrågor till påståendena kan du problematisera frågeställningarna ytterligare:
- Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen?
- Vad finns det för fördelar/nackdelar med det?
- Hur tänker du då?
- Varför ska vissa medier ta ett större ansvar än andra?
- Under den arabiska våren spelade Twitter en roll i att mobilisera motståndet mot sittande regimer. Är det tänkbart att den möjligheten nu kommer att förändras?
För tidningars kommentarsfält gäller följande:
Vi har yttrandefrihet i Sverige men man får inte skriva vad som helst. Exempelvis får du inte hota någon, förtala någon eller kränka någon. En del tidningar går igenom vad som skrivs i kommentarsfälten innan det läggs ut. Skulle det ändå slinka igenom något, som till exempel är rasistiskt så är det tidningens ansvariga utgivare som har ansvaret för det. Andra tidningar går igenom vad som skrivits i kommentarsfälten först i efterhand. Då är det du som skrivit inlägget som får ta ansvaret om du skrivit något olagligt. Men oavsett om en tidning går igenom folks kommentarer innan eller efter kommentarerna läggs ut, så måste tidningen alltid hålla uppsikt över vad som skrivs.
Uppgift 2: Sagt om yttrandefrihet
Arbeta med allmänna frågor kring tryck-och yttrandefrihet genom att lyfta kända citat.
Förberedelser: Du behöver klippa ut citaten i kopieringsunderlaget och lägga dem i en ask eller hatt.
Ladda ner kopieringsunderlaget här. Ett tips är att även ha citaten på storbild så att alla ser och kan hänga med.
Tidsåtgång: ca 30-45 min.
Genomförande:
1. Klipp ut citaten och lägg dem i en ask/hatt.
2. Dela in eleverna i grupper och låt dem dra ett citat var att diskutera.
Frågor:
- Vad försöker personen som citeras att säga?
- Instämmer de med citatet?
3. Återkoppla genom att alla grupper får redogöra för sin diskussion och tolkning av citatet de fått.
4. Instämmer de andra i klassen med den redovisande gruppen?
Fler frågor för dig som har tid:
- Citaten spänner från 1800-talet till vår tid. Tror eleverna att yttrandefriheten ökat eller minskat under det tidsspannet? Varför?
- Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar med att yttrandefriheten i världen ökar/minskar?
Länkar
Mer om Twitter och censur (på engelska)
Koppling till skolans styrdokument
Ur kursplanen i samhällskunskap, sid. 202: Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Motsvarande kopplingar finns även för gymnasieskolan i SKOLFS 2011:144 och Lgr 94.
Den 18 september hålls en folkomröstning i Skottland med frågan: ”Ska Skottland vara ett självständigt land?” Skeptikerna till självständighet leder i alla opinionsmätningar. Hur kommer det att gå? Får vi ett nytt land i Europa?
1 Bakgrund
Förhållandet mellan England och Skottland är komplicerat sedan århundraden tillbaka. Vi svenskar betraktar ofta Storbritannien som en fast enhet men så ser inte alla britter det.
a. Ta reda på mer om William Wallace! Hur skildras han i Hollywoodfilmen Braveheart?
b. Vem var Maria Stuart?
c. Motsättningarna från hennes tid mellan protestanter och katoliker lever än idag i den skotska fotbollen. Vad representerar lagen i Glasgow, Celtic och Rangers?
Länkar:
Skottlands historia
Svenskspråkig sida om Skottlands historia
Scotland.org – Scottish history
Den här engelskspråkiga sidan innehåller massor av fakta!
d. Tar svenska massmedier upp de gamla historiska motsättningarna? Undersök!
2 Följ utvecklingen
Granska nyhetsflödet fram till den 16 september. Hur rapporterar dagstidningarna, radion och tv? Titta bland annat på följande frågor:
- Vilka är de viktigaste argumenten för och emot självständighet?
- Vilken valuta tänker sig ett självständigt Skottland?
- Analysera resultatet. Varför gick det som det gick?
- Hur ser det ut i Katalonien?
Även i Spanien finns det slitningar. I den nordöstligaste provinsen, Katalonien, har det länge funnits krafter som velat se ett självständigt Katalonien. Sätt er in i situationen. Blir det någon omröstning?
Precis som i Skottland är det värt att titta tillbaka på historien för att förstå en del av dagens situation.
Uppgifter:
- Hur var situationen i Katalonien och resten av Spanien under det Spanska inbördeskriget 1936-1939
- Hurdan är opinionssituationen idag? Blir det ett självständigt Katalonien?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Geografi
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.
Målet med övervakning är att minska brottsligheten och skapa en säkrare miljö. Men hur påverkas den personliga integriteten? Var går gränsen? I övningen ska eleverna rangordna olika övervakningssätt när det gäller både deras risk för integritetskränkning och deras möjlighet att förhindra eller lösa brott.
GÖR SÅ HÄR
Del A – BAKGRUNDSDISKUSSION
1. Inled med att läsa artikeln om övervakning med knarkhund i skolan. Inventera kunskapsläget om övervakning och integritet med att fråga klassen:
- Vad är personlig integritet?
- Vad innebär en integritetskränkning?
- Vilka lagar reglerar övervakning idag?
För att besvara den sista frågan kan boken i samhällskunskap användas. Artiklarna som länkas nedan kan kopieras ut eller visas på projektor.
2. Be eleverna att fundera på vad de gjort senaste veckan. Vad av detta är inte okej att myndigheter övervakar? Be dem att tänka tyst för sig själva (annars förstör det resten av övningarna). Spåna tillsammans: vilka sorters problem kan man minska eller förhindra genom att övervaka?
Del B – GRUPPARBETE
Instruktion till grupparbete:
1. Gör en linje på ett A3-papper där ni placerar olika övervakningssätt beroende på hur integritetskränkande ni uppfattar dem. Förslagen till övervakningsmetoder som är listade här är tänka kunna ske även utan misstanke eller domstolsbeslut. Idag i Sverige krävs ofta domstolsbeslut.
- Övervakningskameror på skolgården.
- Övervakningskameror inne i skolan.
- Övervakningskameror i omklädningsrum.
- Övervakningskameror i badhus och simhallar.
- Att följa en mobiltelefon via dess GPS eller vilka mobilmaster den ansluter till.
- Samla in DNA på alla svenskar, som kan stämmas av mot DNA funnet vid brottsplatser.
- Knarkhundar i skolan.
- Knarkhundar i människors hem, särskilt i utsatta områden.
- Kameraövervakning i trappuppgångar och allmänna tvättstugor.
- Hastighetskameror för att bevaka att bilar håller hastigheten. De filmar bilnumret.
- Kameror som övervakar vilka bilar som åker in och ut ur Stockholm, genom att de filmar bilnumret.
- Övervakningskameror på tunnelbana och buss.
- Övervakningskameror som kontrollerar att folk sköter sitt jobb.
- Avlyssnade telefoner.
- Avlyssnade telefoner på före detta brottslingar.
- Möjlighet för föräldrar att telefonavlyssna sina omyndiga barn.
- Att uppgifter om vart och när man färdats med sitt SL-access-kort lagras i 8 veckor.
- Övervakningskameror på offentliga platser.
- Kartläggning av alla svenska medborgares surfvanor.
- Kartläggning av vad enskilda skriver på internet, som mail, bloggar, facebook etc.
- Att lärare eller rektor går in i elevskåp utan att meddela elev eller föräldrar.
2. Dra en gräns på er linje för vilken sorts övervakning ni tycker är OK att vi använder i svenska samhället för alla, d v s utan domstolsbeslut.
3. Fundera på vilka övervakningsmetoder som är mest effektiva för att minska kriminalitet. Gör en lista.
4. Fundera på vilka övervakningsmetoder som är mest effektiva när det gäller att lösa brott i efterhand.
5. Krockar det ni kommit fram till med era uppfattningar om vad som är OK integritetsmässigt? På vilka sätt?
6. Jämför klassens resultat och avsluta med att diskutera i helklass:
- Finns det andra sätt än övervakning för att nå samma resultat?
- Vilka problem medför övervakning för ett samhälle?
- På vilket sätt kan övervakning vara ett hot mot demokratin i: Sverige idag? Kina, Algeriet eller Jemen idag? Sverige i framtiden?
Tips på variant för att underlätta jämförelser mellan grupperna: Kopiera varsitt OH-ark till grupperna med en färdig linje, så kan de enklare tydliggöras för hela klassen och jämföras.
LÄNKAR
Här är några artiklar från senaste månaden som tar upp olika former av övervakning.
Dagens Nyheter
Artikel om övervakning med knarkhund i skolan
Artikel om It-operatörers ansvar att övervaka
Svenska Dagbladet
Artikel om telefonavlyssning
LÄRO- OCH KURSPLANSMÅL
I portalparagrafen i läroplanerna för både obligatoriska och frivilliga skolan står:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.