Enligt en rapport från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har demokratin i USA försämrats i en takt som saknar motstycke. USA:s globala ranking har fallit från 20:e plats till 51:a plats av 179 länder. Journalister och medier som ju är demokratins grundpelare är särskilt utsatta. Redan under Donald Trumps första presidentperiod blev medierna attackerade. Hur ser pressfriheten ut under president Donald Trumps andra period vid makten? I den här övningen får eleverna undersöka vilka uttalanden som görs om amerikansk media och hur pressfriheten påverkats.
1. Vilken är kritiken?
FCC (Federal Communications Commission) är den amerikanska myndighet som reglerar all elektronisk kommunikation inklusive radio, tv, satellit och trådlös teknik i USA. De utfärdar licenser – sändningstillstånd för etermedierna.
Undersök hur Brendan Carr som är chef för FCC skriver på X om nyhetsmedierna.
Läs också Donald Trumps inlägg på samma sida.
2. Diskutera
Vilken kritik är det som framförs? Läs också hur New York Post rapporterar om kritiken. Vad innebär detta för medierna när kritiken är så omfattande? Vad innebär det för demokratin?
3. Undersök
Undersök vad som hänt med bland annat Voice of America (USA:s officiella statsfinansierade mediebolag) och Radio Free Europe, Här är några länkar till SVT och SR som tar upp nedskärningarna. Hur kommenterar journalistprofessorn Christian Christensen åtgärderna som mediebolagen drabbas av? Hur definierar han Voice of America? Vad säger han om Corporation for Public Broadcasting (CPB) och PBS (Public Broadcasting Service)? Läs också en aktuell artikel i The Guardian om nedskärningarna.
4. Analysera
Leta efter fler attacker på pressfriheten i USA. Reportrar utan gränser listar flera här. Googla och skriv ner alla händelser som ni hittar i olika medier.
Avsluta med att diskutera hur man kan vända på utvecklingen. Vilka motreaktioner finns? Vad säger medierna själva? Vad gör det med ett samhälle där medierna attackeras? Försök att hitta mediernas egna reaktioner genom att googla.
Användbara länkar:
DN Direkt – Trump stämmer New York Times på 140 miljarder
DN: Så pressar Trump medierna i USA – största förändringarna
DN: Republikaner hoppas på tidigt lov – vill slippa Epsteinomröstning
Expressen: Trumps attack mot kritikerna: ”Fake news”
Reportrar utan gränser: USA: Trump verbally attacked the media more than 100 times in run-up to election | RSF
5. Avslutande diskussion
Det finns även händelser i Sverige där medierna har attackerats. Diskutera till exempel hur Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, uttalade sig efter TV4:s granskning av partiets s.k. trollkonton i sociala medier. Vilka blev konsekvenserna för medierna efter Åkessons reaktion på avslöjandet?
Diskutera också uttalandet som Ebba Busch gjorde under en intervju med SVT som handlade om förekomsten av elbilar i Sverige. Var det ett angrepp på SVT? Varför/varför inte?
Finns det annat som hotar pressfriheten, sök efter exempel.
Några användbara länkar, men försök gärna hitta fler:
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
- Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
- Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
- Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
- Skriv en dikt
Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.
Sättet vi konsumerar nyheter på i dag ser mycket annorlunda ut i jämförelse med för bara 10-15 år sedan. Tidigare var vi vana vid att ta del av nyheterna via TV, radio och tidningar. I dag är vi ständigt uppkopplade via våra mobiltelefoner och andra digitala plattformar. Nyheter sprids så mycket snabbare i dag och många unga befinner sig enbart på sociala medier och tar del av nyheter där. Numera finns alla redaktionella medier också på sociala medier.
Men vilka är skillnaderna mellan sociala medier och redaktionella medier? I den här övningen får eleverna undersöka också hur svenskarnas medievanor ser ut.
1. Arbeta i grupper och undersök
Låt eleverna arbeta i smågrupper och undersöka rapporten Svenskarna och internet.
- Hur många av svenskarna använder sociala medier?
- Vilka skillnader finns mellan olika åldersgrupper?
- Hur skiljer sig användningen mellan män och kvinnor?
- Vilka sociala medier är störst för äldre, vilka är störst för yngre?
- Diskutera vilka sociala medier ni själva använder och varför?
- Många menar att vi snart kommer att lämna sociala medier. Håller ni med forskaren som uttalar sig i Göteborgsposten?
2. Läs på och förklara hur algoritmerna styr
Läs på hur algoritmerna i sociala medier fungerar och låt eleverna förklara för varandra i gruppen. Hur påverkar algoritmerna oss? Läs till exempel här:
3. Undersök hur redaktionella medier styrs
Våra redaktionella medier har alla en ansvarig utgivare. Läs på om vad detta innebär här. Svara på frågorna:
- Vad är en ansvarig utgivare och vad har den personen för roll på tidningen?
- Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
- Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
- Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?
- De publicistiska reglerna eller det medieetiska systemet reglerar även hur de redaktionella medierna arbetar. Läs om dem här.
4. Avsluta med att peka ut skillnader
Diskutera de stora skillnaderna mellan sociala och redaktionella medier.
- Vad innebär det att det inte finns någon redaktör eller ansvarig utgivare i sociala medier?
- Vilka etiska regler finns i sociala medier? Jämför med dem som finns för de redaktionella medierna.
Får man sprida vad som helst i sociala medier? Titta på filmen från Nyhetskoll här. Diskutera om de regler som trots allt finns kan upprätthållas.
Vi lever i en tid då medielandskapet snabbt förändras, inte bara i Sverige. Som granskare av dem som har inflytande i samhället har medierna själva mycket makt och måste tåla att bli kritiserade. BBC som vilseledde tittare genom att klippa i ett tal Donald Trump höll innan stormningen i Capitoleum ledde till skandal. Som följd av det avgick de högst ansvariga för hela BBC.
Svensk public service får ofta kritik, även om förtroendet för både Sveriges Radio och SVT generellt sett är högt. Nyligen hamnade SVT i skottgluggen och kritiserades för ett inslag i nyhetsprogrammet Agenda. Vad handlade kritiken om? Var den rättvis? Är det bra att public service ifrågasätts och vad kan det få för konsekvenser?
Läs och diskutera
- Läs i Dagens Nyheter om det som hände i SVT:s nyhetsprogram Agenda här.
- Michael Kucera uttalar sig om det som blev fel och varför är det han som gör det?
- Hur förklarar Michael misstaget som gjordes?
- Vad säger de som uttalar sig i artikeln om SVT:s misstag?
- Vad tänker ni om SVT:s hantering av misstaget?
- Hur skulle ni agera om ni var ansvariga för sändningen?
Lyssna och fortsätt diskussionen
Lyssna på Sveriges Radios Studio Ett.
- Vilken kritik får SVT från politiskt håll?
- Är det lätt att göra denna typ av misstag med tanke på utvecklingen av AI?
- Vad kan man göra för att förhindra att det händer igen enligt Martin Schori?
- Är det rätt att politiker har åsikter om public service? Varför? Varför inte?
- SD vill kalla SVT:s ledning till KU (konstitutionsutskottet). Diskutera om det är rätt väg att hantera misstag? Vad säger till exempel facket (Journalistförbundet) om det? Lyssna gärna på inslaget i Sveriges Radio här.
- Lyssna på hur SVT:s vd Ann Lagercrantz bemöter kritiken i SVT:s Agenda här. Vad tycker hon om SD:s vilja att kalla till sig SVT:s ledning?
- DN:s ledarsida kritiserar Sverigedemokraterna. Diskutera om ni håller med tidningens åsikter.
- Public service får ofta kritik för att ta politisk ställning. Försök hitta sådan kritik och diskutera vad ni själva tycker.
En minister i Sverige har en ung närstående som varit aktiv i våldsfrämjande högerextrema miljöer. Den anhöriges deltagande i våldsbejakande grupper är att betrakta som en säkerhetsrisk enligt säkerhetsexperter. Avslöjandet har gjorts av den granskande tidningen Expo.
Trots att medierna skrev mycket om händelsen var det få medier som publicerade namnet på ministern till en början. Varför? Publicitetsreglerna säger att medier ska vara försiktiga med namn om inte allmänintresset överväger. I detta fall var det dessutom en ung närstående till ministern som riskerade att ta skada av publiceringen. Hur resonerade medierna och Medieombudsmannen? Ta reda på hur den publicistiska diskussionen fördes.
Arbeta i smågrupper
- Läs och sammanfatta vad tidningen Expo avslöjat. Hur har granskningen gjorts?
- Tidningen Västerbottenskuriren, VK, är först med att publicera namnet på ministern. Hur motiverar ledarskribenten det i artikeln?
- Lyssna på vad VK:s ansvarige utgivare säger i Sveriges Radio:s Studio Ett. Vad var den främsta anledningen till att man publicerade namnet?
- Aftonbladets stf ansvarig utgivare säger i samma intervju att man inte vill namnpublicera. Varför inte?
- Dagen efter väljer Aftonbladet att trots allt att publicera namnet på ministern. Vad har ändrats?
- Vad säger Medieombudsmannen, MO, till Studio Ett om att få medier väljer att namnpublicera? Vad tycker ni om MO:s ställningstagande?
- Diskutera om medierna gör rätt som till en början var försiktiga med namnpubliceringen. Håller ni med eller inte?
- Undersök hur medierna har agerat vid andra nyhetshändelser när det gäller namnpubliceringar, till exempel våldtäktsanklagelser mot Kylian Mbappé, sexköpsanklagelser mot Dermot Clemenger.
Diskutera i helklass
Har medierna blivit mer benägna att publicera namn vid stora nyhetshändelser, tror ni? Hur tycker ni att medierna har skött sig när det gäller namnpublicering av de nämnda personerna? Diskutera i helklass.
Medierna skyddas av våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar ger medierna en mycket stor frihet. Men medierna får inte fritt publicera innehåll som inte är sant eller som kan kränka eller skada personer som förekommer i deras granskningar. För att garantera att enskilda personer inte utsätts för en s.k. publicitetsskada finns Medieombudsmannen eller MO som granskar medierna. Har man däremot synpunkter på SVT eller SR och tycker att deras program är osakliga eller partiska, så kan man vända sig till Granskningsnämnden.
1. Titta på filmen
Titta på hur Medieombudsmannen presenterar sig själv och svara på frågorna som finns ihop med filmen i den aktuella lektionen.
2. Läs om Granskningsnämnden
Läs på om vad Granskningsnämnden gör.
3. Skriv ner skillnader
Vilka är skillnaderna mellan Medieombudsmannen och Granskningsnämnden?
4. Undersök MO:s beslut
Läs om de tre olika besluten som gäller Insikt 24, Sveriges Radio och Dagens Nyheter här. Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Motivera era svar.
5. Diskutera publicering om masskjutningen
Ta del av Aftonbladets publicering i samband med masskjutningen i Örebro. I den här lektionen hittar ni också kritiken mot publiceringen. Diskutera hur Aftonbladet agerade och om kritiken är rättfärdig eller inte.
6. Läs och diskutera
Läs MO:s beslut gällande Aftonbladets publicering här. Håller ni med MO i bedömningen av publiceringen? Vad tycker ni om det medieetiska systemet? Tror ni det är ett tillräckligt bra system som granskar våra svenska medier?
När Aftonbladet granskade Max hamburgerrestaurang fick det stor uppmärksamhet. Aftonbladet hade intervjuat 28 tidigare anställda som menade att hamburgare och kyckling låg ute i flera timmar innan det serverades, att milkshake förvarades i skurhinkar och att toalettsitsar diskades i diskmaskinen. Max svarade å sin sida att de såg mycket allvarligt på det som kommit fram i granskningen. Men efter några dagar kom det en motattack från Max mot Aftonbladet. Max publicerade även en annonskampanj där vd:n Richard Bergfors avfärdade granskningen.
1. Läs och titta på granskningen
Ta del av granskningen i Aftonbladet och sammanfatta den kritik som kommer fram.
2. Läs och sammanfatta
Läs vd:ns reaktion på granskningen och sammanfatta vad den går ut på. Läs också annonskampanjen som publicerades i flera tidningar, bland annat i Dagens Opinion. Vad handlar den om? Sammanfatta det viktigaste.
3. Diskutera i grupper
Diskutera Max hantering av kritiken. Gör de rätt som försvarar sig mot kritiken? Kunde de ha agerat på ett annat sätt?
4. Kritik mot kritiken
I ett panelsamtal i Almedalen är Expressens biträdande chefredaktör, Karin Olsson, kritisk mot Max agerande. Varför det? På vad sätt menar hon att Max agerande är skadligt?
5. Vad tycker ni?
Håller ni med om kritiken som Karin Olsson för fram i artikeln ovan? Varför, varför inte? Läs också artikeln i Resumé och sammanfatta vad den handlar om. Vilka lärdomar i en kris förs fram? Vad tycker ni om dessa? Finns det andra slutsatser ni kan dra om just denna mediegranskning?
Många beslut och händelser påverkar oss som mest i vårt närsamhälle. Det kan gälla till exempel bil- och kollektivtrafik, de lokala näringsidkarna och hur parker och grönområden används och sköts. Här spelar den lokala journalistiken en viktig roll.
I denna övning får eleverna granska nyheter i lokaltidningen för att förstå nyhetsvärdering, källkritik och journalistikens roll i samhället.
Börja gärna med att läsa om nyhetsvärdering, alltså: Vad blir en nyhet?
1. Arbeta i par
Välj ut tre nyhetsartiklar från er lokaltidning eller från tidigare i veckan. Välj gärna artiklar från olika delar av tidningen till exempel förstasidan, näringsliv, kultur eller sport.
2. Beskriv varje artikel kortfattat
a. Vad handlar den om?
b. Vilka personer eller grupper kommer till tals?
c. Vilken plats har artikeln i tidningen (förstasida, mittuppslag, liten notis etc.)?
3. Analysera nyhetsvärderingen
a. Varför tror du att just denna nyhet har valts ut?
b. Vilka nyhetskriterier verkar ha påverkat valet? (t.ex. aktualitet, närhet, konflikt, känd person, känslor)
c. Finns det något som saknas i artikeln, någon annan person som borde kommit till tals? Kan det finnas en annan sida av saken?
d. Finns det något du saknar i nyhetsflödet? Finns det annat som hänt som borde belysas, tycker du?
I takt med att världen strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp och bromsa klimatförändringarna har elbilar blivit en symbol för den gröna omställningen. De marknadsförs ofta som ett miljövänligt alternativ till bensin – och dieseldrivna fordon. Men bakom den blanka ytan döljer sig en mer komplex verklighet. Produktionen av elbilars batterier kräver stora mängder energi och naturresurser, och innebär ofta allvarliga miljömässiga och sociala konsekvenser.
I den här uppgiften ska du undersöka hur miljövänliga elbilarnas batterier är genom att ta del av olika mediegranskningar.
1. Låt eleverna läsa in sig
Låt eleverna fritt göra research på vilka råvaror som behövs för tillverkning av batterier till elbilar.
a. Vilka olika råvaror rör det sig om?
b. Var finns dessa råvaror, i vilka länder?
2. Ta del av mediernas granskningar
Dela in eleverna i grupper där varje grupp får ta del av några mediegranskningar av batteritillverkning och utvinning av metaller:
Sveriges Radio Ekonomiekot
Sveriges Natur
Sveriges Natur
Svenska Dagbladet
3. Sök efter svar i text och ljudklipp
a. Hur har de skrivna reportagen gjorts?
b. På vilket sätt påverkas invånarna av tillverkningen?
c. Hur beskrivs arbetsmiljön?
d. Vilket energislag används och hur påverkar det själva tillverkningsprocessen?
e. På vilket sätt har koldioxidutsläppen förflyttats från västvärlden till Indonesien och andra länder?
3. Diskutera i helklass
a. Sammanfatta vad ni har lärt er av att ta del av granskningarna.
b. Hur mycket visste ni om ämnet innan?
c. På vilket sätt är dessa granskningar viktiga?
d. Till viss del finns också dessa metaller i Sverige. Borde vi utvinna dem här?
e. Tycker ni att något saknas i granskningen?
4. Skriv insändare
Eter att ni arbetat med de granskande texterna kan ni skriva insändare som beskriver situationen med den gröna omställningen. Ta med förslag på hur man kan göra för att komma åt problemen som framkommit i reportagen.
Stora mediala granskningar kan få mycket uppmärksamhet och leda till omfattande förändringar både i lagstiftning och nya arbetssätt. Om medierna inte hade sin granskande roll skulle vi medborgare inte ha samma insyn i saker som inte fungerar i samhället. I den här övningen får eleverna titta närmare på större och uppmärksammade granskningar för att se vilka följder de fick.
Tidningen Corren har nominerats till Föreningen grävande journalisters guldspade för en stor granskning inom vården. Låt eleverna läsa denna granskning och även ta del av andra granskningar som tidningen gjort.
1. Läs granskningen
Läs granskningen i Corren: Larmet inifrån Universitetssjukhuset: Kirurg opererar – när han är onykter
2. Diskutera i smågrupper
a. Vad handlar granskningen om?
b. Diskutera varför kirurgen inte har stoppats tidigare.
c. Hur har reportern gått till väga, vilka har intervjuats?
d. Ge exempel på fakta eller uppgifter som samlats in.
e. Hur har reportern fått tag på dessa uppgifter?
f. Tycker du att någon annan borde intervjuats? Varför? Varför inte?
3. Diskutera i helklass.
a. Vilka följder fick granskningen?
b. Varför är en sådan här granskning viktig tycker ni?
c. Hur tas granskningen emot av de ansvariga?
d. Hur tas granskningen emot av politikerna i regionen/länet?
e. Vilka åtgärder beslutar politikerna om efter granskningen?
f. Vad är bra eller kanske mindre bra med granskningen?
g. Finns det andra åtgärder som ni tycker att granskningen skulle ha lett till?
4. Titta på andra granskningar
Undersök andra granskningar som Corren har gjort. Använd samma frågor som i ovanstående punkt när ni arbetar med dessa granskningar.
Explosioner och gängkriminalitet
Regionresor och offentlighetsprincip
5. Summera
Samla ihop era synpunkter på de granskningar ni har tagit del av. Fundera över vilka frågor ni vill ställa till de ansvariga i reportagen och till ansvariga politiker. Vad skulle ni vilja ha för förändringar när det gäller lagar och regler?