Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.
Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.
I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.
Kapitel 1
- Vad innebär yttrandefrihet?
- Varför är yttrandefrihet viktigt?
- Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
- Vad innebär censur?
- Vad är en offentlig handling?
- Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?
Kapitel 2
- Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
- Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
- Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?
Kapitel 3
- Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
- Vad gör en grävande reporter?
Kapitel 4
- Varför har medier och journalister egna regler?
- Vad gör Medieombudsmannen?
- Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
- Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?
Kapitel 5
- Vad innebär källtillit?
- Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
- Vad betyder desinformation?
- Vad betyder fake news?
Kapitel 6
- Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
- Vilka är nyhetens principer?
- Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
- Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?
Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex har vi en lektionsövning som riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.
Undersök pressfrihetskartan
Ni hittar årets pressfrihetsindex här från och med den 3 maj 2023. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.
- Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
- Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
- Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
- Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
- Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
- Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
- Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
- Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
- Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.
Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi
- Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
- Varför tror ni att pristagarna får priset?
- Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
- Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
- Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?
Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.
Medieintresset kring det s.k. Tove-fallet har varit enormt. Rättegången mot de två unga kvinnorna som har dömts för mordet på 21-åriga Tove i Vetlanda har bevakats i liverapportering och långa tidningsartiklar och diskuterats i krönikor och kommentarsfält. Använd nyheten för att diskutera medieetik i klassrummet.
1.Vad har hänt?
Inled lektionen med att i korthet beskriva nyheten för klassen, om någon skulle ha missat vad som har hänt. Omni har samlat alla sin artiklar under en tagg här.
2. Hur har medierna agerat?
Hitta exempel i olika medier. Hur har man valt att följa upp nyheten om de livstidsdömda kvinnorna? Tar man olika beslut beroende på om mediet är lokalt eller nationellt? Jämför Vetlanda-posten (ofta bakom betalvägg) med Aftonbladet, DN, SvD, SVT, TV4 eller SR. Vilka medier har publicerat namn och bild? Vilka har det inte?
3. Hur fungerar medieetiken?
Läs på om hur medieetiken fungerar. Du hittar det i kapitel 4 av Publicistguiden. Diskutera: Hur har de medier ni har undersökt tolkat publicitetsreglerna? Tycker ni att det är rimligt att vissa nyhetsmedier publicerar bild och namn på Tove eller de dömda? Vad kan det få för konsekvenser? De dömda kvinnorna ska överklaga domen till Hovrätten. Kan det förändra omständigheterna för de publiceringar som vissa medier valt att göra? Slutligen, varför bör medier vara restriktiva med att publicera namn och bild?
4. Mediernas resonemang
SVT är ett nyhetsmedia som valt att inte publicera namn och bild på de dömda kvinnorna. Vetlanda-Posten har däremot tagit ett annat beslut. Läs om hur Vetlanda-Postens ansvarige utgivare Johan Hedberg tänker kring sin publicering här, och SVT:s redaktionschef Daniel Rundqvist resonemang kan du ta del av här. Vad ligger till grund för deras beslut? Tycker ni att det är rätt beslut? Varför tror ni att de har kommit till olika slutsatser?
5. Det stora intresset
Rapporteringen har som sagt varit gedigen kring mordet. Vad tror ni är skälet till det stora intresset? Varför är intresset större den här gången än för andra mordfall? Diskutera fram olika faktorer som ni tror gör att medierna värderar den här nyheten som viktigare än andra. Tror ni att man värderar nyheten olika beroende på vilket nyhetsmedium det är? Resonera kring faktorer som intresse, geografi, kultur, tid, sensation m.m. Läs mer om nyhetsvärdering i Publicistguiden.
Koppling till styrdokument
Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
I en gästkrönika i Borås Tidning frågar sig Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, hur väl nyhetsmedierna speglar verkligheten.
I den bästa av världar ska nyheterna spegla verkligheten precis som den är, ett utopiskt uppdrag som är omöjligt. Verkligheten är obegränsad medan mediernas utrymme är begränsat, skriver Strömbäck. Därför måste alltid redaktionerna göra ett urval. Vad ska vi bevaka idag? Vad ska vi välja bort? Vilka ska få komma till tals? Resultatet blir mediernas konstruktion av verkligheten.
Att undersöka i klassrummet:
- Vad krävs för att något ska få kallas nyhet?
- Vilka nyheter får ta plats i er lokaltidning?
- Går det att läsa om nyheterna i andra tidningar och nyhetsmedier?
- Vad får man läsa mindre av?
- Vilka röster får höras?
Fördjupning
Börja med att läsa Strömbäcks krönika gemensamt eller enskilt, om klassen inte redan har gjort det.
Diskutera sedan: Vad krävs för att journalistiken ska behålla sin trovärdighet trots det begränsade utrymmet? Lista gemensamt i grupper eller par vilka journalistiska principer som bör gälla för att nyhetsrapporteringen ska präglas av så hög objektivitet som möjligt. Vilka principer är viktigast? Jämför inom klassen.
Dela era synpunkter med tidningen
Hör av er med era synpunkter på innehållet till er lokala tidning. Vilket innehåll eller vilkas röster tycker ni saknas? Vad skulle ni vilja höra mer om? Och vad gör tidningen bra idag?
Material
Jesper Strömbäcks krönika ”Medierna är mer objektiva än många tror” i Borås Tidning (10 apr 2023)
Mediekompass skrivarskola Publicistguiden: Vad blir en nyhet?
I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.
Vad handlar snippa-fallet om?
Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.
Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?
Vad betyder snippa?
RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.
Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.
”Snippa-domen” i nyhetsmedierna
Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.
Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?
- Oisin Cantwell: Skandal om rätten pressade åklagaren att ta bort yrkande i ”Snippa-målet” (Aftonbladet).
- Malin Lernfelt: Sätt Snoppen och snippan på repeat (Bohuslänningen).
- Kajsa Kettil: Snippa-fallet bör tas upp av Högsta domstolen (Borås Tidning).
- Sakine Madon: Snippa betyder förstås hela snippan (Corren).
- Göran Greider: Snippa! Snippa! Snippa! (Dala-Demokraten).
- Linda Westerlind: “Därför är snippa-fallet en katastrof” (Folkbladet).
Vad har hänt?
En israelisk hackergrupp har manipulerat val i över 30 länder. Det avslöjar nu ett internationellt journalistnätverk.
Hackergruppen går under namnet “Team Jorge” och leds av en man som har bakgrund i Israelisk underrättelsetjänst. Att köpa tjänster från gruppen har kostat kunder hundratusentals dollar.
Team Jorge har över 30 000 fejkade profiler på sociala medier och har klienter i Afrika, Nord- och Centralamerika, Europa, och USA. De erbjuder även att hacka konton på Gmail och Telegram.
Bland annat tros de ha underblåst de protester som skedde efter valet i Kenya 2022, där anklagelser om valfusk ledde till politisk instabilitet i landet.
Hackergruppen tros ha funnits i över 20 år.
Samtidigt pågår flera överbelastningsattacker mot både svenska och utländska webbplatser. I Sverige har till exempel flygplatser, sjukhus och medieföretag påverkats. Ett cyberaktivistnätverk som kallar sig Anonymous Sudan har tagit på sig flertalet av attackerna som skett i Sverige.
Begrepp
- Artificiell intelligens (AI)
- Bot
- Cyberhot
- Desinformation
- Hacker
- Propaganda
- Påverkanskampanj
- Överbelastningsattack
Se filmen om avslöjandet
Obs! Filmen från den brittiska tidningen The Guardian är på engelska.
Instuderingsfrågor
- Hur har hackergruppen arbetat?
- Vad skiljer hackergruppens desinformation mot vanlig propaganda?
- Vilka verktyg använder sig Team Jorge av?
- Vad kostar tjänsten?
Att diskutera
- Vad kan det finnas för syften med att sprida desinformation?
- Vad kan det få för konsekvenser? Som exempel kan ni tänka på kriget i Ukraina, covid-19 eller valet i USA 2016.
- Flera svenska sajter har på sistone attackerats i överbelastningsattacker av en hackergrupp som kallar sig Anonymous Sudan. Bland annat har SVT, SAS och sjukhus attackerats. Vad är en överbelastningsattack? Vad kan det finnas för avsikter? Och vad hoppas gruppen att attackerna ska leda till?
Källor
- Sveriges Radio: Israelisk hackergrupp har påverkat över 30 val världen över.
- Ny Teknik: Hackergrupp har armé av fejkkonton.
- DN: Israelisk hackergrupp säljer påverkanskampanjer runt om i världen.
- SVT: Det vet vi om den sudanesiska hackerattacken.
- Linus Larsson: Attackerna är irriterande – men inget cyberkrig (DN)
- Expressen: Hackergruppen “Anonymous Sudan” riktar in sig på Sverige.
ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.
Diskutera
Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.
- Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
- Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
- Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?
Använd Chat-GPT i klassrummet
Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.
Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.
- Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
- Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
- Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
- Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
- Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.
Lästips
- Johan Falks bok “AI och skolan” (Fri nedladdning).
- SvD/TT: Därför hotas även ditt jobb av AI
- Andreas Ekström: Kan roboten ta över mitt jobb? Svaret får vi nu (Sydsvenskan).
- Linus Larsson: Hur öppet är Open AI med Microsoft som storägare? (DN)
- Computer Sweden: Lågavlönade anställda i Kenya fick lära Chat GPT vara mindre hatisk
Koppling till styrdokument
Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.
En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus. Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.
I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?
Diskutera
Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?
Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?
Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?
Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?
Vad säger lagen?
Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?
Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?
Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?
Vad säger nyhetsmedierna?
Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.
Flera artikelförslag finns nedan.
Lektionsunderlag
- Kristersson om aktionen med Erdogan-docka: Avskyvärt – förstår Turkiets ilska (SVT)
- Johan Pehrson om Erdogan-dockan: ”Vi har yttrandefrihet i Sverige” (Aftonbladet)
- Tobias Billström: Viktigt att ta Turkiets känslor på allvar (SvD).
- Han hängde upp dockan: ”Måste provocera för att få reaktion” (TV4)
- Experter om Kristerssons hårda ord: ”Skäms över Sverige” (GP, kan krävas inloggning)
- Nils Funcke: ”Ministrarna agerar extremt olämpligt” (SvD Debatt)
- Johanna Frändén: Den hängda Erdogandockan får mig att tänka på Charlie Hebdo (Aftonbladet)
- Alex Schulman: Ulf Kristersson hyllar Turkiets ”demokrati” och pissar på vår (DN)
- Anders Gustafsson: Om det varit en Nooshi-docka som dinglat i en lyktstolpe? (BLT)
I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.
Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.
Instuderingsfrågor
Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.
- Vad handlar IB-affären om?
- Vem eller vilka spionerade IB på?
- Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
- Varför blev Bratt och Guillou fängslade?
Diskussionsfrågor
- Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
- Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
- Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
- Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?
Fördjupningsuppgift
Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.
Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.
Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.
Källor
Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)
P3 dokumentär om IB-affären (SR)
IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).
SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.
Svenskan får nya ord hela tiden. Ofta märks det av i tidningen och i andra medier när något nytt har hänt som behöver förklaras på ett nytt sätt. Orden speglar alltså det samhälle som vi lever i just nu. En del stannar i vårt medvetande länge, andra faller snabbt i glömska. I den här övningen får eleverna undersöka vilka av orden på årets nyordslista de känner till – och varför de har populariserats just nu.
Övning
Börja med att titta på årets nyordslista, som utses av Språkrådet och Språktidningen. Du hittar den här.
Låt eleverna enskilt eller i par fundera på vilka ord de känner igen och om de förstår betydelsen av orden. Gör sedan alla eller utvalda delar av följande övningar.
1. Diskutera
Varför tror ni att orden har hamnat på årets lista?
2. Diskutera och undersök
Kan orden relateras till något som hänt i samhället under det senaste året eller åren? Ge några exempel. Sök i tidningar och andra nyhetsmedier efter orden och se vad ni får för träffar, till exempel genom Googles nyhetsök.
3. Kategorisera lånord
Många av nyorden är så kallade lånord. Det innebär att de är lånade helt eller delvis från andra språk. Det finns olika typer av lånord. Du hittar dem här. Titta återigen på årets nyordlista och börja kategorisera orden efter om orden är lånord eller ej. Bestäm också vilket typ av lånord det är. Diskutera valen i grupper eller helklass. Har eleverna fått samma eller olika resultat? Be dem beskriva hur de har resonerat.
4. Skriv en dikt
Be eleverna skriva en dikt där de använder så många av nyorden som möjligt. Som inspiration kan de använda sig av poeten Elis Montverde Burraus verk som finns presenterat här.
Källor att använda
Sara Lövenstam: Nyorden 2022 vittnar om mörka tider (SvD)
Språket i P1: Orden som präglade “Språkåret 2022”. (Sveriges Radio)
