03 sep 2013
Tidningskris – spelar det roll?
I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?
Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.
Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen
Kopieringsunderlag1_Tidningskris
Kopieringsunderlag2_Tidningskris
Tidsåtgång: Max 60 minuter.
Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?
Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.
Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.
2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:
Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder
3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.
4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.
5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.
6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i kopieringsunderlag 2.
7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.
Länkar
En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.
Koppling till läro- och kursplaner
I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
Förberedelser
Skriv ut kopieringsunderlagen
Syfte
Diskutera vad som inger förtroende och kvalitet när det gäller nyhetsmedier
Tidningar till klassrummet
Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.
