En minister i Sverige har en ung närstående som varit aktiv i våldsfrämjande högerextrema miljöer. Den anhöriges deltagande i våldsbejakande grupper är att betrakta som en säkerhetsrisk enligt säkerhetsexperter. Avslöjandet har gjorts av den granskande tidningen Expo.
Trots att medierna skrev mycket om händelsen var det få medier som publicerade namnet på ministern till en början. Varför? Publicitetsreglerna säger att medier ska vara försiktiga med namn om inte allmänintresset överväger. I detta fall var det dessutom en ung närstående till ministern som riskerade att ta skada av publiceringen. Hur resonerade medierna och Medieombudsmannen? Ta reda på hur den publicistiska diskussionen fördes.
Arbeta i smågrupper
- Läs och sammanfatta vad tidningen Expo avslöjat. Hur har granskningen gjorts?
- Tidningen Västerbottenskuriren, VK, är först med att publicera namnet på ministern. Hur motiverar ledarskribenten det i artikeln?
- Lyssna på vad VK:s ansvarige utgivare säger i Sveriges Radio:s Studio Ett. Vad var den främsta anledningen till att man publicerade namnet?
- Aftonbladets stf ansvarig utgivare säger i samma intervju att man inte vill namnpublicera. Varför inte?
- Dagen efter väljer Aftonbladet att trots allt att publicera namnet på ministern. Vad har ändrats?
- Vad säger Medieombudsmannen, MO, till Studio Ett om att få medier väljer att namnpublicera? Vad tycker ni om MO:s ställningstagande?
- Diskutera om medierna gör rätt som till en början var försiktiga med namnpubliceringen. Håller ni med eller inte?
- Undersök hur medierna har agerat vid andra nyhetshändelser när det gäller namnpubliceringar, till exempel våldtäktsanklagelser mot Kylian Mbappé, sexköpsanklagelser mot Dermot Clemenger.
Diskutera i helklass
Har medierna blivit mer benägna att publicera namn vid stora nyhetshändelser, tror ni? Hur tycker ni att medierna har skött sig när det gäller namnpublicering av de nämnda personerna? Diskutera i helklass.
Medierna skyddas av våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar ger medierna en mycket stor frihet. Men medierna får inte fritt publicera innehåll som inte är sant eller som kan kränka eller skada personer som förekommer i deras granskningar. För att garantera att enskilda personer inte utsätts för en s.k. publicitetsskada finns Medieombudsmannen eller MO som granskar medierna. Har man däremot synpunkter på SVT eller SR och tycker att deras program är osakliga eller partiska, så kan man vända sig till Granskningsnämnden.
1. Titta på filmen
Titta på hur Medieombudsmannen presenterar sig själv och svara på frågorna som finns ihop med filmen i den aktuella lektionen.
2. Läs om Granskningsnämnden
Läs på om vad Granskningsnämnden gör.
3. Skriv ner skillnader
Vilka är skillnaderna mellan Medieombudsmannen och Granskningsnämnden?
4. Undersök MO:s beslut
Läs om de tre olika besluten som gäller Insikt 24, Sveriges Radio och Dagens Nyheter här. Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Motivera era svar.
5. Diskutera publicering om masskjutningen
Ta del av Aftonbladets publicering i samband med masskjutningen i Örebro. I den här lektionen hittar ni också kritiken mot publiceringen. Diskutera hur Aftonbladet agerade och om kritiken är rättfärdig eller inte.
6. Läs och diskutera
Läs MO:s beslut gällande Aftonbladets publicering här. Håller ni med MO i bedömningen av publiceringen? Vad tycker ni om det medieetiska systemet? Tror ni det är ett tillräckligt bra system som granskar våra svenska medier?
När Aftonbladet granskade Max hamburgerrestaurang fick det stor uppmärksamhet. Aftonbladet hade intervjuat 28 tidigare anställda som menade att hamburgare och kyckling låg ute i flera timmar innan det serverades, att milkshake förvarades i skurhinkar och att toalettsitsar diskades i diskmaskinen. Max svarade å sin sida att de såg mycket allvarligt på det som kommit fram i granskningen. Men efter några dagar kom det en motattack från Max mot Aftonbladet. Max publicerade även en annonskampanj där vd:n Richard Bergfors avfärdade granskningen.
1. Läs och titta på granskningen
Ta del av granskningen i Aftonbladet och sammanfatta den kritik som kommer fram.
2. Läs och sammanfatta
Läs vd:ns reaktion på granskningen och sammanfatta vad den går ut på. Läs också annonskampanjen som publicerades i flera tidningar, bland annat i Dagens Opinion. Vad handlar den om? Sammanfatta det viktigaste.
3. Diskutera i grupper
Diskutera Max hantering av kritiken. Gör de rätt som försvarar sig mot kritiken? Kunde de ha agerat på ett annat sätt?
4. Kritik mot kritiken
I ett panelsamtal i Almedalen är Expressens biträdande chefredaktör, Karin Olsson, kritisk mot Max agerande. Varför det? På vad sätt menar hon att Max agerande är skadligt?
5. Vad tycker ni?
Håller ni med om kritiken som Karin Olsson för fram i artikeln ovan? Varför, varför inte? Läs också artikeln i Resumé och sammanfatta vad den handlar om. Vilka lärdomar i en kris förs fram? Vad tycker ni om dessa? Finns det andra slutsatser ni kan dra om just denna mediegranskning?
Många beslut och händelser påverkar oss som mest i vårt närsamhälle. Det kan gälla till exempel bil- och kollektivtrafik, de lokala näringsidkarna och hur parker och grönområden används och sköts. Här spelar den lokala journalistiken en viktig roll.
I denna övning får eleverna granska nyheter i lokaltidningen för att förstå nyhetsvärdering, källkritik och journalistikens roll i samhället.
Börja gärna med att läsa om nyhetsvärdering, alltså: Vad blir en nyhet?
1. Arbeta i par
Välj ut tre nyhetsartiklar från dagens lokaltidning eller från tidigare i veckan. Välj gärna artiklar från olika delar av tidningen till exempel förstasidan, näringsliv, kultur eller sport.
2. Beskriv varje artikel kortfattat
a. Vad handlar den om?
b. Vilka personer eller grupper kommer till tals?
c. Vilken plats har artikeln i tidningen (förstasida, mittuppslag, liten notis etc.)?
3. Analysera nyhetsvärderingen
a. Varför tror du att just denna nyhet har valts ut?
b. Vilka nyhetskriterier verkar ha påverkat valet? (t.ex. aktualitet, närhet, konflikt, känd person, känslor)
c. Finns det något som saknas i artikeln, någon annan person som borde kommit till tals? Kan det finnas en annan sida av saken?
d. Finns det något du saknar i nyhetsflödet? Finns det annat som hänt som borde belysas, tycker du?
I takt med att världen strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp och bromsa klimatförändringarna har elbilar blivit en symbol för den gröna omställningen. De marknadsförs ofta som ett miljövänligt alternativ till bensin – och dieseldrivna fordon. Men bakom den blanka ytan döljer sig en mer komplex verklighet. Produktionen av elbilars batterier kräver stora mängder energi och naturresurser, och innebär ofta allvarliga miljömässiga och sociala konsekvenser.
I den här uppgiften ska du undersöka hur miljövänliga elbilarnas batterier är genom att ta del av olika mediegranskningar.
1. Låt eleverna läsa in sig
Låt eleverna fritt göra research på vilka råvaror som behövs för tillverkning av batterier till elbilar.
a. Vilka olika råvaror rör det sig om?
b. Var finns dessa råvaror, i vilka länder?
2. Ta del av mediernas granskningar
Dela in eleverna i grupper där varje grupp får ta del av några mediegranskningar av batteritillverkning och utvinning av metaller:
Sveriges Radio Ekonomiekot
Sveriges Natur
Sveriges Natur
Svenska Dagbladet
3. Sök efter svar i text och ljudklipp
a. Hur har de skrivna reportagen gjorts?
b. På vilket sätt påverkas invånarna av tillverkningen?
c. Hur beskrivs arbetsmiljön?
d. Vilket energislag används och hur påverkar det själva tillverkningsprocessen?
e. På vilket sätt har koldioxidutsläppen förflyttats från västvärlden till Indonesien och andra länder?
3. Diskutera i helklass
a. Sammanfatta vad ni har lärt er av att ta del av granskningarna.
b. Hur mycket visste ni om ämnet innan?
c. På vilket sätt är dessa granskningar viktiga?
d. Till viss del finns också dessa metaller i Sverige. Borde vi utvinna dem här?
e. Tycker ni att något saknas i granskningen?
4. Skriv insändare
Eter att ni arbetat med de granskande texterna kan ni skriva insändare som beskriver situationen med den gröna omställningen. Ta med förslag på hur man kan göra för att komma åt problemen som framkommit i reportagen.
Stora mediala granskningar kan få mycket uppmärksamhet och leda till omfattande förändringar både i lagstiftning och nya arbetssätt. Om medierna inte hade sin granskande roll skulle vi medborgare inte ha samma insyn i saker som inte fungerar i samhället. I den här övningen får eleverna titta närmare på större och uppmärksammade granskningar för att se vilka följder de fick.
Tidningen Corren har nominerats till Föreningen grävande journalisters guldspade för en stor granskning inom vården. Låt eleverna läsa denna granskning och även ta del av andra granskningar som tidningen gjort.
1. Läs granskningen
Läs granskningen i Corren: Larmet inifrån Universitetssjukhuset: Kirurg opererar – när han är onykter
2. Diskutera i smågrupper
a. Vad handlar granskningen om?
b. Diskutera varför kirurgen inte har stoppats tidigare.
c. Hur har reportern gått till väga, vilka har intervjuats?
d. Ge exempel på fakta eller uppgifter som samlats in.
e. Hur har reportern fått tag på dessa uppgifter?
f. Tycker du att någon annan borde intervjuats? Varför? Varför inte?
3. Diskutera i helklass.
a. Vilka följder fick granskningen?
b. Varför är en sådan här granskning viktig tycker ni?
c. Hur tas granskningen emot av de ansvariga?
d. Hur tas granskningen emot av politikerna i regionen/länet?
e. Vilka åtgärder beslutar politikerna om efter granskningen?
f. Vad är bra eller kanske mindre bra med granskningen?
g. Finns det andra åtgärder som ni tycker att granskningen skulle ha lett till?
4. Titta på andra granskningar
Undersök andra granskningar som Corren har gjort. Använd samma frågor som i ovanstående punkt när ni arbetar med dessa granskningar.
Explosioner och gängkriminalitet
Regionresor och offentlighetsprincip
5. Summera
Samla ihop era synpunkter på de granskningar ni har tagit del av. Fundera över vilka frågor ni vill ställa till de ansvariga i reportagen och till ansvariga politiker. Vad skulle ni vilja ha för förändringar när det gäller lagar och regler?
Alla nyhetsmediers uppgift är att granska makten, men att ägna sig åt grävande journalistik är något som tar tid och som inte alltid är lätt gjort. Det krävs duktiga och engagerade journalister samt extra resurser som kanske inte alla redaktioner har råd att lägga ner, både i tid och pengar. I den här uppgiften får eleverna undersöka vad medierna själva säger om just grävande journalistik. De får också ta reda på mer om granskningarna och undersöka om grävjobben fick några betydelsefulla konsekvenser.
1. Läs och definiera begreppet
Börja med att definiera vad som är grävande journalistik och vad som skiljer grävande journalistik från vanlig granskande journalistik. Titta gärna på UR:s film om hur den grävande reportern från SVT definierar begreppet.
2. Dela in eleverna i grupper
Varje grupp får läsa om varsin grävredaktion som berättar om sitt arbete i Dagens Media. Grupperna ska svara på följande frågor:
Vilka egna gräv lyfter grävredaktionen/redaktören fram?
Vilka problem med granskningar listar medierna själva?
Hur mycket resurser läggs på undersökande journalistik?
Finns det något samarbete mellan redaktioner och hur ser det ut?
Vilka gräv hos konkurrenterna är cheferna avundsjuka på?
3. Redovisa svaren och diskutera
Låt eleverna redovisa vad de har kommit fram till och diskutera likheter och skillnader hos de olika redaktionerna när det gäller problem, resurser och deras syn på konkurrenternas gräv. Uppmuntra även eleverna att kolla upp de gräv som de olika redaktionerna väljer så att eleverna vet vad de handlar om. Försök att ta reda på om granskningarna fick några konsekvenser.
Det fanns en tid då nyhetsförmedlingen enbart sköttes av tidningar, radio och tv med professionella journalister som höll sig till vissa spelregler. Även då behövde människor vara kritiska, men idag är utmaningen oerhört mycket större. Mediernas och makthavarnas sanningsmonopol utmanas ofta av motstridig information. Hur försvarar man sig mot felaktig information i en demokrati där det fria ordet är en grundförutsättning?
I denna övning bör eleverna ha med sig grundläggande kunskap om källkritik och ha vana att ställa de grundläggande frågorna: vem, varför, vad, när och hur?
Vem?
Vem ligger bakom texten eller publiceringen? Är det en redaktion med journalister, en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med upphovsmannen, alltså den som står bakom publiceringen? Finns det kontaktuppgifter? Är namnet på den som skrivit texten utsatt? Har du hört talas om personen eller organisationen tidigare?
Varför?
Vem riktar sig texten till? Varför tror du att texten har skrivits? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske tjäna pengar?
Vad?
Vad handlar publiceringen om? Är det ett ämne som är aktuellt? Är ämnet kontroversiellt, finns det många olika åsikter om ämnet? Kan du se om informationen bygger på personliga åsikter eller fakta? Verkar informationen pålitlig? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?
När?
Är det tydligt när texten är publicerad? Om det är en hemsida, när uppdaterades den?
Hur?
Hur hittade du texten? Om du läser nyheter på webben, hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en serös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.
1. Välj en nyhet i en dagstidning
Låt eleverna i mindre grupper välja ut en nyhet och uppmana dem att försöka riktigt granska den. Använd inlogg till er lokaltidning. När grupperna bestämt vilka nyheter de vill studera, och genom att hålla de fem vem/varför/vad/när/hur-frågorna i minnet, diskuterar grupperna följande frågor:
a. Hur skildras nyheten i traditionella medier som dagstidningar, Sveriges Radio och Sveriges Television?
b. Försök att hitta nyheten i bloggar och på sociala medier och titta på hur nyheten skildras där.
c. Hur skildras nyheten på webbsidor som flashback.org, samnytt.se, friatider.se och liknande?
Man får god hjälp genom att själv sätta sig in i hur en nyhetsartikel skrivs. Se i vår skrivarskola här.
2. Diskutera i helklass
a. Låt alla grupper redogöra för sina resultat.
b. Försök att lista upp olika skillnader mellan hur olika medier och webbsidor skildrar nyheten.
c. Ta fram en gemensam lista på vad som är viktigast att uppmärksamma för den som vill vara en kritisk granskare av nyheter.
2. Skriv
Skriv en egen krönika om hur ni vill att en kritisk granskare ska agera. Använd de argument ni fått fram i klassen, egna idéer samt sidor om kritiskt granskande på nätet.
Här är ett par länkar som kan ge inspiration:
Mediekompass, Skrivarskola Krönika
Mediekompass, lektionstips Källkritik
Medieombudsmannen om publicitetsetik
Vi lever i en tid när vi alla kan ta makt över det skrivna ordet och forma våra egna budskap på sociala medier. Vi ser också försök från politiker att kontrollera mediebolag genom att dra in bidrag och styra vad som publiceras i många länder. Ett exempel är Vita huset som nekar nyhetsbyrån AP att delta i pressträffar på grund av att de inte följer direktivet om att byta namn på Mexikanska golfen till ”Amerikanska golfen” och att Voice of America görs om i grunden. Andra kommersiella medier råkar ut för stämningar. (Läs DN:s artikel ”USA möter ett nytt medieklimat med Donald Trump som president”, och panelsamtalet som Svenska Pen arrangerade i Bonniers konsthall i januari 2025).
I Sverige är vi vana vid en stark och oberoende press, men även här finns det försök till påtryckningar på journalisters oberoende. Låt eleverna undersöka två fall av försök till påverkan av den fria journalistiken som uppmärksammats i nyhetsrapporteringen.
- Diskutera
Diskutera hur viktigt det är med oberoende journalistik och vad det betyder. Börja med att läsa om de yrkesetiska reglerna som finns för journalister hos Journalistförbundet och diskutera vad de innebär.
- Lyssna och anteckna
Lyssna på Medierna i P1 (18.15 min in i programmet) som handlar om hur Måns Zelmerlöws presskontakter kontaktade olika medier för att prata om anklagelser mot honom som florerat i media en tid.
- Dagens Nyheter är förstahandsvalet för intervjun. Varför just den tidningen, tror du?
- Anna Åberg, redaktionschef på DN förklarar att tidningen inte brukar prata om vad som föregår en intervju eller publicering. Varför det?
- Hur kommer det sig att DN väljer att göra det den här gången?
- Vilka krav ställs inför intervjun med DN?
- Varför tackade DN nej till intervjun?
- Varför gör Göteborgsposten en annan bedömning?
- Diskutera i helklass
Diskutera de olika dagstidningarnas resonemang kring att göra intervjun med Måns Zelmerlöw. Prata också vilka motiv som kan finnas när presskontakterna försöker styra publiceringen.
- Läs artiklarna i Östgöta Correspondenten
- Läs artiklarna som handlar om 13-åriga Rahma som ska utvisas från Linköping. Sammanfatta händelseförloppet tillsammans.
- Läs chefredaktören Christer Kustviks krönika som handlar om migrationsminister Johan Forsells besök i Linköping. Sammanfatta texten tillsammans. Vad tycker ni om frågorna som skulle ha ställts om Corren hade fått en intervju? Finns det andra frågor ni skulle ha ställt? Håller ni med om påståendet i rubriken om att agerandet från ministern liknar Trumps agerande mot media?
- Avsluta med en diskussion
Diskutera de två exempel på påtryckningar som ni läst om. Hur vanligt tror ni att det är att journalister och medier råkar ut för påtryckningar av vad som ska publiceras eller inte?
Den 3 maj varje år är världsdagen för pressfrihet som proklamerades av FN:s generalförsamling 1993. Läs mer om hur det gick till här.
Pressfriheten är hotad på många olika håll i världen. De svenska publicisterna Gui Minhai, Dawit Isaak och Joakim Medin sitter just nu frihetsberövade i Kina, Eritrea och Turkiet bara för att de har nyttjat sin press- och yttrandefrihet. Pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar att endast åtta länder i världen har en bra situation och dessa länder utgör mindre än 0,8 procent av världens befolkning. Samtidigt har länderna där läget är mycket allvarligt blivit fler. USA är ett tydligt exempel där pressfriheten hotas efter Donald Trumps tillträde som president. Läs vad tidningen Journalisten skriver om situationen i USA.
I den här övningen får eleverna undersöka hur pressfrihet ser ut i olika delar av världen och reflektera över hur pressfriheten påverkar den demokratiska utvecklingen.
1. Läs och gå igenom tillsammans
Låt eleverna läsa in sig om vad pressfrihet innebär och gå igenom detta tillsammans. Dela sedan in eleverna i mindre grupper. Varje grupp får välja att undersöka ett land från Reportrar utan gränsers pressfrihetskarta. Försök att få ordentlig spridning av länder i olika världsdelar. Låt eleverna undersöka olika källor såsom nyhetsartiklar och rapporter och t.ex. Landguiden hos Utrikespolitiska institutet. Läs också artiklar om länder där pressfriheten är hotad hos Reportrar utan gränser.
2. Arbeta i grupper
Låt eleverna sätta ihop en presentation av landet där de svarar på följande frågor:
- På vilken plats rankas landet i pressfrihetsindex och vad betyder det?
- Ta upp tydliga exempel på där journalister hotas eller trakasseras.
- Finns det lagar som styr pressfriheten i landet?
- Finns det statligt kontrollerade medier?
- Gör en jämförelse mellan det aktuella landet och ett land som rankas högt när det gäller pressfrihet.
3. Redovisa resultaten
Låt eleverna redovisa resultaten de hittat om de länder de valt. Diskutera efter varje redovisad grupp vilka tydliga exempel som givits när det gäller situationen för pressfrihet i landet, jämfört med till exempel Sverige.
4. Diskutera i helklass
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan länder med hög och låg pressfrihet?
Reflektera hur det skulle vara att leva ett liv i ett land där pressfriheten är hotad.