Mål 4 – God utbildning för alla
God utbildning är en förutsättning för att driva samhället framåt på ett hållbart vis. Inom skolan arbetar man med en mängd olika frågor som kan relateras till medier, nyheter och journalistik. Undervisningen om medier brukar ibland grupperas ihop under samlingsnamnet medie- och informationskunnighet (MIK). Inom begreppet ryms kunskap om reklam, källhantering, medielagar och AI, bara för att ta några exempel.
Skolbiblioteken fyller en särskilt viktig roll i förmedlingen av MIK i skolan. Vi har pratat med Catrin Ringberg, tidigare skolbibliotikarie på gymnasieskolan Spyken i Lund, om hur hon arbetar med att förmedla medie- och informationskunnighet.
Hur kan man som lärare ta hjälp av skolbiblioteket i sin MIK-undervisning?
– Skolbibliotekarier är experter på den delen av medie- och informationskunnighet som handlar om att finna, analysera, kritiskt värdera information och att organisera information. Förmågor att hantera information är kunskaper och vanor som måste läras och tränas hos våra elever. Om du som lärare tar in bibliotekarien när ni ska träna dessa färdigheter hos eleverna blir det två yrkesprofessioner vars kunskaper tangerar varandra och skapar synergi för eleverna.
Ta till exempel in bibliotekarien när du som lärare ska låta eleverna söka information för ett arbete. Då kan bibliotekarien visa på hur skolan och biblioteket samlat de bästa informationsresurserna för elevernas skolarbete samt gå igenom och prata med eleverna om till exempel fake news, algoritmer, källtillit och sökkritik. Bibliotekarien är även bra att ta in när eleverna ska lära sig mer om vetenskaplighet, upphovsrätt, referenshantering, netikett och yttrandefrihet. Planera tillsammans med bibliotekarien och var en aktiv part i undervisningen som du bjuder in bibliotekarien till.
Hur arbetar skolbiblioteket på Spyken med MIK-frågor?
– På Gymnasieskolan Spyken arbetar vi systematiskt efter en handlingsplan för att alla elever ska få ett minimum av MIK och läsfrämjande i undervisningen. Vi träffar alla ettor 2 gånger under hösten. Dels i en biblioteksintroduktion då de lär sig logga in i bibliotekssystemet och får en presentation av oss. Sen får de en lektion i informationssökning där vi visar databaserna och pratar om källtillit. Denna ges i samband med att de ska skriva en debattartikel och behöver underbygga sina argument med fakta från relevanta källor som till exempel de uppslagsverk vi har, som Nationalencyklopedin, Britannica samt Landguiden.
I årskurs 2 träffar vi alla elever då de ska skriva ett arbete som en introduktion till gymnasiearbetet. Då fokuserar vi mer på sökkritik och hur algoritmer påverkar sökmotorer. I trean träffar vi eleverna 2 gånger då de skriver sitt gymnasiearbete. Då pratar vi vetenskaplighet och sökoptimering i olika databaser med vetenskapligt innehåll. Ungefär 50 lektioner per läsår håller biblioteket i enlighet med handlingsplanen. Utöver det tillkommer ett 30 tal lektioner per läsår då läraren tar hjälp av skolbibliotekarien.
Vilka är de största framtidsutmaningarna för Sveriges skolbibliotek?
– Hälften av Sveriges elever saknar utbildad skolbibliotekspersonal. Det innebär att hälften av Sveriges elever inte får den MIK undervisning de har rätt till. Detta trots att forskningen visar klart och tydligt att väl fungerande skolbiblioteksverksamhet bidrar till elevernas lärande.
Jag ser även en stor utmaning för biblioteken att de på många håll inte inkluderats som det informationsnav det skulle kunna vara i skolans digitalisering. Läromedelsaktörer, plattformsutvecklare, hjälpmedelsutvecklare, digitaliserings- och IKT-personal borde utveckla och förnya sina kunskaper om vad ett bibliotek på 2000-talet är och vad det faktiskt kan användas till för att berika och underlätta elevernas skolgång.