Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva skriva ett personporträtt.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt.

Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande

  • Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
  • Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
  • Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Träna att skriva egna personporträtt.

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun.(rummet, ljud, kläder osv)
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.

Skriv din artikel.

Sätt upp artiklar och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras.

Koppling till styrdokument

Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, be­grepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verk­tyg.
  • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på motta­gare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kom­mu­nika­tion i digitala och andra medier.

Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bear­bet­ning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman­hang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

 

Syfte: Att lära sig att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet

Övning 1: Granska en text källkritiskt

Tidsåtgång: ca 30 min
Förberedelse: Kopiera upp och dela ut texten som ska granskas.  Texten finns i kopieringsunderlaget här: Kopieringsunderlag: Vad i medierna kan man lita på?
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar

Genomförande:
Berätta först att ni ska göra en övning där ni tränar förmågan att vara kritisk till det ni läser eller hör i medier. Fråga eleverna om de tror på allt de läser i tidningarna eller andra medier. Kanske litar de mer på vad de läser i tidningen än på sociala medier? Kanske kan någon ge exempel på något som de läst eller hört som inte var sant? Hur hamnade i så fall nyheten där? Hur fick de reda på att det inte var sant? Varför är det viktigt att vara källkritisk?

När ni diskuterat en stund ber du dem att läsa nedanstående text från kopieringsunderlaget med källkritiska ögon.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning.

Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger säkra källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Fråga om det ringer några varningsklockor. Finns det något i texten som låter oklart? Några källor som låter diffusa? Ge ett exempel för att få dem att tänka källkritiskt. ”Enligt en ny undersökning låter oklart. Vem ligger bakom undersökningen? Vad är syftet med den? Hur gick den till?

Låt dem sedan parvis försöka hitta fler ställen i texten där det låter oklart eller där man inte vet vem som står bakom påståendet. Hur många ställen hittar de?

Gör sedan fyra hörn och be dem att ställa sig i det hörn som passar bäst.

Hörn ett: Jag hittar inga fler ställen där jag är källkritisk
Hörn två: Jag hittar ett till ställe där jag är källkritisk
Hörn tre: Jag hittar två till ställen där jag är källkritisk
Hörn fyra: Jag hittar tre eller fler ställen där jag är källkritisk

Låt dem prata med dem som står i samma hörn. Hittade de samma saker? Här är facit (men kanske hittar ni fler ställen):

  1. ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
  2. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  3. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  4. ”Uppger säkra källor” – varför får vi inte veta källorna?
  5. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Försök gemensamt formulera källkritiska frågor till tandkrämstexten. Börja med att försöka hitta på en fråga som börjar med ordet ”vem” till exempel: ”Vem är det som har genomfört undersökningen?”
Fortsätt med ordet ”vad”, till exempel: ”Vad är anledningen till att experter tror att tandkrämen kan leda till tandköttscancer?” Låt sedan eleverna parvis försöka göra frågor som börjar med var, varför, när och hur.

Ta gärna hjälp av följande källkritiska frågor:

Vem?
Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet och som du kan lita på? Kan du ta kontakt med den som står bakom det som står i texten?
Vem är tänkt att läsa och ta till sig informationen?

Varför?
Varför tror du att man vill sprida denna information? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske att tjäna pengar?

Vad?
Vad hittar du för information? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?
Går det att säga hur gammal informationen är? Kanske något har blivit förlegat?

Hur?
Hur hittade du informationen? Hur ser formen ut? Titta till exempel på språk och stavning. Många felstavade ord kan vara ett tecken på att även annat är slarvigt och inte genomtänkt i innehållet.

Uppgift 2: Källkritik på internet

Tidsåtgång: ca 60 min
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar
Förberedelse: Tillgång till internet, helst en dator per grupp samt kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag: Källkritik på internet som hör till övningen.

Genomförande:
Repetera först de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Berätta att de ska få göra en källkritisk övning på internet där de googlar på ett ord. Fråga gärna hur många i klassen som brukar använda sig av Google när de söker information.
Googla sedan på något som de är intresserade av. Rösta gärna fram ett gemensamt ämne. Försök hitta ett ämne som både är aktuellt och som väcker debatt. Gärna något som är lite kontroversiellt. Här nedan ges exempel på sökresultat angående den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson. Hon har blivit fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg. Bland de resultat man får om man söker på detta finns följande:

1. Dagens Media
2. Influencers of Sweden
3. Konsumentverket
4. Aftonbladet
5. TV4 Nyheterna

Dela in eleverna i smågrupper så att varje grupp tar hand om varsin sajt. Gå in på sajterna och titta på dem. Låt dem sedan diskutera med hjälp av de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Börja med vem-frågan. Vem ligger bakom den här sajten? Är det en privatperson eller en myndighet? Finns det kontaktuppgifter?
Fortsätt med varför-frågan. Varför har hemsidan skapats? Vill de sälja något eller skapa debatt? Fortsätt så med alla frågorna tills de är klara.

Övningen är ganska svår, så för att bryta ner den kan du när de har diskuterat klart placera dem i ring. Sedan gör ni följande övning där du som lärare läser upp de olika påståendena nedan:

Om svaret är på frågan är ”ja” räcker ni upp båda armarna
Om svaret på frågan är ”nej” lägger ni armarna i kors
Om svaret på frågan är ”vet ej” lägger ni en hand över pannan

  1. Hade ni hört talas om sajten tidigare?
  2. Är det ett företag som ligger bakom den?
  3. Är det en privatperson som ligger bakom den?
  4. Vet man vem som äger och bekostar sajten?
  5. Finns det kontaktuppgifter?
  6. Vet ni vem målgruppen är, alltså vem sidan är avsedd för?
  7. Är avsikten att skapa debatt?
  8. Är avsikten att sprida information?
  9. Är avsikten att sälja något?
  10. Är det fakta som presenteras?
  11. Är det personliga åsikter som presenteras?
  12. Fungerade länkarna på sajten?
  13. Är sajten aktuell? Vet ni när den skrevs eller uppdaterades?
  14. Ser den seriös ut? (T ex om språket är korrekt och bilderna passande)
  15. Finns det länkar som ni känner igen?
  16. Är den trovärdig? Litar ni på det som sägs där?

Tanken är att eleverna ska bli medvetna om hur väldigt olika sajter kan se ut och att personerna eller organisationerna bakom dem kan ha helt olika syfte. Genom att jämföra dem med källkritiska ögon kan de lättare skaffa sig den information de behöver.
Låt sedan eleverna parvis formulera egna källkritiska frågor och fortsätta leda värderingsövningen. T ex kan en elev säga ”Byt plats om er sajt innehöll starka åsikter” eller ”Byt plats om det var enkelt att hitta kontaktuppgifter”. På så vis lär de sig av varandra att bli ifrågasättande, så att de tar till sig trovärdig information.

Läs mer

Mediekompass: Kolla källan – gratis lärarmaterial i 3 delar

Kolla källan_del_1_Metoden

Kolla_källan_del_2_Informationen

Kolla_källan_del_3_Vem_äger_vad

Skolverkets material om källkritik

Skolverket Kolla källan

Youtube-klipp om källkritik

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 4—6, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 7—9, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det är inte bara tidningens journalister som bidrar till innehållet i tidningen:

  • Journalister skriver faktatexter (notiser, artiklar och reportage) och åsiktstexter (ledare, krönikor, kåserier och recensioner).
  • Läsare skriver insändare och debattartiklar.
  • Experter, opinionsbildare och politiker skriver debattartiklar.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Dessa olika textslag hittar du i tidningen:

Notis

Notisen är den mest komprimerade tidningstexten – kort men informativ.
Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Nyhetsartikel

Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt.
Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress.
Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord måste skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan – den kan komma sedan.

Reportage

I reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.
Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj.
Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial.

Ledare, debatt och insändare

På ledarsidan samt debatt- och insändarsidorna tar skribenten tydlig ställning i olika frågor. Syftet är att försöka påverka och skapa debatt.
Det är bara på ledarplats som tidningens politiska ställningstagande ska framgå. Vanligtvis skrivs ledaren av journalister anställda på ledarredaktionen. De journalisterna skriver aldrig nyhetsartiklar.

Krönika

Krönikan är en personlig reflexion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius, Liza Marklund.

Kåseri

Kåseriet är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren. Kåseriet bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig.

Intervju

Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Såväl bakom en kort notis som bakom ett långt reportage ligger ofta en intervju – på telefon eller ute på plats.
Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck, eller  ”pratminus” som journalister ofta kallar det:

– Jag vill ha längre sommarlov, säger Måns Månsson.

Personporträtt

Här är intervjun med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.
För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av ”intervjuoffret” kan reportern tala med några människor i intervjupersonens omgivning – föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner.

Recension

I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur, konst eller liknande. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor.
En välskriven recension uppfyller tre syften:

  • att informera om att exempelvis en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller,
  • att förmedla recensentens personliga åsikt,
  • att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring den senaste vågen av ungdomsböcker om fotboll.

Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.

Passar för: åk 4-6, SO, Mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.

Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.

Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor

1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät medievanor 10-13

2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.

Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?

  • Du har läst det på internet.
  • Dina kompisar berättar det för dig.
  • Det står i tidningen.
  • Du hör det på tv-nyheterna.

Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.

Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?

  • Du läser i Bibeln.
  • Du frågar en präst i din närmsta församling.
  • Du googlar på det.
  • Öppet hörn – eget svarsalternativ.

Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).

Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?

  • Du googlar.
  • Du läser konventionstexten.
  • Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter.
  • Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade faktiskt den fiktiva läraren fel, Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020!)

Hur resonerar eleverna?

Övning 2: Källkritik

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.

Del 1.

Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: ”Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: ”… enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Del 2.

Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).

Del 3.

Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.

    • Har journalisten varit noggrann med sina källor?
    • Vilken källa anges?
    • Är nyheten trovärdig? Motivera.

Del 4.

Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?

Övning 3: Källkritiska frågor på nätet

Del 1.

Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).

    • Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
    • Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
    • Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
    • Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
    • Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
    • Språk – välskrivet eller slarvigt?
    • Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
    • Aktualitet – är sidan uppdaterad?

SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även om journalister luras med flit kan även de göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!

Del 2.

Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa något eller några av SVT:s klassiska aprilskämt som finns på SVT Play. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?

Del 3.

Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.

Länkar

Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:

HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4

SVT:s bästa aprilskämt på SVT Play

Dagens Svenskbladet

Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten

SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning

Skolverket: Källkritik

Internetstiftelsen: Källkritik på Internet

Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)

Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Med hjälp av information kring svensk dagspress kan eleverna utveckla sina förmågor att läsa, tolka och tyda statistik och ekonomisk information.
TU (Tidningsutgivarna) ger varje år ut en sammanställning med fakta och statistik kring dagspress. TU:s ”Branschfakta om mediehusen” hittar du här: Länk!

Vill du söka ännu mer information om svensk dagspress så finns ett större länkarkiv hos Dagspress.se.

Ur ”Branschfakta 2017 (juni)” läser vi bland annat följande:

  • Läsning av morgontidningar i procent (9-79 år): totalt 67 procent
  • Kvällstidningsläsare i procent (9-79 år) totalt: 46 procent
  • I genomsnitt läser man en morgontidning i 36 minuter (9-79 år).
  • Av storstads- och kvällstidningarna har Aftonbladet störst räckvidd, följd av Expressen och Dagens Nyheter.
  • Av lokalpressen har Helsingborgs Dagblad störst räckvidd, följd av Upsala Nya Tidning och Nerikes Allehanda.
  • Av de reklaminvesteringar som gjordes 2016 gick 13 % till dagspress, 6 % till digitala medier och 6 % till gratistidningar.

Från och med 2017 samlas statistik kring svensk media hos TU – Medier i Sverige här: Länk! För tidigare siffror hittar du informationen hos Svensk Dagspress här: Länk!

Använd uppgifter från de olika åren för att undersöka hur svensk dagspress har förändrats och utvecklats.

  • Vilka tidningar är störst och minst?
  • Hur många jobbar inom dagspress? Har det förändrats över åren?
  • Hur stor upplaga har dagspressen tillsammans? Ser siffrorna olika ut för de olika rapporterna?
  • Hur stor andel av tidningarna säljs som prenumerationer? Kan man se en förändring?
  • Hur många läser en gratistidning varje dag? Är det skillnader i olika delar av landet?
  • Hur stor del av intäkterna kommer från annonser? Har det förändrats?
  • Finns det annat intressant man kan läsa ur statistiken? Studera och jämför!

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

Nyhetsartiklar

De flesta texterna i dagstidningen är nyhetsartiklar. De berättar om sådant som nyss har hänt, exempelvis brott, politik, olyckor, sport- och kulturhändelser. Nyhetsartiklar ska inte innehålla journalistens egna åsikter men kan däremot innehålla åsikter från någon som har blivit intervjuad.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Det viktigaste kommer först

När du skriver en nyhetsartikel ska du berätta det viktigaste först och därefter gå in på detaljer. Läsaren har sällan tid att läsa allt i tidningen och behöver därför hjälp med att hitta det viktigaste.
Ett enkelt sätt att berätta det viktigaste först är att du besvarar de sex journalistiska frågorna innan du går in på detaljer: vad har hänt, var hände det, när hände det, vem var inblandad, hur gick det till och varför hände det.

Ingress och rubrik

Nyhetsartikeln inleds ofta med en ingress som summerar det allra viktigaste i nyheten. Det finns tidningar som inte använder ingresser utan fetar ett par ord på första raden för att markera ny artikel.
Både ingress och fetad inledning har till uppgift att hjälpa läsaren att snabbt komma in i artikeln och förstå sammanhanget.
Rubriken och ingressen ska göra läsaren nyfiken och ska ge läsaren en hint om vad artikeln handlar om.

Pratminus

I nyhetsartiklar används ”pratminus”, eller talstreck/tankestreck som det också kallas, då en intervjuad person får uttala sig direkt i texten. Pratminus ger läsaren en känsla av närhet och talar tydligt om vem det är som berättar. När man citerar vad någon sagt måste man vara noggrann så att det blir rätt återgivet.

Brottsjournalistik

Många nyhetsartiklar handlar om brott. En kriminalreporter ska ha övergripande fackkunskap om hur polis- och rättsväsende fungerar. Språket i kriminaljournalistik ska vara tydligt och lättfattligt och kunna förklara mer komplicerade juridiska termer.

Notis

Notiser är de korta nyhetsartiklarna som ofta ligger i särskilda spalter på nyhetssidorna. Notiser har ingen ingress eftersom de själva bara är något längre än en ingress. Många tidningar har en gräns upp till 80 ord.

När du skriver en notis ska du koncentrera dig på att besvara de sex journalistiska frågorna vad, var, när, vem, hur, varför. Ta inte med en massa detaljer även om du vet mer. Då blir det för långt. Notisen ska ha en rubrik som hjälper läsaren att snabbt förstå vad den handlar om.

Reportage

Om du vill skriva ett reportage ska du ge dig ut i den verklighet som du ska skriva om. Du ska noga iaktta hur det ser ut. Tänk på färger, dofter, ljud. Om det ingår ett personporträtt ska du fånga karaktären på den du intervjuar. Det ska finnas en närvarokänsla i texten och det är dina personliga iakttagelser och beskrivning av konkreta detaljer som ska göra att läsaren dras in i texten och känner att hon är på plats. I ett reportage kan den som skriver också synas i texten.
Ex. ”Jag blir förvånad över han starka reaktion och frågar om det är svårt att tala om händelsen”

Förberedelse

Redan innan du befinner dig på plats ska du ha klart för dig vad det är du vill berätta om och vem eller vilka personer du ska/ vill möta. Ju bättre förberedd du är på vad du vill skriva om desto mer energi kan du lägga på att iaktta det som händer. Om du ska skriva ditt reportage om en person bör du bestämma dig för om du vill träffa honom på hans arbete, hemma eller i joggingspåret. Det spelar roll för hur du ska skriva och om vad.
Tag reda på så mycket fakta som möjligt om personen.
Att ta reda på fakta och bakgrundsmaterial om den eller det man ska skriva om kallas research.

På plats

Du måste vara öppen för allt, även sådant som du kanske inte alls tänkt på i förväg. Lägg särskilt märke till det som överraskar dig och som du inte väntat dig. Om det gäller en intervju, så börja försiktigt med lite småfrågor för att få igång samtalet innan du ställer dina allvarliga frågor. Lyssna noga och låt dig fascineras av berättelsen, då kommer också följdfrågorna naturligt. Se till att du inte glömmer att ställa dina förberedda frågor.
Om du befinner dig på en plats som ska skildras så ska du röra dig där för att upptäcka olika saker som du kanske inte alls ser om du står stilla. Särskilt om du ska ta bilder bör du ta god tid på dig för att hitta olika perspektiv.

När du skriver

När du sedan skriver kan du krydda din berättelse med ögonblicksbilder som ger läsarna en känsla av att vara på plats och som överraskar. Formulera dig gärna poetiskt och vackert i ena stunden medan du i nästa stund kanske lägger in en persons citat som får läsaren att vakna till, eller som vänder historien i en oväntad riktning. Men akta dig för att stapla för mycket på varandra och se till att du hela tiden skriver enkelt.

Ex. Från köket sipprade en svag doft av nybryggt kaffe och i bakgrunden flödade en pianokonsert ur radion.
– Jag har alltid radion på när jag går här och skrotar. Det ger mig sällskap på något sätt, säger Janne och söker trevande med vänsterhanden för att finna sockerskålen. Med ens inser jag hur många små struntsaker vi gör varje dag utan att tänka på det, saker som för Janne kräver både koncentration och vaksamhet. Det kan inte vara lätt att plötsligt bli blind.

En bra inledning är halva jobbet

En bra början är nödvändig för att snabbt fånga läsaren. Börja gärna med en mening som förvånar, eller roar läsaren. Den behöver inte ge några svar.
Du kan även välja ut ett bra citat av någon som du kommer att beskriva senare i din text. Skriv gärna i nutid (presens) : ”Hon lägger sina händer i knäet och sluter ögonen. Hon tänker på det liv hon aldrig fick.”

I reportaget används pratminus då du vill låta en intervjuad person uttala sig direkt i din text.
Exempel:
– Jag vill helst inte gå in på detaljer, säger hon och ler finurligt, men avslöjar att de möttes på en kryssning i höstas.

Uppgift 1: Hemska filmklipp

Människor som blir överkörda av bilar, djur som plågas och ungdomar som slåss. Vill vi se allt som vi får skickat till oss via nätet? Diskutera värderingar och pressetik med eleverna.

Förberedelser: kopior av övningsunderlaget Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler
Tidsåtgång: ca 60-90 min.
Genomförande:
1. Inled med att fråga eleverna om de någon gång sett något på nätet som de önskar att de inte hade sett.

2. Lyft sedan deras tankar genom ett urval av följande frågor:

  • Vad var det för något du såg?
  • Varför önskar du att du inte hade sett det?
  • Skickar du chockerade eller hemska filmklipp vidare till andra? Varför/varför inte?

3. Arbeta med publicitetsreglerna (se kopieringsunderlag). Reglerna är branschens egna och består mer av tumregler än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben, Journalistförbundet, Tidningsutgivarna (TU), Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Information om Allmänhetens medieombudsman och Mediernas etiknämnd hittar du här.

Låt eleverna i grupper eller par:

  • Välja ut de tre regler de tycker är viktigast
  • Applicera reglerna på ett filmklipp eller en bild som de har sett eller fått skickad till sig på nätet och reagerat över. Är filmklippet/bildens publicering i enlighet med publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv?
  • Fundera på om de tycker att publicitetsreglerna borde gälla vid all publicering eller inte (motivera).

Uppgift 2: Åskådaren

De flesta människor är någon gång i livet passiva åskådare i situationer där andra behöver vår hjälp. Diskutera varför vi tittar på och vad vi kan göra för att öka vår egen och andras benägenhet att hjälpa.

Förberedelser: tillgång till internet och möjlighet att visa filmklipp
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Se filmklippet här. Notera att det innehåller starka bilder.
Information om filmen: Filmen från en övervakningskamera visar 78-årige Angel Torres i Hartford, Connecticut. Han går över gatan och blir påkörd. Många blir vittne till olyckan men ingen griper in. Vad vi inte ser är att inom en minut från att han blir påkörd så har fyra personer ringt 112. Torres överlevde men fick allvarliga skador.

2. Gör en ”runda” i klassrummet där varje elev med ett ord får beskriva känslan hon/han fått efter att ha sett filmen. Om någon inte vill berätta så går det bra att säga pass.

3. Låt eleverna enskilt:
Fundera kring tre anledningar till att åskådarna inte ingriper och rangordna dessa.

4. Låt eleverna i smågrupper:
Diskutera de anledningar de kommit fram till individuellt och sedan i gruppen enas om tre anledningar som de rangordnar.

5. Rita en streckgubbe på tavlan och låt eleverna skriva upp de anledningar de kommit fram till i smågrupperna vid sidan av ”streckgubben”. Den viktigaste anledningen vid huvudet. Den näst viktigaste vid magen och den minst viktiga vid fötterna.

6. Diskutera gemensamt:

  • Vad krävs för att man ska ingripa/hjälpa till när någon behöver hjälp? Efter att ha diskuterat frågan så berätta för eleverna att trots att det inte syns på filmen så ringer flera personer 112. Det finns sätt att hjälpa som inte behöver innebära att man själv blandar sig i om man känner sig osäker eller rädd.
  • Om eleverna någon gång befinner sig i knipa och behöver hjälp så har socialpsykologisk forskning visat att det bästa sättet att få åskådare att engagera sig är att vända sig till en specifik person och be den personen om hjälp. Alltså t.ex.: ”Du där i gröna mössan och jeansjacka, snälla hjälp mig!” Vad kan det finnas för anledningar till att detta är mer effektivt än ett allmänt rop på hjälp?

Koppling till skolans styrdokument:

Samhällskunskap årskurs 7—9.
Ur centrala innehållet, reviderat 2018-07-01.

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga
    aspekter.

Ur grundskolans värdegrund och uppdrag, Lgr11 reviderad 2018-07-01.
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Samhällskunskap gymnasiet.
Ur gymnasieskolans värdegrund och uppdrag, Gy11 reviderad 2018-07-01.

    • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Ur ämnets syfte, reviderat 2018-07-01.

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

 

Ur centrala innehållet, Samhällskunskap 1b, reviderat 2018-07-01.

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

DN tog bort en seriestrip i Martin Kellermans populära serie Rocky som handlar om ”judarna på Bonnier”. Strippen möttes av kraftig kritik, eftersom den leker med antijudiska stereotyper. Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg om censur och fördomar i media. Var går gränsen går för vad man får skämta om? Vilka eventuella konsekvenser kan humor och ironi få? Lektionsupplägget är kopplat till läroplanen och innehåller bland annat diskussionsfrågor och ett grupparbete. För de äldre eleverna.

Tips: Delar av lektionsupplägget kan även användas fristående från händelsen med just Martin Kellermans Rocky-strip om du vill diskutera mer generella frågor gällande humor, censur och media.

Lektionsupplägget innehåller bland annat diskussionsfrågor och grupparbete.

De frågor som lektionstipset berör kan kopplas till bland annat följande avsnitt ur läroplanerna (Lgr11 och Gy11, reviderade 2018):

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

ÖVNINGAR:
A. Diskutera och värdera
Du kan välja att diskutera påståendena nedan i grupp/par/helklass eller att låta eleverna ta ställning till de olika svarsalternativen genom handuppräckning. Ytterligare en möjlighet är att låta eleverna ta ställning genom att placera sig på skyltar utlagda på klassrumsgolvet med texten: ”ja”, ”nej” och ”kanske”. Lyft sedan några röster från varje alternativ och låt eleverna berätta hur de tänker.

Påståenden:

  • Man får skämta om allt

Ja/nej/kanske

  • Det finns saker som jag tar illa vid mig personligen av när folk skämtar om dem

Ja/nej/kanske

  • Skämt kan påverka våra uppfattningar om vissa grupper. Förtydligande: Kan t.ex. skämt om blonda människors intelligens och ”partyförmåga” göra att vi faktiskt börjar tro och tänka att blonda på riktigt är lite mindre smarta och har mer kul än brunhåriga? (Om vi hör skämten tillräckligt ofta och mycket?)

Ja/nej/kanske

B. Analysera Rocky-strippen (du hittar den på Aftonbladet sajt)
Beroende på elevernas ålder och mognadsgrad kan du förslagsvis gå igenom seriestrippen i helklass under din ledning eller att låta eleverna analysera den själva i par eller grupp och sedan samla deras analys i en helklassgenomgång. Se gärna faktaavsnittet om antisemitism mot slutet av lektionstipset.

Frågor:

  • Vad handlar seriestrippen om?
  • Vad är det som gör att den kan uppfattas som antisemitisk?
  • Är den rolig? Varför/varför inte? Motivera

C. Vem håller du på i diskussionen?
Olika personer har uttalat sig om ifall seriestrippen är antisemitisk eller inte och om det var rätt beslut av DN:s kulturredaktör Björn Wiman att ta bort den.
Nedan hittar du några röster tagna ur verkligheten. Ge eleverna i uppgift att gå igenom de olika argumenten och besluta sig för vilken person de håller med mest och varför? Uppgiften kan göras enskilt, i par eller i smågrupper.
Samla gärna elevernas synpunkter mot slutet av arbetspasset genom att skriva upp de olika personernas namn och sätta kryss efter de personer som fått ”röster” av eleverna.

TA STÄLLNING 1.
Rocky – antisemit eller inte?
I strippen som plockades bort konspirerar figuren Rocky om ifall det är ”Judarna på Bonniers ligger bakom att alla tjejer jag faller för är elaka då detta ökar min produktivitet och således deras kassaflöde” (ur strippen).

1. Usch, förbjud det här
Det är aldrig okej med antisemitiska uttryck, han skriver ju att ”judarna på Bonniers” gör vissa saker för att tjäna pengar.
(Björn Wiman, DN)

2. Ingen fara, han driver med konspirationsteoretiker
Martin Kellerman driver med konspirationsteoretiker som tror att alla problem kan skyllas på de penninggalna judarna.
(Åsa Linderborg, Aftonbladet)

3. Ingen fara, han driver med sig själv
Undertonen är ändå att han driver med sig själv och uppfattningen att judar skulle styra världen. Jag har läst den och blev inte upprörd, han driver ju med sig själv.
(Jonatan Unge, P3)

4. Det här är ironi, men det finns en risk för att stereotypen befästs
Det handlar om en satirisk drift (satir= framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant och ofta träffande sätt) med antisemitisk argumentation, inte om spridande av antisemitiska idéer. Visst kan det finnas en risk att kategorin ”judarna på Bonnier” hos vissa befästs av att formuleringen används, men det handlar om ironiserande över en existerande antisemitisk bild.
(Jonathan Leman i sin blogg. Han arbetar på tidningen Expo och Svenska kommittén mot antisemitism, på bloggen representerar han bara sig själv)

TA STÄLLNING 2.
Rätt att publicera eller inte?
Strippen har redan publicerats både i DN:s papperstidning och på webben, men DN:s kulturchef gick ut och ångrade publicering och tog bort strippen från webben. Vad tycker du? Låt eleverna ta ställning på samma sätt som ovan.

1. Vad onödigt! Kulturchefen var för sent ute, strippen hade redan publicerats och skadan var redan skedd.
2. Kulturchefen hade rätt. Det som står i strippen är hets mot folkgrupp, det var rätt att han tog bort den när han upptäckte det.
3. Kulturchefen hade fel. Man får aldrig censurera något i tidningen.
4. Det är läsarna som ska bestämma vad som är rätt och fel, om det är många som blir upprörda så kan man ta bort den.

Inläggen är hämtade från följande källor:
http://svt.se/2.27170/1.2222994/rocky-gate_reaktioner_i_tre_akter
http://www.dn.se/blogg/wiman/2010/11/02/om-en-bortplockad-strip-8427
http://jonathanleman.blogspot.com/2010/11/antisemitism-eller-drift-med.html

FAKTA OM ANTISEMITISM:
Antisemitism betyder fördomar och hat mot judar. Med fördomar menas felaktiga och ofta negativa uppfattningar som används för att beskriva en hel grupp.

Om antisemitiska konspirationsteorier och deras bakgrund
Omkring år 1900 gavs den antisemitiska boken ”Sions vises protokoll” ut i Ryssland. Skriften var en ren förfalskning, författad av personer som stod den tsarryska hemliga polisen nära. Den påstods bevisa att judarna hade en hemlig plan för att störta den gamla samhällsordningen. De sades till exempel ligga bakom alla nya och ”farliga” idéer som liberalism, socialism och yttrande- och religionsfrihet. Genom denna påstådda sammansvärjning skulle de ta makten i hela världen. Boken gavs ut på många olika språk och blev mycket populär.

Många människor oroades över de stora och snabba förändringarna i samhället under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och letade efter enkla förklaringar och en ”fiende” som var lätt att identifiera. Bland annat användes ”Sions vises protokoll” av det nazistiska Tyskland. Boken sprids fortfarande i många länder. Den utgör en viktig källa för antisemitisk propaganda, särskilt myten om judiska sammansvärjningar.

”Sions vises protokoll” har översatts till många språk. Det är en av de mest spridda konspirationsteorierna. En konspirationsteori är tron på en hemlig sammansvärjning. Ofta kretsar berättelsen kring en grupp inflytelserika personer som med enorma resurser till sitt förfogande, samarbetar i hemlighet.

Hos Aftonbladet hittar vi en artikel som diskuterar myten om judebolsjevismen och Sions vises protokoll: Länk!

Källa: Faktamaterialet är direkt hämtat från ett nytt studiematerial för grundskolans äldre åldrar samt gymnasiet om antisemitism, fördomar, intolerans och diskriminering. Det kommer inom kort att vara tillgängligt kostnadsfritt för lärare, håll utkik för mer information på Svenska kommittén mot antisemitisms hemsida www.skma.se och/eller på Forum för levande historias hemsida www.levandehistoria.se.

LÄNKAR:
Aftonbladet: Feltolkning gav censur
Nyheter24: Rocky anklagas för judehat

ÖVRIGA TIPS:
Vill du fördjupa arbetet om konspirationsteorier så är Youtube en outsinlig källa att hämta material ur, sök på exempelvis ”9/11 conspiracy” och diskutera någon av filmerna med klassen.

En artikel i Dagens Nyheter, Tid för konspirationer, diskuterar konspirationsteorier utförligt, kräver inloggning: Länk!

Fler lektioner på Värdegrundens hemsida.

De redaktionella bilderna förses alltid med en bildtext för att öka läsbarheten och förståelsen. Bildtexten ska tillföra mer än det man ser direkt i bilden. Det är viktigt att bild, bildtext och artikeltext samspelar annars blir man förvirrad som läsare. För tydlighetens skull sätts ofta bildtexterna i ett typsnitt och/eller en stil som avviker från artikelns brödtext.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Pressfotografen kommenterar

Vem som skriver bildtexten kan variera men oftast är det ett samarbete mellan reporter och fotograf, eftersom fotografen är den som vet vad bilden föreställer. Normalt är det reportern som noterar namn på de personer som förekommer i bilden och det är mycket viktigt att namnen blir rätt stavade. Felstavade namn kan sänka trovärdigheten för en hel artikel: Hur ska man kunna lita på dess innehåll om inte ens namnet är rättstavat? Är ett namn felstavat i bildfilen kan det dessutom bli omöjligt att hitta den i arkivet, där den ligger sparad för eventuella framtida återpubliceringar.

Gör i klassen

1. Be eleverna leta efter bildtexter som de tycker ger viktig information utöver det de kan se i bilden.

2. Hittar eleverna någon redaktionell bild på människor som inte är namngivna i bildtexten? Varför har tidningen inte skrivit ut namnen?

3. Samla på dig tidningsbilder som du tycker är intressanta. Kopiera bild och bildtext och klipp sedan bort texten. Dela ut bilderna i klassen och låt eleverna skriva egna bildtexter. Låt dem visa sina bilder och läsa upp sina bildtexter för klassen. Jämför eventuellt med ”facit”.

4. Låt dina elever undersöka bildtextens typografi! Används bildrubrik i er tidning? Används ett annat typsnitt än i brödtexten? Används kursiv stil? Är alla bildtexter i tidningen typograferade på samma sätt?