01 jan 2018
Att skriva reportage – för elever
Vad är ett reportage?
Ett reportage är en lite längre artikel. Det kan handla om vad som helst men jämfört med en vanlig nyhetsartikel känns ett reportage mer levande. Miljöbeskrivningar och intervjuer med människor är två viktiga delar i ett bra reportage.
Precis som andra artiklar består ett reportage av en rubrik, en ingress och brödtext. Med ingress menar man den korta, ofta fetade inledningen. Resten av texten (förutom mellanrubrikerna) kallas för brödtext.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Hur skriver man en ingress?
En bra ingress är otroligt viktig för ett reportage. Ingressen är ofta det första man läser och du måste skriva en ingress som lockar människor att läsa hela din artikel.
En ingress fungerar lite grann som en sammanfattning av din text. Den ska ge en bild av vad reportaget handlar om. Men avslöja inte för mycket – då behöver ju inte läsaren bry sig om att läsa resten av din artikel!
De flesta journalister börjar med att skriva ingressen. På det sättet samlar de sina tankar och det blir enklare att skriva resten av texten.
Andra väntar till sist – du får prova dig fram till vad som passar dig!
I en ingress är språket extra viktigt. Stryk alla “onödiga” ord och experimentera dig fram. Går det att skriva på ett tydligare sätt?
En ingress bör inte vara särskilt lång. Någonstans mellan tre och fem meningar brukar vara lagom.
Vad ska reportaget handla om?
Ett reportage kan egentligen handla om vad som helst! Det viktiga är inte VAD du skriver om utan HUR du skriver det.
Något man ofta talar om inom journalistiken är “vinkeln”. Med det menar man artikelns fokus.
Ett exempel: Du har bestämt dig för att skriva ett reportage om hjärtsjuka barn. Det finns mycket att skriva om men du behöver hitta en bra vinkel, något att fokusera på.
Du funderar på att skildra en dag med ett hjärtsjukt barn eller kanske ska du göra ett personporträtt på en tjej som tidigare haft hjärtproblem? Till slut bestämmer du dig för att ditt reportage ska fokusera på en speciell sjukhusavdelning för hjärtsjuka barn. Där har du din vinkel!
Utan vinkel blir texten ofta rörig och tråkig så lägg ner lite tid på att hitta en bra vinkel till ditt reportage.
Förberedelser
När du bestämt dig för vad du ska skriva om behöver du samla på dig lite material för att ha en grund att stå på. Om vi återgår till exemplet med sjukhusavdelningen för hjärtsjuka barn kan du leta på nätet efter gamla artiklar som rör hjärtsjukdomar, samla på dig statistik och helt enkelt informera dig om ämnet. Du behöver också bestämma dig för vem eller vilka du vill intervjua till ditt reportage och ta kontakt med dem. Sedan är det dags att förbereda frågor. Mer om hur du intervjuar hittar du i Mediekompass skrivarskola: Länk!
Gör texten levande!
När du väl är på plats för din intervju får du inte glömma att se dig omkring! Använd alla dina sinnen och anteckna stödord. Hur ser det ut på avdelningen? Hur luktar det? Vad får du för intryck av platsen och människorna? Den här informationen kommer du ha användning för när du kommer hem och ska “sätta ihop” ditt reportage.
Att skriva reportage påminner om att lägga pussel. Du sitter med en hel massa bitar: citat, miljöbeskrivningar och faktauppgifter, som du ska hitta rätt plats för. Prova att byta plats på pusselbitarna emellanåt och se vad det får för effekt.
När man talar om reportage nämns ofta ordet närvaro. Med det menas att författaren har lyckats beskriva så bra att läsaren känner att han eller hon själv varit med på platsen. Många tror att en text får högre närvaro av att de tar med sig själva i handlingen.
Så här skulle det kunna se ut: “Det är en blåsig tisdag och jag har tagit bussen till sjukhusets avdelning för hjärtsjuka barn. Jag är lite nervös. Snart ska jag träffa Elin, 8 år.” Men den som läser texten är ju inte intresserad av vem du är utan vill veta mer om den du intervjuat. Det är inte fel att ta med sig själv men oftast fungerar det bättre utan.
Vad ska man citera? Och hur?
Det finns ingen regel som säger att du måste ha med svaren på alla dina intervjufrågor. En del svar kanske du inte använder alls, i några fall kanske du bara använder dig av faktauppgifterna och några svar använder du i sin helhet. Man brukar säga att de svar som uttrycker känslor är de som blir de bästa pratminusen.
När det gäller pratminus (citat) är det viktigt att de stämmer överens med det som personen faktiskt sa. Oviktiga småord som “typ” och “liksom” kan du skala bort men sträva efter att citera så korrekt som möjligt.
Reportagespråk
Språkligt skiljer sig ett reportage inte från andra artiklar förutom att du har möjlighet att använda ett lite mer målande språk. Det är viktigt att inte krångla till det med svåra ord och invecklade meningar, då tappar läsaren snabbt intresset. Tänk istället på att använda ett varierat språk. Använd inte samma ord gång på gång, variera långa meningar med korta och även korta och långa stycken. På det sättet skapar du en härlig rytm i din text.
Till sist:
Läs andra reportage och studera hur de är uppbyggda. Du kommer få en massa inspiration!
Lycka till!Lisa Wiktorsson, Journalist
Lisa Wiktorsson har undervisat på gymnasiet i journalistiskt skrivande och har varit redaktör på Göteborgs-Postens ungredaktion Attityd.
Förberedelser
Läs igenom texten och diskutera.
Syfte
Att lära sig skriva ett tidningsreportage. Läraren kan anpassa svårighetsgraden.
Tidningar till klassrummet
Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.
