Introduktion för läraren
Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, och läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om de olika typer av texter man finner i tidningen.
Syftet med den här övningen är att ge eleverna en introduktion till tidningens olika texter, om de inte redan fått det.
Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen
Använd klassuppsättningar av er lokaltidning eller nätupplagan. Inled lektionen med att visa eleverna hur en tidning är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter. Förklara för eleverna vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare.
Moment 2 – Låt eleverna hitta olika typer av texter och annonser i tidningen
Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med dagstidningen i tryck eller digitalt. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Låt även eleverna identifiera annonserna, vilket undersökningar visat att unga har svårt att göra.
Låt grupperna enas om ett exempel av respektive typ av text och redogöra dessa för övriga klassen, och förklara varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna. Om de även identifierat annonser, låt eleverna redogöra för ett exempel på annons som de tyckte var svårt att urskilja från redaktionell text.
Källor och information
Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola
Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning
Introduktion för läraren
Till mediernas uppgifter hör att informera om vad som hänt. Informerande texter ska alltid vara sakliga, korrekta och redogöra för en händelse utan att ta ställning i frågan. Nyhetsartiklar är typiska exempel på informerande texter, men även reportage och personporträtt hör dit.
Att granska den politiska och ekonomiska makten genom undersökande journalistik är också en viktig del i mediernas uppgifter. Det är på så sätt missförhållanden kan avslöjas.
Medierna kommenterar också exempelvis samhällsfrågor. Den typen av åsiktsjournalistik skiljer sig från andra texter, även om samma krav på korrekthet och saklighet gäller. Kommenterande journalistik kan utgöras av politiska ledartexter, men också kulturrecensioner och tester av olika produkter.
Dessutom förmedlar medierna andras åsikter genom att erbjuda en plattform för debattartiklar av sakkunniga, medan läsarnas röster ges utrymme i insändarsidor och kommentarsfält.
I kapitel 7, Texter i tidningen, i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer.
Syftet med den här övningen är att elevernas ska utveckla sina förmågor att förstå och tolka olika typer av text.
Moment 1 – Visa och diskutera olika typer av texter i dagstidningen
Vi börjar med att använda den vanliga dagstidningen för att visa eleverna hur den är uppbyggd med ledarsida, nyhetssidor, kultur och nöje och olika typer av reportage och personporträtt och kanske konsumenttester. Helst bör klassen ha tillgång till tidningar så de kan bläddra med samtidigt som läraren förklarar de olika typerna av texter.
Eleverna behöver inte läsa texterna, men läraren kan förklara vad exempelvis en ledartext handlar om, vem som har skrivit den och varför, samt att den skiljer sig från nyhetsrapportering med både placering och utformande. Titta sedan vidare på nyhetsartiklarna, reportagen och så vidare. Syftet är att förstå mediernas olika uppgifter och de olika texternas utformande och placering i tidningen.
Moment 2 – Låt eleverna själva hitta olika typer av texter i tidningen
Läraren avgör bäst om eleverna ska arbeta med sin dagstidning eller kanske SvD Junior som är anpassad för barn. Låt eleverna i mindre grupper bläddra i tidningarna eller söka på sajten. De ska där leta efter artiklar och kunna identifiera vilken typ av text det är. Beroende på hur mycket tid läraren kan lägga på detta, kan eleverna visa ett eller flera exempel på olika typer av texter. När grupperna enats om textexempel redogör de för övriga klassen, och förklarar varför de tycker att texterna hör till de olika kategorierna.
Källor och information
Om mediernas uppgifter och olika journalistiska texter i Publicistguiden: Skrivarskola
Dagstidningar, ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: Hitta din tidning
Svenska Dagbladet Junior: https://www.svd.se/junior
Vad är ett reportage?
Ett reportage är en lite längre artikel. Det kan handla om vad som helst men jämfört med en vanlig nyhetsartikel känns ett reportage mer levande. Miljöbeskrivningar och intervjuer med människor är två viktiga delar i ett bra reportage.
Precis som andra artiklar består ett reportage av en rubrik, en ingress och brödtext. Med ingress menar man den korta, ofta fetade inledningen. Resten av texten (förutom mellanrubrikerna) kallas för brödtext.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Hur skriver man en ingress?
En bra ingress är otroligt viktig för ett reportage. Ingressen är ofta det första man läser och du måste skriva en ingress som lockar människor att läsa hela din artikel.
En ingress fungerar lite grann som en sammanfattning av din text. Den ska ge en bild av vad reportaget handlar om. Men avslöja inte för mycket – då behöver ju inte läsaren bry sig om att läsa resten av din artikel!
De flesta journalister börjar med att skriva ingressen. På det sättet samlar de sina tankar och det blir enklare att skriva resten av texten.
Andra väntar till sist – du får prova dig fram till vad som passar dig!
I en ingress är språket extra viktigt. Stryk alla ”onödiga” ord och experimentera dig fram. Går det att skriva på ett tydligare sätt?
En ingress bör inte vara särskilt lång. Någonstans mellan tre och fem meningar brukar vara lagom.
Vad ska reportaget handla om?
Ett reportage kan egentligen handla om vad som helst! Det viktiga är inte VAD du skriver om utan HUR du skriver det.
Något man ofta talar om inom journalistiken är ”vinkeln”. Med det menar man artikelns fokus.
Ett exempel: Du har bestämt dig för att skriva ett reportage om hjärtsjuka barn. Det finns mycket att skriva om men du behöver hitta en bra vinkel, något att fokusera på.
Du funderar på att skildra en dag med ett hjärtsjukt barn eller kanske ska du göra ett personporträtt på en tjej som tidigare haft hjärtproblem? Till slut bestämmer du dig för att ditt reportage ska fokusera på en speciell sjukhusavdelning för hjärtsjuka barn. Där har du din vinkel!
Utan vinkel blir texten ofta rörig och tråkig så lägg ner lite tid på att hitta en bra vinkel till ditt reportage.
Förberedelser
När du bestämt dig för vad du ska skriva om behöver du samla på dig lite material för att ha en grund att stå på. Om vi återgår till exemplet med sjukhusavdelningen för hjärtsjuka barn kan du leta på nätet efter gamla artiklar som rör hjärtsjukdomar, samla på dig statistik och helt enkelt informera dig om ämnet. Du behöver också bestämma dig för vem eller vilka du vill intervjua till ditt reportage och ta kontakt med dem. Sedan är det dags att förbereda frågor. Mer om hur du intervjuar hittar du i Mediekompass skrivarskola: Länk!
Gör texten levande!
När du väl är på plats för din intervju får du inte glömma att se dig omkring! Använd alla dina sinnen och anteckna stödord. Hur ser det ut på avdelningen? Hur luktar det? Vad får du för intryck av platsen och människorna? Den här informationen kommer du ha användning för när du kommer hem och ska ”sätta ihop” ditt reportage.
Att skriva reportage påminner om att lägga pussel. Du sitter med en hel massa bitar: citat, miljöbeskrivningar och faktauppgifter, som du ska hitta rätt plats för. Prova att byta plats på pusselbitarna emellanåt och se vad det får för effekt.
När man talar om reportage nämns ofta ordet närvaro. Med det menas att författaren har lyckats beskriva så bra att läsaren känner att han eller hon själv varit med på platsen. Många tror att en text får högre närvaro av att de tar med sig själva i handlingen.
Så här skulle det kunna se ut: ”Det är en blåsig tisdag och jag har tagit bussen till sjukhusets avdelning för hjärtsjuka barn. Jag är lite nervös. Snart ska jag träffa Elin, 8 år.” Men den som läser texten är ju inte intresserad av vem du är utan vill veta mer om den du intervjuat. Det är inte fel att ta med sig själv men oftast fungerar det bättre utan.
Vad ska man citera? Och hur?
Det finns ingen regel som säger att du måste ha med svaren på alla dina intervjufrågor. En del svar kanske du inte använder alls, i några fall kanske du bara använder dig av faktauppgifterna och några svar använder du i sin helhet. Man brukar säga att de svar som uttrycker känslor är de som blir de bästa pratminusen.
När det gäller pratminus (citat) är det viktigt att de stämmer överens med det som personen faktiskt sa. Oviktiga småord som ”typ” och ”liksom” kan du skala bort men sträva efter att citera så korrekt som möjligt.
Reportagespråk
Språkligt skiljer sig ett reportage inte från andra artiklar förutom att du har möjlighet att använda ett lite mer målande språk. Det är viktigt att inte krångla till det med svåra ord och invecklade meningar, då tappar läsaren snabbt intresset. Tänk istället på att använda ett varierat språk. Använd inte samma ord gång på gång, variera långa meningar med korta och även korta och långa stycken. På det sättet skapar du en härlig rytm i din text.
Till sist:
Läs andra reportage och studera hur de är uppbyggda. Du kommer få en massa inspiration!
Lycka till!Lisa Wiktorsson, Journalist
Lisa Wiktorsson har undervisat på gymnasiet i journalistiskt skrivande och har varit redaktör på Göteborgs-Postens ungredaktion Attityd.
Tidningen kan ibland vara lika pedagogisk som den bästa lärare. I det här lektionsförslaget ger vi förslag på hur återkommande nyhetsdiskussioner ger insatta och allmänbildade elever. Välj bland våra förslag på nyhetsbearbetningar och organisera arbetet i klassen på ett sätt, som passar din undervisning och klassens förutsättningar.
Introduktion
Det här lektionsförslaget handlar om kontinuerlig nyhetsbevakning, som vi tror väcker elevernas nyfikenhet på omvärlden, samtidigt som de tillägnar sig större insikter om samhället och dess funktioner. När ni i klassen diskuterar innehållet i dagstidningen kan ni också passa på att titta på hur nyheterna presenteras i text och bild i papperstidningen samt på tidningarnas webbsidor.
Innan ni startar själva nyhetsarbetet kan det vara bra att uppmärksamma eleverna på dessa frågeställningar:
- Vem säger vad och varför?
- Vad är åsikter och vad är fakta?
- Vilka är reporterns källor?
- Hur skiljer man redaktionell text från reklam?
- Vilket utrymme får olika nyheter?
Med tidningen som lärobok
Här ger vi flera förslag på hur du kan starta en kontinuerlig nyhetsbevakning i klassen. Börja med ett av våra förslag och fortsätt med andra, när du tycker att klassen behöver variation.
Vet du att …
Håll utkik i tidningen efter spännande fakta, uppfinningar, ny forskning, rekord och annat som ni inte kände till tidigare. Gör en ”Vet du att – lista” på det ni hittar. Skriv korta faktameningar.
Ge eleverna en mall för vad du förväntar dig att de ska kunna presentera och diskutera med varandra.
Exempelvis:
- Kort bakgrund eller rubriken till varje faktamening.
- Egna funderingar kring faktameningen – Jag funderar på …
- Några frågor till klassen – Vad tror ni? Varför?
Skriv faktarutor
Ge bakgrund och kort information till intressanta nyheter. Gör faktarutor på samma sätt som journalister gör. Plocka fakta ur artikeln och/eller sök information i böcker och på nätet.
Visa något exempel som en journalist på tidningen har arbetat fram. Bestäm hur omfattande elevernas faktarutor ska vara.
”Man lär sig något nytt varje dag”
Gör nyhetscollage kring rubriken, ”Man lär sig något nytt varje dag”, och anslå dessa på en plats i skolan där många vistas.
Låt grupper av elever sammanställa sina nya kunskaper. Byt inte uppgift förrän alla elever har jobbat med den här uppgiften.
Hjältar och skurkar
Leta efter HJÄLTAR och SKURKAR i tidningen. Vem är hjälte och vem är skurk? Gör topplistor och välj klassens Bästa hjälte och Värsta skurk. Varför toppar dessa?
Den här uppgiften kan alla elever arbeta med samtidigt och under en begränsad tid föreslå personer som de tycker passar in på skurk och/eller hjälte. Varje elev ska också kunna motivera sina förslag. Om ni redovisar ett förslag per dag eller vecka måste klassen enas om var i listan nya förslag ska placeras. Fortsätt tills alla i klassen har deltagit. Avsluta med en diskussion om varför vissa gör goda handlingar och andra handlar fel. Vad har eleverna lärt sig av det här arbetet? Diskutera!
Det angår oss
Låt eleverna samla på nyheter som de tycker angår dem. Presentera nyheterna för varandra i klassen och diskutera varför och på vilket sätt de tycker att nyheterna angår dem.
Spara och anslå nyheterna. Fortsätt denna bevakning under en period och avsluta med en summering. Hur påverkas de som är unga av politiska beslut och annat som händer i samhället? Kan unga själva vara med och påverka? I så fall hur?
Strategier för nyhetsbevakning
Lärarlett nyhetsprat
Läraren presenterar återkommande nyheter från tidningens förstasidor och diskuterar med eleverna.
Gruppvis bevakning
Dela in klassen i grupper som bevakar tidningens nyheter var sin vecka och presenterar dessa för klassen dagligen eller i slutet av veckan.
Individuellt arbete
Eleverna går enskilt igenom tidningens nyheter i papperstidningen eller på internet och bidrar med förslag på nyheter som de tycker är angelägna.
Ett annat sätt är att samla ihop dagstidningar och/eller hämta nyheter på internet till några nyhetslektioner. Varje elev väljer sina egna nyheter.
Samtal kring nyheter och underlag för skrivna kommentarer
Dessa frågor kan vara till hjälp vid nyhetsbearbetningen.
- Vad handlar nyheten om?
- Varför angår det mig/oss?
- Vilken lösning föreslår jag/vi?
- Vem ska lösa den?
Ta hand om klippen och elevernas kommentarer
Några förslag:
- Sortera och anslå de nyheter som ni talat om efter teman, t ex skola, sjukvård, trafik, miljö, teknik, hälsa m.m. Vad är eleverna mest/minst engagerade i?
- Tillverka nyhetsböcker, individuella, gruppvis eller klassens gemensamma. Fyll med nyhetsmaterial och kommentarer.
Redovisning
Låt eleverna redovisa sina nyheter och åsikter allt eftersom de är aktuella. Fokusera på samtal och diskussion.
Här finner du förslag på lektioner som kan vara lämpliga för distansundervisning. Det är befintliga lektioner som enkelt kan anpassas, eller redan är anpassade, för undervisning då eleverna studerar hemma i de övre årskurserna och gymnasiet. Listan kommer att uppdateras fortlöpande. Har du förslag eller önskemål på övningar eller material är du alltid välkommen att kontakta oss via e-post på: mediekompass@tu.se
Film om media och journalistik. SO/Sam, Årskurs 7–9, gymnasiet
En övning om de grundläggande uppgifterna och villkoren för journalistik och medier. Övningen tar upp frågor som tryckfrihet, meddelarfrihet och ansvarigt utgivarskap. Den diskuterar även den etiska bedömningen av att publicera annonser med diskutabelt innehåll. Eleven kan se filmen och besvara instuderingsfrågorna på egen hand.
Länk till övningen: Kort film om media och journalistik
Behövs lokaljournalistik? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet
Eleverna läser först på om journalistikens uppdrag i Publicistguiden. Uppgiften innehåller länkar till två artiklar om lokaljournalistik samt en film på cirka 20 minuter.
Eleven granskar först sin lokaltidning, exempelvis i digital upplaga, för att identifiera artiklar som representerar de journalistiska uppgifterna informera, granska, kommentera, förmedla, recensera.
Övningen ger förslag på diskussionsfrågor som eleven kan besvara skriftligt.
I ett andra moment görs samma granskning av en lokaltidning från en annan del av landet. Syftet är att identifiera hur olika frågor är olika viktiga i skilda delar av landet.
Om läraren vill jobba vidare med övningen finns ett moment där eleven ska resonera kring tryckfrihet med utgångspunkt i de tidningar som granskats.
Som en avslutande diskussion finns några öppna frågor om lokaljournalistikens betydelse.
Länk till övningen: Behövs lokaljournalistik?
Behövs lokaljournalistik? i kortversion
Övningen här ovan finns också i en nedkortad version där vissa moment tagits bort. Den lämpar sig för resonemang om lokaljournalistikens uppdrag och villkor när man har mindre tid till förfogande, och då undervisningen sker på distans.
Här hittar du Behövs lokaljournalistik? i kortversion.
Stora journalistpriset. SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet
Eleverna undersöker det arbete som gjorts av journalister som nominerades till Stora journalistpriset, och skriver en egen motivering varför just ”deras” journalist borde vinna. Övningen kan användas antingen för att diskutera journalistik och medier inom SO/Sam, och/eller för att utveckla läs- och skrivstrategier inom svenska.
Länk till övningen: Stora journalistpriset
Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet
En viktig del av tryckfrihetsförordningen, och därmed väsentligt för en fungerande demokrati, är meddelarskyddet som ger möjlighet att avslöja felaktigheter i maktens korridorer. I den här övningen får eleverna sätta sig in i vikten av meddelarskyddet och undersöka några kända så kallade visselblåsare. Eleverna kan jobba i par eller mindre grupper med hjälp av chatfunktioner och delade dokument när de arbetar hemifrån. Till övningen finns förslag på frågor att besvara kring de olika visselblåsarna. Läraren bestämmer själv omfång och omfattning av övningen.
Länk till övningen: Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem?
Bildanalys – vem får synas? SO/Sam, Svenska, Bild/Visuell kommunikation, Årskurs 7–9, gymnasiet
Med övningen får eleverna lära sig att kritiskt granska och analysera bilder som används inom journalistik och marknadsföring. Till övningen finns en film från UR om hur man gör en enklare bildanalys, samt en text från Statens medieråd om hur kvinnor och män kan skildras olika i media.
Beroende på hur undervisningen bedrivs och vilka tekniska möjligheter som finns, kan läraren anpassa lektionen olika med par- grupp- eller ensamarbete.
Länk till övningen: Bildanalys – vem får synas?
Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen. SO/Sam, Svenska
Årskurs 7–9, gymnasiet
Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter. I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka fällningar som Medieombudsmannen gjort mot tidningar som de bedömt har stridit mot de medieetiska reglerna.
Länk till övningen: Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen.
Denna övning har ersatts med en uppdaterad version, som du finner här.
Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.
Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter.
Introduktion för läraren
”Press, radio och tv ska ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.” (Medieombudsmannen)
I kapitel 4 i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om medie- och yrkesetik. Det medieetiska regelverket i sin helhet finns att läsa om hos Medieombudsmannen.
Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt, i grupp eller i helklass. Resultatet av övningen kan presenteras på olika sätt, beroende på hur läraren vill att eleverna ska arbeta och bedömas, som öppen diskussion, inlämning m.m.
Antingen har läraren en genomgång av de medieetiska systemet och Medieombudsmannens uppgift, eller så är instuderingen av detta en del av elevens uppgift. Även redovisningen anpassas efter vilka möjligheter läraren har, som muntlig presentation, inlämningsuppgift i text eller tal, eller annan form som läraren föredrar.
Moment 1 – Granska fällningar från MO-MEN
För att eleverna ska få ökad förståelse för de medieetiska reglerna och hur Medieombudsmannen resonerar bör de se följande film där Allmänhetens Medieombudsman Caspar Opitz förklarar vad Medieombudsmannen gör och vad medieetik innebär.
De kan också läsa följande texter:
-
- Medieombudsmannen: Medieetikens historia
- Medieombudsmannen: De medieetiska reglerna
- Medieombudsmannen: Den journalistiska yrkesetiken
- Tidningen Journalisten: Det är okej att medier skadar människor
I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka beslut som Medieombudsmannen har tagit om att fälla eller fria tidningar som anmälaren har bedömt stridit mot de medieetiska reglerna.
- Varje elev eller grupp läser igenom ett beslut av MO. De finns samlade här hos Medieombudsmannen. Antingen fördelar läraren varje ärende, eller så får eleverna välja själva, men de bör vara olika per elev/grupp. Tänk på att en del beslut gäller samma fråga i flera tidningar.
- Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.
- Eleverna/grupperna presenterar sina undersökningar för klassen eller gör inlämning, beroende på hur läraren har lagt upp undervisningen.
Notisen är den mest komprimerade nyhetstexten. Den ska vara kort och informativ och ha ett enkelt språk, som effektivt och direkt berättar det viktigaste i en händelse. I det är lektionsförslaget ger vi förslag på hur ni i klassen kan analysera journalisternas notiser och hur eleverna kan skriva egna.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Introduktion
Notisen innehåller all fakta, som läsaren behöver för att förstå sammanhanget och bli informerad. Redan i inledningen ger den svar på flera av de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? Korta notiser ger läsaren en chans att snabbt ta del av många nyheter. Notisen kallas ibland för ”nyhetens pärla” eftersom den är kort och informativ och dessutom lätt att placera på en tidningssida.
Läs notiser
Om ni har tillgång till pappers- eller pdf-tidningar kan ni låta eleverna leta efter notiser för att sedan återberätta händelser.
– Diskutera om det finns notiser som eleverna hade velat ha mer information om.
– Varifrån kommer notiserna? Tidningens egna? Från nyhetsbyrån TT?
– På vilka sidor i tidningen hittar eleverna flest notiser?
– Finns notiser som hade fått större utrymme i en annan dagstidning?
Studera notisens struktur
Välj en välskriven och intressant notis och låt alla elever studera den. Be dem att i texten markera svaren på de sex journalistiska frågorna, Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och ta ställning till om den viktigaste informationen kommer först.
De kan ge förslag på andra sätt att inleda notisen. Resonera om det finns ytterligare fakta som journalisten troligen vet, men som inte kom med, eftersom det bara blev en notis.
Studera språket i notisen
Hur komprimerar reportern texten? Undersök hur han/hon:
• använder effektiva ord och formuleringar.
• delar in texten i stycken.
• varierar korta och längre meningar.
• undviker att upprepa samma ord.
Aktivitet
Skolnyhet blir notis
Journalister fokuserar sina berättelser på det allra viktigaste. En huvudregel är att skriva kort, klart och konkret. Det gör de bäst i en notis, som inte behöver vara längre än ett par meningar. Låt eleverna skriva på samma sätt och berätta om något som just hänt på skolan. Välj tillsammans en händelse som kunde blivit en nyhet i tidningen.
Bygg upp handlingen tillsammans
Svara skriftligt med hela meningar på dessa frågor:
– Vad har hänt?
– Vem eller vilka var inblandade?
– När hände det?
– Var hände det?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Vad är viktigast att berätta?
Diskutera vilken fakta som är viktigast och därför bör inleda notisen. Låt eleverna ge förslag på i vilken ordning ni ska berätta vad som hänt. Numrera meningarna från ett till sex! Skriv i den ordningen!
Skriv tillsammans
Diskutera olika förslag och enas till slut om texten i klassens skolnotis. Tänk på att ni i enstaka meningar kan väva in flera av svaren på de sex frågorna. Läs notisen högt och fila på formuleringarna tills hela klassen är nöjd. Sätt rubrik! Vilken pressbild passar att illustrera er notis med?
Fördjupning
Från nyhetsartikel till notis
En notis kan vara en förkortning av en längre artikel. Låt eleverna arbeta på samma sätt. Börja med att i en nyhetsartikel stryka under svaren på frågorna: Vad? Var? När? Vem/vilka Hur? och Varför?
Svaren på frågorna utgör kärnan och ska finnas med i notisen. Låt eleverna arbeta på samma sätt som i skolnotisen.
De kan också tänka på dessa skrivråd:
• Skriv rakt på sak med det viktigaste först.
• Ge direkt information i en första kort mening.
• Hitta egna ord och formuleringar.
• Undvik fackuttryck.
• Var tydlig.
• Skriv kort, max 700 tecken.
• Undvik klockslag och datum.
Läs och förbättra notiserna
Sätt eleverna två och två för att diskutera varandras notiser i syfte att förbättra och hjälpa varandra. Vad är bra? Finns det andra sätt att formulera sig? Kunde notisen börjat på annat sätt? Kan man skriva mer koncentrerat? Skriv om tillsammans! Läs sedan upp notiserna för varandra i klassen.
Koppling till styrdokument
Svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp ochtexter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Språkbruk
- Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
- Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Texter
- Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och
språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper. - Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?
Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.
Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet beroende på hur läraren anpassar uppgifterna. Övningen är här utformad som en diskussionsövning, men om läraren vill går det lika bra att ha muntliga presentationer, skriftliga inlämningar eller annan examinationsform som poddar, filmer eller liknande. Eller varför inte låta undersökningarna ligga till grund för elevernas egna opinionstexter i form av en debatt- eller ledartext? Förslagsvis arbetar man ämnesöverskridande mellan Sh/So och Svenska.
Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.
Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?
Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner
Film 20 min: Tidningsdöden
Inledning
Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.
Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:
Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.
Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.
Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.
Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.
Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.
Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!
Moment 1
Läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Beroende på elevgruppen kan läraren i stället låta eleverna läsa de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.
Moment 2 – studera er lokaltidning
Läraren har samlat in lokaltidningar från skolans region. Använd gärna Mediekompass funktion Hitta din tidning för att komma i kontakt med er tidning och se om det går att få klassuppsättningar till skolan.
Låt eleverna arbeta självständigt eller i grupper, det avgör läraren. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:
- Informera
- Granska
- Kommentera
- Förmedla
- Recensera
Låt eleverna markera eller klippa ut de artiklar de väljer. Diskutera i helklass: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?
Moment 3 – tidningar i andra delar av landet
Låt nu grupperna undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i en helt annan del av landet. Låt varje grupp titta i tidningarna från varsitt län i landet genom att använda Mediekompass sökfunktion Hitta din tidning
Arbeta på samma sätt som i moment 2 genom att eleverna söker upp texter som motsvarar de journalistiska uppgifterna att informera, granska, kommentera, förmedla och recensera. Låt eleverna besvara samma frågor: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?
Diskutera även på vilket sätt dessa lokaltidningar skiljer sig från era egna. Vilka frågor är viktiga i olika delar av landet? Varför tror eleverna att det kan skilja sig åt?
Moment 4 – om vi hade censur
Använd samma grupper och tidningar som i moment 2.
Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 8 § säger att: ”En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.”
Hur skulle tidningarna se ut om det inte fanns ett förbud mot censur och vi levde i ett land där regimen inte tillät att man skrev något som ifrågasatte eller var negativt mot den politiska eller ekonomiska makten?
Låt eleverna gå igenom tidningarna och stryka över eller klippa ut allt som hade kunnat förbjudas av hård censur. Hur ser en sådan tidning ut? Var det mycket som fick tas bort? Vad tycker eleverna om det som blev kvar av tidningen, är den intressant att läsa?
Moment 5 – avslutande diskussion
Låt grupperna diskutera själva först, och för sedan diskussion i helklass. Väljer läraren annan examinationsform förs diskussionen där i stället. Frågor att diskutera:
- Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?
- Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?
- Kan sociala medier göra journalistikens jobb?
(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)
Anpassning för olika årskurser
För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.
För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.
I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.
Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.
Länksamling
Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?
Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner
Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen
Mediekompass funktion Hitta din tidning
Publicistiska regelverket: Medieombudsmannen
I november varje år delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:
- Årets Avslöjande
- Årets Berättare
- Årets Förnyare
- Årets Röst
- Lukas Bonniers Stora Journalistpris
På webbplatsen för Stora Journalistpriset hittar du alla nomineringar tillsammans med juryns motiveringar. Där finns också information om ett urval av tidigare pristagare.
Utgå från webbplatsen Stora Journalistpriset, och låt eleverna söka upp journalistik av en eller flera av de nominerade. Låt dem läsa och analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället. På vilket sätt är den här sortens journalistik viktig för samhället och demokratin i Sverige?
Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.