Vi har tidigare haft lektionsförslag kring flyktingfrågan och återkommer här med ett nytt. Sedan den stora anstormningen i slutet av 2015 har flera länder infört åtgärder för att minska flyktingströmmen. Vad händer i krigsområdena? Vad gör EU? Vad gör enskilda länder? Vad anser och gör våra politiker i Sverige?
A – introduktion
SENASTE NYTT OM FLYKTINGAR
Det händer mycket inom flyktingfrågan och det kan vara värt att återkomma och ge en bild av dagsläget i Sverige, I Europa och i de krigshärjade områdena. Välj en sajt som har samlat sina nyheter kring flyktingfrågan och visa listan av nyheter kring flyktingfrågan. Välj någon att läsa tillsammans i klassen. Detta arbete kan göras med hjälp av nyhetssajten Omni.
Omni är en svensk mobil nyhetsapp och webbtidning som sammanfattar vad olika nyhetssajter skriver om aktuella nyhetshändelser. Varje nyhetssida i Omni inleds med en notis skriven av Omni:s redaktörer, följd av länkar till utvalda artiklar i andra webbtidningar med olika perspektiv på samma händelse, på svenska, engelska och ibland andra språk. Även faktabakgrund från andra webbplatser kan vara inlänkad på samma nyhetssida. (Källa Wikipedia)
Efter din inledning föreslår vi att elever arbetar vidare på egen hand. Gå igenom listan av nyheter och låt eleverna vara med och välja vilka nyheter de vill läsa och berätta om. Gruppera gärna nyheterna:
• Sveriges flyktingpolitik med röster från olika partier
• EU:s politik och enskilda länders i Europa
• Krigsnyheter
• Människor på flykt
• Övriga flyktingnyheter
Sträva efter korta muntliga redovisningar där eleverna berättar det allra viktigaste. Försök istället att redovisa så många nyheter som möjligt. Det finns många att välja mellan … och det kommer ständigt nya.
Uppmana eleverna är värdera och reflektera kring alla nyheter som presenteras i klassen genom att med korta meningar visa vad de gillar/ ogillar/inte förstår. Vi tror att i varje nyhet finns något som eleverna gillar, men också sådant som de ogillar eller inte förstår. Låt varje elev lista sina åsikter och undringar. Använd elevernas synpunkter och undringar och diskutera nyheterna som en avslutning av redovisningarna eller efter varje nyhet.
B – aktivitet
FRAMTIDA ÖNSKERUBRIKER PÅ WEBBEN
Avsluta arbetet med att varje elev formulerar en webbrubrik som visar något av det de helst vill se i flyktingfrågan. Det finns gott råd hur man skriver rubriker på webben. Här är några:
• Nio punkter hur man skriver en bra rubrik
• Sju tips för att skriva bra rubriker för webben
• Att skriva bra rubriker – hur gör man?
Låt eleverna motivera sina rubriker. Anslå sedan dessa och gruppera rubrikerna efter vad i flyktingfrågan de handlar om.
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SAMHÄLLSKUNSKAP
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Den 28 februari 1986, för 30 år sedan, mördades statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm. Mordet är ouppklarat och det mest omtalade brottet i modern svensk historia.
Under tiden före och efter årsdagen av mordet kommer svenska medier att ägna mycket utrymme åt historien. Passa på att fånga upp aktualiteten och intresset kring mordet på Olof Palme
ABakgrund
Olof Palme var Sveriges mest kände politiker från det han blev statsminister från den dagen han blev statsminister 1970 fram till mordet
1. Olof Palmes bakgrund stämde inte in med den vanliga bilden av socialdemokratiska politiker. Berätta!
2. Vilka var ”Erlanders pojkar”?
3. Olof Palme väckte ofta känslor. Vad är ”Olof Palmes jultal 1972”? Googla, läs och diskutera.
B Vad hände den där natten?
Vilka möjliga mördare fanns? Följ upp de olika teorierna.
1. Christer Petersson. Vad hände?
2. PKK-spåret. Vad innebar det? Finns det någon trovärdighet i detta spår?
3. Sydafrikaspåret. Olof Palme hade kritiserat Sydafrika hårt och hade uppenbarligen motståndare där. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
4. Polisspåret. Olof Palme var hatad av flera poliser med högerextrema åsikter. Finns det någon trovärdighet i detta spår?
C Vad skriver svenska tidningar i dag?
1. Följ svenska medier under veckan före den 28:e och dagarna efter. Samla artiklar och gå tillsammans igenom vad som skrivits.
2. Vad skriver din lokaltidning?
3. Titta på svenska ledarsidor. Vad skrivs? Leta i både socialdemokratiska och borgerliga tidningar. Diskutera ledarna!
4. En svar fråga att diskutera: Förändrade Palmes död socialdemokratisk politik? Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.
Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Efter veckan som gått vet vi, att vi får en åldersgräns för sociala medier, att en otäck mygga sprider sjukdomar i Brasilien och andra länder, att Sverige tänker skicka tillbaka upp till 80 000 asylsökande flyktingar och att FN inlett fredssamtal om Syrien. Ja, listan kan göras lång. Men vad händer denna vecka och vad kan eleverna lära sig av det? Om det handlar veckans lektionsförslag.
A – Introduktion
TILLBAKABLICK PÅ VECKANS HÄNDELSER
Inled lektionen med ett nyhetssamtal kring veckans som gått. Välj några nyheter att prata om, eller ta hjälp av nedanstående kryss och quiz. Håll fokus på ”Man lär sig något nytt varje dag”. Ge bakgrund och annan fakta till nyheterna.
Presstationen – Ett korsord med tio frågor kring veckans nyheter.
Lilla aktuellt – Ett quiz med sju självrättande frågor.
Denna introduktion syftar till att ge eleverna en modell för kunskapssökande, som de själva praktisera under kommande vecka eller senare när det passar i undervisningen.
B – Aktivitet
”MAN LÄR SIG NÅGOT NYTT VARJE DAG”
Ta en lektion i anspråk för nyhetssökning i olika nättidningar och/eller papperstidningar. Uppmana eleverna att söka med fokus på ny kunskap, ”Det visste jag inte”. Vi föreslår att varje elev söker enskilt, för att på så sätt poängtera att det handlar om ny kunskap för var och en. Vid redovisningarna berättar eleverna om sina nyheter och vad de lärt av dessa, men också vad de inte förstod eller skulle vilja veta mer om. Fortsätt att ge bakgrund och fakta på samma sätt som du gjorde när du introducerade lektionen.
C – Fördjupning
TEMATISKA STUDIER
Vilka av elevernas nyheter väckte störst nyfikenhet? Om tid och intresse finns föreslår vi att ni fortsätter att fördjupa er i dessa för att nå mer kunskap.
Låt eleverna ställa frågor till sina nyheter. Kanske tycker du att elevernas frågor inte är de ”rätta” och bäst formulerade? Men elevernas medvetenhet om hur kunskap nås, kan öka genom det egna frågandet. Skapa ett lärande klimat genom att stimulera, uppmuntra, utmana och provocera.
Så kan det gå till:
Ställ frågor:
• för att utvärdera elevernas kunskaper och utveckling.
• för att utmana elevernas tänkande och för att hjälpa eleverna att sortera sina tankar.
• Vad tycker du är viktigt? – för att lära mer om eleverna.
• Hur tänker du? – för att stimulera eleverna att lösa ett problem.
• Hur kommer det sig att …?
Frågorna kan vara:
• reproducerande:
Vad? Vem? Var? När?
• reflekterande
Hur? Varför?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Syfte Naturkunskap
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Som förbundskansler i EU:s folkrikaste land är Angela Merkel kanske Europas mäktigaste politiker. Hon har dessutom suttit på positionen i över tio år, vilket förmodligen ytterligare stärker hennes ledande position. I och med flyktingsituationen i Europa tycks hon numera ständigt figurera i nyhetsflödet. Ta reda på mer om denna mäktiga politiker.
Syfte: Att lära sig mer om Angela Merkel men naturligtvis också om tysk och europeisk politik som på många sätt är så viktig för Sverige.
Passar: Årskurs 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap och tyska.
1 Skaffa dig en bild av Angela Merkel.
A. Sök fakta om Merkels personliga och politiska liv. Skriv ner din bild av denna mäktiga kvinna.
B. På senare tid har Merkel ofta hamnat i centrum på grund av sin hållning i flyktingfrågan. Läs och diskutera det hon sagt!
Länkar:
Aftonbladet, Merkel: Flyktingar måste återvända hem efter kriget
Yle: Flyktingfrågan hotar Merkels position
Googla. Det finns fler exempel!
C. De tyska partierna CDU och CSU brukar kallas systerpartier. Vad skiljer dem åt? Sök på faktasidor och i nyhetsartiklar.
2 Vad skriver svenska tidningar på ledarplats och i övriga åsiktstexter om Angela Merkel.
A. Sök bland svenska tidningars ledare efter åsikter om Merkel.
Länkar:
DN, Frågan: Hur länge sitter Merkel kvar
Aftonbladet Ledare, Tyskland är det goda undantaget
B. Leta efter insändare som har åsikter om Angela Merkel.
Länkar:
Västerviks-Tidningen, Sverige kan lära av Merkel
Hela Hälsingland, Merkel är för tuffare flyktingpolitik
Östersunds-Posten, Angela Merkel vill ha mera makt
Det finns många fler! Läs och diskutera åsikter om Merkel!
C. På diverse sajter på nätet sluggas det vilt om både det ena och det andra, bland annat mot Angela Merkel. Läs inläggen på den här diskussionstråden: https://www.flashback.org/t2613338
Finns där inlägg som strider mot god journalistisk sed. Diskutera den här trådens innehåll och den här typen av sajt över huvud taget.
3 Läs vad tyska tidningar skriver om Angela Merkel och flyktingspolitiken.
Skiljer sig synen på Merkel mot den som redovisas i svenska medier?
Länkar:
Sueddeutsche Zeitung, Angela Merkel
Berliner Zeitung, Wie lange hat Merkel noch seit sote?
Hamburger Abendblatt, Zwischen Merkel un der CSU droht eine eskalation
Det finns fler länkar!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs:
• kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
• kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
Vi följer upp förra veckans lektionsförslag rörande granskande journalistik den här veckan och använder oss som utgångspunkt av en artikel som Aftonbladets förre chefredaktör, Jan Helin, skrev den 21 januari 2016.
1 Diskutera
Läs igenom artikeln och diskutera i första hand citatet från den amerikanske journalisten Dan Rather: ”Journalister ska ta fram och publicera information som någon form av makt av någon anledning vill ska förbli okänd. Annan typ av information kan hanteras av andra.”
Länk till Jan Helins artikel på aftonbladet.se: Om Richard Aschberg och oberoende journalistik
Självklart innehåller tidningar, radio och tv mycket mer än granskande journalistik så där kanske Rather skjuter över målet, men vad som är viktigast prickar han säkert in. Eller?
2 Lokal granskning
Vad har din lokaltidning gjort då det gäller granskande journalistik? Det behöver inte röra sig om några stora grejor, för det är det sällan på lokal nivå. Det kan vara viktigt ändå!
Googla tidningens (tidningarnas) namn, eller den lokala radio/tv-kanalen och ordet granskning. Använd sökord som politik, ekonomi, etc. Har ni möjlighet så kontakta de lokala medierna och be dem medverka i er undersökning. I så fall kan de också bidra till diskussionen under punkt 1.
Diskutera sedan i klassen vilken inverkan journalistiken haft på ditt lokalsamhälle.
3 Skriv
Formulera dina tankar kring granskande journalistik. Är den viktig eller kan det kvitta?
Skriv en insändare eller krönika.
Följ gärna tipsen i de här länkarna:
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Svenska
Undervisningen i svenska ska behandla följande centrala innehåll:
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
Under början av januari började tidningen Aftonbladet att publicera artiklar om fackförbundet Kommunal. Var historien slutar vet vi inte i skrivande stund. Att avslöja oegentligheter är förmodligen journalistikens viktigaste uppgift. Aftonbladets artiklar är ett utmärkt exempel på detta. I länder som Polen riskerar istället journalistiken att ställas på undantag. Granska, diskutera och skaffa er välgrundade åsikter.
1 Vad är det egentligen som Aftonbladet har grävt fram?
A. Hur tror du att journalisterna arbetat för att få fram alla fakta? Läs igenom AB:s artiklar och diskutera hur fakta kommit fram.
Länkar:
Aftonbladet granskar Kommunal, det senaste innehållet
B. Är det viktigt att journalister jobbar på det här sättet och avslöjar oegentligheter. Diskutera för och emot.
C. Medielandskapet förändras snabbt just nu och exempelvis dagstidningar har svårt att behålla annonsörer och får därför kanske svårt att överleva. Var ska man hitta seriös journalistik på Internet?
2 Hur långt får man gå?
A. Har Aftonbladet gått för långt i sina avslöjanden? Eller är det just det här som är journalistikens viktigaste uppgift? Diskutera!
B. Jakten på Håkan Juholt som en kort tid var ordförande i Socialdemokraterna var intensiv från mediernas sida. Titta på länkarna nedan och diskutera: Var detta något av ”allmänintresse” (ett centralt begrepp inom journalistiken) eller var det en privatsak för Håkan Juholt?
Länkar:
Så avslöjades Juholts fusk av Aftonbladet
Expressen, Svenska turister hörde Juholt håna partikamrater öppet
3 Vad händer egentligen i Polen?
A. Googla nyheter om Polens nya massmedielagar, läs och diskutera vad lagarna kommer att innebära.
Länkexempel: Dagens Nyheter, Ny medielag signerad i Polen
B. Vad skulle det innebära om lagarna infördes i Sverige? Diskutera!
C. Varje år kommer det en lista över världens länder från Transparency International som listar länderna beroende på hur mycket korruption det finns. Nummer ett på listan bedöms ha minst korruption. Eftersom fria, oberoende medier granskar just korruption är det kanske också en lista över de länder som har den bästa granskande journalistiken.
Ta en titt på listan och diskutera. Vad förvånar och vad förvånar inte? Var finns Polen? Kommer landet att hamna nedåt på listan nästa år?
Länk: Transparency International Corruption Index 2014
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Även i årskurserna 7–9 ska mediernas roll som informationsspridare och opinionsbildare behandlas i undervisningen, men innehållet vidgas här till att dessutom omfatta de roller medierna har som underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Den stora invandringen under 2015 fick till följd att regeringen införde gränskontroller i november 2015. Den 4 januari i år förstärktes kontrollen med utökade ID-kontroller. Då följde även Danmark efter. Hur påverkar det här flyktingströmmen till Sverige? Vad tycker du? Följ nyheterna i ämnet!
1 Vad säger de som är för kontrollerna?
A. Vad innebär den svenska gränskontrollen? Skaffa dig faktabakgrund innan du skaffar dig åsikter!
Exempel:
http://www.svd.se/11-fragor-och-svar-om-granskontrollerna#sida-3
Migrationsverket, Så kan dansk gränskontroll påverka Sverige
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22035049.ab
Det finns säkert fler exempel!
B. Morgan Johansson och Anders Ygeman är ansvariga ministrar vad gäller införandet av gränskontroller. Granska deras uttalanden via tidningsklipp som citerar honom.
Exempel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22047245.ab
http://www.sydsvenskan.se/sverige/johansson-har-varit-genuint-oroad/
http://www.di.se/artiklar/2016/1/4/morgan-johansson-valkomnar-danska-granskontroller/
http://www.expressen.se/nyheter/regeringen-infor-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
C. Vad säger Sverigedemokraterna?
Exempel:
https://sd.se/jimmie-akesson-kommenterar-regeringens-beslut-om-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
2 Vad har gränskontrollerna inneburit?
A. Har flyktingströmmen minskat?
Googla!
B. Hur påverkade det vanliga resenärer?
http://www.svd.se/id-kontrollerna-blir-nastan-omojligt-att-pendla
http://oresundsrevolutionen.se/2015/12/29/oresundsrevolutionen-vilka-ar-vi/
C. Följ utvecklingen!
https://www.facebook.com/oresundsrevolutionen/
Sök i nyhetsfloden!
3 Vad tycker du?
Skriv en insändar- eller debattartikel om vad du tycker.
Följ gärna anvisningarna här: Insändare
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
Dagstidningarna är fulla av personer som på ett eller annat sätt har en roll i det lokala samhället, i Sverige eller internationell. Låt eleverna skriva fiktiva julhälsningar till utvalda, där de uttrycker sin tacksamhet eller tveksamhet för vad personerna gör eller har gjort.
A Introduktion
INLEDNING
Skriv fiktiva julhälsningar till personer som är aktuella i medierna. Välj en dagstidning, bläddra igenom den och berätta för eleverna om olika nyheter, där personer är inblandade. Diskutera vilken roll personen/personerna har och låt eleverna värdera deras insatser. Vad vill eleverna att det ska stå i deras julhälsningar?
B Aktivitet
SKRIV FIKTIVA JULHÄLSNINGAR
Låt eleverna fortsätta på egen hand, gärna i par. Samla senaste tidens dagstidningar, lokala/regionala/ riks, morgon – och kvällstidningar eller använd nättidningar. Det är inte nödvändigt med dagsfärska tidningar. Se till att alla har någon tidning att bläddra i, antingen i papper eller på nätet. Uppmana eleverna att först gå igenom tidningen och snabbläsa rubriker, bilder, bildtexter och ingresser, samtidigt som de markerar tänkbara personer att skriva julhälsningar till. För att få spridning på julhälsningarna kan varje elevpar få i uppgift att välja minst fyra personer/grupper av människor, från sporten, det lokala samhället, Sverige och utlandet. Innan de börjar skriva är det viktigt att de läser igenom artiklarna noga, så att de har sammanhanget klart för sig.
Uppmana eleverna att skriva personligt och göra fina julkort. Julhälsningarna kan innehålla:
• något om nyheterna
• någon fråga till personerna
• en uppmuntran
• en åsikt
• önskan om en GOD jul
Samla alla julhälsningar tillsammans med tidningsbilderna på lämplig vägg i klassrummet eller på skolan. Vika personer förtjänar en tomteluva? Inbjud till läsning!
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
Att vecka 50 blir en stor nyhetsvecka vet vi redan nu. Klimatmötet i Paris avslutas med förhoppningsvis ett bindande klimatavtal som ska bromsa uppvärmningen. I Stockholm välkomnar vi nobelpristagarna med stor fest. Vi kommer att kunna läsa om luciafirande och andra julförberedelser. Sporten går vidare precis som oförutsedda nyheter som vi inte vet något om ännu. Vi föreslår därför en veckobevakning, där eleverna berättar vad som händer under veckan. Vi ger också förslag på hur de kan fördjupa nyhetsarbetet.
AIntroduktion
INLEDNING
Ge eleverna ett exempel på hur veckobevakningen kan gå till. Välj en nyhet som intresserar dig. Sök på nätet och visa en bild som du tycker bäst beskriver själva nyheten. Berätta vad som hänt, var, när, vilka som är inblandade, hur det gick och varför det hände. Bestäm dig för en ”nyfikenfråga”, något som du vill veta mer om och som inte står i artikeln. Berätta för eleverna om din fråga och vad du fick reda på när du sökte svaret på den.
B Aktivitet
ELEVERNA VÄLJER VAR SIN NYHET ATT FÖRDJUPA SIG I
Låt eleverna arbeta på samma sätt som du med fokus på en nyhet och en nyhetsbild som illustrerar händelsen. Valet av nyheter kan vara fritt, men om du vill styra bevakningen så dela in klasser i olika redaktioner som sport, inrikes, utrikes och lokala nyheter.
Att tänka på:
• Ska eleverna söka nyheterna på nätet och/eller i papperstidningar?
• Ska arbetet ske i skolan eller hemma?
• Vilka medier kan de söka i?
• Bestäm hur de ska redovisa, muntligt med stödord eller skriftligt.
• Ska elevernas arbeten sparas på något sätt?
Elevernas ”nyfikenfrågor” kan kretsa kring:
• geografiska platser
• personer
• miljöer
• tidigare händelser
• orsaker och konsekvenser
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Syfte
Kursplanen i samhällskunskap
• Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.
Den 30 november samlas världens länder för ett kanske avgörande klimatmöte. Mötet som ska pågå till den 11 december. Förhoppningarna är att länderna för första gången på över två decennier ska komma överens om ett globalt klimatavtal. Sätt er in i omständigheterna kring mötet och följ förhandlingarna.
1 Skaffa dig en bakgrund innan du går vidare
A. genom att läsa olika bakgrundsartiklar.
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-har-ar-klimatmotet-i-paris
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/klimatmotet-cop21-i-paris/
http://klimatsverige.se
2 Följ utvecklingen i medierna under mötesperioden
A. Följ riksmedia under konferensens gång och välj ut de tre viktigaste.
B. Vad skriver din lokaltidning om klimatmötet? Gör den någon lokal koppling?
C. Vad blev resultatet? Diskutera i klassen. Var det här en besvikelse, eller kan mötet betraktas som en framgång?
3 Vad säger man i Vanuatu?
Det här landet är ett av de mest hotade av stigande nivåer i världshavet.
A. Skaffa dig fakta om Vanuatu. Varför bör just det landet vara intresserat av att det händer något positivt i Paris?
B. Vad säger man i Vanuatu om Pariskonferensen?
Läs: http://dailypost.vu
https://vanuatudaily.wordpress.com
Googla också efter röster från Vanuatu i andra medier.
C. Hur reagerade man på konferensens resultat? Titta i ovanstående medier.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Gymnasiet
Det är skolans ansvar att varje elev:
har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.