Daniel Andersson är wallraffande reporter i Kalla faktas Undercover i trollfabriken. Foto: TV4

TV4:s Kalla faktaprogram Undercover i trollfabriken har fått stort genomslag i samhällsdebatten. De två avsnitten bygger på att en wallraffande reporter har tagit sig in på Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Syftet har varit att avslöja att partiet står bakom den desinformation som pumpas ut genom en mängd anonyma konton, s.k. trollkonton, skapade av samma kommunikationsavdelning. Medierna har fyllts av reaktioner både från politiker och allmänhet. Hur påverkas Tidöpartiernas samarbete av avslöjandet? Hur påverkas opinionen inför EU-valet?

Att reportrar använder sig av dold kamera händer inte alltför ofta, men skedde inför riksdagsvalet 2002 med det så kallade Valstugereportaget som SVT:s Uppdrag granskning gjorde. Avsluta gärna med att jämföra de bägge avslöjandena och vilka konsekvenser de ledde till.

Gå igenom följande begrepp:

Propaganda
Desinformation
Under cover
Wallraff
Nättroll
Memes
Påverkansoperation – läs vad Källkritikbyrån skriver om flera av begreppen

 

1. Titta på programmet Undercover i trollfabriken (två avsnitt)

Instuderingsfrågor

  • På vilket sätt lyckas reportern ta sig in på kanalen Riks?
  • Hur kan man bäst beskriva den verksamhet som pågår?
  • Vad är fördelarna med att använda den journalistiska metod som wallraff är?
  • Vilka nackdelar finns?

2. Läs och diskutera

  • Hur reagerar statsminister Ulf Kristersson på avslöjandet?
  • Hur reagerar Sverigedemokraternas ledare Jimmy Åkesson på avslöjandet?
  • Andra partiledares reaktioner på det som framkommit i programmen?
  • Finns det några mätningar på hur avslöjandet påverkar opinionen, framför allt Sverigedemokraterna?

3. Jämför

  • Går det att koppla händelserna med anonyma konton till andra partier? Se vad Emanuel Karlsten, ordförande i Medieakademin säger om detta i SVT:s Agenda.
  • Läs vad Expressen skrev om Socialdemokraterna och deras Facebook-inlägg 2018.
  • Jämför gärna med Valstugereportaget och diskutera vad som hände då. Vilka konsekvenser fick avslöjandet?

Källor
Omni samlade artiklar
DN: SD:s ”trollfabrik” – detta har hänt – DN.se
Sverigedemokraternas youtubekanal
SvD: SD-väljarna opåverkade av TV4:s granskning

2024 är ett supervalår. Aldrig någonsin tidigare har så många människor haft möjlighet att rösta i olika val. I 76 länder i världen är val implanerade. I EU väljer medborgarna sina ledamöter till EU-parlamentet mellan den 6 och den 9 maj. Totalt ska 720 ledamöter väljas.

I Sverige är det EU-val den 9 juni och Sverige har 21 ledamöter i EU-parlamentet. Sedan Sverige gick med i EU 1995 har valdeltagandet var mycket lägre än vid riksdagsval då cirka 85 procent brukar rösta. I det senaste valet till EU-parlamentet 2019 var valdeltagandet 55,3 procent, vilket ändå är högre än i andra EU-länder.

Svenska tidningar skriver mycket om EU-valet, både på nyhetsplats och på ledarsidor. Vilka EU-frågor skrivs det mest om på nyhetsplats och vilka EU-frågor kommenteras på ledarplats?

1. Skaffa en bakgrund om EU-valet.

  • Den svenska EU-representationen i EU-parlamentet har tagit fram ordentligt med bakgrundsmaterial. Börja med att se denna video om varför det är viktigt att rösta.
  • Ta reda på fakta om hur mandatfördelningen i parlamentet ser ut. Är den rättvis? Får stora Tyskland för få mandat eller är t. ex. lilla Malta överrepresenterat.
  • Vilka politiska grupper finns i EU-parlamentet? Läs om partigrupperna och diskutera var de finns på den politiska höger-vänsterskalan.

2. Granska de svenska partierna

  • Gå in på riksdagspartiernas hemsidor och undersök var de står i olika EU-frågor. Du hittar även andra partier som kandiderar till EU-parlamentet här. Låt eleverna läsa in sig på vad partierna tycker i olika frågor. Dela in eleverna i partigrupper och låt dem få redogöra för hur deras respektive parti resonerar i olika frågor.

3. Diskutera

  • Låt eleverna sitta i olika grupper och agera partidebatt där ni utser utfrågare/moderator och representanter från de olika partierna som får förklara sitt partis respektive politik.

4. Läs och analysera

  • Googla och läs nyhetstexter för att se vilka EU-frågor som behandlas. Vad tycker eleverna själva i dessa frågor?
  • Försök att hitta ledartexter för att koppla ihop partiernas åsikter med de åsikter som finns på tidningarnas ledarsidor.

Medielänkar:
DN
SvD
Arbetarbladet

5. Gör valkompasser

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Den här lektionen riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även i mellanstadiet. Du kan använda följande källor i ditt arbete med att undersöka och analysera pressfrihetsindex: Landguiden, Globalis, Human Rights Watch.

1. Vad är pressfrihetsindex?

Läs om vad pressfrihetsindex är och vad man kan läsa ut av det. Du hittar information om det hos Reportrar utan gränser.

2. Undersök pressfrihetskartan tillsammans

Undersök några delar av indexet tillsammans. Förklara vad färgerna på kartan betyder och visa exempel på hur Reportrar utan gränser har analyserat informationen. Ni hittar det senast pressfrihetsindex här.

  • Vilket land toppar listan?
  • Vilket land ligger sist?
  • Var hamnar Sverige på listan?
  • Jämför ett grönt och ett rött land. Vilka är de främsta skälen till att de två länderna skiljer sig åt?

2. Undersök och analysera pressfrihetskartan

Undersök vidare kring en eller flera av frågeställningarna.

  • Titta på Pressfrihetsindex från de senaste tre åren.
    • Undersök om det har skett några förändringar i toppen och botten av listan. Vilka länder har rört sig mest? Vad kan vara förklaringen till det?
    • Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering i år? Vad kan Sverige göra för att förbättra sin position?
    • Har några länder förbättrat eller försämrat sin position sedan förra året? Vilka och vad kan det bero på?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött.
    • Vad skiljer de två länderna åt? Vilka olika samhällsutmaningar finns i respektive land?
  • Ta reda på några länder som nyligen har genomfört val eller genomgått andra politiska förändringar i närtid.
    • Kan du med hjälp av kartan se om det har påverkat pressfriheten i landet? Beskriv och ge exempel.

3. Länder där pressfriheten är hotad

  • Hitta och beskriv ett land där en eller flera journalister är fängslade.
    • På vilka grunder är de fängslade?
  • Hitta och beskriv ett land där hat och hot mot journalister är vanligt förekommande.
  • Hitta och beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

4. Undersök årets pressfrihetspristagare

Den 23 september delar Reportrar utan gränser ut pris till en person eller organisation som har gjort insatser för pressfriheten. Ta reda på vem eller vilka förra årets pristagare är.

  • Varför har pristagarna fått priset?
  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter råder i det land pristagarna kommer ifrån?

5. Framtidens pressfrihet

Resonera tillsammans.

  • Vilka förändringar tror ni krävs för att kartan som visar pressfrihetsindex ska bli övervägande grön och gul?
  • Vem bär ansvar för att genomföra förändringar som kan leda till att press- och yttrandefriheten ökar i samhället? Vilket ansvar har: FN och världssamfundet; stater och regeringar; de stora mediebolagen; chefer och anställda inom press och media; enskilda medborgare och mediekonsumenter?

I den här övningen ska ni få bekanta er med hur journalistik avslöjar osanningar eller överdrifter med hänvisning till aktuella exempel. Ibland handlar det dessutom om osanningar som sprids av medier eller journalister själva. Till hjälp finns en faktakollsmetod, framtagen av Källkritikbyrån.

Introduktion

Journalistiken spelar inte längre enbart rollen som sändare av information till mottagaren. Vi är alla både skapare och spridare av information vilket ställer nya krav på journalistiken. Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den. Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Under kriget i Ukraina har behovet av alerta journalister varit särskilt viktigt. Dagligen sprids texter, filmer och bilder som senare visar sig vara osanna. Där fyller medierna just den funktionen – att kontrollera om saker och ting verkligen stämmer.

Svenskars förtroende för etablerade medier, som gör faktakontroller dagligen, är förhållandevis högt. Medieakademins Förtroendebarometer visar ett särskilt högt resultat för public service-kanalerna, men även för DN, SvD och de lokala tidningarna. Trenden håller också i sig över tid. Mediemyndighetens rapport Ungar och medier 2023 visar att barn och ungdomar använder och litar på etablerade medier i hög utsträckning.

Faktakollsmetod

 

Den 7 mars 2022 spreds en video på en gråtandes pojke som sades korsa den ukrainska gränsen till Polen ensam. Klippet, som visades på den amerikanska nyhetskanalen CNN, togs för sanning. Det visade sig sedermera att pojken korsade gränsen tillsammans med sina föräldrar, som inte syntes i bild. Filmen hade sammanblandats med en berättelse av slovakiska myndigheter om en pojke som skickats ensam över gränsen med ett telefonnummer skrivet på handen, som rapporterat av Expressen här.

Källkritikbyrån tipsar om ett antal metoder för att själv avslöja om något är sant eller ej.

  • Ta en skärmdump på videon eller bilden. Om du inte vet hur du gör finns det bra guider här för Windows-användare och på Youtube för övriga.
  • Omvänd bildsök. Ladda upp din skärmdump på Google eller Tineye och sök efter bilden. Där får du reda på om bilden har laddats upp på andra ställen och när bilden kom till.
  • Högerklicka på bilden och välj ”Sök med bild”. Om du använder Google Chrome kan du behöva göra en justering vilket du hittar en guide till här.
  • Finn ledtrådar. Finns det varnande exempel i kommentarsfältet? Kan du se någon information om ”Fact check” eller ”Debunking”? Då betyder det att andra har hunnit före och gjort ditt jobb. Samtidigt bör man även här ha ett extra kritiskt öga då det kommer rapporter om förfalskade ryska fact-checks. I Sverige faktakollar Källkritikbyrån och internationellt finns bland annat amerikanska Bellingcat.
  • Hänvisningar och källor. Finns det några andra källor man lutar sig mot? Vad står det i originalkällan? Etablerade medier kan förvisso göra fel men har också ett ansvar att rätta till det som inte stämmer. Finns någon uppdatering i slutet av artikeln?
  • Använd sökmotorns funktioner. I Googles sökmotor finns en verktygslåda där du själv kan välja hur du vill göra din sökning, exempelvis begränsa svaren till senaste veckan, eller bara söka på nyheter. Här finns en instruerande video kring sökteknik.

Uppgift

Använd de metoder som rekommenderas ovan för att faktakolla följande nyheter eller välj ut något från det aktuella flödet. Metoden kan användas både för sådant som skaver, men även för det som är korrekt och sant.


Carl Bildt delar bild från Ukraina efter invasionens första dag.


Roman Ambramovitj och ryska förhandlare uppges ha blivit förgiftade. 


President Zelenskij talar till folket.


Vladimir Putin uppger att ryska armén är beredd att ge upp.

Journalisten ska sprida information, men även verifiera, diskutera och fördjupa den.

Med andra ord göra det som det som få andra har tid, ork eller kunskap att göra.

Koppling till styrdokument

Svenska, åk 7-9, centralt innehåll 

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll 

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Det sista medlemslandet, Ungern, har röstat ja till Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Från det att Sverige ansökte om medlemskap, den 18 maj 2022, har den svenska regeringen haft siktet inställt på en snabb Natoprocess. Det har tagit nästan två år och den politiska debatten om ett medlemskap har inte varit så intensiv som man kanske kunde ha trott. Detta med tanke på att Sverige överger sin alliansfrihet sedan drygt 200 år. Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 satte Sveriges säkerhetspolitiska läge i ett helt annat ljus.

Våra större dagstidningars ledarsidor har alla kommenterat Sveriges kommande Nato-medlemskapet på olika sätt. Hur skiljer sig de olika texterna åt?

1. Läs och diskutera

  • Läs först hur en ledartext ska vara uppbyggd i Mediekompass publicistguide 10.23 – Att skriva ledare.
  • Vad kännetecknar en ledartext? Vad skiljer ledartexten från andra texter i tidningen?
  • Hur definierar dagstidningarna i Sverige sin politiska inriktning? Vilka konservativa, liberala, socialdemokratiska tidningar finns det?

2. Läs och jämför ledartexter

  • Dela in er i mindre grupper och läs de olika ledartexterna nedan. Leta också upp din lokala tidnings ledartexter för att se hur ledaren skriver om Nato. Hitta din tidning här.
  • Varje grupp läser två olika ledartexter och jämför dem med varandra.
    1. Vilka är argumenten för att gå med i Nato?
    2. Finns det några argument emot att gå med i Nato?
    3. Är rubriken övertygande?
    4. Hur väl argumenterar texten för tidningens ståndpunkt?

3. Skriv egna ledartexter

  • Fundera på vilken politisk fråga du vill skriva om, t. ex. mer/mindre kärnkraft, mer/mindre pengar till skolan/välfärden etc.
  • Skriv korta texter och tänk på rubrik, argument och slutsats

 

Arbetarbladet: Oberoende socialdemokratisk

Dagens Nyheter: Oberoende liberal

Dalademokraten: Fristående socialdemokratisk

Arboga tidning:Obunden liberal

Sydsvenskan: Oberoende liberal

Barometern: Moderat

SvD: Obunden moderat

 

 

 

 

 

 

Vår tryckfrihet och yttrandefrihet styrs av två grundlagar, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Att de fått status som grundlagar vittnar om deras betydelse för vår demokrati. De båda är lika men berör olika medier. TF rör tryckta medier medan YGL rör tv, radio, video, webbplatser och databaser. Här ska vi i första hand beröra TF.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Länk till TF hos Riksdagen: Tryckfrihetsförordningen

1. Läs den första paragrafen i TF.

A. Vad betyder texten?

B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.

2. Läs den andra paragrafen i TF.

A. Vad betyder texten?

B. Diskutera innebörden. Lagtexter är inte lätta.

3. Friheten är stor enligt paragraf ett och censur är förbjuden enligt paragraf två. Finns det inga begränsningar? Tag ställning till följande fall:

A. Aftonbladets tidigare kolumnist Lisa Bjurwald skrev en krönika och fick den bifogade kommentaren. Vad ska hon göra? Skratta åt det hela? Polisanmäla? Är detta en tillåten kommentar? Diskutera! Dra gärna paralleller till egna erfarenheter.
BorisC. De brittiska tidningarna kan vara mycket elaka mot främst ledande politiker. Den dåvarande utrikesministern, Boris Johnson, har ofta framställts som en clown. Titta på teckningen ur The Times och diskutera om Johnson borde anmäla tidningen. Hur skulle exempelvis president Erdogan i Turkiet reagera på en sådan teckning?

 

 

 

Lektionsförslaget ingår i Tidningsveckan 2016, för år 7–9 och gymnasiet

Tryckfriheten 250 år – en viktig historia

TF och YGL

De etiska reglerna

Myndigheter missar offentlighetsprincipen

Bli en kritisk granskare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans
och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och
beslutsprocesser.

Gymnasiet
Samhällskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt och demokrati. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

1.Titta och diskutera

Titta på bilderna i den här artikeln ”AI and the american smile”. Bilderna är AI-genererade och föreställer krigare under olika tidsperioder som tar en ”selfie”. Diskutera tillsammans.

  1. Vad tycker ni om AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  2. Vad kan autogenererade bilder och videor användas till? Vilka möjliga fördelar respektive nackdelar kan ni se med tekniken?
  3. Enligt artikeln är det vanligt att amerikaner förväntas le på ett visst sätt. Vilka andra normer och förväntningar finns det kring utseende som kan påverka AI-teknologins förmåga att generera realistiska bilder och videor?
  4. Med AI-teknologins förmåga att skapa bilder och videor tillkommer en del etiska överväganden. Hur kan man säkra att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt.

2. Utforska AI-genererade bilder

Pröva att generera egna AI-bilder. Sök efter fria AI-verktyg, nya tillkommer hela tiden, eller prövaverktyg som Dall-E eller Midjourney. Öva på att skriva instruktioner (prompts) och jämför bilderna ni får fram med varandra.

  1. Har bilderna kvalitéer som överraskar er?
  2. Finns det något i bilderna som “avslöjar” att de är AI-genererade?

3. Vilka normer följer AI?

Bilder som är skapade i Midjourney samlas här. Diskutera om ni kan se några tydliga normer i de bilder som skapas.

  1. Vad har bilderna för stil?
  2. Hur ser människor i bilderna ut?
  3. Finns det några fördomar som reproduceras?
  4. Kan ni se något som är normbrytande?

4. Granska bilder som ett proffs

I Sveriges Radio P1 diskuterades en bild föreställandes Vladimir Putin som knäböjer för Kinas premiärminister Xi Jinping. I Aftonbladet spreds bilder på en skådespelare som dog efter tolv skönhetsoperationer. Men det fanns en hake – båda bilderna var skapade med AI och var helt och hållet fejk. Arbeta med uppgifterna tillsammans i mindre grupper.

  1. Diskutera hur man kan undvika att luras av bilder. Kom överens i gruppen om tre råd som ni skulle ge till andra.
  2. Granska AI-bilder med hjälp av denna bildsökningsguide från Källkritikbyrån. Förslag på bilder är den här som ska föreställa Julian Assange, eller den här på Påven, eller något aktuellt som finns i era flöden just nu.
  3. Presentera vad ni har kommit fram till för klassen. Fokusera på att beskriva er väg fram till svaret.

5. Har tidningen AI-genererade bilder?

  1. Undersök er lokaltidning och några av rikstidningarna för at ta reda på om de använder AI-genererade bilder. Titta på bilder, läs bildtexter eller sök för att se om tidningen har någon AI-policy.
  2. Samtala om:
    • Visar ett fotografi sanningen? Förklara hur du tänker.
    • Är ett arrangerat fotografi med filter mer “sant” än en AI-genererad bild? Vad tycker du?
    • Vid rättegångar där det råder fotoförbud använder tidningar ibland illustratörer för att ge läsarna en bild av det som händer i rättssalen. Skulle sådana illustrationer kunna ersättas med AI-genererade bilder. Förklara hur du tänker.

6. Exit-ticket

  1. Efter att ha lärt dig mer o AI och bilder, kommer du att granska och tolka bilder i tidningar, tv och sociala medier annorlunda än vad du gjorde tidigare?

1. Påverkar AI journalistiken?

Läs artikeln ”AI-kriget och ChatGPT – det betyder det för journalistiken” och ”Kommer ”gammelmedierna” överleva AI?” av Martin Schori i Aftonbladet. Diskutera fårgorna tillsammans.

  1. Vad är ChatGPT och hur fungerar det?
  2. Vilken roll kan AI spela i journalistik, enligt skribenten? Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda AI i nyhetsrapportering?
  3. Författaren talar om AI-kriget som pågår mellan olika företag. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan det ha för journalistiken och media som helhet?
  4. Enligt artikeln kan AI användas för att generera nyheter och skapa innehåll som lockar läsare. Vilka utmaningar finns det med att använda AI för att skapa journalistiskt innehåll, och hur kan man säkerställa att kvaliteten på innehållet inte påverkas?
  5. Martin Schori talar om vikten av att människor har förmågan att förstå vad som är sant och falskt när det gäller nyheter. Hur kan användningen av AI i journalistik påverka detta och vad kan man göra för att inte bli lurad?
  6. Slutligen, hur menar Schori att ”gammelmedier” ska få tillit från publiken? Vilka bevis använder han för sin tes?

2. AI i dagens tidning

Titta i din lokaltidning, antingen på papper eller på nätet, och diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vilket innehåll, om något, tror ni skapas av AI redan idag?
  2. Vad i tidningen kommer att skapas av AI i framtiden?
  3. Har de tidningar ni tittar i och läser någon AI-polycy? Hur vet ni det? Undersök om ni kan hitta information om det via tidningens sajt på nätet.

3. Framtidens nyheter

Aftonbladet har frågat unga personer från Stockholms ytterstadsområden om hur de skulle bli mer intresserade av att ta del av nyheter. En idé, som nu blivit verklighet, är att få nyheter presenterade som musik. Läs mer här. Diskutera följande tillsammans.

  1. Vad krävs för att få er intresserade av nyheter?
  2. Vilka initiativ och innovationer skulle ni önska att medierna kom med? Skicka era förslag till oss på mediekompass@tu.se eller till er lokaltidning.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet.

En av journalistens uppgifter är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel “Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: “enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:

  • Vem är avsändaren? Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?
  • Varifrån kommer bilderna? Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att “visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.
  • Vilka val har gjorts? Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om festival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.

Här kommer en kort övning i källkritik

Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.

“Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Räkna:

  • Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten
  • Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten
  • Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten

Rätt svar: På sex ställen! Så här:

  1. “Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
  2. “Allt fler” – Hur många är allt fler?
  3. “En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  4. “Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  5. “Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
  6. “Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Källkritik på internet

Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.

Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:

  • Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.
  • Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.

Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?
Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?

Några knep

För att avgöra om en webbplats är trovärdig kan man se på vilka andra sajter som länkar till sidan genom att skriva in link: före adressen på sidan. Det vill säga link: www.susannasvensson.se. Är det flera pålitliga sidor från till exempel myndigheter som länkat till sidan kanske du drar slutsatsen att den verkar pålitlig. Vad säger sidans internetadress? Du kan också googla hela hemsidesadressen och se om du får upp mer information om den, och se mer detaljer genom att skriva in adressen på www.easywhois.com.

Framförallt kan du ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur? Se här nedanför.

Vem?

Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?

Varför?

Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop-upfönster?

Vad?

Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?

Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?

Hur?

Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en seriös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du “läser” olika webbplatsers utseenden.

Vilken väg tar en berättelse om man utgår från samma rubrik, men väljer olika bilder till? En övning där eleverna får skriva själva, framföra berättelsen muntligt och reflektera över hur bilder påverkar oss.

Tidsåtgång: ca 60 min

Dela upp eleverna i två grupper – alla får samma rubrik, men olika bilder. Låt eleverna få varsin kopia så att de inte vet att de har olika bilder till rubriken.

  • Eleverna skriver varsin text utifrån rubriken och bilden. Låt elevernas vana vid att skriva tidningstexter, avgöra om de ska skriva en notis, en artikel eller ett reportage. Uppmana dem att låta innehållet i bilden synas i texten, till exempel genom att de har med en miljöbeskrivning eller redogör för sinnesintryck.
  • Låt eleverna öva på att läsa sina texter högt innan de i mindre grupper läser dem för varandra.
  • Uppmana dem att notera olikheter mellan varandras texter.
  • Samtala i helklass om det eleverna har noterat i sina grupper.
  • Samtala om hur valet av bild har påverkat deras texter.

Koppling till kursplan och ämnets syfte

Bildämnet

  • förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

Svenskämnet

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,