Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Emma Frans är doktor i epidemiologi och medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet där hon granskar populära påståenden. Hennes bok ”Expertparadoxen” släpptes nyligen, där Frans funderar på vår relation till expertkunskap. Ska vi lita på experter? Och när? SvD har publicerat ett omarbetat utdrag ur boken som ligger till grund för det här lektionstipset.

1. Läs ur Expertparadoxen

Du hittar det omarbetade utdraget ur Emma Frans ”Expertparadoxen” här. För att få tillgång till texten behöver du registrera dig och din klass för SvD Skola.

Begreppslista

  • Belägg
  • Bevisvärde
  • Cherry-picking
  • Expertstyre
  • Evidens
  • Faktaresistens
  • Faktafundamentalist
  • Grupptänkande
  • Skräpforskning
  • Teknokrati

2. Instuderingsfrågor

  • Varför kan en blind tro till forskning bli ett problem, enligt Frans?
  • Hur kan coronapandemin förklara expertparadoxen?
  • Hur fick Andrew Wakefields forskning genomslag? På vilket sätt är den icke-trovärdig? Vad har hans studier fått för konsekvenser?
  • Vad menar Frans är risken med expertstyre/teknokrati?
  • Hur kan politiker tänka i sin relation till expertkunskap?

3. Att diskutera

  • Brukar du tro på experter? Hur kan man kontrollera om expertutlåtanden stämmer?
  • Hur kan vi förstå Expertparadoxen? Bör vi alltid vara kritiska till expertkunskap?
  • Vad krävs för att få kallas expert? Kan det skilja sig åt beroende på vad det handlar om? Till exempel inom medicin, sport, musik, biologi.
  • Vad behöver man veta för att förstå vetenskap?
  • Vad har vi för ansvar i vår förståelse av expertkunskap? Vad är journalistens ansvar? Och experten själv?

4. Undersök i klassrummet

Bildkälla: https://www.thetimes.co.uk/article/times-health-commission-office-cake-sugar-passive-smoking-5s3bzb3dn

Nyligen uttalade sig den brittiska professorn i kost och befolkningshälsa, Susan Jebb, om riskerna med att äta tårta på jobbet i en intervju med The Times. Hon jämförde det med passiv rökning, och menade att hon aldrig skulle äta tårta på vardagar om det inte vore för att hennes kollegor tar med fika till jobbet.

Hör om uttalandet här och undersök om det stämmer i klassrummet, enskilt, i par eller i grupper.

  • Kan vår konsumtion av ohälsosamma livsmedel påverkas av tillgänglighet?
  • Fundera även på: Kan fika på jobbet ge några hälsofördelar?

Sök genom nyhetsmedier eller genom vetenskapliga databaser, men försök nå så nära ursprungskällan som möjligt.

Till läraren: Emma Frans har granskat påståendet i SvD:s Vetenskapskollen här.

Läs mer

News Literacy Project’s Checkology presenterar färsk infografik om olika nivåer av vetenskapliga bevis här (på engelska).

Fojos Faktajouren har intervjuat Emma Frans. De har även recenserat boken här.

Vad har hänt?

En israelisk hackergrupp har manipulerat val i över 30 länder. Det avslöjar nu ett internationellt journalistnätverk.

Hackergruppen går under namnet ”Team Jorge” och leds av en man som har bakgrund i Israelisk underrättelsetjänst. Att köpa tjänster från gruppen har kostat kunder hundratusentals dollar.

Team Jorge har över 30 000 fejkade profiler på sociala medier och har klienter i Afrika, Nord- och Centralamerika, Europa, och USA. De erbjuder även att hacka konton på Gmail och Telegram.

Bland annat tros de ha underblåst de protester som skedde efter valet i Kenya 2022, där anklagelser om valfusk ledde till politisk instabilitet i landet.

Hackergruppen tros ha funnits i över 20 år.

Samtidigt pågår flera överbelastningsattacker mot både svenska och utländska webbplatser. I Sverige har till exempel flygplatser, sjukhus och medieföretag påverkats. Ett cyberaktivistnätverk som kallar sig Anonymous Sudan har tagit på sig flertalet av attackerna som skett i Sverige.

Begrepp

  • Artificiell intelligens (AI)
  • Bot
  • Cyberhot
  • Desinformation
  • Hacker
  • Propaganda
  • Påverkanskampanj
  • Överbelastningsattack

Se filmen om avslöjandet

Obs! Filmen från den brittiska tidningen The Guardian är på engelska.

Instuderingsfrågor

  • Hur har hackergruppen arbetat?
  • Vad skiljer hackergruppens desinformation mot vanlig propaganda?
  • Vilka verktyg använder sig Team Jorge av?
  • Vad kostar tjänsten?

Att diskutera

  • Vad kan det finnas för syften med att sprida desinformation?
  • Vad kan det få för konsekvenser? Som exempel kan ni tänka på kriget i Ukraina, covid-19 eller valet i USA 2016.
  • Flera svenska sajter har på sistone attackerats i överbelastningsattacker av en hackergrupp som kallar sig Anonymous Sudan. Bland annat har SVT, SAS och sjukhus attackerats. Vad är en överbelastningsattack? Vad kan det finnas för avsikter? Och vad hoppas gruppen att attackerna ska leda till?

Källor

ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.

Diskutera

Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.

  • Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
  • Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
  • Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?

Använd Chat-GPT i klassrummet

Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.

Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.

  • Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
  • Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
  • Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
  • Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
  • Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.

Lästips

Koppling till styrdokument

Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.

En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus.  Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.

I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?

Diskutera

Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?

Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?

Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?

Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?

Vad säger lagen?

Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?

Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?

Vad säger nyhetsmedierna?

Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.

Flera artikelförslag finns nedan.

Lektionsunderlag

I vår är det 50 år sedan journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade den dittills okända underrättelseorganisationen IB. IB-affären handlar om en hemlig underrättelseorganisation som spionerade på och åsiktsregistrerade svenska medborgare under en lång period på 1970-talet. Båda Både Guillou och Bratt blev satta i fängelse för spioneri, trots att tidningen FiB/Kulturfront, som publicerade avslöjandet, hade ansvarig utgivare.

Frågan har återigen aktualiserats när riksdagen under hösten 2022 röstade igenom att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete ska bli tryckfrihetsbrott. Ändringen riskerar att urholka meddelarfriheten som ska garantera nyhetskällor anonymitet, menar experter. Det kan göra viss journalistisk publicering brottslig.

Instuderingsfrågor

Använd er av en eller flera av källorna längst ner på sidan för att besvara följande frågor.

  • Vad handlar IB-affären om?
  • Vem eller vilka spionerade IB på?
  • Varför orsakade detta kritik mot regeringen?
  • Varför blev Bratt och Guillou fängslade?

Diskussionsfrågor

  • Hur ser du på att underrättelsetjänsten spionerade på egna medborgare?
  • Kan du föreställa dig att något liknande skulle kunna hända i Sverige idag? Varför/varför inte?
  • Kan det vara acceptabelt att avslöja hemliga handlingar om det handlar om att avslöja korruption och missförhållanden, som i fallet med IB-affären, eller borde det alltid vara olagligt att avslöja hemliga handlingar oavsett omständigheterna?
  • Hur kan man se till att sådana här händelser inte upprepas i framtiden? Vad kan man göra för att skydda friheten och rättssäkerheten i ett samhälle?

Fördjupningsuppgift

Sök information om IB-affären och gör en presentation om vad som hände i par eller grupper.

Beskriv händelseförloppet och efterdyningarna av Guillou och Bratts avslöjande.

Använd centrala begrepp som tryckfrihet, ansvarig utgivare, källskydd och tryckfrihetsbrott som stöd i era förklaringar.

Källor

Wikipedia om IB-affären.

Harrisons historia: Drog ned byxorna på regeringen – fängslades (SvD)

P3 dokumentär om IB-affären (SR)

IB-affären – hemligare än Säpo (SVT).

SVT: Spionerilagen blir tryckfrihetsbrott

Tryckfrihetsexperten Nils Funcke i DN om den nya lagstiftning om utlandsspioneri.

Kapitel 3: Tryck- & yttrandefrihet

 

Jordens befolkning har passerat åtta miljarder, enligt FN, och den fortsätter att öka. Redan nästa år väntas Indien gå om Kina som världens mest befolkade land. Använd nyheten för att lära mer om befolkningstillväxten i Sverige och världen.

Aktivitet

Läs den här artikeln från Dagens Nyheter gemensamt eller var och en för sig. Eleverna kan sedan svara på frågorna.

  1. Hur lång tid beräknas det ta innan vi når 9 miljarder människor?
  2. Hur många barn födde en kvinna i snitt 1950 jämfört med 2021?
  3. Vad förväntas befolkningstoppen bli på jorden innan kurvan vänder ner?
  4. I vilka länder går befolkningstillväxten snabbast?
  5. Vad är medellivsslängden för kvinnor och män?
  6. Hur stor är befolkningen i Sverige och hur många förväntas vi bli 2070?

Diskutera i grupper!

  • Vilka olika skäl finns till att vi blir fler på jorden och att vi lever längre?
  • Kan det finnas problem med att vi blir fler på jorden?
  • Hur ska vi lösa välfärden (skola, sjukvård, polis etc.) när äldre lever längre? Motivera era förslag.

Kolla statistiken

Utgå från SCB:s kommunssiffror för att svara på frågorna nedan.

  • Hur stor är befolkningen i er kommun?
  • Ökar eller minskar befolkningen? Vad kan det tänkas bero på?
  • Hur är könsfördelningen i kommunen?
  • Vad är medelåldern?
  • Hur många har jobb i kommunen?

Sammanfatta gemensamt i klassen och avsluta med att diskutera om ni tror att kommunen behöver förändra något för att det ska bli bättre könsfördelning, lägre medelålder, fler jobb och så vidare.

Fotbollsfesten i Qatar har börjat och pågår i en dryg månad framöver. Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför turneringen har man kunnat läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare har dött under förberedelserna av den jättelika turneringen. Veckans nyhet handlar om ett kontroversiellt fotbolls-VM.

Vad har hänt?

När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.

Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.

Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.

Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.

Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.

Begrepp

De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.

  • Sportwashing
  • Mänskliga rättigheter
  • Korruption
  • Migrantarbetare

Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.

 

Sportswashing

Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.

Be eleverna svara på frågorna.

  • Vad betyder sportswashing?
  • Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
  • Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?

Skriv notiser om migrantarbetare

Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.

Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.

Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?

Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.

Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.

Följ nyhetsflödet under en månad

Följ bevakningen av fotbolls-VM i nyhetsmedierna tillsammans. Till exempel kan eleverna skapa en tidslinje under turneringen för att markera när nya rapporter eller avslöjanden kommer från turneringen. Tidslinjen kan sättas upp på väggen i klassrummet, eller göras digitalt.

Uppgiften kan begränsas till det som sker utanför det direkt sportsliga, för att det inte ska bli för mycket.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

Skriv en krönika eller debattartikel

Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.

Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.

Länkar

Två killar skriver på en varsin laptop i skolan.

Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?

Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.

Övning: Syna reklamen i tidningen

Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.

Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.

Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.

Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?

Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?

Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?

Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?

Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?

Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?

Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.

Helt plötsligt verkar alla nyhetsmedier prata om A-traktorer. Vad är det som har hänt och varför har epakultur hamnat på tapeten? Det undersöker vi i veckans nyhet.

Vad har hänt?

A-traktor, eller ibland EPA-traktorer, har fått kraftigt medialt genomslag på sistone. Anledningarna är flera. Bland annat har det skett över 300 olyckor med A-traktorer involverade, bara i år. Dessutom har fyra personer omkommit i olyckor bara under hösten. Samtidigt visar färska siffror från Polisen att 2 av 3 fordon är manipulerade för att kunna gå snabbare än den tillåtna maxhastigheten 30 km/h.

Nu vill Transportstyrelsen införa hårdare regler, och diskussionen har tagit sig hela vägen upp till EU-nivå.

Vad är en A-traktor?

En A-traktor är en ombyggd personbil. Den används främst av ungdomar, och det finns över 50 000 registrerade fordon i Sverige. Maxhastigheten för fordonet är 30 km/h, och för att få köra bilen krävs moppekörkort (AM-körkort) eller ett traktorkort. Fordonet ska vara utrustat med en skylt som visar att det är ett långsamt fordon, en LGF-skylt. Baksäte är inte tillåtet i bilen – för att begränsa antalet passagerare – och det finns inget krav på bilbälte.

En del säger EPA-traktor när de syftar på A-traktor. En EPA-traktor ska ha ett särskilt utväxlingsförhållande, och inga sådana fordon har kunnat registreras sedan 1975.

Nyhetslänkar

Teknikens värld: Extrem ökning av olyckor med A-traktorer.

EU: Inte aktuellt med förbud mot A-traktorer i Sverige (SR)

Sveriges Radio: Transportstyrelsens utredning om a-traktorer klar.

Blankspot: Epatraktorn ett tonårsrum på hjul som ligger bakom både glädje och konflikter.

Aftonbladet: Johan köpte a-traktor till sin son som visade sig vara olaglig.

DN: Det här är artisterna som får epatraktorerna att skaka.

Polisen: Majoriteten A-traktorer är trafikfarliga, visar regional insats.

Aktivitet 1 – Varför pratar alla om A-traktorer?

Ta hjälp av er lokaltidning, eller av riksmedier, för att kartlägga varför a-traktorer är på tapeten. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp.

  1. Vad är en a-traktor?
  2. Vad skiljer en a-traktor från en vanlig bil?
  3. Hur vill Transportstyrelsen förändra reglerna för A-traktorer?
  4. Att förbjuda A-traktorer är något som skulle påverka tusentals ungdomar i Sverige. Vilka är argumenten för? Och emot?

Aktivitet 2 – Gör en undersökning

Be eleverna genomföra en undersökning på eller utanför skolan, där de tar reda på attityder till A-traktorn. Eleverna kan ha olika ingångar i ämnet, till exempel undersöka attityder till Transportstyrelsens nya regelförslag, till a-traktorns existens eller till epakultur.

Undersökningen kan göras både som enkät och som kortare intervjuer i grupper.

Be grupperna sammanställa sina svar och presentera inför klassen.

Aktivitet 3 – Bekanta er med epadunk

Att köra A-traktor brukar traditionellt förknippas med att lyssna på Eddie Meduza. Idag strömmar all möjlig partymusik ur bilens högtalare, så kallad ”epadunk”. Be eleverna läsa den här artikeln i DN, från i somras, om epadunk. De kan sedan svara på frågorna.

  1. Vilka är de artister som hörs ur epatraktorn idag?
  2. Vad är epadunk för genre?
  3. I artikeln nämns norsk russmusik som en föregångare till epadunk. Vad är en russ?
  4. I texten problematiseras epadunk. Hur och varför?

Vad har hänt?

Elon Musk, en av världens rikaste personer, har köpt Twitter för 44 miljarder dollar. Han har sedan köpet utsett sig själv till ny vd och sparkat hela företagets styrelse. Processen har tagit flera månader, och Musk försökte dra sig ur affären vid ett tillfälle.

Sedan köpet trots allt blev verklighet har Musk gjort klart att han vill förändra företaget. Som ett led i det arbetet har han plockat bort Twitter från börsen, och uppgifter i medier gör även gällande att han vill låta bannlysta personer få sina konton tillbaka (däribland Donald Trump). Han har även själv gått ut med uppgifter om att företaget vill börja ta betalt för verifierade konton, alltså att ge avsändare möjlighet att visa att man faktiskt är den man utger sig för att vara.

Elon Musk äger sedan tidigare biltillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX.

Aktivitet

Hur har det rapporterats om Elon Musks twitterköp i olika nyhetsmedier under den senaste tiden? Läs och diskutera nyheten tillsammans. Eleverna kan i grupper leta reda på tre olika nyhetskällor som tar upp nyheten. Som lärare är det bra om du kan ge eleverna ett urval av nyhetskällor för gruppen att utgå från, några förslag finns här nedan. Be dem sammanfatta nyheten utifrån de journalistiska frågorna. Har journalisten tagit reda på det viktigaste?

1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?

Men också…

  • Vilka källor har journalisten använt?
    • Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
    • Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
    • Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
    • Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?

Skriv referat

Individuellt eller i grupp kan eleverna nu skriva ett kort nyhetsreferat av händelsen. Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar.

Redovisning

Jämför elevernas referat sinsemellan. Först inom sina grupper, sedan i helklass, om tid finns. Hur skiljer sig texterna åt? Har gruppen nått konsensus om vad som är nyhetens kärna? Varför? Varför inte?

Nyhetsförslag

Elon Musks köp av Twitter uppges klart (Aftonbladet).

Musk sparkar hela Twitters styrelse – ensam kvar (Omni).

Twitter kan ta betalt för blå bock (Sydsvenskan/TT).

60 sekunder om turerna kring Elon Musk (SVT).