Inspireras av dagstidningen
Här kommer fem förslag på övningar och uppgifter som eleverna kan göra på egen hand eller tillsammans med en klasskompis. Titta och bläddra i en dagstidning eller scrolla i en tidning på nätet. Låna gärna rubriker, bilder och text ur artiklar som handlar om valet.
- Spana in i framtiden: Skriv en kort text eller historia om en uppfinning eller teknisk innovation som du tror kommer att finnas om 50 år. Använd din fantasi eller sök inspiration från verkliga uppfinningar som utvecklas just nu. Här kan du få tips och ideér:
-
- 8 Sidor ”Paj gjord i en skrivare”
- Sydsvenskan/Minibladet ”Avloppsvatten kan bli dricksvatten”
- KP webben ”Så blir det då 2152”
- Nyhetsjakt: Sök efter nyhetsartiklar som handlar om valet i er tidning (du hittar din lokala tidning här!) eller i olika tidningar på nätet. Vad handlar nyheten om? Passa på att söka tillsammans på nätet och ta reda på hur man använder söksidans olika inställningar för att bara få träffar på till exempel nyheter eller bilder under en viss tidsperiod.
- Analysera en bild: Bläddra i tidningen och hitta en bild som väcker en känsla hos dig. Du kan bli glad, ledsen, arg, rädd, upprörd, orolig, lycklig, lugn… ja, vilken känsla som helst går bra!
- Visa era bilder för varandra och låt alla fundera på vad de känner inför varje bild.
- Jämför hur ni kände. Kände alla ungefär likadant inför bilderna? Var någon känsla vanligare än andra?
- Välj ut några bilder och samtala om vad ni ser på dem. Visar bilden en miljö eller människor? Är det ett fotografi eller en illustration? Visar bilden aktivitet eller passivitet?
- Samtala om vilken nyhet bilden hörde ihop med. Varför har man bilder i tidningen?
- Vad tror ni kommer vara vanligast i framtidens tidning: text eller bild? På nätet har tidningar ibland video istället för bilder. Vad tycker ni om det?
- Din hemort i framtiden: Skriv eller rita en framtidsprognos för hur du tror det kommer vara på din hemort om 10–20 år. Du kan låtsas vara politiker som ger en bild av hur det kan vara att leva och bo i din hemort.
- Beskriv en demokratihjälte! En demokratihjälte är någon som gör världen lite bättre. Det kan vara någon i din skola, eller kanske din tränare eller en klasskompis. Skriv ett reportage om en demokratihjälte i din närhet, någon som löser problem och får saker gjorda. Läs mer om tävlingen och få just ditt reportage publicerat på Minibladet.
- Granska källkritiskt: Välj en nyhet ur dagens tidning. Sök efter samma nyhet i olika källor: andra tidningar, radio, tv, sociala medier.
- Finns nyheten i fler källor? Om inte, varför tror du att det är så?
- Säger alla källor samma sak? Om inte, vilka är skillnaderna? Vad kan de bero på?
- Använd de fem källkritiska frågorna vad, när, vem, hur och varför när du granskar nyheten i olika källor. Vad rapporterar källan? Vem står bakom källan? När rapporterar källan om nyheten (har det hunnit komma ny information)? Hur rapporterar källan (är den objektiv eller subjektiv)? Varför är det en nyhet?
- Om du vill kan du följa nyheten några dagar och se om det kommer ny rapportering om den eller om det bara var en nyhet som blev en liten notis.
Efter att vi i de tidigare övningarna gått igenom de olika riksdagspartierna och deras politik, är det nu dags för röstning till riksdag, region och kommun. I den här övningen får eleverna undersöka vilka som får rösta i de olika valen, hur det går till och vad som händer efter omröstningen. Bra källor att hämta information från är Valmyndigheten och riksdagen. Se också vad tidningarna skriver om att rösta i valet. Läraren kan dela in eleverna i grupper som jobbar med några frågor var, och sedan berättar för de andra i en gemensam diskussion.
Innan ni börjar är det bra att gå igenom vad riksdagen ansvarar för, respektive region och kommun. Låt gärna eleverna fundera på vilken församling som ansvarar för att:
- Bygga en ny skola.
- Bestämma om att ändra eller stifta nya lagar.
- Sköta sjukhus och vårdcentraler.
- Ta hand om äldreomsorgen.
- Bestämma om Sveriges försvar.
- Ansvara för kollektivtrafiken.
- Bygga lekplatser.
- Bestämma skatter för kommunen.
1. Vilka får rösta?
Låt eleverna använda sig av riksdagens och Valmyndighetens hemsidor för att svara på:
Vilka har rösträtt i de olika valen för riksdag, kommun och region.
Får alla i Sverige rösta?
Vad är ett röstkort?
Vad är en valkrets?
Vad menas med valdistrikt?
2. Hur röstar man och på vad?
På Valmyndighetens och riksdagens hemsidor hittar man också information om hur valet går till. Låt eleverna undersöka och svara på:
Var röstar man?
Hur röstar man?
Vad är en valsedel?
Vad röstar man på?
Vad är personval?
Vem kan man rösta på?
3. Vad händer sedan med rösterna?
Vad händer med rösterna när vi lagt dem i valurnorna? Både hos Valmyndigheten och riksdagen finns information om vägen från vallokalen till riksdagssammansättning och regeringsbildning. Riksdagen förklarar här.
Frågor att försöka besvara är:
Hur räknas rösterna och när presenteras resultatet?
Hur fördelas riksdagens 349 mandat?
Vad menas med spärregeln?
Vi röstar till riksdagen, men hur bildas en regering?
4. Vad skriver tidningarna om att rösta?
Låt eleverna gå igenom veckans tidningar. Vad skriver de om själva röstningen? Har de frågat folk på stan vad de ska rösta på? Diskuterar man rösträtten eller antalet förstagångsväljare? Presenteras några opinionsundersökningar eller funderingar om hur valresultatet kommer att bli?
I den här övningen ska eleverna undersöka hur bilder används i den politiska debatten. Vilka skildras och hur framställs de? Hur använder de politiska partierna sig av bilder för att föra fram sitt budskap? Genom en enkel bildanalys får eleverna upptäcka att bilder ibland säger mer än de först visar.
En bildanalys kan göras i tre steg. Betrakta en bild och ställ följande frågor:
- Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
- Vad ser du på bilden? Sätt ord på allt som finns på bilden. Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
- Varför har fotografen tagit bilden tror du? Vad tror du avsändaren vill säga med bilden?
Hos UR finns en film på dryga fyra minuter om att göra bildanalys: UR Skola
1. Se på bilder och kommentera
Samla ett antal bilder som har koppling till politiska frågor som berör eleverna. Det kan vara både nyhetsbilder och reklambilder (valkampanjer). Förklara skillnaden! Här nedan finns några länkar till partierna och deras bilder.
Visa några bilder och låt eleverna komma med spontana kommentarer.
2. Leta bilder och analysera
Låt eleverna leta bilder i tidningar och på nätet. Förslagsvis arbetar de i grupper med varsitt parti. Eleverna söker efter: 1 – nyhetsbilder som har politisk anknytning, 2 – bilder i annonser som har ett politiskt budskap.
Låt eleverna analysera några bilder enligt de tre steg som beskrivits här ovan. Läraren avgör om detta ska presenteras skriftligt, muntligt eller i annan form.
3. Ser alla samma sak i bilderna?
Låt grupperna redogöra för varandra vad de kommit fram till i sina bildanalyser. Diskutera mellan grupperna: gör alla samma analys av de olika bilderna? Kan man tolka bilderna på något annat sätt? Väcker bilderna olika känslor hos olika elever? Varför?
Källor:
UR Skola, om att göra bildanalys
Respektive partis hemsida, dels på riksnivå men även distriktssidorna
Hitta din tidning
Länkar till bildförslag:
Vänsterpartiet
Skolan: Skolan – Vänsterpartiet
Arbetstid: Arbetstidsförkortning – Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Vår politik | Socialdemokraterna
Klimat, miljö och natur, jämlikhet: Miljöpartiets politik inför valet 2026
Moderaterna
Integration: Integration | Moderaterna
Jobb och arbetsmarknad: Jobb och arbetsmarknad | Moderaterna
Centerpartiet
Bostadspolitik: Bostäder | Centerpartiet
Vapen: Vapen | Centerpartiet
Liberalerna
Klimatet:Klimatet behöver en effektiv politik. Liberalerna är alliansens grönaste röst!
Om liberalismen:Liberalismen – Liberalerna
Kristdemokraterna
Arbete och företagande: Arbete & företagande | Kristdemokraterna
Jordbruk: Jord & skogsbruk | Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna:
Vilka vi är: https://sd.se/vilka-vi-ar/
Vad vi vill: Vad vi vill | Sverigedemokraterna
Sverigedemokratiskt politik: https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Sverigedemokratisk-politik.png
I de andra övningarna inför valet undersökte vi de olika politiska partierna och vad som menas med en politisk ideologi. Vi tittade på vilken ideologi de olika partierna har och hur detta syns i media.
I den här övningen ser vi närmare på vilka särskilda frågor partierna vill lyfta inför valet, och vilka frågor som får mest uppmärksamhet i media. Det finns ofta tydliga kopplingar mellan ett partis politiska ideologi och de frågor som partiet driver hårdast; ett uttalat liberalt parti värnar ofta om personlig valfrihet och en fri företagsamhet. Medan ett parti på vänsterkanten värnar om en stark stat som ansvarar för en väl utbyggd välfärd såsom skola, barnomsorg och vård.
1. Partiernas valprogram
Läraren avgör om eleverna ska arbeta med samma parti under hela Tidningsveckan, eller om de ska byta mellan grupperna/eleverna. Oavsett vilket tilldelas varje grupp eller elev varsitt parti från riksdagen och/eller kommunen.
De olika partierna formulerar de frågor de anser viktigast inför valet i sin valplattform eller i sitt valprogram, som man hittar på partiernas hemsidor. Låt eleverna använda sig av dessa för att undersöka vilka frågor de olika partierna vill föra fram. Tänk på att det kan vara skillnad på vilka frågor som är viktigast på nationell respektive regional nivå.
Vilka frågor tycker de olika partierna är viktigast?
Varför tycker de att just dessa frågor är viktiga?
Vad vill de i dessa frågor och hur argumenterar de?
Kan eleverna se hur partiernas valprogram stämmer överens med den ideologi de beskrev i den tidigare övningen?
2. Vilka frågor får mest plats i media?
Använd dagstidningen för att se vilka valfrågor som får mest uppmärksamhet. Lokalpressen har oftast större kunskap och intresse av regionalpolitiken än rikspressen.
Eleverna bör söka svar på frågor som:
I vilken utsträckning får de olika partiernas valfrågor utrymme i media?
Är det några frågor som syns mer? Fundera gärna på vilken typ av frågor som bevakas mest. Är det kanske frågor om vård och omsorg, infrastruktursatsningar eller brott och trygghet?
Varför skrivs det olika mycket om olika frågor?
Vilket partis frågor får mest respektive minst utrymme?
3. Redogör för partiernas huvudfrågor
I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers valfrågor, hur de argumenterar för dem samt hur och vilken utsträckning frågorna syns i medierna.
Källor:
Använd respektive partis hemsida, både på riksnivå, men även distriktssidorna.
Begär åtkomst till er lokaltidning här.
Vi har olika partier för att det finns olika sätt att se på hur Sverige ska fungera. Olika frågor är olika viktiga för människor, och det finns olika sätt att se på hur man bäst löser problem, och vad som är ett problem. Det är det som utgör de politiska partiernas olika ideologier, synen på hur samhället bör vara ordnat. Det är också utgångspunkten för vilka frågor de engagerar sig i, och hur de argumenterar i dessa frågor. I den här övningen tittar eleverna närmare på partiernas ideologiska ståndpunkt.
1. Undersök ideologierna
Låt eleverna arbeta med de partierna de hade i den tidigare övningen eller gör en ny indelning i grupper. Beroende på elevernas förkunskaper om informationssökning är det bra att arbeta med källkritik. De viktiga frågorna att ställa är: Vem är avsändaren? Vilket är syftet? Vilken är målgruppen? Finns samma information på andra ställen? Mer information om källkritik hittar du i Publicistguiden.
Låt eleverna identifiera vilken ideologisk tillhörighet de olika partierna har. De kan använda sig av partiernas egna hemsidor. Frågor som ska besvaras är:
Vad är en ideologi egentligen?
Vilken politisk ideologi har partiet?
Vad är det centrala i den ideologin?
Finns det andra partier som har samma ideologi?
2. Hur syns partiernas ideologi?
Låt eleverna använda dagstidningar och förbered inlogg till er lokaltidning. Leta i annonser, artiklar och debattexter för att se hur partiernas olika ideologier syns.
Vilken typ av bilder används?
Vilket budskap försöker partierna få fram?
Hur argumenterar de?
3. Redogör för partiernas ideologi
I den form som läraren väljer redogör eleverna för sina respektive partiers ideologier, vad denna ideologi innebär och på vilket sätt man kan se i tidningarna hur partierna presenterar sin ideologi.
Källor att använda:
Internetstiftelsen om källkritik
Partiernas hemsidor: moderaterna, kristdemokraterna, liberalerna, centerpartiet, sverigedemokraterna, socialdemokraterna , miljöpartiet, vänsterpartiet
Det är i riksdagen som alla beslut om lagar fattas. När vi väljer våra 349 riksdagsledamöter vart fjärde år utser vi vilka som ska representera folket i riksdagen och vilken fördelning som ska finnas mellan de olika partierna. Om ett parti får många röster kommer det partiet få fler ledamöter i riksdagen, jämfört med ett parti som får färre röster. Det är också riksdagen som efter valet utser statsminister. Den person som utses till statsminister väljer därefter sin regering. Det är regeringen som sedan styr Sverige genom att följa de beslut som riksdagen fattar.
1. Förklara begreppen
Beroende på vilka förkunskaper eleverna har kan läraren välja att i olika utsträckning gå igenom den politiska processen och hur riksdag, regering och partier fungerar. Förklara begrepp som riksdagsledamot, mandatfördelning, valkrets, partier, partiprogram och partiledare.
2. Samla fakta om partierna
Eleverna ska samla fakta om de olika partierna. Klassen kan delas in i grupper så att varje grupp undersöker varsitt parti. Läraren avgör om endast riksdagspartier ska vara med, eller även partier på lokal nivå. Använd riksdagen.se och de olika partiernas sajter för bakgrundsinformation. På riksdagens hemsida kan man se vilka ledamöter som kommer från de olika valkretsarna i landet. Undersök även partiernas distriktssidor. Leta sedan efter nyhetsartiklar som berör de olika partierna.
3. Redogör för partierna
Välj mellan att redovisa muntligt, skriftligt eller i annan form. När eleverna presenterar sina respektive partier bör följande redogöras för: partinamn, ledare och symbol.
Vilka ledamöter är från er valkrets? Redogör kort för partiets politik och deras viktigaste frågor, hur stora de är i riksdagen samt någon/några tidningsartiklar som handlar om partiet på lokal- eller riksnivå.
Bra källor och länkar:
Respektive partis hemsida, dels på riksnivå, dels distriktssidorna.
Dagstidningar, beställ inlogg till tidningen här.
Inför ett val försöker politiska partier och politiker nå väljare på en mängd olika sätt. En del av den politiska debatten sker i vanliga redaktionella nyhetsmedier, som tv, radio, tidningar och nyhetssajter. Samtidigt arrangeras utfrågningar också i sociala medier och på olika sociala plattformar där både politiker, journalister och vanliga människor kan dela åsikter och information. Numera är politikerna inte lika beroende av de traditionella medierna för att nå ut till sina väljare.
De olika medierna fungerar på olika sätt och påverkar hur människor får information och vilka frågor som får mest uppmärksamhet. I den här övningen ska eleverna undersöka var den politiska debatten förs och fundera över hur det demokratiska samtalet ser ut i olika slags medier.
1. Undersök nyhetsmedier
Välj två dagstidningar från olika dagar och ett par nyhetssajter, radio eller tv. Ta reda på:
- Vilka politiska frågor diskuteras? Lista de olika frågorna.
- Vilka politiska företrädare är med?
- Är det lätt eller svårt att förstå argumentationen?
- Är det skillnad på hur frågor och argument framförs i olika redaktionella medier?
2. Undersök sociala medier som Youtube, Tiktok, X osv.
- Vilka politiska frågor tas upp? Lista de olika frågorna.
- Vilka politiska företrädare är med? Är det andra politiker än de du sett i traditionella medier?
- Är det lätt eller svårt att förstå argument och förslag till lösningar?
- Hur är tilltalet, enkelt eller komplicerat?
3. Jämför redaktionella medier och sociala medier
Jämför det du har sett i nyhetsmedier och sociala medier.
- Vilka stora likheter finns? Vilka stora skillnader?
- Vilka fördelar och nackdelar ser du med att föra den politiska debatten i olika medier?
- Hur skulle du beskriva tilltalet i respektive mediekanal?
- Var föredrar du själv att ta del av den politiska debatten?
- Presentera de bästa argumenten för varandra och berätta varför de är bra.
Sverige går mot ett val där hoten om valpåverkan är högst påtaglig. Digitaliseringen och minskad moderering på sociala medier tillsammans med AI-genererat innehåll ökar också risken. Falska konton som sprider desinformation ökar samtidigt. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar har det blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild sedan valet 2022 och EU-valet 2024. Men Sverige har även tidigare varit ett mål för påverkan. Enligt en rapport från Internetstiftelsen tar varannan svensk del av politiskt innehåll på sociala medier och det är känt att algoritmerna styr vilket innehåll som visas.
Syftet med denna övning är att ta reda på hur valpåverkan kan se ut och i synnerhet inför höstens val.
Kolla betydelsen av följande ord:
Cyberattack
Desinformation
Misinformation
Deep fakes
Propaganda
Narrativ
Undersök tidigare utländsk påverkan
Koranbränningarna och LVU-kampanjen tas ofta upp som händelser av utländsk påverkan mot Sverige. Ta reda på vad som hände. På vilket sätt påverkades Sverige och svenska intressen? Hur påverkade dessa händelser bilden av Sverige?
Vad är MPF:s, Myndigheten för psykologiskt försvars lägesbedömning inför valet?
Titta gärna på vad MPF:s expert säger också om val i andra länder som har utsatts för påverkan. Se inslag i SVT.
Undersök i mindre grupp
Vem eller vilka utgör störst hot och skulle kunna påverka valet i Sverige?
Vilka länder som haft val i närtid har varit med om valpåverkansoperationer?
MPF har ett antal knep att ta till för att inte bli lurad. Vilka är de? Gå igenom alla knep och fundera över hur du själv brukar göra när du tar del av ny information.
Hur agerar regeringen?
Läs debattartikeln i DN av statsminister Ulf Kristersson.
Vilka exempel på valpåverkan i andra länder tar statsminister Ulf Kristersson upp? Vad skedde i de länder som nämns?
Cybersäkerhet tas upp i artikeln. Vad är det? Varför är det viktigt att arbeta med cybersäkerhet?
Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard framför kritik mot debattartikeln. Vad handlar den om? Håller du med om kritiken?
Vad säger forskare om valpåverkan?
Lyssna på Ola Svenonius, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hur ser den aktuella hotbilden ut just nu enligt honom? (Sveriges Radios seminarium om desinformation inför valrörelse, 12.20 min in i samtalet)
Vilka ämnen nämner han som vi ska hålla ögonen på när det gäller desinformation?
Gör det amerikanska faktagranskningsföretaget Newsguards quiz för att se om du kan skilja på en äkta nyhet från en falsk: Quiz: Can You Spot a Russian Fake?
Hur påverkar algoritmerna i sociala medier valet och väljarna?
Ta del av vad forskare säger om hur algoritmer och sociala medier påverkar väljarna.
På vilket sätt blir vi påverkade och hur kan vi undvika att bli det?
Lyssna även på Sofia Tordai, reporter på tidningen Resumé om den undersökning som gjorts på Tiktok om förstagångsväljare. Vad visar den om hur algoritmerna styr hur tjejer och killar röstar?
Hur påverkas du själv av innehållet på sociala medier? Kan du ge exempel på politiskt innehåll du har sett? Vad tänkte du? Finns det någon särskild fråga som påverkat dig på t. ex. Tiktok?
Enligt en rapport från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har demokratin i USA försämrats i en takt som saknar motstycke. USA:s globala ranking har fallit från 20:e plats till 51:a plats av 179 länder. Journalister och medier som ju är demokratins grundpelare är särskilt utsatta. Redan under Donald Trumps första presidentperiod blev medierna attackerade. Hur ser pressfriheten ut under president Donald Trumps andra period vid makten? I den här övningen får eleverna undersöka vilka uttalanden som görs om amerikansk media och hur pressfriheten påverkats.
1. Vilken är kritiken?
FCC (Federal Communications Commission) är den amerikanska myndighet som reglerar all elektronisk kommunikation inklusive radio, tv, satellit och trådlös teknik i USA. De utfärdar licenser – sändningstillstånd för etermedierna.
Undersök hur Brendan Carr som är chef för FCC skriver på X om nyhetsmedierna.
Läs också Donald Trumps inlägg på samma sida.
2. Diskutera
Vilken kritik är det som framförs? Läs också hur New York Post rapporterar om kritiken. Vad innebär detta för medierna när kritiken är så omfattande? Vad innebär det för demokratin?
3. Undersök
Undersök vad som hänt med bland annat Voice of America (USA:s officiella statsfinansierade mediebolag) och Radio Free Europe, Här är några länkar till SVT och SR som tar upp nedskärningarna. Hur kommenterar journalistprofessorn Christian Christensen åtgärderna som mediebolagen drabbas av? Hur definierar han Voice of America? Vad säger han om Corporation for Public Broadcasting (CPB) och PBS (Public Broadcasting Service)? Läs också en aktuell artikel i The Guardian om nedskärningarna.
4. Analysera
Leta efter fler attacker på pressfriheten i USA. Reportrar utan gränser listar flera här. Googla och skriv ner alla händelser som ni hittar i olika medier.
Avsluta med att diskutera hur man kan vända på utvecklingen. Vilka motreaktioner finns? Vad säger medierna själva? Vad gör det med ett samhälle där medierna attackeras? Försök att hitta mediernas egna reaktioner genom att googla.
Användbara länkar:
DN Direkt – Trump stämmer New York Times på 140 miljarder
DN: Så pressar Trump medierna i USA – största förändringarna
DN: Republikaner hoppas på tidigt lov – vill slippa Epsteinomröstning
Expressen: Trumps attack mot kritikerna: ”Fake news”
Reportrar utan gränser: USA: Trump verbally attacked the media more than 100 times in run-up to election | RSF
5. Avslutande diskussion
Det finns även händelser i Sverige där medierna har attackerats. Diskutera till exempel hur Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, uttalade sig efter TV4:s granskning av partiets s.k. trollkonton i sociala medier. Vilka blev konsekvenserna för medierna efter Åkessons reaktion på avslöjandet?
Diskutera också uttalandet som Ebba Busch gjorde under en intervju med SVT som handlade om förekomsten av elbilar i Sverige. Var det ett angrepp på SVT? Varför/varför inte?
Finns det annat som hotar pressfriheten, sök efter exempel.
Några användbara länkar, men försök gärna hitta fler:
Sättet vi konsumerar nyheter på i dag ser mycket annorlunda ut i jämförelse med för bara 10-15 år sedan. Tidigare var vi vana vid att ta del av nyheterna via TV, radio och tidningar. I dag är vi ständigt uppkopplade via våra mobiltelefoner och andra digitala plattformar. Nyheter sprids så mycket snabbare i dag och många unga befinner sig enbart på sociala medier och tar del av nyheter där. Numera finns alla redaktionella medier också på sociala medier.
Men vilka är skillnaderna mellan sociala medier och redaktionella medier? I den här övningen får eleverna undersöka också hur svenskarnas medievanor ser ut.
1. Arbeta i grupper och undersök
Låt eleverna arbeta i smågrupper och undersöka rapporten Svenskarna och internet.
- Hur många av svenskarna använder sociala medier?
- Vilka skillnader finns mellan olika åldersgrupper?
- Hur skiljer sig användningen mellan män och kvinnor?
- Vilka sociala medier är störst för äldre, vilka är störst för yngre?
- Diskutera vilka sociala medier ni själva använder och varför?
- Många menar att vi snart kommer att lämna sociala medier. Håller ni med forskaren som uttalar sig i Göteborgsposten?
2. Läs på och förklara hur algoritmerna styr
Läs på hur algoritmerna i sociala medier fungerar och låt eleverna förklara för varandra i gruppen. Hur påverkar algoritmerna oss? Läs till exempel här:
3. Undersök hur redaktionella medier styrs
Våra redaktionella medier har alla en ansvarig utgivare. Läs på om vad detta innebär här. Svara på frågorna:
- Vad är en ansvarig utgivare och vad har den personen för roll på tidningen?
- Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
- Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
- Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?
- De publicistiska reglerna eller det medieetiska systemet reglerar även hur de redaktionella medierna arbetar. Läs om dem här.
4. Avsluta med att peka ut skillnader
Diskutera de stora skillnaderna mellan sociala och redaktionella medier.
- Vad innebär det att det inte finns någon redaktör eller ansvarig utgivare i sociala medier?
- Vilka etiska regler finns i sociala medier? Jämför med dem som finns för de redaktionella medierna.
Får man sprida vad som helst i sociala medier? Titta på filmen från Nyhetskoll här. Diskutera om de regler som trots allt finns kan upprätthållas.