Fotbollsfesten i Qatar har börjat och pågår i en dryg månad framöver. Qatar är ett land där respekten för mänskliga rättigheter är låg. I nyhetsmediers bevakning inför turneringen har man kunnat läsa om allt från köpta fotbollsfans och förbud mot homosexualitet till att över 6500 gästarbetare har dött under förberedelserna av den jättelika turneringen. Veckans nyhet handlar om ett kontroversiellt fotbolls-VM.

Vad har hänt?

När Qatar tilldelades fotbolls-VM 2010 var det inte utan kontroverser. Flera medlemmar i FIFA uppges ha mutats för att turneringen skulle hamna på den arabiska halvöns östkust.

Enligt brittiska The Guardian har över 6500 migrantarbetare dött under förberedelserna inför turneringen. Arbetet har skett under extrem hetta och under farliga arbetsformer. Det är dessutom förbjudet att engagera sig fackligt som gästarbetare i landet, vilket strider mot de mänskliga rättigheterna.

Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade i Qatar. Till exempel riskerar man att fängslas om man anmäler våldtäktsfall.

Det är även förbjudet att vara homosexuell i värdlandet, men Qatar har hävdat att alla är välkomna. En undersökning av nordiska medier visade att alla hotell inte är redo att ta emot homosexuella.

Journalister är begränsade i var och vad de får rapportera om och från. Enligt Reportrar utan gränser är det ett sätt att avskräcka journalister från att göra sitt jobb utanför fotbollsarenorna.

Begrepp

De här begreppen kan vara till hjälp i de kommande övningarna.

  • Sportwashing
  • Mänskliga rättigheter
  • Korruption
  • Migrantarbetare

Nedan följer en rad förslag på övningar och uppgifter att göra i klassrummet under turneringens gång.

 

Sportswashing

Titta på det här klippet från TV4 från februari i år, där journalisten Olof Lundh förklarar begreppet sportswashing.

Be eleverna svara på frågorna.

  • Vad betyder sportswashing?
  • Hur kan begreppet relateras till fotbolls-VM i Qatar?
  • Finns exempel på andra stora sportevenemang som förknippas med begreppet?

Skriv notiser om migrantarbetare

Be eleverna mer ingående ta reda på vad som har hänt migrantarbetare under förberedelserna inför VM. Ha utgångspunkt i Blankspots Cards of Qatar, som vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare.

Klassen kan få fördjupa sig i migrantarbetarnas öden genom att läsa de artiklar som finns i anslutning till fotbollskorten. Korten finns även i kostnadsfri fysisk version på Pressbyrån under turneringen.

Eleverna kan sedan skriva en kortare notis utifrån den artikel de har läst. De kan svara på de journalistiska frågorna Vad? Var? Vem? När? Hur? och Varför?

Notiserna kan sedan sammanställas och presenteras på valfritt sätt. Kanske genom en utställning på skolan eller under ett muntligt seminarium.

Läs mer om hur man skriver notiser i vår Skrivarskola.

Följ nyhetsflödet under en månad

Följ bevakningen av fotbolls-VM i nyhetsmedierna tillsammans. Till exempel kan eleverna skapa en tidslinje under turneringen för att markera när nya rapporter eller avslöjanden kommer från turneringen. Tidslinjen kan sättas upp på väggen i klassrummet, eller göras digitalt.

Uppgiften kan begränsas till det som sker utanför det direkt sportsliga, för att det inte ska bli för mycket.

En kvinna som läser tidningen vid ett skrivbord.

Skriv en krönika eller debattartikel

Eleverna kan sammanställa sina tankar om turneringen i en egen eller gemensam krönika eller debattartikel. Nedan finns en rad artiklar som kan användas som källor i arbetet.

Läs mer om hur man skriver en krönika eller debattartikel i vår Skrivarskola.

Länkar

Två killar skriver på en varsin laptop i skolan.

Black Friday infaller dagen efter Thanksgiving, vilket sker den fjärde torsdagen i november. Dagen brukar anges som startskottet för julhandeln där butikerna erbjuder varor med röda prislappar. Många butiker förlänger ofta sina kampanjer till hela helgen (Black Weekend), veckan (Black Week) och fram till måndagen därpå (Cyber Monday). Men är priserna verkligen så bra? Och bör vi ägna oss åt reashopping i klimatförändringarnas tidevarv?

Nära hälften av svenskarna uppgav inför Black Friday 2021 att de planerade att handla inför rean. Bland de yngre var siffra 70 procent. Enligt Svensk Handel shoppas det för 9 miljarder i samband med Black Friday och Black Week. I protest mot köpfesten har En Köpfri Dag (Buy Nothing Day) växt fram som ett alternativ som vill väcka medvetenhet om konsumtionsmönster världen över.

Övning: Syna reklamen i tidningen

Leta efter annonser i papperstidningen eller på tidningens webbplats. Används papperstidning kan det vara bra om saxar finns tillhands.

Nedan kommer förslag på deluppgifter som kan göras under lektionen.

Annons eller journalistik. I tidningen finns främst fakta- och åsiktstexter, men även annonser. Hur ser man vad som är annons eller ej? Leta reda på exempel från tidningen på en faktatext, en åsiktstext och en annons och motivera era svar.

Räkna annonser. Räkna antalet annonser ni har hittat. Hur många kan ni finna om Black Friday, Black Week eller Cyber Monday?

Granska priset. Välj sedan ut en handfull annonser och granska prisexempel. Stämmer priserna som står i annonsen med priset i den fysiska eller digitala butiken?

Jämför! Gå in på en prisjämförelsesajt, till exempel Prisjakt eller Pricerunner, och jämför priserna. Har butiken det bästa priset på varan i fråga? Kolla även utvecklingen av priset. Har priset sänkts eller är det samma eller rentav högre än före rean?

Kolla villkoren. Vad står det i annonsen om villkoren för köpet? Undersök vad som gäller om du vill byta eller lämna tillbaka en vara. Öppet köp och bytesrätt är ingen skyldighet för företagen att erbjuda. Finns information om att ångerrätt gäller för varor som köps på nätet? Och vad kostar frakten?

Kolla upp företaget. Ta reda på vad det är för företag om du inte känner till det sedan tidigare. Finns kontaktuppgifter? Vad erbjuder de för betalningsalternativ? Fraktalternativ? Har de en kundtjänst?

Ny lagstiftning. Sedan 1 september 2022 gäller nya regler som stärker konsumentskyddet. Vad innebär de nya lagarna för konsumenter och handlare? Vad händer om handlare bryter mot reglerna?

Arbetet görs med fördel i par eller grupp och kan presenteras för klassen muntligt, eller som en del i ett större tema om konsumtion och privatekonomi.

Helt plötsligt verkar alla nyhetsmedier prata om A-traktorer. Vad är det som har hänt och varför har epakultur hamnat på tapeten? Det undersöker vi i veckans nyhet.

Vad har hänt?

A-traktor, eller ibland EPA-traktorer, har fått kraftigt medialt genomslag på sistone. Anledningarna är flera. Bland annat har det skett över 300 olyckor med A-traktorer involverade, bara i år. Dessutom har fyra personer omkommit i olyckor bara under hösten. Samtidigt visar färska siffror från Polisen att 2 av 3 fordon är manipulerade för att kunna gå snabbare än den tillåtna maxhastigheten 30 km/h.

Nu vill Transportstyrelsen införa hårdare regler, och diskussionen har tagit sig hela vägen upp till EU-nivå.

Vad är en A-traktor?

En A-traktor är en ombyggd personbil. Den används främst av ungdomar, och det finns över 50 000 registrerade fordon i Sverige. Maxhastigheten för fordonet är 30 km/h, och för att få köra bilen krävs moppekörkort (AM-körkort) eller ett traktorkort. Fordonet ska vara utrustat med en skylt som visar att det är ett långsamt fordon, en LGF-skylt. Baksäte är inte tillåtet i bilen – för att begränsa antalet passagerare – och det finns inget krav på bilbälte.

En del säger EPA-traktor när de syftar på A-traktor. En EPA-traktor ska ha ett särskilt utväxlingsförhållande, och inga sådana fordon har kunnat registreras sedan 1975.

Nyhetslänkar

Teknikens värld: Extrem ökning av olyckor med A-traktorer.

EU: Inte aktuellt med förbud mot A-traktorer i Sverige (SR)

Sveriges Radio: Transportstyrelsens utredning om a-traktorer klar.

Blankspot: Epatraktorn ett tonårsrum på hjul som ligger bakom både glädje och konflikter.

Aftonbladet: Johan köpte a-traktor till sin son som visade sig vara olaglig.

DN: Det här är artisterna som får epatraktorerna att skaka.

Polisen: Majoriteten A-traktorer är trafikfarliga, visar regional insats.

Aktivitet 1 – Varför pratar alla om A-traktorer?

Ta hjälp av er lokaltidning, eller av riksmedier, för att kartlägga varför a-traktorer är på tapeten. Arbetet kan göras enskilt eller i grupp.

  1. Vad är en a-traktor?
  2. Vad skiljer en a-traktor från en vanlig bil?
  3. Hur vill Transportstyrelsen förändra reglerna för A-traktorer?
  4. Att förbjuda A-traktorer är något som skulle påverka tusentals ungdomar i Sverige. Vilka är argumenten för? Och emot?

Aktivitet 2 – Gör en undersökning

Be eleverna genomföra en undersökning på eller utanför skolan, där de tar reda på attityder till A-traktorn. Eleverna kan ha olika ingångar i ämnet, till exempel undersöka attityder till Transportstyrelsens nya regelförslag, till a-traktorns existens eller till epakultur.

Undersökningen kan göras både som enkät och som kortare intervjuer i grupper.

Be grupperna sammanställa sina svar och presentera inför klassen.

Aktivitet 3 – Bekanta er med epadunk

Att köra A-traktor brukar traditionellt förknippas med att lyssna på Eddie Meduza. Idag strömmar all möjlig partymusik ur bilens högtalare, så kallad ”epadunk”. Be eleverna läsa den här artikeln i DN, från i somras, om epadunk. De kan sedan svara på frågorna.

  1. Vilka är de artister som hörs ur epatraktorn idag?
  2. Vad är epadunk för genre?
  3. I artikeln nämns norsk russmusik som en föregångare till epadunk. Vad är en russ?
  4. I texten problematiseras epadunk. Hur och varför?

Vad har hänt?

Elon Musk, en av världens rikaste personer, har köpt Twitter för 44 miljarder dollar. Han har sedan köpet utsett sig själv till ny vd och sparkat hela företagets styrelse. Processen har tagit flera månader, och Musk försökte dra sig ur affären vid ett tillfälle.

Sedan köpet trots allt blev verklighet har Musk gjort klart att han vill förändra företaget. Som ett led i det arbetet har han plockat bort Twitter från börsen, och uppgifter i medier gör även gällande att han vill låta bannlysta personer få sina konton tillbaka (däribland Donald Trump). Han har även själv gått ut med uppgifter om att företaget vill börja ta betalt för verifierade konton, alltså att ge avsändare möjlighet att visa att man faktiskt är den man utger sig för att vara.

Elon Musk äger sedan tidigare biltillverkaren Tesla och rymdföretaget SpaceX.

Aktivitet

Hur har det rapporterats om Elon Musks twitterköp i olika nyhetsmedier under den senaste tiden? Läs och diskutera nyheten tillsammans. Eleverna kan i grupper leta reda på tre olika nyhetskällor som tar upp nyheten. Som lärare är det bra om du kan ge eleverna ett urval av nyhetskällor för gruppen att utgå från, några förslag finns här nedan. Be dem sammanfatta nyheten utifrån de journalistiska frågorna. Har journalisten tagit reda på det viktigaste?

1. Vad handlar det om?
2. Vem/vilka handlar det om?
3. När hände det?
4. Var hände det?
5. Hur gick det till?
6. Varför hände det?

Men också…

  • Vilka källor har journalisten använt?
    • Saknas källor för en saklig och korrekt bevakning? Vem/vilka mer kunde journalisten i så fall ha intervjuat?
    • Har rubriken täckning i texten? Varför – varför inte? Ge gärna ett nytt och kanske ett bättre rubrikförslag.
    • Hur illustreras nyheten? Finns fler möjligheter? Vilka hade passat bra?
    • Har journalisten gjort ett gott jobb? Varför – varför inte?

Skriv referat

Individuellt eller i grupp kan eleverna nu skriva ett kort nyhetsreferat av händelsen. Ta hjälp av de sex journalistiska frågorna. Svaren från dessa ger ett tillräckligt underlag för ett kort referatet på ett par meningar.

Redovisning

Jämför elevernas referat sinsemellan. Först inom sina grupper, sedan i helklass, om tid finns. Hur skiljer sig texterna åt? Har gruppen nått konsensus om vad som är nyhetens kärna? Varför? Varför inte?

Nyhetsförslag

Elon Musks köp av Twitter uppges klart (Aftonbladet).

Musk sparkar hela Twitters styrelse – ensam kvar (Omni).

Twitter kan ta betalt för blå bock (Sydsvenskan/TT).

60 sekunder om turerna kring Elon Musk (SVT).

Den 21 oktober 2021 mördas rapparen Nils ”Einár” Grönberg, 19 år, utanför en port i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm. Han var en av Sveriges mest strömmade artister och en idol för många unga. Efter mordet blossade en debatt upp om gangsterkulturen i svensk rapmusik. Veckans nyhet handlar om mordet på Einár ett år senare – och tongångarna om gangsterrap i Sverige idag.

Vad har hänt?

Hur har mordet på Einár uppmärksammats i er lokaltidning ett år efter att det hände? Kolla om ni kan hitta artiklar i tidningen från den 21 oktober eller dagarna runtomkring. Saknas det artiklar kan ni hitta exempel i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT eller SR.

Med hjälp av artiklarna kan klassen svara på följande frågor. 

Vad var det som hände? Varför fick nyheten så stor uppmärksamhet?

Hur går mordutredningen? Finns någon häktad eller dömd?

Debatten

Hittills i år har 53 personer dött i över 300 skjutningar. Gangsterrappens glorifiering av våld ses i bland som en förklaring till att skjutningar blir vanligare. Be eleverna att läsa ett reportage i Svenska Dagbladet. Svara sedan på frågorna enskilt eller i grupp.

  • Hur kan polisen använda rappares texter och videos som bevisning i olika brottsmål?
  • Hur har inställningen till gangsterrap förändrats i Sverige sedan mordet?
  • I artikeln pratas det om ”utanförskap” som ett skäl till rapmusikens framgångar. Vad innebär det?
  • En bra skolgång lyfts som exempel på en väg ut från utanförskap. Varför är det viktigt med en bra skolgång, enligt Linnéa Lindquist?

Diskutera

Tobias Andersson från Sverigedemokraterna tror inte på att censurera rapmusik. I Storbritannien plockas rapvideos ner från Youtube med förevändningen att de glorifierar gängvåld. Eleverna kan ta hjälp av de tidigare lästa texterna, den här (Svenska Dagbladet) eller den här (Dagens Nyheter), för att samla argument till sina diskussioner.

  • Ska staten få censurera kultur som kan glorifiera våld? Diskutera för- och nackdelar.
  • Raptexter kan användas som bevisning i rättegångar i både Sverige och Storbritannien. Rätt eller fel?

Material

Registrera skolkonton hos Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för tillgång till de föreslagna artiklarna.

Under de senaste tio åren har stora strukturförändringar ritat om den svenska tidningskartan. Flera tidningar har bytt ägare och slagits samman i stora koncerner. Under perioden 2019-2022 har flera större affärer genomförts på marknaden. Hur ser ägarsituationen ut på den svenska tidningsmarknaden? I det här lektionspasset får eleverna undersöka de emellanåt snåriga ägarstrukturerna i svensk dagspress.

Bakgrund

För tio år sedan startade en omfattande strukturomvandlingen i svensk dagspress. Stampen i Göteborg och Mittmedia, med bas i Gävle, stod för de största förändringarna. Många tidningar bytte ägare och större koncerner bildades. Men sedan dess har mycket hänt.

Bonnier News Local och Gota Media är idag genom ett slags korsägande de största tidningsägarna i Sverige. Tillsammans står de bakom 55 tidningstitlar i hela landet. De köpte till exempel upp Skånska Dagbladet under 2021 och nämnda Mittmedia 2019. Moderbolaget Bonnier äger sedan tidigare bland annat Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen och Sydsvenskan. Gota Media äger i sin tur tidningar som Barometern och Borås Tidning.

Det norska bolaget Polaris köpte i samma veva upp stora delar av Stampen, med blandat Göteborgs-Posten. NWT i Karlstad och VK Media i Umeå är även de delägare i bolaget. Det innebar ett slut på familjen Hjörnes nästan 100-åriga ägande i bolaget. VK Media förvärvade även Tidningar i Norr, som ger ut Lokaltidningen, Mellanbygden, Nordsverige och Västerbottningen. Polaris äger sedan tidigare Schibsted, som i sin tur ger ut Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Uppgifter

Använd Myndigheten för press, radio och TV:s mediekarta för 2022 som utgångspunkt för uppgifterna nedan. Låt klassen utforska det svenska tidningsägandet. Uppgifterna kan göras var för sig eller som delar i ett större arbete kring medieägande, maktkoncentration och mediernas ekonomi.

Material

Uppgift 1 – Mediekartan

Titta på kartan över tidningsmarknaden. Vilka är de stora tidningshusen i Sverige? Dela in klassen i grupper som får rangordna tidningarna efter vilka de tror är störst. Här kan de både utgå från de som har flest titlar, men kan även försöka ta reda på vilka bolag som omsätter mest pengar. Till exempel omsätter Aftonbladet och Dagens Nyheter mer pengar än Upsala Nya Tidning eller Nya Wermlands Tidningen.

Diskutera i helklass och kom fram till en gemensam lista.

Två killar läser dagstidningen.

Uppgift 2 – Tidningens intäkter

Ta reda på: Hur får tidningshusen intäkter? Vilka är de största intäkterna? Är det prenumerationer eller reklam? Lösnummer? Papper, digitalt eller båda delar? Och har det förändrats över tid eller är det samma nu som för tio år sedan?

Diskutera sedan: Vilka är de största framtidsutmaningarna för tidningar att hålla sig lönsamma, tror ni? Hur kommer man ta betalt för journalistik i framtiden?

Två killar diskuterar i skolbänken.

Uppgift 3 – Synergieffekter

Synergieffekter innebär att företag kan få fördelar genom att samordna sina olika verksamheter. Hur kan de stora tidningshusen dra nytta av att äga flera olika tidningar? Det kan till exempel handla om personalkostnader, lokaler, tryckerier, annonsförsäljning och större inköp.

Be klassen fundera, diskutera med varandra och ge exempel.

Elever diskuterar i klassrummet.

Uppgift 4 – Maktkoncentration i tidningsbranschen

Ibland pratar man om att det finns en ägarkoncentration på tidningsmarknaden. Det innebär att det har blivit färre ägare och allt större koncerner i tidningsbranschen.

Diskutera: Vilka är fördelarna med stora ägare i tidningsbranschen? Finns det några nackdelar? Resonera kring demokratiska samtalets möjliggörande, medierna som den tredje statsmakten, möjligheten till öppen debatt och lokal journalistik. Använd med fördel argument från tidigare uppgifter, till exempel om tidningens intäkter och om synergieffekter.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Medier, samhälle och kommunikation 1, gymnasiet, centralt innehåll

  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
  • Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn på såväl nationell som internationell nivå.

Tänk er ett scenario där Sveriges regering beslutar om nybyggnation av kärnkraften. ”Sverige behöver fler pålitliga energikällor!”, säger en av de mer profilerade ministrarna i frågan. Det är en av de viktigaste frågorna för regeringen och nya reaktorer börjar omgående byggas vid både Ringhals och Forsmark. Fredliga protester bryter ut från unga klimataktivister utanför byggområdet. Men våldsverkare som vill annat har infiltrerat gruppen och skapar tumult. Det blir fullt slagsmål mellan aktivister, polis och säkerhetspersonal på området.

Hur skulle nyhetsmedia bevaka händelsen?

Men först…

Som undervisande lärare kan man fundera på följande innan ni sätter igång.

Vilka är dessa unga människor som fredligt protesterar?

Vilka samhällsgrupper tillhör de?

Hur ser de ut? Och hur beter de sig vid protesterna?

Det kommer sannolikt ha betydelse för hur nyheten presenteras och kan hjälpa eleven att upptäcka när stereotypa föreställningar används.

Att diskutera

Hur skulle det här händelsen presenteras i nyheterna? I tidningen? På radio? På TV?

Skulle de presenteras på olika sätt och i så fall varför?

Har olika medieformer olika karaktär som kan påverka hur nyheten presenteras? Hur? Kan innehållet skiljas åt? Varför?

Uppgift

Nu är det dags att i grupp själva börja producera nyheter baserat på nämnda case och den diskussion de tidigare har fört.

Varje grupp gör följande…

Skapa en nyhetsberättelse som presenteras som en notis i tidningen (max 210 tecken), ett 20-30 sekunders långt radioinslag och ett 1-2 minuter långt inslag för tv.  Försök, i den mån det är möjligt, att besvara de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och lyft fram den viktigaste informationen först.

Skriv manus och fundera på varje mediums särskilda karaktäristik.

Läs upp notisen och radioinslaget för resten av klassen. Radioinslaget kan även, om tid finns, spelas in.

Visa tv-inslaget som ett rollspel eller spela in och redigera utifrån de tekniska möjligheter som finns, till exempel med en mobiltelefon.

Återgå sedan till den tidigare diskussionen. Finns det något mer att säga om medieformernas olika karaktär? Hur märktes det av i gruppens presentationer? Vilka koder och konventioner brukar följas i förhållande till de olika medieformerna?

Material

Mediekompass lektionstips om nyhetsnotiser 

Mediekompass skrivarskola: Om notiser. 

Den här uppgiften är baserad på modul 7 i UNESCO:s riktlinjer för god MIK-undervisning, samlat i antologin ”Media and Information Literate Citizens: Think Critically, Click Wisely!”. Den matiga texten finns sammanfattad av Digiteket på svenska här.

Så var det dags för regeringsbildning, efter en dryg månad av förhandlingar. Men vilka ska ingå i den nya regeringen? Och hur ska de formera sin politik? Veckans nyhet handlar om regeringsbildningen.

Lektionen passar bra för dig som undervisar i SO eller samhällskunskap i åk 7-9 eller gymnasiet, eller med vissa anpassningar för åk 4-6.

Begrepp

Vad betyder orden? Sammanfatta nyheten med hjälp av orden.

  • Departement
  • Majoritet
  • Mandat
  • Parlamentarism
  • Regering
  • Riksdag
  • Tidöavtalet
  • Talman
  • Votering

Frågor

Testa era kunskaper, har ni koll på nyheten?

  • Vem utsågs till statsminister?
  • Vilka partier ska sitta i regering?
  • Hur går regeringsbildningen till?
  • Hur många mandat krävs för att få majoritet i riksdagen?
  • Vilka regeringsposter får de olika partierna? Vilka departement ska de ansvara för?
  • Sverigedemokraterna är inte med i regeringen. På vilket sätt får de inflytande ändå?
  • Vilka är de stora huvuddragen i Tidöavtalet?
  • Enligt en punkt i avtalet ska ”bristande vandel” kunna ligga till grund för utvisning. Vad innebär det?

Fördjupning

Välj en eller båda uppgifterna nedan för att fördjupa er i nyheten.

Liberalernas kritik

Flera politiker i Liberalerna har offentligt kritiserat regeringsbildningen.

  • Varför är de missnöjda?
  • Några menar att det Tidöavtalet saknar liberal politik. Vad syftar de på då?
  • Om en folkvald är missnöjd kan den välja att lämna sitt parti. Vad brukar en sådan person kallas?

Kommunvalet

I många kommuner står det klart hur sammansättningen kommer se ut i kommunstyrelsen, alltså de politiker som ska leda kommunens politik de kommande fyra åren.

  • Hur ser det ut i er kommun? Vilka partier ska leda kommunen?
  • Blev det en ny sammansättning eller samma som den föregående perioden?
  • Blev det en väntad sammansättning eller sticker den ut på något sätt, som till exempel samarbeten över vänster- och högerblocken?
  • Vem blir kommunalråd och vilket parti representerar hen?
  • Vad har de ledande partierna för vallöften? Har de sagt något om hur de ska genomföras?
  • Hur ser det ut i er region? Är det samma partier som ska leda där?
  • Vilka är regionens viktigaste frågor?

Material

Utgå från er lokala tidning. Du hittar kontaktuppgifter till den här på Mediekompass.

Eller skapa skolkonton på rikstidningar som DN eller SvD.

För de yngre barnen kan Lilla aktuellt vara utgångspunkt för uppgiften.

Det väntas en andra omgång av presidentvalet i Brasilien. Opinionssiffrorna talade för en betryggande vinst för vänsterkandidaten och tidigare presidenten Lula da Silva i den första omgången, men den sittande presidenten Jair Bolsonaro knappade in. Nu väntas en riktig valrysare i omgång två, och experter menar att man ännu inte kan räkna ut Bolsonaro.

Jair Bolsonaro, högerns alternativ, har stött på kritik för att så tvivel om valsystemet och har även kritiserats för sin jordbrukspolitik, där skövlingen av regnskogen har ökat under hans styre. Kraftig inflation och utbredd fattigdom i landet har spätt på missnöjet.

Lula da Silva lovar istället en kraftig minskning av skogsskövlingen. Da Silva var sittande president mellan 2003 – 2010. Perioden sedan dess har kantats av skandaler – och da Silva har bland annat suttit fängslad för korruption, men friades efter 580 dagar.

Begrepp

Vad betyder orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.

  • President
  • Opinionssiffror
  • Valfusk
  • Valsystem
  • Korruption
  • Fattigdom
  • Inflation
  • Desinformation
  • Polarisering
  • Regnskog
  • Skogsskövling
  • Aktivism

Frågor

Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?

De kan använda länkarna under ”Material” för att söka svar på frågorna.

  • Vad vet ni om Brasilien?
  • Vem är presidenten Jair Bolsonaro?
  • Vem är utmanaren Lula da Silva?
  • Hur skiljer sig det brasilianska valet jämfört med det svenska?
  • Opinionsmätningar inför valet utsåg Lula da Silva till klar vinnare. Vad innebär en opinionsmätning? Varför ska man ta dessa siffror med en nypa salt?
  • Desinformation anges som ett skäl till att det brasilianska valet är så polariserat. Vad innebär desinformation? Varför är desinformation ett problem inför val? Kan man dra paralleller mellan det brasilianska valet och höstens svenska valrörelse?

Fördjupning

Ta reda på fakta om Amazonas, den stora regnskogen i Sydamerika som breder ut sig över Brasilien. Svara sedan på frågorna nedan.

  • Varför är Amazonas en så viktig världspolitisk angelägenhet?
  • En miljöforskare säger att valet är det viktigaste någonsin för Amazonas överlevnad. Vad menar hen?
  • Varför har skogsskövlingen ökat under Bolsonaros styre? Vilka argument används för ökad skövling av Amazonas?

Material

Veckans nyhet vecka 40 2022 handlar om de stora läckorna från gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.

Begrepp

Vad betyder  orden?
Sammanfatta nyheten med hjälp av begreppen.

  • Gasläcka
  • Explosion
  • Nord Stream
  • Sabotage
  • Naturgas
  • Metangas
  • Säkerhetszon
  • Kustbevakningen
  • Östersjön
  • Bornholm

Frågor

Låt eleverna svara på frågorna nedan. Vad vet de om nyheten?

  • Vad är Nord Stream 1 och 2?
  • Var hände gasläckan? Vilka länder är påverkade?
  • När skedde explosionen? Och när upptäcktes läckan? Vet man när gasledningarna kan tas i bruk igen?
  • Hur tror man att explosionen har gått till? Hur länge läckte ledningarna gas?
  • Varför tror man att explosionen har skett? Finns det olika teorier? Vad säger experter?

Fördjupning

Sedan utsläppen har nivåerna av metangas varit rekordhöga i Skandinavien vilket kan få konsekvenser på klimatet.

  • Vad är metangas?
  • Hur skiljer sig gasen från koldioxid?
  • Vad kan läckan av metangas få för konsekvenser på klimatet?
  • Hur kan läckan påverka havsmiljön i Östersjön?

Länkar och material

Till sin hjälp kan de använda sin lokala tidning, som till exempel Sydsvenskan. Eller rikstidningar som Dagens nyheter.

Du hittar kontaktuppgifter till er lokala tidning här.

För de yngre barnen finns ett inslag från Lilla aktuellt om gasläckan här.