Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Introduktion för läraren

Pressfriheten i Sverige regleras av tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har. Riksdagen säger så här om tryckfrihetsförordningen:

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.”

Du kan också läsa om tryckfrihetsförordningen i kapitel 3 i Mediekompass Publicistguiden.

Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad förståelse för våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet, samt insikt i gränsdragningen mellan yttrandefrihet och kränkningar.

Moment 1 – Hur skulle det se ut om vi inte hade tryckfrihet?

Inled med att förklara och diskutera tryckfrihetsförordningen med eleverna. Dela ut dagstidningarna till eleverna, om ni föredrar att arbeta digitalt går eleverna till tidningarnas sajter. Arbete i grupp eller enskilt avgör läraren.

Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur. De ska vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:

  • Vilka artiklar stryker de? Varför valde de just dessa?
  • Var det några de var tveksamma till om de skulle stryka eller inte?
  • Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
  • När de har tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstår av tidningen?

Diskutera vidare: tryckfrihetsförordningen stoppar oss också från att trycka sådant som kan vara kränkande. Publicitetsreglerna, som finns hos Medieombudsmannen, reglerar också det. Hur skulle artiklarna se ut om dessa begränsningar inte fanns? Ge exempel! Se gärna på några av Medieombudsmannens fällningar, läs MO:s bedömningar och diskutera om eleverna tycker att MO hade rätt.

Vill ni jobba vidare med tryckfrihetsfrågor finns en fördjupande övning om pressfrihet, där vi undersöker pressfrihet i världen.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Riksdagen om tryckfrihetsförordningen: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/

Medieombudsmannen med publicitetsregler och fällningar: https://medieombudsmannen.se/

Introduktion för läraren

Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.

En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.

Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.

Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.

Moment 1 – Skriv en åsiktstext

Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:

  • Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
  • Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
  • Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
  • Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.

Moment 2 – Bemöt en åsiktstext

En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/

Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/

 

Här finner du förslag på lektioner som kan vara lämpliga för distansundervisning. Det är befintliga lektioner som enkelt kan anpassas, eller redan är anpassade, för undervisning då eleverna studerar hemma i de övre årskurserna och gymnasiet. Listan kommer att uppdateras fortlöpande. Har du förslag eller önskemål på övningar eller material är du alltid välkommen att kontakta oss via e-post på: mediekompass@tu.se

 

Film om media och journalistik. SO/Sam, Årskurs 7–9, gymnasiet

En övning om de grundläggande uppgifterna och villkoren för journalistik och medier. Övningen tar upp frågor som tryckfrihet, meddelarfrihet och ansvarigt utgivarskap. Den diskuterar även den etiska bedömningen av att publicera annonser med diskutabelt innehåll. Eleven kan se filmen och besvara instuderingsfrågorna på egen hand.
Länk till övningen: Kort film om media och journalistik

 

Behövs lokaljournalistik? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet

Eleverna läser först på om journalistikens uppdrag i Publicistguiden. Uppgiften innehåller länkar till två artiklar om lokaljournalistik samt en film på cirka 20 minuter.
Eleven granskar först sin lokaltidning, exempelvis i digital upplaga, för att identifiera artiklar som representerar de journalistiska uppgifterna informera, granska, kommentera, förmedla, recensera.
Övningen ger förslag på diskussionsfrågor som eleven kan besvara skriftligt.
I ett andra moment görs samma granskning av en lokaltidning från en annan del av landet. Syftet är att identifiera hur olika frågor är olika viktiga i skilda delar av landet.
Om läraren vill jobba vidare med övningen finns ett moment där eleven ska resonera kring tryckfrihet med utgångspunkt i de tidningar som granskats.
Som en avslutande diskussion finns några öppna frågor om lokaljournalistikens betydelse.
Länk till övningen: Behövs lokaljournalistik?

 

Behövs lokaljournalistik? i kortversion

Övningen här ovan finns också i en nedkortad version där vissa moment tagits bort. Den lämpar sig för resonemang om lokaljournalistikens uppdrag och villkor när man har mindre tid till förfogande, och då undervisningen sker på distans.
Här hittar du Behövs lokaljournalistik? i kortversion.

 

Stora journalistpriset. SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet

Eleverna undersöker det arbete som gjorts av journalister som nominerades till Stora journalistpriset, och skriver en egen motivering varför just ”deras” journalist borde vinna. Övningen kan användas antingen för att diskutera journalistik och medier inom SO/Sam, och/eller för att utveckla läs- och skrivstrategier inom svenska.
Länk till övningen: Stora journalistpriset

 

Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem? SO/Sam, Svenska, Årskurs 7–9, gymnasiet

En viktig del av tryckfrihetsförordningen, och därmed väsentligt för en fungerande demokrati, är meddelarskyddet som ger möjlighet att avslöja felaktigheter i maktens korridorer. I den här övningen får eleverna sätta sig in i vikten av meddelarskyddet och undersöka några kända så kallade visselblåsare. Eleverna kan jobba i par eller mindre grupper med hjälp av chatfunktioner och delade dokument när de arbetar hemifrån. Till övningen finns förslag på frågor att besvara kring de olika visselblåsarna. Läraren bestämmer själv omfång och omfattning av övningen.
Länk till övningen: Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem?

 

Bildanalys – vem får synas? SO/Sam, Svenska, Bild/Visuell kommunikation, Årskurs 7–9, gymnasiet

Med övningen får eleverna lära sig att kritiskt granska och analysera bilder som används inom journalistik och marknadsföring. Till övningen finns en film från UR om hur man gör en enklare bildanalys, samt en text från Statens medieråd om hur kvinnor och män kan skildras olika i media.
Beroende på hur undervisningen bedrivs och vilka tekniska möjligheter som finns, kan läraren anpassa lektionen olika med par- grupp- eller ensamarbete.
Länk till övningen: Bildanalys – vem får synas?

 

Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen. SO/Sam, Svenska
Årskurs 7–9, gymnasiet

Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter. I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka fällningar som Medieombudsmannen gjort mot tidningar som de bedömt har stridit mot de medieetiska reglerna.
Länk till övningen: Medieetik och fällningar hos Medieombudsmannen.

Denna övning har ersatts med en uppdaterad version, som du finner här.

Övningen finns även i en mer avancerad nivå för äldre elever där de går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.

 

Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad insikt och förståelse för mediernas roll som informationsspridare samt demokratiska dilemman i konfliktzonen mellan rättigheter och skyldigheter.

Introduktion för läraren

”Press, radio och tv ska ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet och för att kunna publicera det som är av vikt och betydelse för medborgarna. Det gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet.
Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv är ett stöd för den hållningen.” (Medieombudsmannen)

I kapitel 4 i Mediekompass Publicistguiden kan du läsa mer om medie- och yrkesetik. Det medieetiska regelverket i sin helhet finns att läsa om hos Medieombudsmannen.

Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt, i grupp eller i helklass. Resultatet av övningen kan presenteras på olika sätt, beroende på hur läraren vill att eleverna ska arbeta och bedömas, som öppen diskussion, inlämning m.m.

Antingen har läraren en genomgång av de medieetiska systemet och Medieombudsmannens uppgift, eller så är instuderingen av detta en del av elevens uppgift. Även redovisningen anpassas efter vilka möjligheter läraren har, som muntlig presentation, inlämningsuppgift i text eller tal, eller annan form som läraren föredrar.

Moment 1 – Granska fällningar från MO-MEN

För att eleverna ska få ökad förståelse för de medieetiska reglerna och hur Medieombudsmannen resonerar bör de se följande film där Allmänhetens Medieombudsman Caspar Opitz förklarar vad Medieombudsmannen gör och vad medieetik innebär.


De kan också läsa följande texter:

I den här övningen ska eleverna, enskilt, i par eller i grupp, undersöka beslut som Medieombudsmannen har tagit om att fälla eller fria tidningar som anmälaren har bedömt stridit mot de medieetiska reglerna.

  • Varje elev eller grupp läser igenom ett beslut av MO. De finns samlade här hos Medieombudsmannen. Antingen fördelar läraren varje ärende, eller så får eleverna välja själva, men de bör vara olika per elev/grupp. Tänk på att en del beslut gäller samma fråga i flera tidningar.
  • Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Varför eller varför inte? Motivera svaren.
  • Eleverna/grupperna presenterar sina undersökningar för klassen eller gör inlämning, beroende på hur läraren har lagt upp undervisningen.

Behöver vi lokaltidningar och lokal journalistik?

Här diskuterar vi journalistikens och tidningarnas uppdrag och villkor, och dess roll i samhället, med betoning på lokaljournalistik.

Den här övningen vänder sig till elever i mellan- och högstadiet samt gymnasiet beroende på hur läraren anpassar uppgifterna. Övningen är här utformad som en diskussionsövning, men om läraren vill går det lika bra att ha muntliga presentationer, skriftliga inlämningar eller annan examinationsform som poddar, filmer eller liknande. Eller varför inte låta undersökningarna ligga till grund för elevernas egna opinionstexter i form av en debatt- eller ledartext? Förslagsvis arbetar man ämnesöverskridande mellan Sh/So och Svenska.

Läraren bör förbereda sig genom att läsa nedanstående inledning och de länkade tidningsartiklarna samt se filmen om tidningsdöden. Beställ om möjligt klassuppsättningar av er lokaltidning i förväg.

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Inledning

Massmedier och journalistik har en viktig roll att fylla i ett demokratiskt samhälle. Det är bland annat därför som de lagar som rör journalisternas arbete är reglerade i Sveriges grundlagsstiftning, i form av Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, där den förra gäller för tryckta tidningar och den andra för övriga medier som radio, tv och internet. En kort beskrivning av TF och YGL finner du i Publicistguiden här. Vill du läsa mer om vad Tryckfrihetsförordningen säger så hittar du den här: Riksdagen. Se i synnerhet kapitel 1, paragraf 1, 7 och 8 som reglerar tryckfriheten, meddelarfrihet och censurförbudet.

Mediernas viktigaste uppgifter kan delas in i:

Informera – det är genom medierna som medborgarna får reda på vad som händer i samhället. Det är bland annat viktigt för att man ska ha möjlighet att fatta beslut som rör ens eget liv, exempelvis gällande privatekonomi, utbildning och arbetsliv och för att kunna bilda sig en egen uppfattning.

Granska – medierna granskar med undersökande journalistik den politiska och ekonomiska makten. Det är medierna som håller koll så att de som bestämmer agerar på ett korrekt sätt.

Kommentera – samhällsfrågor kan alltid diskuteras ur olika perspektiv, man kan se olika på saker och ting och värdera vissa frågor högre än andra. Tidningarna kommenterar omvärlden, ofta ur en viss politisk synvinkel som man är tydlig och öppen med. Opinionsjournalistik är alltid skild från nyhetsjournalistik, de ska framgå att texten är exempelvis en ledartext.

Förmedla – genom tidningarna ges även andra möjlighet att höras, genom att man agerar plattform åt de som annars inte skulle komma till tals. Det kan handla om debattinlägg av en expert, politiker eller någon som är särskilt insatt i en fråga, och vanliga medborgare kan skriva insändare och öppna brev till makthavare.

Recensera – journalisterna skriver också åsiktstexter i tidningarna där man bedömer olika saker. Det kan röra kulturfrågor som ny musik eller teaterföreställningar, men även konsumentfrågor som biltester eller jämförelser av elleverantörer.

Läs gärna mer om det journalistiska uppdraget i Mediekompass Publicistguiden!

Moment 1

Läraren har en genomgång med eleverna där det journalistiska uppdraget förklaras. Beroende på elevgruppen kan läraren i stället låta eleverna läsa de två artiklarna som diskuterar lokaljournalistik och se filmen om tidningsdöden, som du finner i inledningen till denna övning.

Moment 2 – studera er lokaltidning

Läraren har samlat in lokaltidningar från skolans region. Använd gärna Mediekompass funktion Hitta din tidning för att komma i kontakt med er tidning och se om det går att få klassuppsättningar till skolan.

Låt eleverna arbeta självständigt eller i grupper, det avgör läraren. I tidningarna ska de leta reda på minst en artikel som var och en motsvarar någon av de fem journalistiska uppgifterna:

  • Informera
  • Granska
  • Kommentera
  • Förmedla
  • Recensera

Låt eleverna markera eller klippa ut de artiklar de väljer. Diskutera i helklass: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Moment 3 – tidningar i andra delar av landet

Låt nu grupperna undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i en helt annan del av landet. Låt varje grupp titta i tidningarna från varsitt län i landet genom att använda Mediekompass sökfunktion Hitta din tidning

Arbeta på samma sätt som i moment 2 genom att eleverna söker upp texter som motsvarar de journalistiska uppgifterna att informera, granska, kommentera, förmedla och recensera. Låt eleverna besvara samma frågor: Vilka artiklar har de valt? Varför just dessa? Var det svårt att skilja de olika typerna av text åt, eller framgick det tydligt vad som var nyhets- respektive opinionsjournalistik? Tycker eleverna att det som diskuteras i tidningen är viktigt? Finns det något som de tycker saknas i tidningarna?

Diskutera även på vilket sätt dessa lokaltidningar skiljer sig från era egna. Vilka frågor är viktiga i olika delar av landet? Varför tror eleverna att det kan skilja sig åt?

Moment 4 – om vi hade censur

Använd samma grupper och tidningar som i moment 2.

Tryckfrihetsförordningen 1 kap. 8 § säger att: ”En skrift får inte före tryckningen granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Förbud mot tryckning får inte förekomma.”

Hur skulle tidningarna se ut om det inte fanns ett förbud mot censur och vi levde i ett land där regimen inte tillät att man skrev något som ifrågasatte eller var negativt mot den politiska eller ekonomiska makten?

Låt eleverna gå igenom tidningarna och stryka över eller klippa ut allt som hade kunnat förbjudas av hård censur. Hur ser en sådan tidning ut? Var det mycket som fick tas bort? Vad tycker eleverna om det som blev kvar av tidningen, är den intressant att läsa?

Moment 5 – avslutande diskussion

Låt grupperna diskutera själva först, och för sedan diskussion i helklass. Väljer läraren annan examinationsform förs diskussionen där i stället. Frågor att diskutera:

  • Är det viktigt med lokaljournalistik? Om så, varför?
  • Finns det andra sätt att lösa journalistikens uppgifter?
  • Kan sociala medier göra journalistikens jobb?

(Not till läraren: Undersökande journalistik tar tid, om någon ska ägna sig åt det måste denne få betalt för sitt arbete på något sätt. För journalistik finns också det publicitets- och yrkesetiska regelverket som styr hur journalister bör arbeta, läs om det hos Medieombudsmannen. Dessutom, för att Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla i sina helheter, förutsätts att det finns utgivningsbevis och ansvarig utgivare. Läs mer om det i kapitel 15 i Publicistguiden.)

Anpassning för olika årskurser

För elever i årskurs 4–6 kan övningen användas för att utveckla elevernas förståelse för mediernas uppgift i samhället, och förmåga att identifiera olika typer av texter med avseende på syfte och avsändare.

För elever i årskurs 7–9 kan övningen användas för fördjupade kunskaper om mediernas roll, diskussion om olika typer av media och nyhetsvärdering. De demokratiska rättigheterna diskuteras med utgångspunkt i yttrandefrihet och hur individer och grupper kan påverka samhällsutvecklingen. Olika typer av texter kan analyseras med utgångspunkt i eget informationssökande, och eleverna får arbeta med argumentation i tal och skrift.

I gymnasiet ska undervisningen innehålla frågor om medborgares påverkansmöjligheter och mediers innehåll samt informationsteknikens möjlighet att påverka. Eleverna ska också utveckla sina förmågor att analysera texter och själva framställa argumenterande texter.

Gemensamt för alla årskurser är frågor om källkritik och presentationer i olika former.

Länksamling

Medievärlden – Spelar det någon roll om tidningen finns i Hofors?

Dagens samhälle – Kommuner blir vita fläckar när lokal journalistik försvinner

Film 20 min: Tidningsdöden

Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen

Mediekompass Publicistguiden

Mediekompass funktion Hitta din tidning

Publicistiska regelverket: Medieombudsmannen

I november varje år delas Stora Journalistpriset ut. Priset instiftades 1966 och delas ut av Bonnier AB för att främja goda yrkesprestationer inom journalistiken. Priset delas ut i fem kategorier:

  • Årets Avslöjande
  • Årets Berättare
  • Årets Förnyare
  • Årets Röst
  • Lukas Bonniers Stora Journalistpris

På webbplatsen för Stora Journalistpriset hittar du alla nomineringar tillsammans med juryns motiveringar. Där finns också information om ett urval av tidigare pristagare.

Utgå från webbplatsen Stora Journalistpriset, och låt eleverna söka upp journalistik av en eller flera av de nominerade. Låt dem läsa och analysera texterna eller inslagen och göra sin egen motivering. Eleverna kan diskutera kring journalistikens uppdrag och vilken betydelse den har för samhället. På vilket sätt är den här sortens journalistik viktig för samhället och demokratin i Sverige?

Läraren avgör om eleverna ska jobba enskilt eller i grupp, och om undersökningarna ska redovisas skriftligt eller muntligt.

Vad är en visselblåsare?

Visselblåsare är personer som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom organisationer – ofta genom att vända sig till pressen. De står upp för det de tycker är rätt trots att de ofta har väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden. I en debattartikel i Sydsvenskan hävdar Gunnar Johansson, professor i folkhälsovetenskap, att vi måste ge visselblåsare bättre skydd.

Olof Palmepriset, som går till någon som gjort en betydande insats i Olof Palmes anda, tilldelades 2019 Daniel Ellsberg med motiveringen: När Daniel Ellsberg i början av 1970-talet avslöjade den amerikanska statsledningens hemliga planer för kriget i Vietnam, var den förre militäranalytikern – världens viktigaste visselblåsare – väl medveten om risken för ett långvarigt fängelsestraff och en krossad karriär. I spåren avsattes en lögnaktig regering, ett folkrättsvidrigt krig förkortades och otaliga människoliv räddades.

Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här. I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.

Mediers och informationsteknikens roll i samhället, inte minst ur demokratisk och politisk synvinkel, betonas i Skolverkets styrdokument för det centrala innehållet i samhällskunskap i såväl grundskolans senare år som på gymnasiet. Inom ämnet svenska i såväl grund- som gymnasieskola har informationssökning, källkritik och journalistiska texter sina givna platser.

Moment 1

Dela in eleverna i lagom stora grupper och låt varje grupp undersöka varsin visselblåsare. Det finns många exempel som man hittar med en enkel sökning på internet, men här är några förslag:

Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020

Moment 2

Låt eleverna söka information om de olika visselblåsarna. De ska särskilt söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna.

För detta moment är en källkritisk informationsinhämtning mycket viktig, eleverna måste värdera trovärdigheten hos sina källor. Kan man lita på information som kommer från de som visselblåsarna har avslöjat? Kan man lita på visselblåsarna själva?

Moment 3

Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Läraren avgör vilket som passar bäst. Följande punkter bör vara med i redovisningen:

Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade frågan om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Motivera ståndpunkterna!
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?

När tolvåriga Catarina Neirynck dödshotades i sociala medier beslutade hon och kompisarna Elin Björk och Ellen Tengström att starta Näthatskampen. Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.

A Introduktion

Läs artikeln, Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat. Ta reda på hur Catarina Neirynck och hennes vänner Elin Björk och Ellen Tengström agerade när Catarina i höstas utsattes för kommentarer om sitt utseende och kort därefter också dödshotades på de sociala medier hon är aktiv i. Läs artikeln och diskutera!
• Catarina gjorde rätt när hoten började. Hur?
• Det gjorde även Elin. Hur?
• Varför la polisen ner Catarinas fall?
• Ellen blev också engagerad och tillsammans bildade de Näthatskampen. Hur lägger de upp arbetet inom Näthatskampen?
• Vilka kontaktar dem och vad frågar de om?
• Vilket genomslag har de fått?
• Har hoten mot Catarina upphört? Hotas de andra?
• Vilka tips ger de dem som kontaktar dem?
• Vad tror de att hoten beror på?
• Hur vill de att unga, skolan och vuxenvärlden ska agera vid näthat?
• Vad tycker ni att flickorna har gjort särskilt bra?
• Vilken betydelse tror ni att sådana här initiativ har?
• Varför kränker vissa?
• Vilken roll har skolan i social fostran?
• Hur ska övriga samhället agera?
• Saknas kunskap?

Sammanfatta vad ni kommit fram till och ge förslag:
– till unga människor
– till föräldrar
– till skolan
– till övriga samhället

Läs mer om och av Catarina, Elin och Ellen på:
– Facebook
– bloggen

Flickorna har gjort en enkät om mobbning och delat ut till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik. Om ni klassen vill använda enkäten så hittar ni den i bloggen den nionde januari 2015, eller via denna länk.

B Fördjupning

Vad är näthat?
Polisen ger här en beskrivning av vad näthat är. Ta reda på och gör listor på vad som är lagligt, olagligt och vad man ska göra om man blir utsatt.
Varför lades 96 procent av alla anmälningar ner av polis och åklagare? Av de anmälningar som Brottsförebyggande rådet (Brå) har granskat så lades 96 procent ner av polis eller åklagare. Läs mer om näthat hos Brå här.

Nyheter24 tar upp frågan om nedlagda anmälningar och åtta andra fakta om nätkränkningar. Ta del av de andra åtta här!

C Aktivitet

Näthatet engagerar debattörer, Anna Troberg, författare och debattör och Mårten Schultz, Institutet för Juridik och Internet har skrivit var sin debattartikel i ämnet. Låt eleverna hämta åsikter ur deras debattartiklar och anteckna några som de håller med om och kanske några andra som de vänder sig emot.

D Länkar

Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat, läs här.
Näthatskampen: Facebook och bloggen.
Vad är näthat?
Nio nya fakta, Nyheterna24.
Utsatta för näthat möts av polisens okunskap, läs här.
Rättsväsendet måste lära mer om näthat, läs här.

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11 (ej uppdaterad med skrivelser om digitalisering 1/7-2018)

Årskurs 4-6

SO
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
RE
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Övning 1: Pussy Riot – punkbön fick stora konsekvenser

Klargör tillsammans vad som har hänt och diskutera sedan yttrandefrihet och Pussy Riots genomslag i medierna.
Förberedelser: tillgång till artikeln i Svenska Dagbladet: Pussy Riots döms till två års fängelse för huliganism, och Videoklipp av framförandet i katedralen.

Artikeln i SvD ligger bakom betalvägg, har du inte tillgång till den kan du använda det anpassade sökfältet längst ned på denna sida. Genom att söka på orden ”pussy riot kyrka katedral” där kommer enbart nyhetsartiklar om gruppen som resultat.

Tidsåtgång: ca 40 minuter
Genomförande:

Läraren avgör hur lektionen och eventuell prövning ska gå till, man kan låta eleverna arbeta enskilt och lämna in skriftligt, i grupper med olika presentationsformer eller som diskussionsövning i helklass.

A. Låt eleverna läsa – eller om ni föredrar att läsa högt tillsammans – artikeln i Svenska Dagbladet eller någon/några av de som kommer upp när man söker på orden ”pussy riot kyrka katedral” i sökfältet längst ned på denna sida.  En länk till en film på Youtube finns här: Videoklipp av framförandet i katedralen.

B. Besvara frågorna:

  • Vad har hänt?
  • Var hände det?
  • När hände det?
  • Vilka är Pussy Riot?
  • Hur gick det till?
  • Varför hände det?

C. Visa (om möjligt) videoklippet och diskutera sedan frågorna. Det går att diskutera frågorna även utan att ha sett videoklippet:

  • Vilka är anledningarna till att Pussy Riot har fått ett så stort genomslag i medierna?
  • Bör religiösa platser respekteras på ett annat sätt än t ex ett torg eller en aula?
  • Är det som Pussy Riot gjorde kränkande?
  • Varför fick trion ett sådant hårt straff?
  • Varför är yttrandefriheten viktig i ett demokratiskt samhälle?

TIPS: Vill du utöka övningen kan du låta eleverna på egen hand hitta mer information som kompletterar bilden av händelsen och Pussy Riot, t. ex videoklipp, bloggar och andra artiklar än den på förhand givna. Då kan du även lägga in ett moment av källkritik i övningen.

Övning 2: Diskutera de mänskliga rättigheterna

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har man rätt att säga vad man vill. Arbeta med de mänskliga rättigheterna och diskutera hur de hänger ihop och varför de är viktiga för individen och samhället. Notera att yttrandefriheten i praktiken är begränsad på olika sätt i olika länder. Till exempel kan det vara förbjudet att sprida information som kan skada rikets säkerhet eller säga nedsättande saker om vissa folkgrupper.
Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Diskutera mänskliga rättigheter.

Kopieringsunderlag: Diskussionsövning mänskliga rättigheter

Tidsåtgång: ca 30-40 min.
Genomförande:
A. Dela ut kopieringsunderlaget (instruktioner till eleverna finns även utskrivna på kopieringsunderlaget) och ge eleverna i uppgift att enskilt:

  • Välja ut de tre rättigheter som de anser är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan.
  • Rangordna rättigheterna så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etcetera.
  • Välja ut den rättighet som de anser vara minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan.

B. Låt eleverna i smågrupper om 3–4 personer:

  • Jämföra sina svar och gemensamt komma fram till vilken rättighet som de anser vara viktigast/minst viktig i gruppen.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för dem personligen (hur skulle det påverka deras liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

C. Samla ihop eleverna reflektioner i helgrupp. Vilken rättighet ansåg de vara viktigast/minst viktig och varför?
Berätta även att en central princip gällande de mänskliga rättigheterna är att de ska vara odelbara. D.v.s. att alla är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet. Rätten till kläder ska till exempel inte gå att skilja från rätten att rösta i ett val. Det ska inte finnas en tågordning – alla rättigheter ska vara lika värda eftersom de är beroende av varandra. Håller eleverna med om detta (se punkt tre under punkten B)?

Länkar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Lättläst om mänskliga rättigheter.

Instruktioner till eleverna (finns också i kopieringsunderlaget):

A. ENSKILT

  • Välj ut de tre rättigheter som du tycker är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan för dig.
  • Rangordna dem så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etc.
  • Välj ut den rättighet som du tycker är minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan för dig.

B. I SMÅGRUPP

  • Jämför era svar i gruppen och välj sedan gemensamt i gruppen ut den rättighet ni tycker viktigast/minst viktig.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för er personligen (hur skulle det påverka ert liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet (till exempel ”skriva vad man vill”) utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

Kopplingar till skolans styrdokument:

Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap, reviderad 2018

Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna […] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll i årskurs 7–9
Information och kommunikation:

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning:
• De mänskliga rättigheterna […].
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gy11, samhällskunskap, reviderad 2018

Ur ämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Centralt innehåll, samhällskunskap 1a1

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter