Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Nedan finns förslag på instuderingsfrågor till varje kapitel av Medieutforskaren, som du hittar i vår nya elevportal.

Dessa frågor är för äldre elever i grundskolan och gymnasiet. Medieutforskaren är indelad i sju olika kapitel, där varje kapitel behandlar ett specifikt tema. Innehållet kan ses i videoläget eller läsas som text. I varje kapitel tillkommer flashcards och två avslutande quizfrågor.

I sista kapitlet får eleverna testa sina kunskaper i ett quiz med tolv frågor. Quizet kan göras om så många gånger som eleven önskar. Använd Medieutforskaren och instuderingsfrågorna som en del av din undervisning eller som ett komplement till elevernas ordinarie läromedel i samhällskunskap, svenska och mediaämnen. Som stöd för att besvara frågorna finns Mediekompass stora medieordlista.

Kapitel 1

  • Vad innebär yttrandefrihet?
  • Varför är yttrandefrihet viktigt?
  • Vilka två grundlagar skyddar svenska nyhetsmedier?
  • Vad innebär censur?
  • Vad är en offentlig handling?
  • Vad är meddelarfrihet och varför är det ett viktigt för journalister?

Kapitel 2

  • Kan du ge exempel på några olika sätt att nå ut med din röst som nämns i videon eller texten?
  • Nämn tre olika typer av åsiktstexter i en tidning. Vad skiljer dem åt?
  • Varför är det bra för demokratin att samhällsfrågor diskuteras i tidningen?

Kapitel 3

  • Beskriv tre olika roller på en tidning och vad de innebär.
  • Vad gör en grävande reporter?

Kapitel 4

  • Varför har medier och journalister egna regler?
  • Vad gör Medieombudsmannen?
  • Vad ska nyhetsmedierna göra enligt det medieetiska systemet?
  • Vad ingår i den journalistiska yrkesetiken?

Kapitel 5

  • Vad innebär källtillit?
  • Hur blir man bättre på källkritik? Skriv ner tre exempel från texten.
  • Vad betyder desinformation?
  • Vad betyder fake news?

Kapitel 6

  • Vad krävs för att något ska bli en nyhet?
  • Vilka är nyhetens principer?
  • Vad ska man göra om man inte har hört talas om nyhetskällan sedan tidigare?
  • Hur fungerar nyhetsvärdering i sociala medier?

Varje år i samband med Pressfrihetens dag presenterar Reportrar utan gränser sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex. Följande lektionsövning riktar sig främst till grundskolans högre årskurser och gymnasiet, men kan med anpassningar genomföras även på mellanstadiet. I samband med dagen presenteras årets Pressfrihetspristagare, som 2023 går till  de iranska journalisterna Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi, som fängslats för sin rapportering om Mahsa Aminis död i september 2022.

Undersök pressfrihetskartan

Ni hittar årets pressfrihetsindex här från Reportrar utan gränser. Här är några förslag på vad ni kan undersöka i klassrummet.

  • Vilket land toppar listan? Och vilket ligger sist? Jämför med förra eller tidigare år. Är det sig likt?
  • Var hamnar Sverige på listan? Har Sverige gått upp eller ner? Vilka skäl anger Reportrar utan gränser till Sveriges placering? Hur kan Sverige förbättras?
  • Jämför två valda länder, förslagsvis ett grönt/gult och ett orange/rött. Vad skiljer länderna åt? Vilka olika utmaningar ställs länderna inför?
  • Har något land förbättrat sin position sedan förra året? Vilka och varför då?
  • Och likaså, har något land förändrats till det sämre? Vad beror det på?
  • Sverige, Tyskland, Brasilien och Ungern är alla länder som genomfört val under 2022. Hur har det påverkat ländernas position? Kan ni komma på några fler länder som haft val. Hur ser det ut där?
  • Hitta ett valfritt land där en eller flera journalister är fängslade. På vilka grunder är de fängslade?
  • Beskriv ett land där hat och hot är vanligt förekommande mot journalister.
  • Beskriv ett land där pressfriheten begränsas i lagar och regler.

Undersök årets pressfrihetspristagare Nilufar Hamedi och Elaheh Mohammadi

  • Vilken information kan ni få fram om pristagarna?
  • Varför tror ni att pristagarna får priset?
  • Har pristagarnas arbete lett till någon förändring i det samhälle de är verksamma i?
  • Hur placerar sig Iran i Pressfrihetsindexet?
  • Vilka inskränkningar i pressfriheten eller andra demokratiska rättigheter rapporteras det om från landet?

Använd, förutom Reportrar utan gränser, källor som Landguiden, Globalis, Human Rights Watch och andra trovärdiga källor. Granska kritiskt och motivera källmaterialet.

Medieintresset kring det s.k. Tove-fallet har varit enormt. Rättegången mot de två unga kvinnorna som har dömts för mordet på 21-åriga Tove i Vetlanda har bevakats i liverapportering och långa tidningsartiklar och diskuterats i krönikor och kommentarsfält. Använd nyheten i klassrummet för att diskutera medieetik.

1.Vad har hänt?

Inled lektionen med att i korthet beskriva nyheten för klassen, om någon skulle ha missat vad som har hänt. Omni har samlat alla sin artiklar under en tagg här.

2. Hur har medierna agerat?

Hitta exempel i olika medier. Hur har man valt att följa upp nyheten om de livstidsdömda kvinnorna? Tar man olika beslut beroende på om mediet är lokalt eller nationellt? Jämför Vetlanda-posten (ofta bakom betalvägg) med Aftonbladet, DN, SvD, SVT, TV4 eller SR. Vilka medier har publicerat namn och bild? Vilka har det inte?

3. Hur fungerar medieetiken?

Läs på om hur medieetiken fungerar. Du hittar det i kapitel 4 av Publicistguiden. Diskutera: Hur har de medier ni har undersökt tolkat publicitetsreglerna? Tycker ni att det är rimligt att vissa nyhetsmedier publicerar bild och namn på Tove eller de dömda? Vad kan det få för konsekvenser? De dömda kvinnorna ska överklaga domen till Hovrätten. Kan det förändra omständigheterna för de publiceringar som vissa medier valt att göra? Slutligen, varför bör medier vara restriktiva med att publicera namn och bild?

4. Mediernas resonemang

SVT är ett nyhetsmedia som valt att inte publicera namn och bild på de dömda kvinnorna. Vetlanda-Posten har däremot tagit ett annat beslut. Läs om hur Vetlanda-Postens ansvarige utgivare Johan Hedberg tänker kring sin publicering här, och SVT:s redaktionschef Daniel Rundqvist resonemang kan du ta del av här. Vad ligger till grund för deras beslut? Tycker ni att det är rätt beslut? Varför tror ni att de har kommit till olika slutsatser?

5. Det stora intresset

Rapporteringen har som sagt varit gedigen kring mordet. Vad tror ni är skälet till det stora intresset? Varför är intresset större den här gången än för andra mordfall? Diskutera fram olika faktorer som ni tror gör att medierna värderar den här nyheten som viktigare än andra. Tror ni att man värderar nyheten olika beroende på vilket nyhetsmedium det är? Resonera kring faktorer som intresse, geografi, kultur, tid, sensation m.m. Läs mer om nyhetsvärdering i Publicistguiden.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

I en gästkrönika i Borås Tidning (10 april 2023) frågar sig Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, hur väl nyhetsmedierna speglar verkligheten.

1. Reflektera och resonera

I den bästa av världar ska nyheterna spegla verkligheten precis som den är, ett utopiskt uppdrag som är omöjligt. Verkligheten är obegränsad medan mediernas utrymme är begränsat, skriver Strömbäck. Därför måste alltid redaktionerna göra ett urval. Vad ska vi bevaka idag? Vad ska vi välja bort? Vilka ska få komma till tals? Resultatet blir mediernas konstruktion av verkligheten.

Samtala om:

  • Vad krävs för att något ska få kallas nyhet?
  • Vilka nyheter får ta plats i er lokaltidning?
  • Går det att läsa om nyheterna i andra tidningar och nyhetsmedier?
  • Vad får man läsa mindre av?
  • Vilka röster får höras?

Läs mer Mediekompass skrivarskola Publicistguiden: Vad blir en nyhet?

2. Läs och diskutera

Börja med att läsa Strömbäcks krönika gemensamt eller enskilt, om klassen inte redan har gjort det. Diskutera frågorna tillsammans.

  1. Vad krävs för att journalistiken ska behålla sin trovärdighet trots det begränsade utrymmet?
  2. Lista gemensamt i grupper eller par vilka journalistiska principer som bör gälla för att nyhetsrapporteringen ska präglas av så hög objektivitet som möjligt.
  3. Vilka principer är viktigast? Jämför inom klassen.

Läs mer om journalisters yrkesetiska regler hos Journalistförbundet:

3. Dela era synpunkter med tidningen

Hör av er med era synpunkter på innehållet till er lokala tidning. Berätta och beskriv.

  • Vilket innehåll eller vilkas röster tycker ni saknas?
  • Vad skulle ni vilja läsa mer om?
  • Vad gör tidningen bra idag?
  • Vilka områden har enligt er god bevakning? Vilka saknas?

När journalister infiltrerar företag eller partier och i smyg gör bandupptagningar på det som sägs, är det en typisk metod för grävande journalister. Metoden används då och då inom journalistiken för att komma bakom stängda dörrar, bortom eviga telefonsvarare och innanför slutna miljöer. Många människor reagerar starkt mot mediernas envetna grävande efter sanningar och tycker ibland att man borde låta människor vara ifred när de inte vill exponera sig för medierna.

De som utsätts för granskningen, men även journalisterna, kan uppleva obehag när de närmar sig ett avslöjande där de vet att något eller några huvuden kan komma att rulla. Vad kommer det här att betyda för personen i fråga, för anhöriga och speciellt för barnen? Metoder där journalister utger sig för att vara någon annan för att ta sig in i slutna miljöer kallas att Wallraffa, efter den tyske journalisten Wallraff. Men grävande journalistik är kostsamt. En eller några journalister blir ofta upptagna en längre tid med ett uppdrag och det är kanske inte alltid som det visar sig bli det avslöjande som man tror.

Årligen delas priset Guldspaden ut på Föreningen grävande journalisters Grävseminariet. 2021 fick Anna Bengtsson och Jonas Ekelund på Borås Tidning ta emot priset i kategorin Mindre dagstidning. Deras gräv handlade om kommunala chefer i Borås som drev företag vid sidan om – så kallade bisysslor – på ett oetiskt vis. Läs en del av reportaget, som kan ligga till grund för övningen nedan, här.

Fakta som ledstjärna

Grunden för ett bra gräv är att ta emot tips från allmänheten och att kontrollera sin fakta noggrant. Enligt lagen får man ta kontakt med exempelvis en tidning för att tala om något som man tycker att tidningen borde skriva om, utan att riskera något straff för det, det som vi kallar meddelarfrihet. Den som kontaktar en tidning omfattas av meddelarskyddet.

I meddelarskyddet ingår efterforskningsförbudet, som innebär att företag och myndigheter inte får försöka ta reda på vem det var som lämnade informationen till tidningen. Där ingår också den skyldighet journalister har att inte tala om var de fått informationen ifrån, det vi kallar källskydd.

Inled lektionen med att låta Jonas Andersson, grävande reporter på NWT, berätta varför och hur han tillämpar metoder för faktakontroll i filmen nedan.

Gör i klassen

1. Leta i tidningen efter nyheter som ni bedömer har krävt lite större insatser av journalisterna eller använd det tidigare exemplet i Borås Tidning. Det kan handla om att man måste söka i många källor för att få fram uppgifter som artikeln baseras på. Det kan handla om en intervju med någon som varit svår att få tag på eller inte velat ställa upp.
Diskutera: Vilka egenskaper krävs av en journalist för att klara ett sådant uppdrag? Vilka av de egenskaperna anser du att du har och vilka skulle vara svåra för dig att klara?

Kom överens om tre goda råd till en journalist som ska genomföra en intervju och vill få den intervjuade person att berätta ganska fritt och öppet.

2. Diskutera Wallraffmetoder. Vad tycker ni om att journalister ibland utger sig för att vara något annat för att komma åt uppgifter som han/hon annars inte skulle få tag i? Är det alltid en bra metod? Kan det vara bra ibland men inte alltid? Borde det aldrig få förekomma? Motivera era svar och samla argument för och emot dolda metoder.

3. Leta i tidningen efter människor som ni tror är glada över att bli omskrivna, och efter andra som ni tror inte vill figurera i tidningen i det här sammanhanget. Diskutera: Hur stor hänsyn ska journalister ta till att någon inte vill att man skriver om dem i tidningen när de gjort något dumt? Ska vissa människor slippa bevakning och andra inte? Ska människor som gärna vill synas i tidningen i trevliga sammanhang tåla att vara med även när sammanhangen inte är så roliga?

4. Använd samma nyheter från första punkten eller hitta nya exempel i tidningen. Diskutera: Hur tror ni att journalisten har fått reda på sitt gräv? Har det krävt att någon inifrån ett företag eller offentlig verksamhet har avslöjat något? Vilka är fördelarna för individ och samhälle med det källskydd som finns i vår grundlag? Finns några nackdelar?

"Man får inte bli för enkelspårig och bestämma sig för en slutsats innan man har undersökt det man ska undersöka."

Jonas Andersson på NWT om den grävande journalistikens process.

Koppling till styrdokument

Svenska, åk 7-9, Centralt innehåll (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap, åk 7-9, Centralt innehåll (reviderad 2022-06-22)

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Svenska 1, Gymnasiet, Centralt innehåll

  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.

Samhällskunskap 1b, Gymnasiet, Centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Journalistik, reklam och information 1, Centralt innehåll

  • Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp.

I ett uppmärksammat rättsfall friades en misstänkt man som tidigare dömts till tre år fängelse för barnvåldtäkt. Hovrätten hade svårt att tolka innebörden av ordet snippa. Händelsen blev snabbt en nyhetssnackis och kampanjen #JagVetVadEnSnippaÄr startades i sociala medier.

Vad handlar snippa-fallet om?

Lyssna på Sveriges Radio P4 Göteborgs genomgång av domen här.

Att diskutera: Varför friades mannen? Varför rörde det upp känslor hos många och vilka reaktioner blev det? Vad menar åklagaren att domen kan få för konsekvenser?

Vad betyder snippa?

RFSU reder ut här och Ungdomsmottagningen beskriver snippans anatomi.

Kan ordet snippa ha olika betydelse för vuxna och barn? Och vad säger den ordbok som Hovrätten lutade sig mot i sin bedömning? Emma Sköldberg, professor i svenska språket på Göteborgs universitet förklarar.

”Snippa-domen” i nyhetsmedierna

Både bland åsiktstexter och på nyhetsplats har domen diskuterats den senaste veckan. Kolla om fallet har debatterats på ledarplats i er lokaltidning den senaste veckan eller välj ut någon av texterna nedan. Låt eleverna läsa texterna och diskutera med varandra.

Vad är skribentens tes? Vilka argument lyfter texten? Jämför. Skiljer sig argumentationen åt mellan texterna? Hur?

Vad har hänt?

En israelisk hackergrupp har manipulerat val i över 30 länder. Det avslöjar nu ett internationellt journalistnätverk.

Hackergruppen går under namnet “Team Jorge” och leds av en man som har bakgrund i Israelisk underrättelsetjänst. Att köpa tjänster från gruppen har kostat kunder hundratusentals dollar.

Team Jorge har över 30 000 fejkade profiler på sociala medier och har klienter i Afrika, Nord- och Centralamerika, Europa, och USA. De erbjuder även att hacka konton på Gmail och Telegram.

Bland annat tros de ha underblåst de protester som skedde efter valet i Kenya 2022, där anklagelser om valfusk ledde till politisk instabilitet i landet.

Hackergruppen tros ha funnits i över 20 år.

Samtidigt pågår flera överbelastningsattacker mot både svenska och utländska webbplatser. I Sverige har till exempel flygplatser, sjukhus och medieföretag påverkats. Ett cyberaktivistnätverk som kallar sig Anonymous Sudan har tagit på sig flertalet av attackerna som skett i Sverige.

Begrepp

  • Artificiell intelligens (AI)
  • Bot
  • Cyberhot
  • Desinformation
  • Hacker
  • Propaganda
  • Påverkanskampanj
  • Överbelastningsattack

Se filmen om avslöjandet

Obs! Filmen från den brittiska tidningen The Guardian är på engelska.

Instuderingsfrågor

  • Hur har hackergruppen arbetat?
  • Vad skiljer hackergruppens desinformation mot vanlig propaganda?
  • Vilka verktyg använder sig Team Jorge av?
  • Vad kostar tjänsten?

Att diskutera

  • Vad kan det finnas för syften med att sprida desinformation?
  • Vad kan det få för konsekvenser? Som exempel kan ni tänka på kriget i Ukraina, covid-19 eller valet i USA 2016.
  • Flera svenska sajter har på sistone attackerats i överbelastningsattacker av en hackergrupp som kallar sig Anonymous Sudan. Bland annat har SVT, SAS och sjukhus attackerats. Vad är en överbelastningsattack? Vad kan det finnas för avsikter? Och vad hoppas gruppen att attackerna ska leda till?

Källor

Offentlighetsprincipen går ut på att handlingar som kommer till en myndighet ska kunna läsas av vem som helst. Det kan exempelvis handla om post som skickas från en privatperson eller ett mötesprotokoll. På så sätt ska riskerna för korruption och maktmissbruk minskas. Varför är det viktigt för dig att kunna ta del av offentliga handlingar?

Om offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna – tidningar, radio och TV – ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Detta skapar ett skydd mot maktmissbruk eftersom man kan hämta ut information från myndigheter oavsett vad de själva väljer att informera om. Offentlighetsprincipen innebär att:

Vem som helst får läsa myndigheternas allmänna handlingar (handlingsoffentlighet). Den som begär ut en handling behöver inte säga sitt namn eller vad hon eller han ska använda handlingen till. Du har alltså rätt att vara ”osynlig” och ingen får fråga vem du är.

Allmänhet och massmedia har rätt att vara med vid rättegångar och vid sammanträden i till exempel riksdagen.

Det finns vissa undantag från principen om handlingsoffentlighet, men de är just undantag. Exempel på allmänna handlingar som får hållas hemliga är information om pengatransporter och uppgifter som kan användas för att sprida kärnvapen.

Läs mer om offentlighetsprincipen på Regeringens hemsida: Offentlighetsprincipen

1 Diskutera och värdera

Diskutera de sätt offentlighetsprincipen kommer till uttryck och föreställ er att det var tvärtom. Hur blir det då? Och vad skulle det kunna få för negativa konsekvenser?

A. Vem som helst får INTE läsa myndigheternas allmänna handlingar! Negativa konsekvenser…

B. Den som begär ut en handling MÅSTE uppge namn och personuppgifter och ange vad hon eller han ska använda handlingen till! Negativa konsekvenser…

C. Tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har INTE rätt att berätta vad de vet för utomstående. Negativa konsekvenser…

D. Tjänstemän har INTE möjligheter att lämna uppgifter till massmedia. Negativa konsekvenser…

E. Domstolsförhandlingar är INTE offentliga. Negativa konsekvenser…

2 Prova att få ut en offentlig handling

Diskutera i klassen vad som skulle kunna vara intressant att begära ut från någon myndighet. (Nedan finns en hjälplista!) Arbeta gärna två och två
Exempel på vad offentlighetsprincipen innebär att du kan få veta:

• Kompisens betyg i engelska

• Om den där tjejen vars nummer du fick är gift

• Vad din granne hade för inkomst förra året

• Sannolikt en hel del av de mejl statsministern skickade igår

• Någon dom från närmaste tingsrätt som intresserar er

Exempel på ställen/personer som kan vara intressanta att begära ut handlingar från:

Domstolar

Riksdagspolitiker

Kommunen

Regioner (ansvarar för vissa samhällsuppgifter, främst sjukvård)

Myndigheter (exempelvis skatteverket)

Polisen

Nyfiken på vad som sades på lärarnas senaste möte? Testa att få ut handlingar från skolan.
Gör så här:

Skriv eller mejla till det ställe från vilket du vill få ut en handling. Tala om vilka handlingar du vill ha. Kopior kan skickas till dig med vanlig post och det får ta maximalt två dagar. Du har inte rätt att få handlingar med e-post.

Eller så här:

Gå till det ställe från vilket du vill ha ut handlingar och be om att få ut den handling du vill läsa. Ta reda på öppettider först. Du kan be att få kopior som du tar med dig hem. Du har rätt att få nio papper kopierade utan kostnad.

Kom ihåg att enligt lagen behöver du inte tala om vem du är eller varför du vill ha handlingarna. Ingen har heller rätt att fråga dig.

Offentlighetsprincipen betyder att du får läsa papper hos myndigheterna. Men …

Alla handlingar är inte offentliga. En del är arbetsmaterial som bara de anställda på kommunen får läsa. Statsministerns nedklottrade minnesanteckningar från ett möte till exempel. Andra handlingar är hemliga, sekretessbelagda. Till exempel handlingar från samtal mellan en psykolog på socialtjänsten och en ung person utsatt för övergrepp inom familjen.

Frågor efter fullföljd uppgift:

A. Fick du ut den handling du begärt?

B. Varför valde du att få ut detta? För att…

C. Är det positivt eller negativt för dig att du kan få tag i den information som du just nu har i din hand? Motivera ditt svar.

D. Är det positivt eller negativt för samhället att du kan få tag i den information du just nu har i din hand? Motivera ditt svar.

3 Leta i tidningen

Leta i en tidning efter nyheter som sannolikt inte skulle ha kommit till medias kännedom om offentlighetsprincipen inte hade funnits i Sverige.

Dela in eleverna i grupper och be dem undersöka olika slags tidningar som lokaltidning, kvällstidning och rikstäckande tidning eller så arbetar ni alla med samma tidning.

A. Stryk över nyheterna med fet penna och diskutera:

B. Vad är det för nyheter som försvinner? Vad blir kvar?

C. Spelar det någon roll att dessa nyheter försvinner? Motivera ditt svar. Diskutera era resultat!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är […] rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. Eleverna ska utveckla förståelse för […] hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor.

Eleverna ska utveckla förtrogenhet med demokratiska processer och arbetssätt [och] tillägna sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

 

Gymnasiet
Samhällskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt och demokrati. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur samhället påverkas av digitalisering.

Undervisningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

ChatGPT från företaget OpenAI har sedan sin lansering i december 2022 fört upp AI:ns möjligheter, risker och konsekvenser på agendan. I skolans värld pratas om hur man ska handskas med AI-genererade uppsatser och inom journalistiken vilken potential AI kan ha för nyhetsförmedling framöver, men också farorna med fake news och desinformation som kan komma med den nya tekniken. I den här uppgiften får eleverna undersöka hur de tror att framtiden för en AI-driven journalistik kan komma att se ut.

Diskutera

Diskutera i grupper och skriv ner några förslag.

  • Hur tror ni att AI används inom nyhetsjournalistiken idag? Och vad kan den göra i framtiden? Till exempel hur den kan vara till stöd för journalisten, eller hjälpa läsaren?
  • Finns några risker med att låta AI ta över hela eller delar av det journalistiska arbetet? Vilka? Hur kan nyhetsmedierna komma runt dessa problem?
  • Kan journalistiken behålla sin trovärdighet när AI blir vanligare? Hur?

Använd Chat-GPT i klassrummet

Utforska ChatGPT i klassrummet, Du hittar den här. Verktyget är än så länge gratis att testa via OpenAI:s lekplats, men tänk på att användarvillkoren kräver att man är 18 år. Förslagsvis tar du som lärare fram kopieringsunderlag från ChatGPT innan lektionen som elevgruppen sedan kan arbeta med.

Nedan finns några förslag på sådant ni kan undersöka. Övningen kan göras enskilt eller i par, det är upp till varje lärare.

  • Klistra in en längre text, till exempel från en tidning, och be om en sammanfattning av texten. Jämför med originaltexten och se om informationen stämmer.
  • Klistra in brödtext från en nyhetsartikel och be om fem förslag till rubrik och ingress. Diskutera i grupper vilket förslag ni anser är bäst. Motivera svaret.
  • Fråga efter en sammanfattning av en historisk händelse. Jämför med en trovärdig källa. Vad stämmer? Vad stämmer inte? Vilka perspektiv lyfts fram? Vilka osynliggörs?
  • Klistra in en text på engelska och be om en översättning till svenska eller vice versa. Jämför språket.
  • Be chattbotten om förslag till intervjufrågor till ett reportage eller en artikel som ni ska genomföra. Elevgruppen kan få i uppgift att välja ut frågor och komplettera med egna.

Lästips

Koppling till styrdokument

Den här uppgiften kan genomföras som en del av undervisningen i en rad olika ämnen, till exempel svenska eller engelska, eller samhällskunskap och medieämnen på gymnasienivå. I övningen får eleven bekanta sig med en aktuell samhällsfråga, diskutera och analysera konsekvenserna av den, på engelska eller svenska. De får pröva tillförlitligheten av ny teknik och utforska den med ett källkritiskt förhållningssätt. Eleverna kan även pröva teknikens historiebruk inom ramen för historieundervisningen.

En docka föreställandes Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har hissats uppochned utanför Stockholms stadshus.  Aktivistgruppen Rojavakommittéerna har tagit på sig aktionen. Händelserna har fördömts av svenska regeringsrepresentanter och fått Turkiet att ilskna till. Bland annat ställdes ett planerat besök av talmannen Andreas Norlén in med kort varsel. Detta samtidigt som Sverige är mitt i en förhandling med Turkiet om inträde i militäralliansen NATO.

I efterdyningarna av aktionen har yttrandefrihetens gränser diskuterats i medierna. Vad är och bör vara tillåtet att säga inom ramarna för vår demokrati?

Diskutera

Var går gränsen för yttrandefriheten? Vad är olagligt att uttrycka sig om? Var dockan innanför dessa gränser?

Tidningen Flamman har utlyst en satirtävling om Erdoğan där tecknare kan vinna prispengar. Ska man få skämta om vad man vill?

Kan ni komma på andra aktioner eller yttranden som blivit omdebatterade men som likväl är tillåtna?

Vad kan det få för konsekvenser om yttrandefriheten begränsas? Och motsatt – om vi hade fått yttra precis vad vi ville?

Vad säger lagen?

Enligt FN:s konvention för mänskliga rättigheter artikel 19 har var och en rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Hur skyddas våra medborgerliga friheter i svensk lag?

Hur vidsträckt är vår yttrandefrihet? Vad står i regeringsformen?

Vilka begränsningar finns i yttrandefriheten? Finns det yttranden som är olagliga? Kan ni ge exempel?

Vad säger nyhetsmedierna?

Ta reda på hur frågan har diskuterats i medierna. Vilka perspektiv lyfts fram? Gör en kartläggning och leta både på nyhetsplats och bland opinionstexter.

Flera artikelförslag finns nedan.

Lektionsunderlag