– Den där dagen är bara kommersiell smörja, en dag då affärerna vill sälja lite extra, precis som Mors dag och Fars dag, menar vissa.
– Trevligt med en dag när man kan visa att man tycker om någon, säger andra.
Precis så kan det låta när någon uttalar sig om ”Alla hjärtans dag”. Skaffa dig en egen uppfattning om dagen.
Tidsåtgång: 1. En till två lektioner. 2. Eventuell läxa att följa tidningen (-arna) under några dagar och sedan en halv till hel lektions diskussion. 3. En till två lektioner, eller hemuppgift, att skriva en krönika.
1 Lärarens förberedelser
Läraren bör ge eleverna en historisk bakgrund till Alla hjärtans dag, en övergripande förklaring finns hos Nordiska museet som du finner här. Leta gärna efter fler källor. Du kan använda funktionen ”Nyheter” när du söker på Google för att se vad svenska tidningar skriver om dagen.
Vill du krydda din bakgrundshistoria? Läs om hur Valentinmassakern den 14 februari 1929 blev början på slutet för Al Capones gangstervälde i Norrköpings Tidningar här.
2 Elevernas uppgift – granska
Undersök din lokaltidning, och andra tidningar du kommer över, under dagarna innan den 14:e och på själva Valentindagen. Hur påverkar dagen annonserna i tidningen? Vilka annonser nämner ”Alla hjärtans dag”? Är dagen bara ett kommersiellt jippo utan någon som helst annan betydelse, eller fyller dagen en speciell funktion?
Läraren avgör hur resultaten ska redovisas, exempelvis som skriftliga inlämningar, muntliga presentationer eller diskussion och debatt.
3 Elevernas uppgift – åsikt och argumentation
Hur ser eleverna på Alla hjärtans dag och liknande dagar? Skriv din egen åsikt kring dagar som exempelvis Alla hjärtans dag, Fars dag och Mors dag. Är de bra eller dåliga? Är de kanske bådadera? Låt eleverna bilda sin uppfattning bland annat genom att läsa tidningsartiklar och annonser. Använd den anpassade fliken ”Nyheter” när du söker på Google, där enbart nyheter kommer upp som resultat.
Eleverna kan bilda olika grupper beroende på hur de ser på fenomenet och debattera med varandra. Eller låt det bli en argumenterande krönika eller insändare. Kanske vill ni också skicka någon av texterna till er lokaltidning?
I Mediekompass Skrivarskola hittar du Publicistguiden (Länk här!) med tips på hur man skriver åsiktstexter och andra journalistiska arbeten.
Kopplingar till skolämnens syfte i skolans styrdokument
Grundskolan
Historia
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden […] Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Gymnasiet
Historia
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda digitala verktyg för att söka information från olika medier.
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter […]
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.
Syfte: att ge eleverna möjlighet att reflektera kring vikten av källkritik i samband med nyhetspublicering.
Lektionstipset kan anpassas av läraren så det passar för: år 4-6, 7-9 samt gymnasiet, svenska, so/samhällskunskap.
Genomförande:
Basuppgift: Fejkad nyhet sprids – hur kunde det ske?
Förberedelser: Kopiera upp artiklar, ladda hem/skriv ut faktablad om media och journalistik.
Tidsåtgång: ca 60 min.
Ta fram faktabladet ”Vad blir en nyhet” och visa eller dela med eleverna. Gör med utgångspunkt i artiklarna nedan en skiss över förloppet från det att eleverna i Filipstad lägger ut annonsen till det att nyheten spritts i media. Hur gick det till?
Skissen kan göras lärarlett eller självständigt av eleverna i smågrupper beroende på ålder och mognadsgrad.
Värmlands Folkblad:
Runsten till salu på blocket
Falsk runsten ett tvättäkta skämt
Diskutera:
- Med utgångspunkt i faktabladet om vad som blir en nyhet, varför hittade historien om runstenen fram till tidningssidorna?
- Vad ville eleverna testa?
- Varför ville de testa det?
- Är det etiskt försvarbart att tipsa medier om en nyhet som är falsk på det sätt som eleverna gjorde?
- Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna nappade på tipset om nyheten?
- Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna publicerade nyheten utan att först kontrollera om den var sann eller inte?
Extrauppgift 1: Tolka texten
Förberedelser: Kopiera upp artiklar
Tidsåtgång: ca 40 min.
Från det att annonsen lades ut på Blocket till dess att TT distribuerade den falska nyheten hände en del med texten. Ge eleverna i uppgift att jämföra de två texterna, först det som skrevs i annonsen på Blocket och sedan vad som rapporterades i tidningen. Försök att klura ut vad som lagts till och tolkats in i TT-nyheten jämfört med annonstexten.
Annonsen på Blocket finns inte kvar men löd:
”Runstensbit i Filipstad. En bit av runsten säljes. Har tappat intresse för den och har dåligt med plass. Den har funnits länge i våran släckt och jag har ärvt den av min morfar. Jag har tvättat den med högtryck men kan inte läsa vad som står. Högstbjudande eller så gräver jag ner den i pärlanne [dialektalt: potatislandet].”
Till lärare: annonsen säger inget om säljarens kön eller uttryckligen bostadsort, men VF förutsätter att det är en man boendes i Filipstad. Vidare sägs inte uttryckligen i annonsen att det skulle röra sig om en fornlämning.
Extrauppgift 2: Hur källkontrollerade tidningen ”nyheten”?
Diskutera hur VF hanterade den inkomna nyheten innan publicering.
- Hur valde VF att kontrollera riktigheten?
- Kunde de ha gjort något mer?
- Hur agerade tidningen när de fick veta bakgrunden?
Till läraren: VF kontaktade en expert och artikeln ifrågasätter om det verkligen rör sig om en fornlämning. Men borde tidningen även ha kontaktat annonsören? Diskutera med eleverna hur man måste väga noggrann källkontroll mot tidsbristen att få ut nyheten, kanske sökte tidningen annonsören utan framgång. Borde de i så fall ha väntat? Kan nyhetens vardagliga och oskyldiga karaktär gjort att man tillät publicering utan noggrannare kontroll?
Även SVT rapporterade om den falska nyheten och skriver att:
”Innan elevernas runsten publicerades i medierna trodde eleverna att journalisternas källgranskning var bättre. Och förtroendet för medier har över lag ändrats något:
– Man får ju ta allt man läser med en nypa salt, säger Marcus Andersson, elev vid Spångbergsgymnasiet.”
Diskutera med eleverna:
- Litar de i allmänhet på vad som skrivs i tidningarna?
- Varför/varför inte?
- Efter nyheten om runstenen säger en elev att man får ta det man läser med en nypa salt. Är det en rimlig slutsats?
- De etablerade nyhetsmedierna ljuger inte med flit, men ändå kan det bli fel ibland. Varför blev fel den här gången?
Koppling till läro- och kursplaner
I läroplanen för både grund- och gymnasieskola står det att det är skolans uppdrag att:
”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
I ämnet samhällskunskap ingår kunna värdera och förhålla sig kritisk till olika typer av källor.
Syfte: att diskutera normer och hur de förstärks i medier
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Förberedelse: tavla/blädderblock, flera exemplar av en dagstidning, gärna lokaltidningen, kopior av kopieringsunderlaget. Här kan du ladda ner kopieringsunderlaget:
50 % av Sveriges befolkning är män och 50 % är kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det cirka 70 % män och 30 % kvinnor som intervjuas och syns på bild (källa: Kvinna till kvinna, Granskning av media). Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden, inrikes- och utrikespolitik, ekonomi och sport, domineras av män.
1. Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppgift att leta i tidningen och hitta olika män och kvinnor, se kopieringsunderlaget.
2. Gå igenom och skriv upp statistiken från varje grupp på tavlan.
Diskussionsfrågor:
- Vilka hittade de först? Hur kommer det sig?
- Vad var svårt att hitta?
- Vilka hittade de inte alls? Är orsaken till att vissa är så svåra att hitta att de knappt existerar, att de inte riktigt “får synas” eller att man inte lägger märke till vissa personer och företeelser trots att de finns där?
- Fick personerna uttala sig i artiklar eller var de bara med på bild?
3. Hur har man tolkat bilderna? På bilder syns oftast bara en liten del av varje persons identitet. Vad har eleverna lagt in i sin tolkning om det inte är tydligt på bilden vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön? Fråga eleverna om hur de har tolkat personerna på bilderna:
Diskussionsfrågor:
- Hur har de bestämt vem som är heterosexuell?
- Vad som är “tjejigt” och “killigt”, kvinnligt och manligt?
- Vem som är en svensk person?
- Vem som är en person med utländsk bakgrund?
Och så vidare. Fråga gärna om alla de egenskaper som efterfrågas i listan på personer.
4. Hur skildras olika grupper? Låt elevgrupperna (samma grupper) jämföra bilderna ur varje enskild kategori. Börja t.ex. med att titta på alla bilder med “en svensk tjej som ser tjejig ut” och jämföra dessa. Därefter går gruppen vidare och diskuterar bilderna i nästa kategori, i valfri ordning.
Personer ur olika grupper skildras på olika sätt. Normer behöver inte nödvändigtvis handla om vad som är det vanligast förekommande. Det kan till exempel handla om hur olika personer beskrivs och framställs med rubrik och bildtext, hur bilderna är komponerade och i vilka sammanhang de får vara med.
Diskussionsfrågor:
- Vad har bilderna i den här kategorin gemensamt? Tittar personerna in i kameran? Ur vilka vinklar är bilderna tagna? Är det mörka eller ljusa färger?
- Får man en positiv eller negativ känsla av bilderna? Ger bilden ett intryck av till exempel styrka och förtroende, eller av svaghet och kyla?
Låt eleverna själva försöka sätta ord på vilka intryck bilderna ger. Låt därefter grupperna jämföra det sammantagna intrycket av bilder ur olika kategorier:
- Varför framställs personer ur vissa grupper på ett mer fördelaktigt sätt? Vilka tjänar på det?
- Vad får det för konsekvenser att personer skildras på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör eller anses tillhöra? Hur påverkar det samhället och våra tankar om olika personer och grupper?
Koppling till kursplanen i samhällskunskap
Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 4–6, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:
- Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 7–9, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:
- Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet […]
- Samhällsresurser och fördelning
- Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Centrala innehållet samhällskunskap 1a1, gymnasieskolan, Gy11 uppdaterad 2018-07-01:
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
Om bildkonventioner i tidningen
Ett traditionellt mönster i pressbilder, konst- bilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Det är också vanligare att män gör något när de fotograferas – hugger ved, lagar bilar eller sitter i möten – medan kvinnor bara poserar för kameran. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovan- ifrån, så kallat grod- respektive fågel- perspektiv. Detta får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.
Mer om medier, genus och normer
Vill du arbeta mer med medier och genus så har Mediekompass en lärarhandledning på tema Genus: Medier och genus
Läs mer om unga människors medievanor i Statens medieråds rapport Ungar & Medier 2017.
Övningen är baserad på övningen “Poängjakten” i metodmaterialet “Bryt!” utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom.
Begreppsdefinitioner
jämlikhet, alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati.
jämställdhet, förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män (jämför jämlikhet). Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Kvantitativ jämställdhet avser rättviseaspekten, dvs. det är orättvist att vissa människor utan särskilda skäl ska ha exempelvis lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Kvalitativ jämställdhet åsyftar ett förhållande där bl.a. villkor och maktförhållanden är könsneutrala och således inte präglade av tillskrivna könsbestämda kvalifikationer och kompetenser.
Formell jämställdhet innebär att det inte längre finns några formella eller rättsliga hinder för jämställdhet.
Reell jämställdhet har emellertid inte uppnåtts förrän kvinnor och män har lika villkor i realiteten. Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen och dess kamp för kvinnlig rösträtt. Sveriges första jämställdhetslag antogs 1979.
genus [je: ́-], engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas.
Källa: Nationalencyklopedin, NE, www.ne.se
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Enligt medieforskaren Hvitfeldt så finns en värderingsskala för vilka egenskaper som gör att nyheter har större chans att bli huvudartikel på förstasidan.
De viktigaste kriterierna är följande:
1. nyheten behandlar politik, ekonomi, brott och olyckor
2. har inträffat nära läsarna geografiskt eller kulturellt
3. är överraskande eller sensationell
4. handlar om elitpersoner.
Undersök tidningens förstasida under en till två veckor.
Vilka av dessa kriterier uppfyller de nyheter som toppar förstasidan?
Finns det nyheter som uppfyller flera kriterier?
Finns det nyheter som inte stämmer in på kriterierna? Vad kan då ha gjort att de blivit huvudnyheter?
Diskutera det första kriteriet. Saknas några områden? Kan dessa kriterier göra att vissa läsare inte känner sig berörda av dagstidningar?
Syfte:
• ökade kunskaper om hur man skriver reportage och beskrivande texter
• ökade kunskaper om Burma
Förberedelser: Tillgång till reportaget om Burma i Dagens Nyheter som hör till övningen (antingen kopierat på papper eller digitalt via länk). Har du inte tillgång till artikeln går det lika bra med ett annat reportage av liknande karaktär.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Här finns också en text om hur man skriver reportage: Länk!
Övning 1 innehåller moment där eleverna ska jämföra reportaget om Burma med en nyhetsartikel. Nyhetsartikeln kan du själv välja ut inför lektionsmomentet eller låta eleverna välja på egen hand ur en papperstidning eller från webben.
Tidsåtgång: Ca 60 min. per övning.
Uppgift 1: Granska och jämför
Medan nyhetsartikeln i första hand går rakt på sak och förmedlar nyhetens kärna, ger reportaget läsarna en upplevelse av att vara på plats. Skribenten beskriver miljöer, personer och händelser.
Detaljerna är viktiga och läsaren ska kunna känna dofter, vara inne i den miljö som skildras och se personer framför sig. Dessa beskrivningar öppnar för annorlunda och spännande inledningar och kräver stor inlevelseförmåga, öppenhet och fantasi hos den som skriver. Reportaget kan mycket väl ha sin upprinnelse i aktuella nyheter men det kan också ta upp andra angelägna eller udda ämnen. Reportagen är lättast att hitta i dagstidningarnas helgläsning.
Om du i arbetet med övningen vill byta ut reportaget om Burma mot ett annat reportage så går det naturligtvis bra.
Genomförande:
1. Låt eleverna först få läsa igenom reportaget om Burma. Det går även bra att läsa texten högt i storgrupp och låta eleverna följa med i en egen kopia. Be dem att ringa in eventuella svåra ord eller begrepp som de stöter på i texten.
2. Gå igenom eventuella inringade ord och begrepp så att du är säker på att alla elever förstår texten.
3. Låt eleverna nu granska reportaget om Burma och direkt i texten markera det som är typiskt för ett reportage. Använd texten om hur man skriver reportage som stöd.
Studera:
- Ingressen med uppgift att introducera ämnet. Anslås någon stämning?
- Miljö- och personbeskrivningar med hjälp av de fem sinnena.
- Närvarokänsla genom presens och citat/pratminus.
- Variationen av styckelängd, meningar, ord och ordval.
- Storyn som scener i en film. Var börjar en scen och var tar nästa vid?
4. Jämför texten i en nyhetsartikel med reportagetexten om Burma. Eleverna kan exempelvis arbeta parvis med att jämföra ett reportage med en nyhetsartikel. Med utgångspunkt från de ovanstående fem punkterna; hur skiljer sig texterna åt?
5. Lyft elevernas slutsatser till tavlan.
6. Diskutera:
- Vad tycker eleverna mest om att läsa?
- Varför är det viktigt att tidningen innehåller olika typer av texter?
Övning 2: Träna olika delar av ett reportage
Låt eleverna göra en kompisintervju kring ett aktuellt tema, till exempel ”Att vara ung”, ”Att ha tråkigt” eller ”Ilska”. De gör var sin ”femminutersintervju” gärna på lite olika platser i skolan och använder resultatet i följande två deluppgifter:
Ingressövning:
Eleverna beskriver miljön och/eller personen med så många sinnen som möjligt och ”landar” i den person det ska handla om. Beskrivningen ska inte avslöja för mycket men väcka nyfikenhet för ämnet och personen som det ska handla om. Ingressen kan vara allt från ett par meningar till något längre.
Pratminusövning:
Eleverna väljer ett avsnitt av intervjun och återberättar det varvat med minst ett pratminus. De ska stäva efter att ge närvarokänsla. Det kan ske genom korta personbeskrivningar och detaljer från miljön.
Tips på fördjupat arbete med lokaltidningen
Hitta reportageidéer och skriv
Lokaltidningar bjuder på massor av reportageidéer. Samla ihop senaste veckans tidningar och låt eleverna ge förslag på nyheter som passar att skriva reportage om. Det ska finnas en plats att besöka och minst en person att intervjua. En nyhet om ett nyinvigt gym, en annons om ett nöjesevenemang eller en person som uppmärksammats för något speciellt, osv.
Lista reportageidéerna och låt varje elev välja en idé att skriva om. Var och en jobbar med sitt eget reportage, bokar tid, förbereder intervjufrågor, tar bilder och skriver. Se till att eleverna får coachning av sina texter vid ett eller flera tillfällen. Lägg också in gemensamma genomgångar om att skriva ingress, att skriva pratminus och att skapa närvaro i texten. Använd gärna goda exempel ur elevernas pågående reportage.
Koppling till skolans styrdokument:
Lgr 11, centralt innehåll för ämnet svenska, åk 7-9, reviderad 2018:
Läsa och skriva
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och
sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud
samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för
språkbehandling i digitala medier.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier
samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Lgr11, reviderad 2018, ur ämnets syfte för kurser i svenska:
- Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
- Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.
Övning 1: Pussy Riot – punkbön fick stora konsekvenser
Klargör tillsammans vad som har hänt och diskutera sedan yttrandefrihet och Pussy Riots genomslag i medierna.
Förberedelser: tillgång till artikeln i Svenska Dagbladet: Pussy Riots döms till två års fängelse för huliganism, och Videoklipp av framförandet i katedralen.
Artikeln i SvD ligger bakom betalvägg, har du inte tillgång till den kan du använda det anpassade sökfältet längst ned på denna sida. Genom att söka på orden ”pussy riot kyrka katedral” där kommer enbart nyhetsartiklar om gruppen som resultat.
Tidsåtgång: ca 40 minuter
Genomförande:
Läraren avgör hur lektionen och eventuell prövning ska gå till, man kan låta eleverna arbeta enskilt och lämna in skriftligt, i grupper med olika presentationsformer eller som diskussionsövning i helklass.
A. Låt eleverna läsa – eller om ni föredrar att läsa högt tillsammans – artikeln i Svenska Dagbladet eller någon/några av de som kommer upp när man söker på orden ”pussy riot kyrka katedral” i sökfältet längst ned på denna sida. En länk till en film på Youtube finns här: Videoklipp av framförandet i katedralen.
B. Besvara frågorna:
- Vad har hänt?
- Var hände det?
- När hände det?
- Vilka är Pussy Riot?
- Hur gick det till?
- Varför hände det?
C. Visa (om möjligt) videoklippet och diskutera sedan frågorna. Det går att diskutera frågorna även utan att ha sett videoklippet:
- Vilka är anledningarna till att Pussy Riot har fått ett så stort genomslag i medierna?
- Bör religiösa platser respekteras på ett annat sätt än t ex ett torg eller en aula?
- Är det som Pussy Riot gjorde kränkande?
- Varför fick trion ett sådant hårt straff?
- Varför är yttrandefriheten viktig i ett demokratiskt samhälle?
TIPS: Vill du utöka övningen kan du låta eleverna på egen hand hitta mer information som kompletterar bilden av händelsen och Pussy Riot, t. ex videoklipp, bloggar och andra artiklar än den på förhand givna. Då kan du även lägga in ett moment av källkritik i övningen.
Övning 2: Diskutera de mänskliga rättigheterna
Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har man rätt att säga vad man vill. Arbeta med de mänskliga rättigheterna och diskutera hur de hänger ihop och varför de är viktiga för individen och samhället. Notera att yttrandefriheten i praktiken är begränsad på olika sätt i olika länder. Till exempel kan det vara förbjudet att sprida information som kan skada rikets säkerhet eller säga nedsättande saker om vissa folkgrupper.
Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Diskutera mänskliga rättigheter.
Kopieringsunderlag: Diskussionsövning mänskliga rättigheter
Tidsåtgång: ca 30-40 min.
Genomförande:
A. Dela ut kopieringsunderlaget (instruktioner till eleverna finns även utskrivna på kopieringsunderlaget) och ge eleverna i uppgift att enskilt:
- Välja ut de tre rättigheter som de anser är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan.
- Rangordna rättigheterna så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etcetera.
- Välja ut den rättighet som de anser vara minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan.
B. Låt eleverna i smågrupper om 3–4 personer:
- Jämföra sina svar och gemensamt komma fram till vilken rättighet som de anser vara viktigast/minst viktig i gruppen.
- Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för dem personligen (hur skulle det påverka deras liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
- Diskutera om det går att ta bort en rättighet utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?
C. Samla ihop eleverna reflektioner i helgrupp. Vilken rättighet ansåg de vara viktigast/minst viktig och varför?
Berätta även att en central princip gällande de mänskliga rättigheterna är att de ska vara odelbara. D.v.s. att alla är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet. Rätten till kläder ska till exempel inte gå att skilja från rätten att rösta i ett val. Det ska inte finnas en tågordning – alla rättigheter ska vara lika värda eftersom de är beroende av varandra. Håller eleverna med om detta (se punkt tre under punkten B)?
Länkar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Lättläst om mänskliga rättigheter.
Instruktioner till eleverna (finns också i kopieringsunderlaget):
A. ENSKILT
- Välj ut de tre rättigheter som du tycker är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan för dig.
- Rangordna dem så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etc.
- Välj ut den rättighet som du tycker är minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan för dig.
B. I SMÅGRUPP
- Jämför era svar i gruppen och välj sedan gemensamt i gruppen ut den rättighet ni tycker viktigast/minst viktig.
- Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för er personligen (hur skulle det påverka ert liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
- Diskutera om det går att ta bort en rättighet (till exempel ”skriva vad man vill”) utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?
Kopplingar till skolans styrdokument:
Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap, reviderad 2018
Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna […] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll i årskurs 7–9
Information och kommunikation:
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Rättigheter och rättsskipning:
• De mänskliga rättigheterna […].
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Gy11, samhällskunskap, reviderad 2018
Ur ämnets syfte:
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Centralt innehåll, samhällskunskap 1a1
• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter
I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva skriva ett personporträtt.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt.
Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande
- Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
- Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
- Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
- Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
- Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
- Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?
Att diskutera
- Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
- Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
- Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?
Träna att skriva egna personporträtt.
- Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun.(rummet, ljud, kläder osv)
- Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
- Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
- Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
- Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.
Skriv din artikel.
Sätt upp artiklar och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras.
Koppling till styrdokument
Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Språkbruk
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.
Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
- Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Språkbruk
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Syfte: Att lära sig att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet
Övning 1: Granska en text källkritiskt
Tidsåtgång: ca 30 min
Förberedelse: Kopiera upp och dela ut texten som ska granskas. Texten finns i kopieringsunderlaget här: Kopieringsunderlag: Vad i medierna kan man lita på?
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar
Genomförande:
Berätta först att ni ska göra en övning där ni tränar förmågan att vara kritisk till det ni läser eller hör i medier. Fråga eleverna om de tror på allt de läser i tidningarna eller andra medier. Kanske litar de mer på vad de läser i tidningen än på sociala medier? Kanske kan någon ge exempel på något som de läst eller hört som inte var sant? Hur hamnade i så fall nyheten där? Hur fick de reda på att det inte var sant? Varför är det viktigt att vara källkritisk?
När ni diskuterat en stund ber du dem att läsa nedanstående text från kopieringsunderlaget med källkritiska ögon.
”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning.
Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger säkra källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”
Fråga om det ringer några varningsklockor. Finns det något i texten som låter oklart? Några källor som låter diffusa? Ge ett exempel för att få dem att tänka källkritiskt. ”Enligt en ny undersökning låter oklart. Vem ligger bakom undersökningen? Vad är syftet med den? Hur gick den till?
Låt dem sedan parvis försöka hitta fler ställen i texten där det låter oklart eller där man inte vet vem som står bakom påståendet. Hur många ställen hittar de?
Gör sedan fyra hörn och be dem att ställa sig i det hörn som passar bäst.
Hörn ett: Jag hittar inga fler ställen där jag är källkritisk
Hörn två: Jag hittar ett till ställe där jag är källkritisk
Hörn tre: Jag hittar två till ställen där jag är källkritisk
Hörn fyra: Jag hittar tre eller fler ställen där jag är källkritisk
Låt dem prata med dem som står i samma hörn. Hittade de samma saker? Här är facit (men kanske hittar ni fler ställen):
- ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
- ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
- ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
- ”Uppger säkra källor” – varför får vi inte veta källorna?
- ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?
Försök gemensamt formulera källkritiska frågor till tandkrämstexten. Börja med att försöka hitta på en fråga som börjar med ordet ”vem” till exempel: ”Vem är det som har genomfört undersökningen?”
Fortsätt med ordet ”vad”, till exempel: ”Vad är anledningen till att experter tror att tandkrämen kan leda till tandköttscancer?” Låt sedan eleverna parvis försöka göra frågor som börjar med var, varför, när och hur.
Ta gärna hjälp av följande källkritiska frågor:
Vem?
Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet och som du kan lita på? Kan du ta kontakt med den som står bakom det som står i texten?
Vem är tänkt att läsa och ta till sig informationen?
Varför?
Varför tror du att man vill sprida denna information? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske att tjäna pengar?
Vad?
Vad hittar du för information? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?
När?
Går det att säga hur gammal informationen är? Kanske något har blivit förlegat?
Hur?
Hur hittade du informationen? Hur ser formen ut? Titta till exempel på språk och stavning. Många felstavade ord kan vara ett tecken på att även annat är slarvigt och inte genomtänkt i innehållet.
Uppgift 2: Källkritik på internet
Tidsåtgång: ca 60 min
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar
Förberedelse: Tillgång till internet, helst en dator per grupp samt kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag: Källkritik på internet som hör till övningen.
Genomförande:
Repetera först de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.
Berätta att de ska få göra en källkritisk övning på internet där de googlar på ett ord. Fråga gärna hur många i klassen som brukar använda sig av Google när de söker information.
Googla sedan på något som de är intresserade av. Rösta gärna fram ett gemensamt ämne. Försök hitta ett ämne som både är aktuellt och som väcker debatt. Gärna något som är lite kontroversiellt. Här nedan ges exempel på sökresultat angående den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson. Hon har blivit fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg. Bland de resultat man får om man söker på detta finns följande:
1. Dagens Media
2. Influencers of Sweden
3. Konsumentverket
4. Aftonbladet
5. TV4 Nyheterna
Dela in eleverna i smågrupper så att varje grupp tar hand om varsin sajt. Gå in på sajterna och titta på dem. Låt dem sedan diskutera med hjälp av de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.
Börja med vem-frågan. Vem ligger bakom den här sajten? Är det en privatperson eller en myndighet? Finns det kontaktuppgifter?
Fortsätt med varför-frågan. Varför har hemsidan skapats? Vill de sälja något eller skapa debatt? Fortsätt så med alla frågorna tills de är klara.
Övningen är ganska svår, så för att bryta ner den kan du när de har diskuterat klart placera dem i ring. Sedan gör ni följande övning där du som lärare läser upp de olika påståendena nedan:
Om svaret är på frågan är ”ja” räcker ni upp båda armarna
Om svaret på frågan är ”nej” lägger ni armarna i kors
Om svaret på frågan är ”vet ej” lägger ni en hand över pannan
- Hade ni hört talas om sajten tidigare?
- Är det ett företag som ligger bakom den?
- Är det en privatperson som ligger bakom den?
- Vet man vem som äger och bekostar sajten?
- Finns det kontaktuppgifter?
- Vet ni vem målgruppen är, alltså vem sidan är avsedd för?
- Är avsikten att skapa debatt?
- Är avsikten att sprida information?
- Är avsikten att sälja något?
- Är det fakta som presenteras?
- Är det personliga åsikter som presenteras?
- Fungerade länkarna på sajten?
- Är sajten aktuell? Vet ni när den skrevs eller uppdaterades?
- Ser den seriös ut? (T ex om språket är korrekt och bilderna passande)
- Finns det länkar som ni känner igen?
- Är den trovärdig? Litar ni på det som sägs där?
Tanken är att eleverna ska bli medvetna om hur väldigt olika sajter kan se ut och att personerna eller organisationerna bakom dem kan ha helt olika syfte. Genom att jämföra dem med källkritiska ögon kan de lättare skaffa sig den information de behöver.
Låt sedan eleverna parvis formulera egna källkritiska frågor och fortsätta leda värderingsövningen. T ex kan en elev säga ”Byt plats om er sajt innehöll starka åsikter” eller ”Byt plats om det var enkelt att hitta kontaktuppgifter”. På så vis lär de sig av varandra att bli ifrågasättande, så att de tar till sig trovärdig information.
Läs mer
Mediekompass: Kolla källan – gratis lärarmaterial i 3 delar
Kolla_källan_del_2_Informationen
Kolla_källan_del_3_Vem_äger_vad
Skolverkets material om källkritik
Skolverket Kolla källan
Youtube-klipp om källkritik
Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 4—6, reviderat 2018-07-01)
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 7—9, reviderat 2018-07-01)
Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Det är inte bara tidningens journalister som bidrar till innehållet i tidningen:
- Journalister skriver faktatexter (notiser, artiklar och reportage) och åsiktstexter (ledare, krönikor, kåserier och recensioner).
- Läsare skriver insändare och debattartiklar.
- Experter, opinionsbildare och politiker skriver debattartiklar.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Dessa olika textslag hittar du i tidningen:
Notis
Notisen är den mest komprimerade tidningstexten – kort men informativ.
Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna:
- Vad? Vad är det som har hänt?
- Var? Var hände det någonstans?
- När? När hände det?
- Vem? Vem eller vilka var inblandade?
- Hur? Hur gick det till?
- Varför? Varför hände det?
Nyhetsartikel
Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt.
Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress.
Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna:
- Vad? Vad är det som har hänt?
- Var? Var hände det någonstans?
- När? När hände det?
- Vem? Vem eller vilka var inblandade?
- Hur? Hur gick det till?
- Varför? Varför hände det?
Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord måste skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan – den kan komma sedan.
Reportage
I reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.
Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj.
Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial.
Ledare, debatt och insändare
På ledarsidan samt debatt- och insändarsidorna tar skribenten tydlig ställning i olika frågor. Syftet är att försöka påverka och skapa debatt.
Det är bara på ledarplats som tidningens politiska ställningstagande ska framgå. Vanligtvis skrivs ledaren av journalister anställda på ledarredaktionen. De journalisterna skriver aldrig nyhetsartiklar.
Krönika
Krönikan är en personlig reflexion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius, Liza Marklund.
Kåseri
Kåseriet är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren. Kåseriet bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig.
Intervju
Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Såväl bakom en kort notis som bakom ett långt reportage ligger ofta en intervju – på telefon eller ute på plats.
Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck, eller ”pratminus” som journalister ofta kallar det:
– Jag vill ha längre sommarlov, säger Måns Månsson.
Personporträtt
Här är intervjun med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.
För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av ”intervjuoffret” kan reportern tala med några människor i intervjupersonens omgivning – föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner.
Recension
I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur, konst eller liknande. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor.
En välskriven recension uppfyller tre syften:
- att informera om att exempelvis en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller,
- att förmedla recensentens personliga åsikt,
- att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring den senaste vågen av ungdomsböcker om fotboll.
Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.
Passar för: åk 4-6, SO, Mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.
Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.
Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor
1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät medievanor 10-13
2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.
Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?
- Du har läst det på internet.
- Dina kompisar berättar det för dig.
- Det står i tidningen.
- Du hör det på tv-nyheterna.
Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.
Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?
- Du läser i Bibeln.
- Du frågar en präst i din närmsta församling.
- Du googlar på det.
- Öppet hörn – eget svarsalternativ.
Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).
Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?
- Du googlar.
- Du läser konventionstexten.
- Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter.
- Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade faktiskt den fiktiva läraren fel, Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020!)
Hur resonerar eleverna?
Övning 2: Källkritik
Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.
Del 1.
Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: ”Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: ”… enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.
Del 2.
Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).
Del 3.
Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.
-
- Har journalisten varit noggrann med sina källor?
- Vilken källa anges?
- Är nyheten trovärdig? Motivera.
Del 4.
Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?
Övning 3: Källkritiska frågor på nätet
Del 1.
Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).
-
- Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
- Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
- Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
- Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
- Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
- Språk – välskrivet eller slarvigt?
- Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
- Aktualitet – är sidan uppdaterad?
SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även om journalister luras med flit kan även de göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!
Del 2.
Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa något eller några av SVT:s klassiska aprilskämt som finns på SVT Play. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?
Del 3.
Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.
Länkar
Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:
HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4
SVT:s bästa aprilskämt på SVT Play
Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten
SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning
Skolverket: Källkritik
Internetstiftelsen: Källkritik på Internet
Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)
Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.
Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.