Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!
Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).

1Välj pristagare

Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.

Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.

2 Vem fick mest uppmärksamhet?

Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?

Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?

3Vad skriver utlandet?

Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.

Titta på:

Storbritannien

http://www.bbc.com

www.theguardian.com

www.independent.co.uk

http://www.thetimes.co.uk

USA

http://www.nytimes.com

http://www.sfgate.com

http://www.latimes.com

http://www.washingtonpost.com

Dela gärna upp uppgiften i klassen

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Engelska

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.
Gymnasiet

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Engelska

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.

Under hösten 2017 genomfördes ett forskningsprojekt under namnet Nyhetsvärderaren där gymnasieungdomar över hela landet tillfrågades om hur de läser nyheter. Som framgår av denna artikel i DN (Länk!) läser ungdomarna mer nyheter från etablerade medier, och är mer källkritiska än vad som kanske framgår i den allmänna debatten. Även Aftonbladet har uppmärksammat studien (Länk!).
För den som vill fördjupa sig i studien finns den här: Länk!

Även om undersökningen redan är slutförd, kan man använda sig av metoden för en diskussion inom klassen kring frågan om vilka medier som eleverna läser. Det finns en lärarhandledning till undersökningen som kan användas som stöd: Länk!
Undersökningen vände sig ursprungligen till gymnasieelever, men med anpassning av läraren kan övningen göras i grundskolans senare år, och om läraren så bedömer även i årskurs 4-6.

För att göra en miniundersökning i klassrummet kan man arbeta med följande fyra steg.

Steg 1
Dela in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.

Steg 2
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som TiKTok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.

Steg 3
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:

    • Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
    • Vad är syftet med artikeln? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
    • Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
    • Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?

Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.

Steg 4
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.

Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?

Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Vill man fördjupa diskussionen finns exempel på frågeställningar för eleverna att arbeta med i lärarhandledningen, sidan 10, från Nyhetsvärderaren.

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
  • Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Granskning av samhällsfrågor

  • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Samhällskunskap, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)

Information och kommunikation

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Texter

  • Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Informationssökning och källkritik

  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
  • Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Texter

  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
  • Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap 1a1, centralt innehåll, gymnasiet (reviderad 2018)

  • Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.

Svenska 1, centralt innehåll, gymnasiet (reviderad 2018)

  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av såväl digitala som andra presentationstekniska hjälpmedel för att stödja och förbättra muntliga framställningar. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.

 

Lektionen uppdaterad 2018-05-23! Konsumentverket arbetar flitigt med att motarbeta vilseledande webbsidor, och har under våren 2018 stämt Trafikenheten.se som omnämns i övningen, varför denna då lades ner. Men det finns många fler sajter att granska, en uppgift för eleverna kan vara att agera ”nätdetektiver” och själva leta upp fejksajter.

Falska myndighetssajter som tar betalt för tjänster som egentligen är gratis är ett växande fenomen. Konsumentombudsmannen uppmanar konsumenter att vara försiktiga. Detta är något som uppmärksammats av bland andra Norrköpings Tidningar: Länk!

Kanske behöver du ett körkortstillstånd eller ny registreringsskylt till ditt fordon. Du kanske har köpt en vara eller tjänst som du inte är nöjd med, och är osäker på dina rättigheter som konsument. Eller har du funderat på om du vill fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan?
Då är det ganska troligt att du söker information på internet om hur du ska gå till väga. Tyvärr finns där ett flertal aktörer som på olika sätt placerar sig högt i sökresultaten, och som – till ibland höga avgifter – erbjuder tjänster som kanske inte hade kostat något hos rätt myndighet. Konsumentombudsmannen KO berättar i ett pressmeddelande att de stämmer en sådan aktör: Länk!  Även tidningen Råd & Rön har uppmärksammat detta och ger flera exempel på bluffar och fejkmyndigheter.

I denna övning ges eleverna i uppgift att undersöka ett antal företag som erbjuder olika tjänster. Eleverna kan jobba enskilt eller i grupper, och resultatet kan redovisas skriftligt eller muntligt beroende på hur läraren lägger upp lektionen och vilka kunskapskrav som ska prövas.

Steg 1

Ge eleverna nedanstående länkar. Beroende på hur mycket tid läraren vill lägga på övningen kan varje elev/grupp få en eller flera länkar att arbeta med. Denna typ av vilseledande sajter är ofta kortlivade, och brukar återuppstå under annat namn efter ett tag. Fungerar inte länkarna kan eleverna söka efter andra exempel.

Trafikenheten.se (avstängd maj 2018)
Konsumentenheten.se
Kyrkskatt.se
Kyrkoavgiftningen.se
Digitaliseringsinitiativet.se (erbjuder flera tjänster som skilsmässa och kyrkoskatt)

Låt elever undersöka sajterna. Vilka tjänster erbjuder de? Vad kostar det? Hur presenterar företagen sig på sajterna, finns det kontaktuppgifter exempelvis?
Genom att gå in på Internetstiftelsen i Sverige (Länk!) kan man kolla upp vem som ligger bakom olika hemsidor. Låt eleverna undersöka sina sidor där.

Steg 2

De sajter som undersöktes i steg 1 har alla motsvarande myndighetssidor där samma sak kan utföras. Låt eleverna söka upp rätt myndighet till respektive företagssajt och låt dem jämföra dessa. Ser de några skillnader i hur sajterna är uppbyggda eller vilket budskap de har? Finns det någon ”om oss-knapp” på några av sajterna? Går det att kontrollera myndigheternas sajter på Internetstiftelsen? Vad kostar dessa ärenden hos de olika myndigheterna?

Stöd för lärare: trafikfrågor hanteras av Transportstyrelsen (Länk!), som konsument får man hjälp av Konsumentverket (Länk!) och det är hos Svenska kyrkan man begär utträde, (Länk!) medan skilsmässor hanteras av Tingsrätten, vilket Sveriges Domstolar informerar om: Länk!

Steg 3

Låt eleverna nu läsa artikeln från Norrköpings Tidningar. Ta särskilt fäste på vad Carolina Andersson, processråd hos Konsumentombudsmannen säger: ”Vi ser det här som ett jätteproblem. Det skadar förtroendet för myndigheter och kostar onödiga pengar för konsumenterna.”

Beroende på hur läraren valt att utforma lektionen kan eleverna resonera kring nedanstående frågor i diskussion eller essäform.

Varför är detta ett problem? Vad menas med att förtroendet för myndigheter skadas, och vad innebär detta? Gör företagen något brottsligt? Om inte, vad är då problemet? Finns det etiska/moraliska hänsyn att ta? Finns det lagar och regler kring hur ett företag får presentera sin affärsidé?

Kopplingar till Skolverkets styrdokument

Lgr11, reviderad 2018, ur grundskolans uppdrag

  • Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
  • Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens.

Gy11, reviderad 2018, ur gymnasieskolans uppdrag

  • Eleverna ska […] kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.
  • Förändringar i arbetslivet, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, internationaliseringen samt miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta.
  • I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information.

 

 

Med den här övningen får eleverna utveckla sina förmågor att kritiskt söka och granska information från olika källor, och skapar samtidigt en förståelse för hur nyheter blir till och hur det journalistiska arbetet fungerar.
Genom att utgå från en tidningsartikel och spåra källorna bakåt får eleven både en insikt i vad som blir en nyhet, som fördjupade kunskaper i kritisk informationssökning.

Övningen bygger även på att man själv söker information på nätet. I Publicistguiden från Mediekompass finns ett kapitel om informationssökning, som du finner här.

I Skolverkets publikation Informationssökning på internet (Länk!) beskrivs informationskompetens – en del i skolans arbete med informationssökning på internet – som:

  • att kunna identifiera informationsbehov, att formulera olika sökstrategier, att känna till möjliga informationskällor, att söka information effektivt, att kritiskt granska information, att välja relevant information samt att kunna använda information genom att sortera, analysera, tolka, organisera, presentera och dela med sig.

Läraren måste förbereda lektionen genom att samla en eller flera tidningsartiklar som eleverna ska arbeta med. Artiklarna som ska användas bör vara faktabaserade och innehålla någon form av påståenden. Anpassa gärna artiklarna efter elevernas ålder, vana vid källkritik och intressen. De exempel som ges här är lämpliga för högstadiet och gymnasiet, lägre årskurser bör arbeta med enklare artiklar.
Exempelartikeln som länkas här nedan handlar exempelvis om bemanningen inom förlossningsvården. Enligt artikeln har Sveriges landsting fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra och förstärka förlossningsvården, vilket bland annat ledde till att 500 nya tjänster tillsattes. Artikeln hos SvD finns här: Länk!

En annan lämplig artikel är från GP och handlar om att högutbildade har större chans att överleva cancer. Artikeln hittas här: Länk! Kan eleverna spåra källan till artikeln?
Den bygger på en pressrelease från Cancerfonden som läraren kan läsa här: Länk! och en rapport som EY gjort på uppdrag av Cancerfonden: Länk!

Från GP kan man hämta en annan artikel som handlar om den positiva utvecklingen i dataspelsbranschen: Länk! Texten hänvisar till information i en rapport från branschorganisationen. Kan eleverna hitta den ursprungliga källan?
Lärare får länkar till branschorganisationen här, Länk!, och till de årliga rapporterna här: Länk!

Se dessa artiklar som exempel, läraren kan hitta artiklar som passar in i ett visst kursmoment eller som berör elevernas intresse. De viktiga är att artiklarna gör påståenden som bygger på andra källor.

Beroende på vilken tillgång till dator och internet klassen har, delar läraren antingen ut tidningar/kopior eller webbadressen till den/de artiklar som ska användas.

Steg 1: Låt eleverna läsa artikeln och markera alla ställen där fakta eller påståenden presenteras. Läraren avgör om detta ska göras enskilt eller i grupp.

Exempel på påståenden i ingressen till artikeln i SvD:

  • Antalet anställda inom förlossningsvården har ökat.
  • Det konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en rapport.
  • SKL är en intresseorganisation.
  • Landstingen har fått 817 miljoner kronor av staten för att bland annat förbättra förlossningsvården.

Det finns fler faktauppgifter och påståenden att hämta från artikelns brödtext.

Steg 2: Eleverna ska söka källorna till de fakta som presenteras i artikeln, och granska dem kritiskt.

Exempeltexten kan väcka olika frågor som:

  • Vad säger egentligen uppgifterna?
  • Var kommer uppgifterna ifrån?
  • Vad är det för typ av källa?
  • Är uppgifterna från källan rätt tolkade i artikeln?
  • Hur kan jag kontrollera uppgifterna?

Eleverna kan ges stödfrågor till exempeltexten som: Under vilken period har personalökningen skett? Hur många nya tjänster har tillkommit i förlossningsvården (observera att texten nämner 500 tjänster för tre olika sjukvårdskategorier)? Vad menas med intresseorganisation? Går det att hitta rapporten hos SKL? SKL är en arbetsgivarorganisation, har det någon betydelse för källans trovärdighet i frågan?

Eleven bör resonera kring vilken nivå källorna befinner sig på: vad är sekundärkälla och vad är primärkälla? Vilken styrka får ett argument som hänvisar till i detta fall tidningsartikeln, pressmeddelandet från SKL respektive forskningsrapporten?

Vilken väg väljer de för att kontrollera informationen i artikeln? En nyhetssökning på Google om förlossningsvården leder kanske till helt andra källor.

Läraren finner pressmeddelandet från SKL som artikeln bygger på här: Länk! Rapporten från SKL i sin helhet finns här: Länk!

Steg 3: Låt eleverna presentera sina sökresultat för varandra och diskutera frågorna från Steg 2.

  • Har alla hittat samma källor till artikeln?
  • Hur gick eleverna till väga för att kontrollera uppgifterna?
  • Om eleverna lyckats spåra källan så långt som till rapporten från SKL, kan man kontrollera även den? (Ja, i princip kan man det. Men det skulle innebära att man gör en ny undersökning. Ibland måste man också lita på forskningen och de etiska regler de arbetar enligt.)

Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderat 2018

Årskurs 7-9, svenska, ur centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.
  • Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Årskurs 7-9, samhällskunskap, ur centralt innehåll

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet.

Gymnasiet, svenska, ur ämnets syfte

  • Samhällets utveckling och digitaliseringen påverkar språk, språkbruk och former för kommunikation. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.

Gymnasiet, samhällskunskap, ur ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

 

 

– Den där dagen är bara kommersiell smörja, en dag då affärerna vill sälja lite extra, precis som Mors dag och Fars dag, menar vissa.
– Trevligt med en dag när man kan visa att man tycker om någon, säger andra.
Precis så kan det låta när någon uttalar sig om ”Alla hjärtans dag”. Skaffa dig en egen uppfattning om dagen.

Tidsåtgång: 1. En till två lektioner. 2. Eventuell läxa att följa tidningen (-arna) under några dagar och sedan en halv till hel lektions diskussion. 3. En till två lektioner, eller hemuppgift, att skriva en krönika.

1 Lärarens förberedelser

Läraren bör ge eleverna en historisk bakgrund till Alla hjärtans dag, en övergripande förklaring finns hos Nordiska museet som du finner här. Leta gärna efter fler källor. Du kan använda funktionen ”Nyheter” när du söker på Google för att se vad svenska tidningar skriver om dagen.
Vill du krydda din bakgrundshistoria? Läs om hur Valentinmassakern den 14 februari 1929 blev början på slutet för Al Capones gangstervälde i Norrköpings Tidningar här.

2 Elevernas uppgift – granska

Undersök din lokaltidning, och andra tidningar du kommer över, under dagarna innan den 14:e och på själva Valentindagen. Hur påverkar dagen annonserna i tidningen? Vilka annonser nämner ”Alla hjärtans dag”? Är dagen bara ett kommersiellt jippo utan någon som helst annan betydelse, eller fyller dagen en speciell funktion?

Läraren avgör hur resultaten ska redovisas, exempelvis som skriftliga inlämningar, muntliga presentationer eller diskussion och debatt.

3 Elevernas uppgift – åsikt och argumentation

Hur ser eleverna på Alla hjärtans dag och liknande dagar? Skriv din egen åsikt kring dagar som exempelvis Alla hjärtans dag, Fars dag och Mors dag. Är de bra eller dåliga? Är de kanske bådadera? Låt eleverna bilda sin uppfattning bland annat genom att läsa tidningsartiklar och annonser. Använd den anpassade fliken ”Nyheter” när du söker på Google, där enbart nyheter kommer upp som resultat.

Eleverna kan bilda olika grupper beroende på hur de ser på fenomenet och debattera med varandra. Eller låt det bli en argumenterande krönika eller insändare. Kanske vill ni också skicka någon av texterna till er lokaltidning?

I Mediekompass Skrivarskola hittar du Publicistguiden (Länk här!) med tips på hur man skriver åsiktstexter och andra journalistiska arbeten.

Kopplingar till skolämnens syfte i skolans styrdokument

Grundskolan

Historia
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden […] Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden.

Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Gymnasiet

Historia
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda digitala verktyg för att söka information från olika medier.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter […]

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld med interaktiva och föränderliga texter.

Syfte: att ge eleverna möjlighet att reflektera kring vikten av källkritik i samband med nyhetspublicering.
Lektionstipset kan anpassas av läraren så det passar för: år 4-6,  7-9 samt gymnasiet, svenska, so/samhällskunskap.

Genomförande:

Basuppgift: Fejkad nyhet sprids – hur kunde det ske?

Förberedelser: Kopiera upp artiklar, ladda hem/skriv ut faktablad om media och journalistik.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Ta fram faktabladet ”Vad blir en nyhet” och visa eller dela med eleverna. Gör med utgångspunkt i artiklarna nedan en skiss över förloppet från det att eleverna i Filipstad lägger ut annonsen till det att nyheten spritts i media. Hur gick det till?
Skissen kan göras lärarlett eller självständigt av eleverna i smågrupper beroende på ålder och mognadsgrad.

Värmlands Folkblad:
Runsten till salu på blocket
Falsk runsten ett tvättäkta skämt

Diskutera:

  • Med utgångspunkt i faktabladet om vad som blir en nyhet, varför hittade historien om runstenen fram till tidningssidorna?
  • Vad ville eleverna testa?
  • Varför ville de testa det?
  • Är det etiskt försvarbart att tipsa medier om en nyhet som är falsk på det sätt som eleverna gjorde?
  • Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna nappade på tipset om nyheten?
  • Vad kan det finnas för anledningar till att tidningarna publicerade nyheten utan att först kontrollera om den var sann eller inte?

Extrauppgift 1: Tolka texten

Förberedelser: Kopiera upp artiklar
Tidsåtgång: ca 40 min.

Från det att annonsen lades ut på Blocket till dess att TT distribuerade den falska nyheten hände en del med texten. Ge eleverna i uppgift att jämföra de två texterna, först det som skrevs i annonsen på Blocket och sedan vad som rapporterades i tidningen. Försök att klura ut vad som lagts till och tolkats in i TT-nyheten jämfört med annonstexten.

Annonsen på Blocket finns inte kvar men löd:

”Runstensbit i Filipstad. En bit av runsten säljes. Har tappat intresse för den och har dåligt med plass. Den har funnits länge i våran släckt och jag har ärvt den av min morfar. Jag har tvättat den med högtryck men kan inte läsa vad som står. Högstbjudande eller så gräver jag ner den i pärlanne [dialektalt: potatislandet].”

Till lärare: annonsen säger inget om säljarens kön eller uttryckligen bostadsort, men VF förutsätter att det är en man boendes i Filipstad. Vidare sägs inte uttryckligen i annonsen att det skulle röra sig om en fornlämning.

Extrauppgift 2: Hur källkontrollerade tidningen ”nyheten”?

Diskutera hur VF hanterade den inkomna nyheten innan publicering.

  • Hur valde VF att kontrollera riktigheten?
  • Kunde de ha gjort något mer?
  • Hur agerade tidningen när de fick veta bakgrunden?

Till läraren: VF kontaktade en expert och artikeln ifrågasätter om det verkligen rör sig om en fornlämning. Men borde tidningen även ha kontaktat annonsören? Diskutera med eleverna hur man måste väga noggrann källkontroll mot tidsbristen att få ut nyheten, kanske sökte tidningen annonsören utan framgång. Borde de i så fall ha väntat? Kan nyhetens vardagliga och oskyldiga karaktär gjort att man tillät publicering utan noggrannare kontroll?

Även SVT rapporterade om den falska nyheten och skriver att:

”Innan elevernas runsten publicerades i medierna trodde eleverna att journalisternas källgranskning var bättre. Och förtroendet för medier har över lag ändrats något:
– Man får ju ta allt man läser med en nypa salt, säger Marcus Andersson, elev vid Spångbergsgymnasiet.”

Diskutera med eleverna:

  • Litar de i allmänhet på vad som skrivs i tidningarna?
  • Varför/varför inte?
  • Efter nyheten om runstenen säger en elev att man får ta det man läser med en nypa salt. Är det en rimlig slutsats?
  • De etablerade nyhetsmedierna ljuger inte med flit, men ändå kan det bli fel ibland. Varför blev fel den här gången?

Koppling till läro- och kursplaner

I läroplanen för både grund- och gymnasieskola står det att det är skolans uppdrag att:
”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
I ämnet samhällskunskap ingår kunna värdera och förhålla sig kritisk till olika typer av källor.

Syfte: att diskutera normer och hur de förstärks i medier
Tidsåtgång:
ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.
Förberedelse:
tavla/blädderblock, flera exemplar av en dagstidning, gärna lokaltidningen, kopior av kopieringsunderlaget. Här kan du ladda ner kopieringsunderlaget:

Kopieringsunderlag Hitta mig

Genomförande:

50 % av Sveriges befolkning är män och 50 % är kvinnor. Men i de svenska morgontidningarnas nyhetsrapportering är det cirka 70 % män och 30 % kvinnor som intervjuas och syns på bild (källa: Kvinna till kvinna, Granskning av media). Förklaringen brukar vara att några av tidningens viktigaste bevakningsområden, inrikes- och utrikespolitik, ekonomi och sport, domineras av män.

1. Dela in eleverna i smågrupper och ge dem i uppgift att leta i tidningen och hitta olika män och kvinnor, se kopieringsunderlaget.

2. Gå igenom och skriv upp statistiken från varje grupp på tavlan.

Diskussionsfrågor:

  • Vilka hittade de först? Hur kommer det sig?
  • Vad var svårt att hitta?
  • Vilka hittade de inte alls? Är orsaken till att vissa är så svåra att hitta att de knappt existerar, att de inte riktigt “får synas” eller att man inte lägger märke till vissa personer och företeelser trots att de finns där?
  • Fick personerna uttala sig i artiklar eller var de bara med på bild?

3. Hur har man tolkat bilderna? På bilder syns oftast bara en liten del av varje persons identitet. Vad har eleverna lagt in i sin tolkning om det inte är tydligt på bilden vad personen har för etnicitet, sexuell läggning, funktionsförmåga eller kön? Fråga eleverna om hur de har tolkat personerna på bilderna:

Diskussionsfrågor:

  • Hur har de bestämt vem som är heterosexuell?
  • Vad som är “tjejigt” och “killigt”, kvinnligt och manligt?
  • Vem som är en svensk person?
  • Vem som är en person med utländsk bakgrund?

Och så vidare. Fråga gärna om alla de egenskaper som efterfrågas i listan på personer.

4. Hur skildras olika grupper? Låt elevgrupperna (samma grupper) jämföra bilderna ur varje enskild kategori. Börja t.ex. med att titta på alla bilder med “en svensk tjej som ser tjejig ut” och jämföra dessa. Därefter går gruppen vidare och diskuterar bilderna i nästa kategori, i valfri ordning.

Personer ur olika grupper skildras på olika sätt. Normer behöver inte nödvändigtvis handla om vad som är det vanligast förekommande. Det kan till exempel handla om hur olika personer beskrivs och framställs med rubrik och bildtext, hur bilderna är komponerade och i vilka sammanhang de får vara med.

Diskussionsfrågor:

  • Vad har bilderna i den här kategorin gemensamt? Tittar personerna in i kameran? Ur vilka vinklar är bilderna tagna? Är det mörka eller ljusa färger?
  • Får man en positiv eller negativ känsla av bilderna? Ger bilden ett intryck av till exempel styrka och förtroende, eller av svaghet och kyla?

Låt eleverna själva försöka sätta ord på vilka intryck bilderna ger. Låt därefter grupperna jämföra det sammantagna intrycket av bilder ur olika kategorier:

  • Varför framställs personer ur vissa grupper på ett mer fördelaktigt sätt? Vilka tjänar på det?
  • Vad får det för konsekvenser att personer skildras på olika sätt beroende på vilken grupp de tillhör eller anses tillhöra? Hur påverkar det samhället och våra tankar om olika personer och grupper?

Koppling till kursplanen i samhällskunskap

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 4–6, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.

Centrala innehållet samhällskunskap årskurs 7–9, lgr 11, uppdaterad 2018-07-01:

  • Information och kommunikation
    • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
    • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet […]
  • Samhällsresurser och fördelning
    • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Centrala innehållet samhällskunskap 1a1, gymnasieskolan, Gy11 uppdaterad 2018-07-01:

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.

Om bildkonventioner i tidningen

Ett traditionellt mönster i pressbilder, konst- bilder och reklambilder har varit att kvinnor sitter och män står. En annan bildtradition är att kvinnor ler och tittar in i kameran medan män är allvarliga och tittar någon annanstans – deras blick visar att de är ”upptagna” av något. Det är också vanligare att män gör något när de fotograferas – hugger ved, lagar bilar eller sitter i möten – medan kvinnor bara poserar för kameran. Ytterligare en bildkonvention är att bilder av män tas underifrån och av kvinnor ovan- ifrån, så kallat grod- respektive fågel- perspektiv. Detta får kvinnan att se liten ut, och mannen stor.

Mer om medier, genus och normer

Vill du arbeta mer med medier och genus så har Mediekompass en lärarhandledning på tema Genus: Medier och genus

Läs mer om unga människors medievanor i Statens medieråds rapport Ungar & Medier 2017.

Övningen är baserad på övningen “Poängjakten” i metodmaterialet “Bryt!” utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom.

Begreppsdefinitioner

jämlikhet, alla individers lika värde, i politiska sammanhang även inflytande och sociala förhållanden. Jämlikhet kan motiveras från olika utgångspunkter, t.ex. religion, naturrättsliga föreställningar, liberalism, socialism och demokrati.
jämställdhet, förhållandet att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt i fråga om kvinnor i relation till män (jämför jämlikhet). Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
Kvantitativ jämställdhet avser rättviseaspekten, dvs. det är orättvist att vissa människor utan särskilda skäl ska ha exempelvis lägre lön eller sämre arbetsvillkor. Kvalitativ jämställdhet åsyftar ett förhållande där bl.a. villkor och maktförhållanden är könsneutrala och således inte präglade av tillskrivna könsbestämda kvalifikationer och kompetenser. 
Formell jämställdhet
innebär att det inte längre finns några formella eller rättsliga hinder för jämställdhet.
Reell jämställdhet
har emellertid inte uppnåtts förrän kvinnor och män har lika villkor i realiteten. Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen och dess kamp för kvinnlig rösträtt. Sveriges första jämställdhetslag antogs 1979.

genus [je: ́-], engelska gender, begrepp använt för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantaget formar människors sociala kön. Begreppet genus infördes i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på 1980-talet. Relationen mellan könen samt varierande uppfattningar om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt betonas.

Källa:
Nationalencyklopedin, NE, www.ne.se

 

 

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Enligt medieforskaren Hvitfeldt så finns en värderingsskala för vilka egenskaper som gör att nyheter har större chans att bli huvudartikel på förstasidan.

De viktigaste kriterierna är följande:
1. nyheten behandlar politik, ekonomi, brott och olyckor
2. har inträffat nära läsarna geografiskt eller kulturellt
3. är överraskande eller sensationell
4. handlar om elitpersoner.

Undersök tidningens förstasida under en till två veckor.
Vilka av dessa kriterier uppfyller de nyheter som toppar förstasidan?
Finns det nyheter som uppfyller flera kriterier?
Finns det nyheter som inte stämmer in på kriterierna? Vad kan då ha gjort att de blivit huvudnyheter?

Diskutera det första kriteriet. Saknas några områden? Kan dessa kriterier göra att vissa läsare inte känner sig berörda av dagstidningar?


Syfte:

• ökade kunskaper om hur man skriver reportage och beskrivande texter
• ökade kunskaper om Burma

Förberedelser: Tillgång till reportaget om Burma i Dagens Nyheter som hör till övningen (antingen kopierat på papper eller digitalt via länk). Har du inte tillgång till artikeln går det lika bra med ett annat reportage av liknande karaktär.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Här finns också en text om hur man skriver reportage: Länk!

Övning 1 innehåller moment där eleverna ska jämföra reportaget om Burma med en nyhetsartikel. Nyhetsartikeln kan du själv välja ut inför lektionsmomentet eller låta eleverna välja på egen hand ur en papperstidning eller från webben.
Tidsåtgång: Ca 60 min. per övning.

Uppgift 1: Granska och jämför

Medan nyhetsartikeln i första hand går rakt på sak och förmedlar nyhetens kärna, ger reportaget läsarna en upplevelse av att vara på plats. Skribenten beskriver miljöer, personer och händelser.
Detaljerna är viktiga och läsaren ska kunna känna dofter, vara inne i den miljö som skildras och se personer framför sig. Dessa beskrivningar öppnar för annorlunda och spännande inledningar och kräver stor inlevelseförmåga, öppenhet och fantasi hos den som skriver. Reportaget kan mycket väl ha sin upprinnelse i aktuella nyheter men det kan också ta upp andra angelägna eller udda ämnen. Reportagen är lättast att hitta i dagstidningarnas helgläsning.

Om du i arbetet med övningen vill byta ut reportaget om Burma mot ett annat reportage så går det naturligtvis bra.

Genomförande:
1. Låt eleverna först få läsa igenom reportaget om Burma. Det går även bra att läsa texten högt i storgrupp och låta eleverna följa med i en egen kopia. Be dem att ringa in eventuella svåra ord eller begrepp som de stöter på i texten.

2. Gå igenom eventuella inringade ord och begrepp så att du är säker på att alla elever förstår texten.

3. Låt eleverna nu granska reportaget om Burma och direkt i texten markera det som är typiskt för ett reportage. Använd texten om hur man skriver reportage som stöd.

Studera:

  • Ingressen med uppgift att introducera ämnet. Anslås någon stämning?
  • Miljö- och personbeskrivningar med hjälp av de fem sinnena.
  • Närvarokänsla genom presens och citat/pratminus.
  • Variationen av styckelängd, meningar, ord och ordval.
  • Storyn som scener i en film. Var börjar en scen och var tar nästa vid?

4. Jämför texten i en nyhetsartikel med reportagetexten om Burma. Eleverna kan exempelvis arbeta parvis med att jämföra ett reportage med en nyhetsartikel. Med utgångspunkt från de ovanstående fem punkterna; hur skiljer sig texterna åt?

5. Lyft elevernas slutsatser till tavlan.

6. Diskutera:

  • Vad tycker eleverna mest om att läsa?
  • Varför är det viktigt att tidningen innehåller olika typer av texter?

Övning 2: Träna olika delar av ett reportage

Låt eleverna göra en kompisintervju kring ett aktuellt tema, till exempel ”Att vara ung”, ”Att ha tråkigt” eller ”Ilska”. De gör var sin ”femminutersintervju” gärna på lite olika platser i skolan och använder resultatet i följande två deluppgifter:

Ingressövning:
Eleverna beskriver miljön och/eller personen med så många sinnen som möjligt och ”landar” i den person det ska handla om. Beskrivningen ska inte avslöja för mycket men väcka nyfikenhet för ämnet och personen som det ska handla om. Ingressen kan vara allt från ett par meningar till något längre.

Pratminusövning:
Eleverna väljer ett avsnitt av intervjun och återberättar det varvat med minst ett pratminus. De ska stäva efter att ge närvarokänsla. Det kan ske genom korta personbeskrivningar och detaljer från miljön.

Tips på fördjupat arbete med lokaltidningen

Hitta reportageidéer och skriv
Lokaltidningar bjuder på massor av reportageidéer. Samla ihop senaste veckans tidningar och låt eleverna ge förslag på nyheter som passar att skriva reportage om. Det ska finnas en plats att besöka och minst en person att intervjua. En nyhet om ett nyinvigt gym, en annons om ett nöjesevenemang eller en person som uppmärksammats för något speciellt, osv.

Lista reportageidéerna och låt varje elev välja en idé att skriva om. Var och en jobbar med sitt eget reportage, bokar tid, förbereder intervjufrågor, tar bilder och skriver. Se till att eleverna får coachning av sina texter vid ett eller flera tillfällen. Lägg också in gemensamma genomgångar om att skriva ingress, att skriva pratminus och att skapa närvaro i texten. Använd gärna goda exempel ur elevernas pågående reportage.

Koppling till skolans styrdokument:

Lgr 11, centralt innehåll för ämnet svenska, åk 7-9, reviderad 2018:

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och
sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud
samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för
språkbehandling i digitala medier.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier
samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

 

Lgr11, reviderad 2018, ur ämnets syfte för kurser i svenska:

  • Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
  • Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.

Övning 1: Pussy Riot – punkbön fick stora konsekvenser

Klargör tillsammans vad som har hänt och diskutera sedan yttrandefrihet och Pussy Riots genomslag i medierna.
Förberedelser: tillgång till artikeln i Svenska Dagbladet: Pussy Riots döms till två års fängelse för huliganism, och Videoklipp av framförandet i katedralen.

Artikeln i SvD ligger bakom betalvägg, har du inte tillgång till den kan du använda det anpassade sökfältet längst ned på denna sida. Genom att söka på orden ”pussy riot kyrka katedral” där kommer enbart nyhetsartiklar om gruppen som resultat.

Tidsåtgång: ca 40 minuter
Genomförande:

Läraren avgör hur lektionen och eventuell prövning ska gå till, man kan låta eleverna arbeta enskilt och lämna in skriftligt, i grupper med olika presentationsformer eller som diskussionsövning i helklass.

A. Låt eleverna läsa – eller om ni föredrar att läsa högt tillsammans – artikeln i Svenska Dagbladet eller någon/några av de som kommer upp när man söker på orden ”pussy riot kyrka katedral” i sökfältet längst ned på denna sida.  En länk till en film på Youtube finns här: Videoklipp av framförandet i katedralen.

B. Besvara frågorna:

  • Vad har hänt?
  • Var hände det?
  • När hände det?
  • Vilka är Pussy Riot?
  • Hur gick det till?
  • Varför hände det?

C. Visa (om möjligt) videoklippet och diskutera sedan frågorna. Det går att diskutera frågorna även utan att ha sett videoklippet:

  • Vilka är anledningarna till att Pussy Riot har fått ett så stort genomslag i medierna?
  • Bör religiösa platser respekteras på ett annat sätt än t ex ett torg eller en aula?
  • Är det som Pussy Riot gjorde kränkande?
  • Varför fick trion ett sådant hårt straff?
  • Varför är yttrandefriheten viktig i ett demokratiskt samhälle?

TIPS: Vill du utöka övningen kan du låta eleverna på egen hand hitta mer information som kompletterar bilden av händelsen och Pussy Riot, t. ex videoklipp, bloggar och andra artiklar än den på förhand givna. Då kan du även lägga in ett moment av källkritik i övningen.

Övning 2: Diskutera de mänskliga rättigheterna

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har man rätt att säga vad man vill. Arbeta med de mänskliga rättigheterna och diskutera hur de hänger ihop och varför de är viktiga för individen och samhället. Notera att yttrandefriheten i praktiken är begränsad på olika sätt i olika länder. Till exempel kan det vara förbjudet att sprida information som kan skada rikets säkerhet eller säga nedsättande saker om vissa folkgrupper.
Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Diskutera mänskliga rättigheter.

Kopieringsunderlag: Diskussionsövning mänskliga rättigheter

Tidsåtgång:
ca 30-40 min.
Genomförande:
A. Dela ut kopieringsunderlaget (instruktioner till eleverna finns även utskrivna på kopieringsunderlaget) och ge eleverna i uppgift att enskilt:

  • Välja ut de tre rättigheter som de anser är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan.
  • Rangordna rättigheterna så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etcetera.
  • Välja ut den rättighet som de anser vara minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan.

B. Låt eleverna i smågrupper om 3–4 personer:

  • Jämföra sina svar och gemensamt komma fram till vilken rättighet som de anser vara viktigast/minst viktig i gruppen.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för dem personligen (hur skulle det påverka deras liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

C. Samla ihop eleverna reflektioner i helgrupp. Vilken rättighet ansåg de vara viktigast/minst viktig och varför?
Berätta även att en central princip gällande de mänskliga rättigheterna är att de ska vara odelbara. D.v.s. att alla är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet. Rätten till kläder ska till exempel inte gå att skilja från rätten att rösta i ett val. Det ska inte finnas en tågordning – alla rättigheter ska vara lika värda eftersom de är beroende av varandra. Håller eleverna med om detta (se punkt tre under punkten B)?

Länkar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Lättläst om mänskliga rättigheter.

Instruktioner till eleverna (finns också i kopieringsunderlaget):

A. ENSKILT

  • Välj ut de tre rättigheter som du tycker är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan för dig.
  • Rangordna dem så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etc.
  • Välj ut den rättighet som du tycker är minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan för dig.

B. I SMÅGRUPP

  • Jämför era svar i gruppen och välj sedan gemensamt i gruppen ut den rättighet ni tycker viktigast/minst viktig.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för er personligen (hur skulle det påverka ert liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet (till exempel ”skriva vad man vill”) utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

Kopplingar till skolans styrdokument:

Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap, reviderad 2018

Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna […] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll i årskurs 7–9
Information och kommunikation:

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning:
• De mänskliga rättigheterna […].
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gy11, samhällskunskap, reviderad 2018

Ur ämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Centralt innehåll, samhällskunskap 1a1

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter