Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Enligt medieforskaren Hvitfeldt så finns en värderingsskala för vilka egenskaper som gör att nyheter har större chans att bli huvudartikel på förstasidan.

De viktigaste kriterierna är följande:
1. nyheten behandlar politik, ekonomi, brott och olyckor
2. har inträffat nära läsarna geografiskt eller kulturellt
3. är överraskande eller sensationell
4. handlar om elitpersoner.

Undersök tidningens förstasida under en till två veckor.
Vilka av dessa kriterier uppfyller de nyheter som toppar förstasidan?
Finns det nyheter som uppfyller flera kriterier?
Finns det nyheter som inte stämmer in på kriterierna? Vad kan då ha gjort att de blivit huvudnyheter?

Diskutera det första kriteriet. Saknas några områden? Kan dessa kriterier göra att vissa läsare inte känner sig berörda av dagstidningar?


Syfte:
• ökade kunskaper om hur man skriver reportage och beskrivande texter
• ökade kunskaper om Burma

Förberedelser: Tillgång till reportaget om Burma i Dagens Nyheter som hör till övningen (antingen kopierat på papper eller digitalt via länk). Har du inte tillgång till artikeln går det lika bra med ett annat reportage av liknande karaktär.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Här finns också en text om hur man skriver reportage: Länk!

Övning 1 innehåller moment där eleverna ska jämföra reportaget om Burma med en nyhetsartikel. Nyhetsartikeln kan du själv välja ut inför lektionsmomentet eller låta eleverna välja på egen hand ur en papperstidning eller från webben.
Tidsåtgång: Ca 60 min. per övning.

Uppgift 1: Granska och jämför

Medan nyhetsartikeln i första hand går rakt på sak och förmedlar nyhetens kärna, ger reportaget läsarna en upplevelse av att vara på plats. Skribenten beskriver miljöer, personer och händelser.
Detaljerna är viktiga och läsaren ska kunna känna dofter, vara inne i den miljö som skildras och se personer framför sig. Dessa beskrivningar öppnar för annorlunda och spännande inledningar och kräver stor inlevelseförmåga, öppenhet och fantasi hos den som skriver. Reportaget kan mycket väl ha sin upprinnelse i aktuella nyheter men det kan också ta upp andra angelägna eller udda ämnen. Reportagen är lättast att hitta i dagstidningarnas helgläsning.

Om du i arbetet med övningen vill byta ut reportaget om Burma mot ett annat reportage så går det naturligtvis bra.

Genomförande:
1. Låt eleverna först få läsa igenom reportaget om Burma. Det går även bra att läsa texten högt i storgrupp och låta eleverna följa med i en egen kopia. Be dem att ringa in eventuella svåra ord eller begrepp som de stöter på i texten.

2. Gå igenom eventuella inringade ord och begrepp så att du är säker på att alla elever förstår texten.

3. Låt eleverna nu granska reportaget om Burma och direkt i texten markera det som är typiskt för ett reportage. Använd texten om hur man skriver reportage som stöd.

Studera:

  • Ingressen med uppgift att introducera ämnet. Anslås någon stämning?
  • Miljö- och personbeskrivningar med hjälp av de fem sinnena.
  • Närvarokänsla genom presens och citat/pratminus.
  • Variationen av styckelängd, meningar, ord och ordval.
  • Storyn som scener i en film. Var börjar en scen och var tar nästa vid?

4. Jämför texten i en nyhetsartikel med reportagetexten om Burma. Eleverna kan exempelvis arbeta parvis med att jämföra ett reportage med en nyhetsartikel. Med utgångspunkt från de ovanstående fem punkterna; hur skiljer sig texterna åt?

5. Lyft elevernas slutsatser till tavlan.

6. Diskutera:

  • Vad tycker eleverna mest om att läsa?
  • Varför är det viktigt att tidningen innehåller olika typer av texter?

Övning 2: Träna olika delar av ett reportage

Låt eleverna göra en kompisintervju kring ett aktuellt tema, till exempel ”Att vara ung”, ”Att ha tråkigt” eller ”Ilska”. De gör var sin ”femminutersintervju” gärna på lite olika platser i skolan och använder resultatet i följande två deluppgifter:

Ingressövning:
Eleverna beskriver miljön och/eller personen med så många sinnen som möjligt och ”landar” i den person det ska handla om. Beskrivningen ska inte avslöja för mycket men väcka nyfikenhet för ämnet och personen som det ska handla om. Ingressen kan vara allt från ett par meningar till något längre.

Pratminusövning:
Eleverna väljer ett avsnitt av intervjun och återberättar det varvat med minst ett pratminus. De ska stäva efter att ge närvarokänsla. Det kan ske genom korta personbeskrivningar och detaljer från miljön.

Tips på fördjupat arbete med lokaltidningen

Hitta reportageidéer och skriv
Lokaltidningar bjuder på massor av reportageidéer. Samla ihop senaste veckans tidningar och låt eleverna ge förslag på nyheter som passar att skriva reportage om. Det ska finnas en plats att besöka och minst en person att intervjua. En nyhet om ett nyinvigt gym, en annons om ett nöjesevenemang eller en person som uppmärksammats för något speciellt, osv.

Lista reportageidéerna och låt varje elev välja en idé att skriva om. Var och en jobbar med sitt eget reportage, bokar tid, förbereder intervjufrågor, tar bilder och skriver. Se till att eleverna får coachning av sina texter vid ett eller flera tillfällen. Lägg också in gemensamma genomgångar om att skriva ingress, att skriva pratminus och att skapa närvaro i texten. Använd gärna goda exempel ur elevernas pågående reportage.

Koppling till skolans styrdokument:

Lgr 11, centralt innehåll för ämnet svenska, åk 7-9, reviderad 2018:

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att
urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och
sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska
uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud
samspelar.
• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar
emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för
språkbehandling i digitala medier.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier
samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

 

Lgr11, reviderad 2018, ur ämnets syfte för kurser i svenska:

  • Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
  • Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.

Övning 1: Pussy Riot – punkbön fick stora konsekvenser

Klargör tillsammans vad som har hänt och diskutera sedan yttrandefrihet och Pussy Riots genomslag i medierna.
Förberedelser: tillgång till artikeln i Svenska Dagbladet: Pussy Riots döms till två års fängelse för huliganism, och Videoklipp av framförandet i katedralen.

Artikeln i SvD ligger bakom betalvägg, har du inte tillgång till den kan du använda det anpassade sökfältet längst ned på denna sida. Genom att söka på orden ”pussy riot kyrka katedral” där kommer enbart nyhetsartiklar om gruppen som resultat.

Tidsåtgång: ca 40 minuter
Genomförande:

Läraren avgör hur lektionen och eventuell prövning ska gå till, man kan låta eleverna arbeta enskilt och lämna in skriftligt, i grupper med olika presentationsformer eller som diskussionsövning i helklass.

A. Låt eleverna läsa – eller om ni föredrar att läsa högt tillsammans – artikeln i Svenska Dagbladet eller någon/några av de som kommer upp när man söker på orden ”pussy riot kyrka katedral” i sökfältet längst ned på denna sida.  En länk till en film på Youtube finns här: Videoklipp av framförandet i katedralen.

B. Besvara frågorna:

  • Vad har hänt?
  • Var hände det?
  • När hände det?
  • Vilka är Pussy Riot?
  • Hur gick det till?
  • Varför hände det?

C. Visa (om möjligt) videoklippet och diskutera sedan frågorna. Det går att diskutera frågorna även utan att ha sett videoklippet:

  • Vilka är anledningarna till att Pussy Riot har fått ett så stort genomslag i medierna?
  • Bör religiösa platser respekteras på ett annat sätt än t ex ett torg eller en aula?
  • Är det som Pussy Riot gjorde kränkande?
  • Varför fick trion ett sådant hårt straff?
  • Varför är yttrandefriheten viktig i ett demokratiskt samhälle?

TIPS: Vill du utöka övningen kan du låta eleverna på egen hand hitta mer information som kompletterar bilden av händelsen och Pussy Riot, t. ex videoklipp, bloggar och andra artiklar än den på förhand givna. Då kan du även lägga in ett moment av källkritik i övningen.

Övning 2: Diskutera de mänskliga rättigheterna

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har man rätt att säga vad man vill. Arbeta med de mänskliga rättigheterna och diskutera hur de hänger ihop och varför de är viktiga för individen och samhället. Notera att yttrandefriheten i praktiken är begränsad på olika sätt i olika länder. Till exempel kan det vara förbjudet att sprida information som kan skada rikets säkerhet eller säga nedsättande saker om vissa folkgrupper.
Förberedelser: tillgång till kopieringsunderlaget Diskutera mänskliga rättigheter.

Kopieringsunderlag: Diskussionsövning mänskliga rättigheter

Tidsåtgång: ca 30-40 min.
Genomförande:
A. Dela ut kopieringsunderlaget (instruktioner till eleverna finns även utskrivna på kopieringsunderlaget) och ge eleverna i uppgift att enskilt:

  • Välja ut de tre rättigheter som de anser är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan.
  • Rangordna rättigheterna så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etcetera.
  • Välja ut den rättighet som de anser vara minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan.

B. Låt eleverna i smågrupper om 3–4 personer:

  • Jämföra sina svar och gemensamt komma fram till vilken rättighet som de anser vara viktigast/minst viktig i gruppen.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för dem personligen (hur skulle det påverka deras liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

C. Samla ihop eleverna reflektioner i helgrupp. Vilken rättighet ansåg de vara viktigast/minst viktig och varför?
Berätta även att en central princip gällande de mänskliga rättigheterna är att de ska vara odelbara. D.v.s. att alla är lika viktiga, inbördes beroende av varandra, ömsesidigt samverkande och en del av samma helhet. Rätten till kläder ska till exempel inte gå att skilja från rätten att rösta i ett val. Det ska inte finnas en tågordning – alla rättigheter ska vara lika värda eftersom de är beroende av varandra. Håller eleverna med om detta (se punkt tre under punkten B)?

Länkar till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Lättläst om mänskliga rättigheter.

Instruktioner till eleverna (finns också i kopieringsunderlaget):

A. ENSKILT

  • Välj ut de tre rättigheter som du tycker är viktigast/som det skulle vara svårast att klara sig utan för dig.
  • Rangordna dem så att den viktigaste får siffran ett, den näst viktigaste siffran två etc.
  • Välj ut den rättighet som du tycker är minst viktig/som det skulle vara lättast att klara sig utan för dig.

B. I SMÅGRUPP

  • Jämför era svar i gruppen och välj sedan gemensamt i gruppen ut den rättighet ni tycker viktigast/minst viktig.
  • Diskutera vilka konsekvenserna skulle bli för er personligen (hur skulle det påverka ert liv?) och för samhället i stort om den viktigaste och minst viktiga rättigheten försvann.
  • Diskutera om det går att ta bort en rättighet (till exempel ”skriva vad man vill”) utan att det får konsekvenser för de rättigheter som finns kvar?

Kopplingar till skolans styrdokument:

Ur Lgr 11, kursplanen i samhällskunskap, reviderad 2018

Ämnets syfte:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna […] ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll i årskurs 7–9
Information och kommunikation:

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning:
• De mänskliga rättigheterna […].
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gy11, samhällskunskap, reviderad 2018

Ur ämnets syfte:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Centralt innehåll, samhällskunskap 1a1

• […] Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter

 

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva skriva ett personporträtt.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt.

Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande

  • Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
  • Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
  • Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Träna att skriva egna personporträtt.

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun.(rummet, ljud, kläder osv)
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.

Skriv din artikel.

Sätt upp artiklar och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras.

Koppling till styrdokument

Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, be­grepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verk­tyg.
  • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på motta­gare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kom­mu­nika­tion i digitala och andra medier.

Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bear­bet­ning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman­hang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

 

Syfte: Att lära sig att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet

Övning 1: Granska en text källkritiskt

Tidsåtgång: ca 30 min
Förberedelse: Kopiera upp och dela ut texten som ska granskas.  Texten finns i kopieringsunderlaget här: Kopieringsunderlag: Vad i medierna kan man lita på?
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar

Genomförande:
Berätta först att ni ska göra en övning där ni tränar förmågan att vara kritisk till det ni läser eller hör i medier. Fråga eleverna om de tror på allt de läser i tidningarna eller andra medier. Kanske litar de mer på vad de läser i tidningen än på sociala medier? Kanske kan någon ge exempel på något som de läst eller hört som inte var sant? Hur hamnade i så fall nyheten där? Hur fick de reda på att det inte var sant? Varför är det viktigt att vara källkritisk?

När ni diskuterat en stund ber du dem att läsa nedanstående text från kopieringsunderlaget med källkritiska ögon.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning.

Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger säkra källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Fråga om det ringer några varningsklockor. Finns det något i texten som låter oklart? Några källor som låter diffusa? Ge ett exempel för att få dem att tänka källkritiskt. ”Enligt en ny undersökning låter oklart. Vem ligger bakom undersökningen? Vad är syftet med den? Hur gick den till?

Låt dem sedan parvis försöka hitta fler ställen i texten där det låter oklart eller där man inte vet vem som står bakom påståendet. Hur många ställen hittar de?

Gör sedan fyra hörn och be dem att ställa sig i det hörn som passar bäst.

Hörn ett: Jag hittar inga fler ställen där jag är källkritisk
Hörn två: Jag hittar ett till ställe där jag är källkritisk
Hörn tre: Jag hittar två till ställen där jag är källkritisk
Hörn fyra: Jag hittar tre eller fler ställen där jag är källkritisk

Låt dem prata med dem som står i samma hörn. Hittade de samma saker? Här är facit (men kanske hittar ni fler ställen):

  1. ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
  2. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  3. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  4. ”Uppger säkra källor” – varför får vi inte veta källorna?
  5. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Försök gemensamt formulera källkritiska frågor till tandkrämstexten. Börja med att försöka hitta på en fråga som börjar med ordet ”vem” till exempel: ”Vem är det som har genomfört undersökningen?”
Fortsätt med ordet ”vad”, till exempel: ”Vad är anledningen till att experter tror att tandkrämen kan leda till tandköttscancer?” Låt sedan eleverna parvis försöka göra frågor som börjar med var, varför, när och hur.

Ta gärna hjälp av följande källkritiska frågor:

Vem?
Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet och som du kan lita på? Kan du ta kontakt med den som står bakom det som står i texten?
Vem är tänkt att läsa och ta till sig informationen?

Varför?
Varför tror du att man vill sprida denna information? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske att tjäna pengar?

Vad?
Vad hittar du för information? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?
Går det att säga hur gammal informationen är? Kanske något har blivit förlegat?

Hur?
Hur hittade du informationen? Hur ser formen ut? Titta till exempel på språk och stavning. Många felstavade ord kan vara ett tecken på att även annat är slarvigt och inte genomtänkt i innehållet.

Uppgift 2: Källkritik på internet

Tidsåtgång: ca 60 min
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar
Förberedelse: Tillgång till internet, helst en dator per grupp samt kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag: Källkritik på internet som hör till övningen.

Genomförande:
Repetera först de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Berätta att de ska få göra en källkritisk övning på internet där de googlar på ett ord. Fråga gärna hur många i klassen som brukar använda sig av Google när de söker information.
Googla sedan på något som de är intresserade av. Rösta gärna fram ett gemensamt ämne. Försök hitta ett ämne som både är aktuellt och som väcker debatt. Gärna något som är lite kontroversiellt. Här nedan ges exempel på sökresultat angående den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson. Hon har blivit fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg. Bland de resultat man får om man söker på detta finns följande:

1. Dagens Media
2. Influencers of Sweden
3. Konsumentverket
4. Aftonbladet
5. TV4 Nyheterna

Dela in eleverna i smågrupper så att varje grupp tar hand om varsin sajt. Gå in på sajterna och titta på dem. Låt dem sedan diskutera med hjälp av de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Börja med vem-frågan. Vem ligger bakom den här sajten? Är det en privatperson eller en myndighet? Finns det kontaktuppgifter?
Fortsätt med varför-frågan. Varför har hemsidan skapats? Vill de sälja något eller skapa debatt? Fortsätt så med alla frågorna tills de är klara.

Övningen är ganska svår, så för att bryta ner den kan du när de har diskuterat klart placera dem i ring. Sedan gör ni följande övning där du som lärare läser upp de olika påståendena nedan:

Om svaret är på frågan är ”ja” räcker ni upp båda armarna
Om svaret på frågan är ”nej” lägger ni armarna i kors
Om svaret på frågan är ”vet ej” lägger ni en hand över pannan

  1. Hade ni hört talas om sajten tidigare?
  2. Är det ett företag som ligger bakom den?
  3. Är det en privatperson som ligger bakom den?
  4. Vet man vem som äger och bekostar sajten?
  5. Finns det kontaktuppgifter?
  6. Vet ni vem målgruppen är, alltså vem sidan är avsedd för?
  7. Är avsikten att skapa debatt?
  8. Är avsikten att sprida information?
  9. Är avsikten att sälja något?
  10. Är det fakta som presenteras?
  11. Är det personliga åsikter som presenteras?
  12. Fungerade länkarna på sajten?
  13. Är sajten aktuell? Vet ni när den skrevs eller uppdaterades?
  14. Ser den seriös ut? (T ex om språket är korrekt och bilderna passande)
  15. Finns det länkar som ni känner igen?
  16. Är den trovärdig? Litar ni på det som sägs där?

Tanken är att eleverna ska bli medvetna om hur väldigt olika sajter kan se ut och att personerna eller organisationerna bakom dem kan ha helt olika syfte. Genom att jämföra dem med källkritiska ögon kan de lättare skaffa sig den information de behöver.
Låt sedan eleverna parvis formulera egna källkritiska frågor och fortsätta leda värderingsövningen. T ex kan en elev säga ”Byt plats om er sajt innehöll starka åsikter” eller ”Byt plats om det var enkelt att hitta kontaktuppgifter”. På så vis lär de sig av varandra att bli ifrågasättande, så att de tar till sig trovärdig information.

Läs mer

Mediekompass: Kolla källan – gratis lärarmaterial i 3 delar

Kolla källan_del_1_Metoden

Kolla_källan_del_2_Informationen

Kolla_källan_del_3_Vem_äger_vad

Skolverkets material om källkritik

Skolverket Kolla källan

Youtube-klipp om källkritik

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 4—6, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 7—9, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det är inte bara tidningens journalister som bidrar till innehållet i tidningen:

  • Journalister skriver faktatexter (notiser, artiklar och reportage) och åsiktstexter (ledare, krönikor, kåserier och recensioner).
  • Läsare skriver insändare och debattartiklar.
  • Experter, opinionsbildare och politiker skriver debattartiklar.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Dessa olika textslag hittar du i tidningen:

Notis

Notisen är den mest komprimerade tidningstexten – kort men informativ.
Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Nyhetsartikel

Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt.
Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress.
Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord måste skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan – den kan komma sedan.

Reportage

I reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.
Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj.
Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial.

Ledare, debatt och insändare

På ledarsidan samt debatt- och insändarsidorna tar skribenten tydlig ställning i olika frågor. Syftet är att försöka påverka och skapa debatt.
Det är bara på ledarplats som tidningens politiska ställningstagande ska framgå. Vanligtvis skrivs ledaren av journalister anställda på ledarredaktionen. De journalisterna skriver aldrig nyhetsartiklar.

Krönika

Krönikan är en personlig reflexion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius, Liza Marklund.

Kåseri

Kåseriet är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren. Kåseriet bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig.

Intervju

Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Såväl bakom en kort notis som bakom ett långt reportage ligger ofta en intervju – på telefon eller ute på plats.
Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck, eller  ”pratminus” som journalister ofta kallar det:

– Jag vill ha längre sommarlov, säger Måns Månsson.

Personporträtt

Här är intervjun med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.
För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av ”intervjuoffret” kan reportern tala med några människor i intervjupersonens omgivning – föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner.

Recension

I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur, konst eller liknande. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor.
En välskriven recension uppfyller tre syften:

  • att informera om att exempelvis en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller,
  • att förmedla recensentens personliga åsikt,
  • att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring den senaste vågen av ungdomsböcker om fotboll.

Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.

Passar för: åk 4-6, SO, Mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.

Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.

Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor

1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät medievanor 10-13

2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.

Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?

  • Du har läst det på internet.
  • Dina kompisar berättar det för dig.
  • Det står i tidningen.
  • Du hör det på tv-nyheterna.

Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.

Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?

  • Du läser i Bibeln.
  • Du frågar en präst i din närmsta församling.
  • Du googlar på det.
  • Öppet hörn – eget svarsalternativ.

Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).

Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?

  • Du googlar.
  • Du läser konventionstexten.
  • Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter.
  • Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade faktiskt den fiktiva läraren fel, Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020!)

Hur resonerar eleverna?

Övning 2: Källkritik

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.

Del 1.

Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: ”Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: ”… enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Del 2.

Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).

Del 3.

Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.

    • Har journalisten varit noggrann med sina källor?
    • Vilken källa anges?
    • Är nyheten trovärdig? Motivera.

Del 4.

Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?

Övning 3: Källkritiska frågor på nätet

Del 1.

Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).

    • Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
    • Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
    • Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
    • Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
    • Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
    • Språk – välskrivet eller slarvigt?
    • Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
    • Aktualitet – är sidan uppdaterad?

SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även om journalister luras med flit kan även de göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!

Del 2.

Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa något eller några av SVT:s klassiska aprilskämt som finns på SVT Play. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?

Del 3.

Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.

Länkar

Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:

HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4

SVT:s bästa aprilskämt på SVT Play

Dagens Svenskbladet

Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten

SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning

Skolverket: Källkritik

Internetstiftelsen: Källkritik på Internet

Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)

Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Nationella prov i svenska: argumenterande text

När det börjar bli dag för de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6, är det bra att träna lite. Ett bra sätt att förbereda eleverna för skrivuppgiften i delprov C2 är att göra övningar utifrån insändare i lokaltidningen.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Introduktion

Gemensamt

Presentera en eller flera insändare för eleverna. Läs igenom den/dem tillsammans med fokus både på struktur och innehåll.

Samtala
– Vad handlar insändaren om?

Fördjupning

Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.

  1. Ämne/ärende. Ringa gemensamt in nyckelord i texten som beskriver insändarens ämne/ärende.
  2. Vilka åsikter och fakta för skribenten fram? Stryk under med färgpennor, en färg för åsikter, en färg för fakta.
  3. Finns det någon slutsats, eller förslag till lösning/åtgärd i insändaren? Stryk i så fall under med dubbla streck.

 

Aktivitet

Gemensamt

Låt eleverna föreslå ämne för en insändare.
Kanske kan årets tema ”Vilken cirkus!” sätta igång tankarna.

Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden

  • ämne/ärende
  • fakta
  • åsikter
  • slutsats
  • förslag till lösning/åtgärd

Individuellt
Varje elev skriver en insändare utifrån tankekartan. Begränsa tiden till 60 minuter.
Tid över? Illustrera insändaren.

Uppföljning

1. Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Sätt upp insändarna på en plats där alla kan läsa dem.
3. Sammanfatta vad som är typiskt för en åsiktstext.

Bakgrund

Information om de centrala proven i SV/SVA hittar du hos Skolverket här: Länk!

Att skriva en insändare

  1. Inledning
    Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
  2. Argumentation
    Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
  3. Avslutning
    Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
  4. Signera
    Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
  5. Rubrik
    Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

Länkar om att skriva insändare

Publicistguiden hos Mediekompass: Publicistguiden som PDF

Johan Örjes, Skriv bättre insändare

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11, reviderad 2018-07-01

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier […]
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.

Med hjälp av information kring svensk dagspress kan eleverna utveckla sina förmågor att läsa, tolka och tyda statistik och ekonomisk information.
TU (Tidningsutgivarna) ger varje år ut en sammanställning med fakta och statistik kring dagspress. TU:s ”Branschfakta om mediehusen” hittar du här: Länk!

Vill du söka ännu mer information om svensk dagspress så finns ett större länkarkiv hos Dagspress.se.

Ur ”Branschfakta 2017 (juni)” läser vi bland annat följande:

  • Läsning av morgontidningar i procent (9-79 år): totalt 67 procent
  • Kvällstidningsläsare i procent (9-79 år) totalt: 46 procent
  • I genomsnitt läser man en morgontidning i 36 minuter (9-79 år).
  • Av storstads- och kvällstidningarna har Aftonbladet störst räckvidd, följd av Expressen och Dagens Nyheter.
  • Av lokalpressen har Helsingborgs Dagblad störst räckvidd, följd av Upsala Nya Tidning och Nerikes Allehanda.
  • Av de reklaminvesteringar som gjordes 2016 gick 13 % till dagspress, 6 % till digitala medier och 6 % till gratistidningar.

Från och med 2017 samlas statistik kring svensk media hos TU – Medier i Sverige här: Länk! För tidigare siffror hittar du informationen hos Svensk Dagspress här: Länk!

Använd uppgifter från de olika åren för att undersöka hur svensk dagspress har förändrats och utvecklats.

  • Vilka tidningar är störst och minst?
  • Hur många jobbar inom dagspress? Har det förändrats över åren?
  • Hur stor upplaga har dagspressen tillsammans? Ser siffrorna olika ut för de olika rapporterna?
  • Hur stor andel av tidningarna säljs som prenumerationer? Kan man se en förändring?
  • Hur många läser en gratistidning varje dag? Är det skillnader i olika delar av landet?
  • Hur stor del av intäkterna kommer från annonser? Har det förändrats?
  • Finns det annat intressant man kan läsa ur statistiken? Studera och jämför!

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,