Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Enligt medieforskaren Hvitfeldt så finns en värderingsskala för vilka egenskaper som gör att nyheter har större chans att bli huvudartikel på förstasidan.

De viktigaste kriterierna är följande:
1. nyheten behandlar politik, ekonomi, brott och olyckor
2. har inträffat nära läsarna geografiskt eller kulturellt
3. är överraskande eller sensationell
4. handlar om elitpersoner.

Undersök tidningens förstasida under en till två veckor.
Vilka av dessa kriterier uppfyller de nyheter som toppar förstasidan?
Finns det nyheter som uppfyller flera kriterier?
Finns det nyheter som inte stämmer in på kriterierna? Vad kan då ha gjort att de blivit huvudnyheter?

Diskutera det första kriteriet. Saknas några områden? Kan dessa kriterier göra att vissa läsare inte känner sig berörda av dagstidningar?

Syfte
I grundskolans läroplan står det att skolan ska ”motverka traditionella könsmönster”. Ett första steg mot måluppfyllelse är att ta upp frågan regelbundet. Genom att utgå från medierapportering så skapas naturliga tillfällen till att diskutera könsroller med eleverna.

Förberedelser
Som utgångspunkt för diskussionen finns en artikel från Svenska Dagbladet: Länk!
För fördjupning finns från Mediekompass pdf-häftet Tidningen och genus: Länk!

Bakgrund
Svenska Dagbladets artikel ”Könsroller kan förstärkas i skolan” tar avstamp i forskning som visar att skolpersonal omedvetet kan förstärka de traditionella könsrollerna. En rapport från regeringens delegation för jämställdhet i skolan visar att lärare ofta förväntar sig att flickor ska vara flitiga och hjälpsamma medan pojkar förväntas vara bråkiga och mer ointresserade av skolan. En av delegationens viktigaste uppgifter är att studera varför pojkar når sämre skolresultat än flickor. Flickor har länge presterat bättre än pojkar i skolan och skillnaderna är i stort sett konstanta. En rapport från Skolverket om hur kommunernas skolbudgetar fördelas visar att var fjärde kommun har som policy att ge mer pengar till skolor med många pojkar.

Gör så här
Samtala i klassen
Ta upp exemplen som tredjeklassen nämner i Svenska Dagbladets artikel. Låt sedan eleverna ge egna exempel på sådant som de tycker är ”typiskt kille”, eller ”typiskt tjej” i deras egen skolsituation. Gör två listor. Välj ut några av påståendena och fyll på listan med diskussionsfrågor nedan.

Diskutera och värdera
Välj en eller flera av diskussionsfrågorna nedan. De bygger på uttalanden från Svenska Dagbladets artikel. Använd handuppräckning, eller ”fyra hörn” som metod beroende på vad som passar bäst. Genom att ställa följdfrågor till det som eleverna säger när de motiverar hur de tänker kan du vidga perspektivet ytterligare för att öka deras syn på genusproblematiken.

– Tjejer gillar Barbies och hopprep. Killar leker krig, slår tredjeklassaren Adrian Elmlund fast.

  • Vad tycker du?

Adrian har helt rätt.
För det mesta är det så.
Adrian har helt fel.
Annat svar.

Klasskompisen Greta Sköldberg håller inte med:
– Är det något jag hatar så är det Barbies. Och när jag gick på dagis lekte alla killar med Barbies!

  • Tror du att det som Greta säger är vanligt?

Ja, helt säkert.
För det mesta är det som hon säger.
Nej, det hon säger är mycket ovanligt.
Annat svar

– Varför kan inte bara tjejerna få ha syslöjd? frågar sig Felicia Lindberg medan hon sitter och kardar ull.

  • Vad tycker du?

Det är onödigt för killar att lära sig sådant, det sköter ju tjejerna.
Det är slöseri med tid och pengar för killar har ofta så svårt med motoriken.
Självklart att killar måste kunna sådant också.
Annat svar

Hugo Fernandez tycker så här:
– Det är roligare att arbeta med träslöjd.

  • Varför tror du att han tycker det?

Han har en jätteduktig lärare i träslöjd.
De flesta killkompisarna tycker så.
Hans pappa tycker också att sådant är kul.
Annat svar

Mira Mitchell gillar hästar – och vet att många killar inte delar det intresset.
– Jag vet absolut inte varför det är så. I filmer och böcker är det ofta tjejer som gillar hästar. Men jag föddes till att tycka om hästar.

  • Kan man födas till att tycka om hästar, syslöjd, träslöjd, rosa kläder, eller vad det nu är?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Undersökningar visar att pojkar får och tar mer av lärarnas uppmärksamhet än flickorna. Pojkarna pratar mer medan flickorna tilldelas uppgifter som ordningsskapare.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Flickor är mer stressade än pojkar i skolan och av skolarbetet.

  • Är det så i din klass?

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Summera

  • Vad har påverkat mest när det gäller dina åsikter från om vad som är typiskt för tjejer respektive killar?

Från kompisar
Från föräldrar, lärare, och andra vuxna
Från medierna
Annat svar

  • Kan du se något skäl till varför killar och tjejer skulle ges olika förutsättningar i skolan.

JA, NEJ, KANSKE. Motivera!

Vad kan man göra för att det ska bli lika förutsättningar?

Länkar
Svenska Dagbladet
Könsroller kan förstärkas i skolan

Mediekompass

Tidningen och genus

 

Vi säger ofta att en bild säger mer än tusen ord och med det pekar vi på  bildens kraft att beröra. Det krävs bara en hastig blick på bilden i en  artikel för att få en idé om vad texten handlar om och vilket  känsloläge som texten förmedlar. Gör veckans lektionstips och diskutera  hur vi påverkas av bilder och på vilket sätt barn ges utrymme att synas i  medier.

Del 1 för de yngre

Syfte: Att utveckla förståelse för bildens roll, och dess påverkan på läsaren, i tidningen.

Passar för: fk- åk 3, bild, svenska, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Tillgång till internet och tidningar (använd gärna er lokaltidning), sax, papper, lim och pennor.

Genomförande:

Övning 1

1. Börja lektionen med samtal om bildens förmåga att beröra och väcka känslor. Som stöd i samtalet kan ni använda en prisbelönt nyhetsbild som väcker nyfikenhet och möjligen skiftande känslor hos betraktaren. Öppna länken till artikeln i Expressen.

2. Låt eleverna berätta vilka känslor bilden väcker.
Berätta sedan att det är ett äppelträd som älgen hänger i, ett äppelträd som älgen tidigare under kvällen klättrat upp i och knyckt äpplen (förmodligen jästa sådana) från och på så sätt blivit berusad (och något omdömeslöst klättrat för högt) och sedan fastnat i trädet. Berätta även att älgen fick hjälp att komma loss och sedan fick nyktra till under natten innan den kunde ge sig iväg igen på nya äventyr.

3. Ändrades känslorna när eleverna fick höra berättelsen?
Uppmärksamma eleverna i så fall på det ändrade intrycket. Det kan bli ett konkret exempel på hur bild och text samverkar.

Vi vill samtidigt påpeka att det råder olika meningar om huruvida älgar faktiskt kan bli berusade av att äta jästa äpplen. Det finns mer att läsa om det här (vissa med betallösningar) i exempelvis Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, ATL och Sveriges Radio. I en artikel (med betallösning) hävdar dock Dagens Nyheter att älgar visst kan bli berusade på äpplen.

Övning 2

1. Klipp ut och samla egna bilder ur tidningar (använd gärna er lokala tidning). Be eleverna sortera bilderna efter känslor som bilderna väcker. Bilder som gör betraktaren nyfiken, intresserad, glad, nedstämd eller kanske upprörd.

2. Låt eleverna sedan visa en bild var och motivera hur denne tänkte när han/hon placerade bilden i vald kategori.

Det finns inga rätt eller fel, det intressanta är att bli varse hur vi tänker och reagerar. Vår bakgrund och olika livserfarenheter påverkar förstås våra egna tolkningar av bilder. En höstbild kan exempelvis göra en läsare (som tycker om hösten) varm och upprymd, medan den likväl kan ha motsatt effekt på en annan betraktare.

Övning 3

Använd urklippen från övning 2 till att göra egna bildberättelser enskilt eller i grupp:

Enskild berättelse
Eleverna börjar med att välja varsin bild som väcker en viss känsla hos betraktaren. Bilden limmas på ett pappersark och eleverna får sedan i uppgift att skriva en rubrik och kort text som ändrar uppfattningen om bilden. Exempel: Bilden föreställer en gammal gumma i gungstol – texten ”avslöjar” att skolmormor stal barnens pennor och sudd. Läs berättelserna högt för varandra!

Gemensam muntlig berättelse
Varje elev väljer en egen bild, en bild som de tycker om eller en bild som de kanske finner äcklig, en bild som berör. Utifrån bilderna ska sedan en gemensam berättelse växa fram. Sätt er i ring med bilderna i beredskap. Läraren visar sin bild och börjar berättelsen. Exempelvis: ”Det var en gång en glad liten pojke som mötte…” Sedan får eleverna en i taget fortsätta berättelsen med hjälp av bilden. Sista eleven på tur avslutar. Snipp snapp snut, så var sagan slut!

Del 2 för de lite äldre

Syfte: Reflektion över hur barn presenteras i tidningar och media idag. Barns mänskliga rättigheter.

Bakgrund: Enligt SCB utgör gruppen barn en femtedel av Sveriges befolkning. Var femte bild borde väl då rimligtvis skildra barn? Riktigt så är det inte. Inte ens vuxna är jämnt representerade i tidningar. Hälften av befolkningen är män och hälften kvinnor. Hälften av bilderna borde då rimligen föreställa kvinnor. Men nej. Den helt klart överrepresenterade gruppen i tidningar och media är vuxna män.

Passar för: åk 4-6, bild, svenska, SO-ämnen, mediekunskap
Tidsåtgång: 1-2 lektioner
Förberedelser: Skriv ut samtalsunderlag till dig som lärare Kopieringsunderlag Bilder som berör , skaffa klassuppsättning av er lokala tidning som du hittar här: Länk!.

Genomförande:

Övning 1

Tidningar är till för alla, vuxna och barn. Ändå förekommer bilder på barn mer sällan än bilder på vuxna. När väl barn och ungdomar syns i tidningar så är det främst i en offerroll. Det här kom Globala gymnasiets elever fram till i ett samarbetsprojekt med Plan Sverige. Länk till artikel om undersökningen i DN (med betallösning). I undersökningen fann de att tidningar i hög grad presenterade barn som mådde dåligt och fokus låg på barn som råkat ut för något snarare än barn som gjort något. Brott och olyckor var områden som dominerade och de vuxna fick större utrymme i artiklar som unga förekom i.

Följande punkter kan du som lärare använda som underlag för samtal kring barn i tidningar och media (punkterna finns i  kopieringsunderlaget).

  • Hur kommer det sig att barn så sällan syns i tidningar?
  • Är det viktigt att barn syns i tidningar? Varför?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att inte synas i tidningar?
  • Vilka för- eller nackdelar kan det finnas för barn med att synas i tidningar?
  • Barnkonventionens artikel 12 slår fast att barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör barnet. Politiska beslut som berör barn (exempelvis beslut som har att göra med skolan) har barn således rätt att tycka till om. Borde barn få större utrymme i tidningar vid beslut som direkt berör barn? Hur skulle det i så fall kunna gå till? Hur får man vuxna intresserade av barns tankar och åsikter?
  • Barn kan liksom vuxna bli intervjuade men ibland kan det vara lättare att uttrycka sig med en teckning eller dikt. Barnkonventionen ger barn rätt att uttrycka sina tankar i tal, skrift, tryck, konstnärlig form eller andra uttrycksmedel som barnet väljer. Borde journalister ge barn möjligheter att uttrycka sig på annat sätt än genom ord? Låt eleverna fundera över hur de själva helst uttrycker sig (ord, musik, bild, skrift etcetera).
  • Diskutera vad eleverna tror det skulle innebära om barn syntes mer i media. Vilka frågor anser eleverna exempelvis att barn bör få tycka till om (allvarliga politiska frågor, mer lättsam underhållning etcetera). Låt eleverna motivera och argumentera för sina svar.
  • Har någon elev varit med i tidningen? Vad handlade det om? Hur kändes det?
  • Hur kan man komma med i tidningen?

Övning 2

Ge er sedan på jakt efter bilder på barn i exempelvis er lokaltidning. Hur presenteras barnen? Tänk på att fotografen kan använda sig av olika knep för att framhäva eller tona ner aspekter av bilder. Ett vanligt knep är kameravinkel. Om man vill framställa en person i maktposition kan fotografen välja att fotografera personen nerifrån. Då ser den personen stor ut på bild. Överdriven vinkel nerifrån kallas för grodperspektiv. Vill fotografen förmedla att personen i fråga är liten och maktlös kan han/hon istället välja att fotografera personen ovanifrån. Då ser personen mindre och mer maktlös ut. Låt eleverna arbeta parvis eller i mindre grupper. Grupperna väljer ut varsin bild på barn som de tillsammans utför en enkel bildanalys av.

  • Vad känner du? Vilka känslor väcker bilden? Varför?
  • Vad ser du på bilden? Tänk på kameravinkel, omgivning, ljus och skugga.
  • Vilket syfte finns med bilden? Varför har fotografen tagit bilden som han gjort och varför tror ni att tidningen valde att publicera den?

Jämför mellan grupperna. Kan eleverna finna likheter/skillnader på hur barn framställs i de valda bilderna.

Länkar

Artiklarna  hos DN kräver inloggning.
Dagens Nyheter: ”Mediernas etiska regler måste ge skydd åt barnen”
Dagens Nyheter: ”Barn och unga förtjänar mer utrymme i medierna”
UNICEF Sverige: Barnkonventionen

Koppling till Läroplanen (Lgr11):

Bild
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. /…/ Genom undervisning ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna skapandet.

Bildanalys, åk 1-3
– Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Bildanalys, åk 4-6
– Reklam- och nyhetsbilder, hur de är formade och förmedlar budskap.
– Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Tala, lyssna och samtala, åk 1-3
– Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter, åk 1-3
– Texter som kombinerar ord och bild /…/.

Läsa och skriva, åk 1-3
– Skapande av texter där ord och bild samspelar.
– Handstil och att skriva på dator.

Tala, lyssna och samtala, åk 4-6
– Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Samhällskunskap

Rättigheter och rättsskipning, åk 4-6
– De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa personporträtt i dagstidningar, och öva på att själva skriva ett personporträtt.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ett passande antal tidningsartiklar med personporträtt.

Välj ett eller flera personporträtt läs och undersök följande

  • Miljön. Beskrivs miljön, där intervjun genomförs? Var i artikeln? Ge exempel?
  • Personens utseende, personliga drag eller speciella egenheter? Ge exempel.
  • Vilka fakta finns med om personen? Ge exempel
  • Vilket fokus har artikeln? Privatpersonen, yrkesmänniskan, en specifik händelse, annat?
  • Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
  • Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

  • Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen?
  • Skiljer sig porträtten åt beroende på vilken slags person det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
  • Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Träna att skriva egna personporträtt.

  • Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun.(rummet, ljud, kläder osv)
  • Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha (arbetet, en resa, fritidsintressen osv).
  • Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
  • Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
  • Kom ihåg kamera om du vill ha bild. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen.

Skriv din artikel.

Sätt upp artiklar och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras.

Koppling till styrdokument

Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, be­grepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verk­tyg.
  • Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på motta­gare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kom­mu­nika­tion i digitala och andra medier.

Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av tex­ter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bear­bet­ning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsik­ter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och samman­hang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
  • Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

 

Syfte: Att lära sig att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet

Övning 1: Granska en text källkritiskt

Tidsåtgång: ca 30 min
Förberedelse: Kopiera upp och dela ut texten som ska granskas.  Texten finns i kopieringsunderlaget här: Kopieringsunderlag: Vad i medierna kan man lita på?
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar

Genomförande:
Berätta först att ni ska göra en övning där ni tränar förmågan att vara kritisk till det ni läser eller hör i medier. Fråga eleverna om de tror på allt de läser i tidningarna eller andra medier. Kanske litar de mer på vad de läser i tidningen än på sociala medier? Kanske kan någon ge exempel på något som de läst eller hört som inte var sant? Hur hamnade i så fall nyheten där? Hur fick de reda på att det inte var sant? Varför är det viktigt att vara källkritisk?

När ni diskuterat en stund ber du dem att läsa nedanstående text från kopieringsunderlaget med källkritiska ögon.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning.

Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger säkra källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Fråga om det ringer några varningsklockor. Finns det något i texten som låter oklart? Några källor som låter diffusa? Ge ett exempel för att få dem att tänka källkritiskt. ”Enligt en ny undersökning låter oklart. Vem ligger bakom undersökningen? Vad är syftet med den? Hur gick den till?

Låt dem sedan parvis försöka hitta fler ställen i texten där det låter oklart eller där man inte vet vem som står bakom påståendet. Hur många ställen hittar de?

Gör sedan fyra hörn och be dem att ställa sig i det hörn som passar bäst.

Hörn ett: Jag hittar inga fler ställen där jag är källkritisk
Hörn två: Jag hittar ett till ställe där jag är källkritisk
Hörn tre: Jag hittar två till ställen där jag är källkritisk
Hörn fyra: Jag hittar tre eller fler ställen där jag är källkritisk

Låt dem prata med dem som står i samma hörn. Hittade de samma saker? Här är facit (men kanske hittar ni fler ställen):

  1. ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
  2. ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  3. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  4. ”Uppger säkra källor” – varför får vi inte veta källorna?
  5. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Försök gemensamt formulera källkritiska frågor till tandkrämstexten. Börja med att försöka hitta på en fråga som börjar med ordet ”vem” till exempel: ”Vem är det som har genomfört undersökningen?”
Fortsätt med ordet ”vad”, till exempel: ”Vad är anledningen till att experter tror att tandkrämen kan leda till tandköttscancer?” Låt sedan eleverna parvis försöka göra frågor som börjar med var, varför, när och hur.

Ta gärna hjälp av följande källkritiska frågor:

Vem?
Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, en organisation, ett företag eller en privatperson? Är det någon som kan ämnet och som du kan lita på? Kan du ta kontakt med den som står bakom det som står i texten?
Vem är tänkt att läsa och ta till sig informationen?

Varför?
Varför tror du att man vill sprida denna information? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske att tjäna pengar?

Vad?
Vad hittar du för information? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?
Går det att säga hur gammal informationen är? Kanske något har blivit förlegat?

Hur?
Hur hittade du informationen? Hur ser formen ut? Titta till exempel på språk och stavning. Många felstavade ord kan vara ett tecken på att även annat är slarvigt och inte genomtänkt i innehållet.

Uppgift 2: Källkritik på internet

Tidsåtgång: ca 60 min
Passar för: främst åk 5-6 men även äldre åldrar
Förberedelse: Tillgång till internet, helst en dator per grupp samt kopieringsunderlaget: Kopieringsunderlag: Källkritik på internet som hör till övningen.

Genomförande:
Repetera först de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Berätta att de ska få göra en källkritisk övning på internet där de googlar på ett ord. Fråga gärna hur många i klassen som brukar använda sig av Google när de söker information.
Googla sedan på något som de är intresserade av. Rösta gärna fram ett gemensamt ämne. Försök hitta ett ämne som både är aktuellt och som väcker debatt. Gärna något som är lite kontroversiellt. Här nedan ges exempel på sökresultat angående den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson. Hon har blivit fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg. Bland de resultat man får om man söker på detta finns följande:

1. Dagens Media
2. Influencers of Sweden
3. Konsumentverket
4. Aftonbladet
5. TV4 Nyheterna

Dela in eleverna i smågrupper så att varje grupp tar hand om varsin sajt. Gå in på sajterna och titta på dem. Låt dem sedan diskutera med hjälp av de källkritiska frågorna i kopieringsunderlaget.

Börja med vem-frågan. Vem ligger bakom den här sajten? Är det en privatperson eller en myndighet? Finns det kontaktuppgifter?
Fortsätt med varför-frågan. Varför har hemsidan skapats? Vill de sälja något eller skapa debatt? Fortsätt så med alla frågorna tills de är klara.

Övningen är ganska svår, så för att bryta ner den kan du när de har diskuterat klart placera dem i ring. Sedan gör ni följande övning där du som lärare läser upp de olika påståendena nedan:

Om svaret är på frågan är ”ja” räcker ni upp båda armarna
Om svaret på frågan är ”nej” lägger ni armarna i kors
Om svaret på frågan är ”vet ej” lägger ni en hand över pannan

  1. Hade ni hört talas om sajten tidigare?
  2. Är det ett företag som ligger bakom den?
  3. Är det en privatperson som ligger bakom den?
  4. Vet man vem som äger och bekostar sajten?
  5. Finns det kontaktuppgifter?
  6. Vet ni vem målgruppen är, alltså vem sidan är avsedd för?
  7. Är avsikten att skapa debatt?
  8. Är avsikten att sprida information?
  9. Är avsikten att sälja något?
  10. Är det fakta som presenteras?
  11. Är det personliga åsikter som presenteras?
  12. Fungerade länkarna på sajten?
  13. Är sajten aktuell? Vet ni när den skrevs eller uppdaterades?
  14. Ser den seriös ut? (T ex om språket är korrekt och bilderna passande)
  15. Finns det länkar som ni känner igen?
  16. Är den trovärdig? Litar ni på det som sägs där?

Tanken är att eleverna ska bli medvetna om hur väldigt olika sajter kan se ut och att personerna eller organisationerna bakom dem kan ha helt olika syfte. Genom att jämföra dem med källkritiska ögon kan de lättare skaffa sig den information de behöver.
Låt sedan eleverna parvis formulera egna källkritiska frågor och fortsätta leda värderingsövningen. T ex kan en elev säga ”Byt plats om er sajt innehöll starka åsikter” eller ”Byt plats om det var enkelt att hitta kontaktuppgifter”. På så vis lär de sig av varandra att bli ifrågasättande, så att de tar till sig trovärdig information.

Läs mer

Mediekompass: Kolla källan – gratis lärarmaterial i 3 delar

Kolla källan_del_1_Metoden

Kolla_källan_del_2_Informationen

Kolla_källan_del_3_Vem_äger_vad

Skolverkets material om källkritik

Skolverket Kolla källan

Youtube-klipp om källkritik

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 4—6, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom
intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Koppling till läroplanen (ur centralt innehåll 7—9, reviderat 2018-07-01)

Informationssökning och källkritik
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Det är inte bara tidningens journalister som bidrar till innehållet i tidningen:

  • Journalister skriver faktatexter (notiser, artiklar och reportage) och åsiktstexter (ledare, krönikor, kåserier och recensioner).
  • Läsare skriver insändare och debattartiklar.
  • Experter, opinionsbildare och politiker skriver debattartiklar.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Dessa olika textslag hittar du i tidningen:

Notis

Notisen är den mest komprimerade tidningstexten – kort men informativ.
Notisen är ofta bara fem-sex meningar men svarar på flera av de journalistiska frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Nyhetsartikel

Nyhetsartikeln handlar om något som nyss har hänt i vår omvärld – allt från krigsutbrott till senaste lokalderbyt.
Nyhetsartikeln har rubrik och ofta en bild med bildtext. Många artiklar har en faktaruta i anslutning till texten. I de flesta svenska tidningarna inleds artiklarna med en fetstilt ingress.
Den korta ingressen i början av nyhetsartikeln ska göra läsaren nyfiken. Ingressen svarar ofta på två eller tre av frågorna:

  • Vad? Vad är det som har hänt?
  • Var? Var hände det någonstans?
  • När? När hände det?
  • Vem? Vem eller vilka var inblandade?
  • Hur? Hur gick det till?
  • Varför? Varför hände det?

Ingressen ska helst inte vara mer än 2-3 meningar och alla onödiga ord måste skalas bort! Nyheten är viktigare i ingressen än källan – den kan komma sedan.

Reportage

I reportaget ges journalisten möjlighet till längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.
Reportaget förutsätter att skribenten har varit på plats för att kunna beskriva miljöer, personer och händelser mer i detalj.
Ett reportage kan vara en uppföljning till en nyhetsartikel, eller helt fristående. Reportage som är obundna i tiden, det vill säga att de inte måste publiceras en viss dag, kallas ibland featurematerial.

Ledare, debatt och insändare

På ledarsidan samt debatt- och insändarsidorna tar skribenten tydlig ställning i olika frågor. Syftet är att försöka påverka och skapa debatt.
Det är bara på ledarplats som tidningens politiska ställningstagande ska framgå. Vanligtvis skrivs ledaren av journalister anställda på ledarredaktionen. De journalisterna skriver aldrig nyhetsartiklar.

Krönika

Krönikan är en personlig reflexion kring ett tema, där journalisten är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Exempel är Linda Skugge, Jan Guillou, Yrsa Stenius, Liza Marklund.

Kåseri

Kåseriet är betydligt mer lättsam än krönikan. Det viktigaste syftet är att roa läsaren. Kåseriet bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren kan känna igen sig.

Intervju

Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Såväl bakom en kort notis som bakom ett långt reportage ligger ofta en intervju – på telefon eller ute på plats.
Att journalisten har gjort en intervju visar sig oftast i citattecken eller talstreck, eller  ”pratminus” som journalister ofta kallar det:

– Jag vill ha längre sommarlov, säger Måns Månsson.

Personporträtt

Här är intervjun med en person i fokus. Frågor och svar markeras ofta. En tillhörande faktaruta om personen är vanligt.
För att kunna ge läsaren en så djup bild som möjligt av ”intervjuoffret” kan reportern tala med några människor i intervjupersonens omgivning – föräldrar, arbetskamrater, vänner och ovänner.

Recension

I en recension uttrycker journalisten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur, konst eller liknande. Recensionerna finns ofta på kultursidor och ungdomssidor.
En välskriven recension uppfyller tre syften:

  • att informera om att exempelvis en bok eller film har kommit ut och vad den innehåller,
  • att förmedla recensentens personliga åsikt,
  • att ta upp en diskussion kring ett fenomen, till exempel kring den senaste vågen av ungdomsböcker om fotboll.

Syfte: Ge ökad kunskap om källor och källkritik.

Passar för: åk 4-6, SO, Mediekunskap.
Tidsåtgång: 1-2 lektioner.
Förberedelser: Tillgång till internet. Möjlighet att visa upp artiklarna via uppkoppling i klassrummet.

Om övningarna:
Övning 1 berör barnens nyhetsvanor och inbegriper en värderingsövning som rymmer samtal om olika källors trovärdighet.
Övning 2 visar exempel på vikten av att kolla källan.
Övning 3 handlar om källkritik på nätet.

Övning 1: Nyhetsvanor och värdering av källor

1. Enligt Barnombudsmannen tar runt 80 procent av barn och unga under 18 år del av nyheterna minst en gång i veckan. Hur ser det ut i er klass? Börja lektionen med att reflektera kring om, hur ofta och varifrån eleverna inhämtar nyheter (tv, tidningar, internet, kompisar, föräldrar, skolan). Om ni vill kan ni använda Mediekompass medieenkät för åldrarna 10-13 år: Enkät medievanor 10-13

2. Gå sedan vidare med en värderingsövning (fyra hörn). Eleverna får ta ställning genom att placera sig i klassrummets fyra hörn. Uppmuntra eleverna att motivera sina val. Det går bra att byta plats under övningens gång.

Fråga 1. En nyhet sprids om elever som blivit lurade på sin veckopeng av en rektor som sålt höga betyg till högstbjudande. Vilken av följande källor litar du på mest?

  • Du har läst det på internet.
  • Dina kompisar berättar det för dig.
  • Det står i tidningen.
  • Du hör det på tv-nyheterna.

Låt eleverna motivera sina val. Hur kommer det sig att de misstror eller litar på vissa källor mer än andra? Motivera.

Fråga 2. Du har fått i läxa i religion att ta reda på vad Bibeln säger om omskärelse. Hur går du tillväga för att besvara frågan?

  • Du läser i Bibeln.
  • Du frågar en präst i din närmsta församling.
  • Du googlar på det.
  • Öppet hörn – eget svarsalternativ.

Samtala om de olika källornas starka och svaga sidor samt om första (i det här fallet Bibeln), andra (prästen som studerat Bibeln) och tredjehandskällor (möjligen någon som hört prästen tala om saken och nu i sin tur skriver om ämnet på nätet).

Fråga 3. Din lärare påstår att Barnkonventionen är lag i våra grannländer Finland och Norge, men inte i Sverige. Det låter orättvist och konstigt… Hur gör du för att ta reda på om din lärare talar sanning?

  • Du googlar.
  • Du läser konventionstexten.
  • Du ringer Unicef eller Rädda barnen och frågar – de jobbar ju med barns rättigheter.
  • Du frågar efter källan – var fick din lärare informationen ifrån? (Ja, även lärare är ju människor och kan emellanåt sprida felaktiga uppgifter. Den här gången hade faktiskt den fiktiva läraren fel, Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020!)

Hur resonerar eleverna?

Övning 2: Källkritik

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa, men någonstans kommer ju alltid informationen ifrån.

Del 1.

Börja med att berätta för eleverna att för att vi ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När vi sedan läser tidningen litar vi oftast på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. Journalister kan exempelvis skriva: ”Det sa medieforskaren Jesper Strömbäck”. Eller: ”… enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB)”. De kan även nöja sig med att helt enkelt skriva namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Del 2.

Skriv ut och dela ut en nyhet från SVT om en cyklist som fick böter för fortkörning till eleverna (ta inte med avslöjandet – längst ner i artikeln).

Del 3.

Låt eleverna samtala om nyheten i små grupper.

    • Har journalisten varit noggrann med sina källor?
    • Vilken källa anges?
    • Är nyheten trovärdig? Motivera.

Del 4.

Berätta sedan att nyheten faktiskt avslöjades som bluff: Aftonbladet – Fortkörande cyklist var en bluff. Koppla upp er (gärna storskärm om ni har tillgång till det) och titta på nyheten tillsammans på nätet – klicka er vidare (länk längst ner i artikeln) och läs vad det var som gick snett. Klicka er fram och läs vidare i TT-artikeln ”Vi gjorde ett uselt jobb”. Vilka tankar väcker det hos eleverna?

Övning 3: Källkritiska frågor på nätet

Del 1.

Hur vet man om en nyhetssajt är pålitlig? Jämför (gärna på storskärm tillsammans) SVT Nyheter med den satiriska nyhetssajten Dagens Svenskbladet. Fundera tillsammans över följande källkritiska frågor (punkterna finns i kopieringsunderlag).

    • Äkthet – är källan det den utger sig för att vara?
    • Vem står bakom sidan? Är den pålitlig?
    • Finansiering – kan man se vem som äger och bekostar sajten och informationen?
    • Syfte – vad är syftet med att presentera innehållet?
    • Trovärdighet – tror ni på det som står på sajten?
    • Språk – välskrivet eller slarvigt?
    • Målgrupp – går det att förstå vem sajten riktar sig till?
    • Aktualitet – är sidan uppdaterad?

SVT:s hemsida är, till skillnad från Dagens Svenskbladet förstås en trovärdig källa, men artikeln om cyklisten i övning 2 tjänar som en påminnelse om att den mänskliga faktorn även kan ställa till det på seriösa sidor. Även om journalister luras med flit kan även de göra misstag – desto viktigare att själv vara noggrann!

Del 2.

Inte nog med att SVT ibland slarvar med källorna – de luras också! Avsluta lektionen med att visa något eller några av SVT:s klassiska aprilskämt som finns på SVT Play. Kanske känner eleverna till liknande nutida luringar från tv, tidningar, nätet?

Del 3.

Fortsätt vara källkritiska! Ni kan till exempel samla på (och gemensamt granska) tveksamma nyheter i klassen.

Länkar

Mediekompass, Expert på medier – digital kompetens i Lgr 11:

HANDBOK_EXPERT_MEDIER_utskrift_A4

SVT:s bästa aprilskämt på SVT Play

Dagens Svenskbladet

Barnombudsmannen: Barnkonventionen, konventionstexten

SVT: Cyklist fick böter – för fortkörning

Skolverket: Källkritik

Internetstiftelsen: Källkritik på Internet

Koppling till Läroplanen (Lgr11, reviderad 2018-07-01)

Samhällskunskap årskurs 4-6
Information och kommunikation
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Samhällskunskap årskurs 7-9
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden.
• Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Nationella prov i svenska: argumenterande text

När det börjar bli dag för de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6, är det bra att träna lite. Ett bra sätt att förbereda eleverna för skrivuppgiften i delprov C2 är att göra övningar utifrån insändare i lokaltidningen.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Introduktion

Gemensamt

Presentera en eller flera insändare för eleverna. Läs igenom den/dem tillsammans med fokus både på struktur och innehåll.

Samtala
– Vad handlar insändaren om?

Fördjupning

Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.

  1. Ämne/ärende. Ringa gemensamt in nyckelord i texten som beskriver insändarens ämne/ärende.
  2. Vilka åsikter och fakta för skribenten fram? Stryk under med färgpennor, en färg för åsikter, en färg för fakta.
  3. Finns det någon slutsats, eller förslag till lösning/åtgärd i insändaren? Stryk i så fall under med dubbla streck.

 

Aktivitet

Gemensamt

Låt eleverna föreslå ämne för en insändare.
Kanske kan årets tema ”Vilken cirkus!” sätta igång tankarna.

Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden

  • ämne/ärende
  • fakta
  • åsikter
  • slutsats
  • förslag till lösning/åtgärd

Individuellt
Varje elev skriver en insändare utifrån tankekartan. Begränsa tiden till 60 minuter.
Tid över? Illustrera insändaren.

Uppföljning

1. Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Sätt upp insändarna på en plats där alla kan läsa dem.
3. Sammanfatta vad som är typiskt för en åsiktstext.

Bakgrund

Information om de centrala proven i SV/SVA hittar du hos Skolverket här: Länk!

Att skriva en insändare

  1. Inledning
    Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
  2. Argumentation
    Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
  3. Avslutning
    Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
  4. Signera
    Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
  5. Rubrik
    Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

Länkar om att skriva insändare

Publicistguiden hos Mediekompass: Publicistguiden som PDF

Johan Örjes, Skriv bättre insändare

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11, reviderad 2018-07-01

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier […]
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

Här är en övning för att utveckla elevernas förmåga att läsa och skriva för olika målgrupper, med utgångspunkt i det journalistiska skrivandet. Övningen ingår i Mediekompass skrivarskola, där du hittar Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Det är viktigt att skriva och stava korrekt för att behålla läsarnas förtroende. Tidningen är till för alla och journalister försöker att uttrycka sig på ett läsvänligt och tydligt sätt. Använd deras skrivregler och träna på att skriva enkelt men korrekt.

Förberedelser

Tillgång till  Kopieringsunderlag1: Journalisternas skrivregler, tillgång till lokaltidningen (enklast att genomföra övningen är med hjälp av papperstidning), eleverna behöver även ha en egen uppsats eller skrivuppgift till hands för övningen.

Genomförande

1. Dela ut lokaltidningen och läs tillsammans en kortare artikel ur den. Vad tycker eleverna om journalistens sätt att skriva?
2. Prata kort om varför det är viktigt att man i tidningen använder ett enkelt men korrekt språk.
3. Gå igenom kopieringsunderlag 1, innehållande skrivregler och uppgifter.
4. Låt eleverna arbeta med uppgifterna i kopieringsunderlag 1.

Diskutera gemensamt

  • Tidningen är till för alla – lyckas den tidning ni läst med det?
  • Skulle eleverna vilja ändra språket i tidningen på något sätt? Om ja, hur och varför?
  • Vad var svårast, att skriva enkelt eller komplicerat? Varför?

Övning 2: Ungdomars språk

Att kunna behärska olika sorters språk i olika sammanhang spelar roll för hur man uppfattas av omgivningen. Diskutera frågor kring hur språkbruk varierar och varför.

Förberedelser

Tillgång till  Kopieringsunderlag2: Ungas språk, tillgång till krönikan Ungdomars språk, digitalt eller via papperskopia.

Genomförande

1. Läs krönikan Ungdomars språk

2. Låt eleverna parvis eller i smågrupper göra uppgifterna i kopieringsunderlag 2.

3. Lyft elevernas diskussioner i en gemensam avslutning. I samband med den kan du lyfta frågan: Vem bestämmer vad som är ”rätt språk”?

Tips för fortsatt arbete

Låt eleverna skriva en egen krönika om språk och språkbruk. Mer om att skriva journalistiskt hittar du i Mediekompass Publicistguiden:

Att skriva olika typer av texter