I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Spana efter nyheter
Sätt eleverna på spaning vilka nyheter som finns i er dagstidning. Dela upp tidningssidorna mellan eleverna och låt dem kolla vad nyheterna handlar om, var de är placerade på sidorna, olika texter som notiser och artiklar, gradstorlek på rubriker och om nyheten finns på förstasidan.
Vilka nyheter fick störst rubriker? Vilka nyheter hamnade/hamnade inte på förstasidan? Varför/varför inte? Vilka nyheter toppade sidorna/placerades långt ner? Varför? Ge förslag på händelser som aldrig skulle bli en nyhet i tidningen? Varför?
Uppmana eleverna att utifrån denna granskning formulera några kriterier för vad en nyhet är och vad tidningen verkar tycka vara en viktig nyhet. Jämför elevernas förslag på kriterier med denna lista som kommer från Kurs i medborgarjournalistik.
Traditionella nyhetskriterier
- något som inte tidigare publicerats
- något som publiken inte visste tidigare och har nytta/behov/nöje av att veta
- nära i tid, rum eller kultur
- ovanlig och nyss inträffad händelse
- process, åsikt eller beslut med konsekvenser för publiken
- människors upplevelser som läsaren kan identifiera sig med
- väcker känslor
- egen/lokal nyhet/vinkel/uppföljning – varför så viktigt? Ekonomisk konkurrens eller prestige?
- ”rundisar” (”mjuka” nyheter) för att skapa bra mix tajming vs. burkade (förproducerade) grejer
Mer om nyheter
Det här lektionsförslaget handlar om fotografering med förslag på olika bildprojekt. Idag har vi utmärkta möjligheter att arbeta med bildskapande i undervisningen. På de flesta skolor finns gott om datorer och/eller läsplattor. Dessutom har många elever egna mobiler med fina kameror. Vi uppmanar med det här lektionsförslaget till ett kreativt arbete med kameror, ett arbete som kan starta som hemarbete eller utföras i skolan.
A – introduktion
LÄR AV PRESSFOTOGRAFER
Bilderna i en tidning är det första som läsarna ser när de bläddrar i en tidning. Granska dagstidningar på nätet och/eller papperstidningen och leta efter goda bildexempel. Diskutera hur ni tror att fotograferna tänkte vid fotoögonblicken. Diskutera även några bilder som ni tycker har brister och där fotografen kunde ha valt ett annat motiv och perspektiv.
– Titta på översiktsbilder, arrangerade bilder och ögonblicksbilder. Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur hade bilden blivit ännu bättre? Titta på skärpa, komposition, fantasi, detaljer, ljus, skuggor och bildidé.
EN LITEN BILDSKOLA
Diskutera dessa punkter i bildskolan och försök hitta exempel på följande påståenden bland pressbilder.
– Undvik att ställa upp folk framför kameran.
– Spontana bilder är bättre än stela arrangerade bilder.
– Skildra verkligheten som den är. Överdriv inte, men ta vara på detaljer och miljöer.
– Ta tid på dig när du fotograferar. Då glömmer ofta personerna bort dig och slappnar av och bilderna blir naturligare.
– Använd din humor. Pröva idéer och var modig.
– Det du själv känner är en bra bild är oftast bra.
– Tänk på avståndet. Gå närmare! Beskär bilden redan i kameran och skapa bilden i sökaren.
– Tänk på ljuset. Se till att ha ryggen mot fönstret och ljuset.
– Försök att hitta ett budskap i bilden.
– Använd fokuslåsning så att du får skärpan på motivet, inte på bakgrunden.
B – aktivitet
DAGS ATT FOTOGRAFERA
Efter att ha studerat och diskuterat bilder och fotografering är det dags för eleverna. Bestäm ett tema för klassen. Just nu har många elever sportlov. Det kan vara ett tema för eleverna. Kanske händer det något på skolan eller i samhället som ni vill berätta med bilder? Kanske vill du att dina elever ska observera våren och med bilder visa vad som händer i naturen? Kanske vill du att dina elever med bilder ska berätta om en och samma dag i deras liv. Det är inte särskilt svårt att hitta ett tema för en undervisning om eget fotograferande.
TEMAUPPDRAG
När ni i klassen har bestämt er för ett tema är det dags för eleverna. Uppmana dem att ta många bilder för att sedan välja ett urval.
– Bestäm hur många bilder varje elev ska presentera inför klassen.
– Bestäm om och hur de ska bearbeta sina bilder.
– Ska de skriva bildtexter? Berätta med ett par meningar VAD som händer i bilden, VEM/VILKA som finns i bilden, NÄR bilden togs och annat som är intressant att veta.
– Ska de skriva annan typ av text? Dikt? Egna funderingar? Notis?
– Bestäm hur eleverna ska presentera sina bilder. Bildspel? Kopierade bilder till ett collage? Bilddagbok? Fotoalbum av något slag?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Bild
Syfte: I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.
Årskurs 1-3
• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.
Årskurs 4-6
• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.
Brunbjörnar vet att skydda sig mot vinter och kyla. De behöver inte bry sig inte om köldknäppar och snöoväder. De går i ide och sover sig igenom den kalla årstiden och vaknar inte till förrän fram emot april, då med två eller tre ungar på ett par månader. Hur går detta till? Det handlar årets första lektionsförslag om.
A – introduktion
INLEDNING
Aftonbladet sänder live från november till april från ett av björnarnas iden i Lycksele djurpark i Lappland. Där sover Isis. Hon är dräktig och spänningen är just nu stor hur många ungar hon ska föda. Det kan ske den här veckan för björnar föder normalt mellan 10–20 januari. Aftonbladets livesändningar ger oss möjligheten att följa vad som händer i idet.
• Direktsändning
Här kan ni följa vad som händer. Ser ni Isis? Hur ser det ut i idet? Det här har hon fått hjälp med att ”inreda” av djurparkens personal. Ett ide i naturen inreder björnar med ris, löv och annat.
• 30 november
Titta på det här klippet, Följ dräktiga björnen i idet. Där får vi fakta och information om björnarna i Lycksele djurpark och hur vi själva via sajten kan spana efter nyfödda ungar.
• 1 januari
I det här klippet rör sig Isis och är ute och går i idet, innan hon kryper ner i halmen igen. Om lite drygt en vecka kanske hon föder.
UTSE BEVAKARE
Vem eller vilka i klassen vill fortsätter bevakningen av idet? Utse någon eller några som rapporterar om vad som händer. De ska titta på livesändningen då och då, följa Aftonbladets klipp och försöka förklara vad som händer fram till dess att Isis lämnar idet med sina ungar.
VIKTIGA DAGAR
• 10-20 januari
Nu kan Isis föda vilken dag som helst. Följ direktsändningen och/eller håll utkik efter nya klipp på aftonbladet.se. Om ni tror att Isis har fått sina ungar så gör som djurparkens personal. Lyssna efter ljud från diande ungar! Är det två eller tre ungar?
B – aktivitet
LÄR MER OM BRUNBJÖRNAR
Låt eleverna fundera på frågor som de vill ha svar på om brunbjörnar. Sammanställ eleevrnas svar i ett gemensamt faktablad. Vad om brunbjörnar har överraskat eleverna? Vilka fakta har påverkat dem mest? Diskutera och be eleverna förklara hur de tänker.
Här finns fakta om brunbjörnar. (WWF)
C – fördjupning
Hur klarar andra vilda däggdjur vintern? Vilka vilda djur finns i elevernas närområde? Hur ser deras liv ut? Hur håller de värme? Hur ser bona ut? Hur får de föda och vätska på vintern? Vilka fiender har de? Hur kan människan hjälpa dem att övervintra? Låt eleverna specialstudera var sitt däggdjur och göra jämförelser med brunbjörnen och kamraternas djur. Vilka likheter och skillnader finns hos djuren i möjligheten att klara en sträng vinter?
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11
Centralt innehåll i biologi
Årskurs 1-3
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
Årskurs 4-6
• Djurs, växters och andra organismers liv.
Kunskapskrav årskurs 3
I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
Tidigt på morgonen den 28 september inträffade en av årets astronomiska höjdpunkter, en total månförmörkelse med blodmåne och en supermåne samtidigt. Var någon av dina elever uppe och såg det? Diskutera vad som hände och titta på de bilder som finns publicerade från månförmörkelsen.
A Introduktion
Visa bilder från månförmörkelsen och förklara vad som hände. Här får du hjälp med lite fakta hämtade från länkarna nedan.
- En månförmörkelse uppstår när en fullmåne förflyttar sig in i skuggan bakom jorden. Det ska vara fullmåne – och solen, jorden och månen måste ligga exakt i linje
– Månförmörkelsen syntes från halva jordklotet. För till exempel USA och Kanada skedde det på söndagskvällen den 27 september. För Sverige varade den från småtimmarna till gryning på måndag morgon. Allt började vid tvåtiden och var över vid halv sjutiden och förmörkelsen var som bäst och rödast mellan fyra och halv sex.
– Supermåne får vi när månen ligger närmast jorden. Månens bana är inte helt rund så ibland är den lite närmare och ibland lite längre bort. Månen såg större ut på himlen än vad den gör i vanliga fall. En annan sak som gör att månen såg extra stor ut var att den låg ganska lågt på himlen.
– En timma efter supermånen fick vi den totala månförmörkelse. Då färgade jorden månen röd och vi fick en blodmåne. Blodröda månar har tidigare satt skräck i människor.
– Det är ytterst ovanligt att en supermåne och en blodmåne sammanfaller, sist det inträffade var 1982 och nästa gång blir inte förrän år 2035.
– Vi kunde se månförmörkelsen sydväst och väst med blotta ögat utan teleskop.
– Den som var uppmärksam kunde också se planeterna Venus, Jupiter och Mars i öster.
Källor och länkar
Populär astronomi, Se super-månförmörkelsen den 28 september
Illustrerad vetenskap, Vad är månförmörkelse och när inträffar det i Sverige
Expressen, Därför får vi se vackra fenomenet supermåne
GP, Bästa månförmörkelsen på år och dar
DN, Då kan du se den blodröda supermånen
B Aktivitet
Ta hjälp av mediernas bevakning av månförmörkelsen. Sök på nätet eller i dagstidningar efter bilder från månförmörkelse den 28 september. Använd bilderna till att förklara vad som hände och berätta var och när de togs. Placera bilderna i kronologisk ordning och ordna ett informativt bildspel, digitalt eller i papper.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 NO
Lgr 11 Kursplanen i fysik
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser
och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.
Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
Centralt innehåll årskurs 1-3
• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag,
natt, månader, år och årstider kan förklaras.
Syfte
Eleverna bör i tidig ålder göras uppmärksamma på att allt de läser, ser och hör har ett ursprung. Det är inte alltid den som berättar eller skriver något som själv har upplevt det hon för vidare.
I läroplanen för grundskolan står det under Skolans uppdrag:
Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Genom att reflektera över källorna i papperstidningen och på webben lär sig eleverna att all information har en eller flera avsändare som bör redovisas för att vi ska kunna ha möjlighet att ta ställning till värdet av informationen.
Förslag på aktiviteter
VISKLEKEN
Välj rubriker ur tidningen. Viska den ordagranna lydelsen till en elev som i sin tur viskar det han uppfattat vidare till en annan elev. Be eleven som är sist i kedjan att berätta vad som har hänt.
Diskutera vad som kan hända med budskap som förmedlas i flera led.
STUDERA BYLINES
Tidningens reportrar sätter som regel ut sina namn vid den artikel de har skrivit. Det kallas för byline på tidningsspråk.
- Gör en lista över tidningens reportrar.
- Vilken/vilka reportrar skriver de flesta artiklarna?
- Är någon reporter specialist på något område (t.ex sport, teknik, politik, brott …)?
- Finns det artiklar som saknar byline? Korta notiser och material från TT och andra nyhetsbyråer kan sakna byline. Hur skiljer sig artiklar utan byline från dem med?
VEM DÖLJER SIG BAKOM ETT “PRATMINUS”?
När reportern citerar vad någon säger markerar han det med en ny rad och ett talstreck, som på tidningsspråk kallas pratminus.
- Låt eleverna leta upp namnet på personerna bakom artikelns pratminus. Vad får man reda på om dessa personer (ålder, yrke, befattning, vittne …). Går det att få reda på mer om personen genom att söka på internet?
- Har reportern använt sig av flera källor?
SAMMA KÄLLA?
- Sök upp tidningar på internet som beskriver samma händelse. Använd sökfunktionen på Mediekompass “Sök vad tidningar skriver”. Eleverna listar upp personerna bakom artiklarnas pratminus. Diskutera vilka källor som är gemensamma och vilka som är unika och fördelar resp. nackdelar med detta.
Länkar
Mer om källkritik på mediekompass.se
Fakta om källkritik från Kolla Källan (Skolverket)
VM i Peking är slut och medaljerna är utdelade. En i varje tävlingsgren åker hem som bäst i världen, men övriga har säkert andra guldkorn att glädjas åt. Kanske har de slagit personligt rekord? Kanske har de fått vara med om ögonblick som påverkar dem både som idrottare och människa? Vi föreslår att ni tar del av mediernas rapportering från tävlingarna i Peking, tittar på resultat och avslutar med en eller flera mattelektioner och idrottslektioner. Hur många elever behövs för att slå en världsmästare i Peking?
Inledning
Radio, TV och dagspress har under veckan som gått bevakat VM i friidrott i Peking. Hur mycket känner eleverna till? Inled med ett samtal.
Förslag på några frågor i klassen:
• Hur många känner till att det pågått ett VM i friidrott?
• Vad är friidrott? Ge exempel på grenar.
• Har vi duktiga friidrottare i Sverige? Hur gick det för dem? Vad tävlade de i?
• Fick vi några medaljer?
• Vem eller vilka var närmast en medalj?
• Vem eller vilka blev stjärnor i Peking?
• Är det något mer än resultatet som räknas i internationella tävlingar?
• Var ligger Peking? Vad vet eleverna om Kina? Hur kan ett VM påverka landet vad gäller öppenhet och demokrati?
Välj sedan någon sajt och leta efter glädje, besvikelse, överraskningar, oväntade framgångar och misslyckanden och andra nyheter som fick betydelse under VM.
Här är några förslag på länkar:
DN, http://www.dn.se/stories/friidrotts-vm-i-peking-2015/
SvD, http://www.svd.se/om/friidrotts-vm-2015-h3c9
Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/sportbladet/friidrott/vm/live/
Expressen, http://www.expressen.se/sport/friidrott/
Radiosporten, http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4858&grupp=22290
SVT, http://www.svt.se/sport/friidrott/
Aktivitet
Studera resultatlistor från Peking. Välj sedan grenar som klassen ägnar sig åt på idrottslektioner. Vem är kvinnlig och manlig världsetta i dessa grenar? Vad vann de på? Här på radiosportens hemsida finns resultatlistor, säkert också på andra sajter.
Gör beräkningar på guldmedaljörernas resultat.
Förslag på matteuppgifter att lösa utifrån:
LÄNGDHOPP.
• Gör en lista på klassens resultat i längdhopp, flickor och pojkar i samma lista. Hur många elever behövs för att precis ”slå” den kvinnliga mästaren och den manliga? Vem eller vilka lyckades ”slå” mästarna genom att använda så få elever som möjligt och med minst marginal i centimeter. Diskutera och jämför beräkningarna.
• Hur många centimeter skiljde mellan den kvinnlig och manliga medaljören? Hur många centimeter skiljde mellan brons-, silver – och guldmedaljören?
• Hur långa är längdhoppen? Mät upp respektive hopp och ta reda på hur många elever det behövs för motsvara samma längd. Börja med att mäta eleverna för att kunna göra en beräkning. Eleverna ska komma exakt eller över nertrampet. Kontrollera sedan med hjälp av de elever som ingått.
• Leta efter en vägg på skolan som är ungefär lika lång som respektive hopp. Gör först en uppskattning för att sedan kontrollmäta.
• Låt eleverna hitta på egna matteproblem att lösas i klassen.
Arbeta eventuellt vidare med andra sporter på samma sätt.
Fördjupning
• Vart gick medaljerna? Skapa tabeller och gör diagram som visar vilka världsdelar de kommer ifrån.
• Välj några av klassens favoriter från Peking. Ta reda på mer om friidrottaren. Skriv ut bilder och texter och gör ett collage.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Matematik
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
Syfte – Idrott och Hälsa
Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.
Skolan har börjat igen och kanske har dina elever kopplat bort allt vad nyheter heter? Här ger vi klassen en möjlighet, i form av ett quiz, att diskutera några av sommarens nyheter.
Introduktion
Lös vårt sommarquiz gemensamt, enskilt eller i smågrupper. Om du väljer enskilt eller gruppvis föreslår vi att du tidsbegränsar, förslagsvis 20 minuter, och låter alla göra ett försök innan ni går igenom och diskuterar händelserna. Uppgiften kan göras som en tävling. Rätta och diskutera nyhet för nyhet.
QUIZ – Hänt i sommar
Här presenterar vi ett urval av sommarens händelser från juni, juli och augusti. Vad minns klassen? Ta hjälp av ledtrådarna och hitta svaren!
INRIKES
• En skådespelare och programledare Han ledde barnprogrammet, Fem myror är fler än fyra elefanter, som fick många barn att bli intresserade av bokstäver och siffror. Programmet är över 40 år gammalt, men har visats i repris många gånger. Han dog i juni.
• En båt
I juli hittade dykare ett vrak i Östersjön utanför Uppland. Svenska militärer tror att det kommer från Ryssland och sjönk 1916.
• Ett vilt djur
Kanske hade tandläkaren Walter Palmer från USA inte väntat sig en mediestorm efter att ha skjutit Cecil i Zimbabwe. Han blev hatad och dödshotad på sociala medier och fick sitt hem vandaliserat.
• En festival
1998 hölls den här festivalen gör första gången i Stockholm. Den är årligen återkommande, alltid vecka 31, och riktar sig främst till HBTQ-personer som homo- och bisexuella, transpersoner och queera.
• Ett politiskt parti
Med affischer i Stockholms tunnelbana ville det här partiet be turister om ursäkt för att det sitter tiggare runt om i Sverige. Många blev arga på reklamen och rev ner dessa.
• En stad
Här dog en kvinna och cirka 200 personer fick lämna sina hem, när ett unikt träkvarter från 1500 och 1600-talet brann ner.
• En musiker och konstnär
Han blev känd för sina roliga och annorlunda sånger som Ingela och Jag måste hejda mig. På 70-talet hade han ett eget barnprogram som hette The pling & plong show. Han gav ut mer än 20 skivor.
• En stad
Parken Almedalen är varje somras en mötesplats för politiker, föreningar, journalister och andra som är intresserade av samhället. Parken ligger i den bäst bevarade medeltida staden i Skandinavien.
• Ett bär
Den kalla sommaren gjorde att vårt älskade midsommarbär inte hann mogna på samma sätt som vi är vana vid.
• En helig månad
Muslimernas firade sin heliga fastemånad mitt i sommaren då vi har långa dagar och korta nätter. Det blev särskilt svårt för alla muslimer i norr där solen aldrig gick ner. Därför införde de nya reglar för hur fastan skulle gå till.
UTRIKES
• Ett land
I somras öppnade bankerna igen men det här landet har fortfarande stora problem med sin ekonomi. EU bestämde nyligen att de ska ge landet ett nytt stödpaket.
• En planet
Rymdraketen New Horizons tog den allra första bilden på nära håll på den här planeten. New Horizons är en av de snabbaste raketer som finns men det tog ändå mer än nio år att komma fram. Den här planeten är vår minsta men nu menar forskare att det inte är en planet utan en dvärgplanet.
• Ett land Det här landet i Europa bygger en 18 mil lång mur för att stoppa flyktingar från att ta sig in i landet. Ledare i andra EU-länder protesterar mot bygget.
• Ett turistland En bomb i huvudstaden Bangkok dödade minst 30 personer och skadade minst 80. Explosionen skedde utanför en populär turistattraktion, ett hinduistiskt tempel, och skapade en enorm krater i marken.
• Ett innanhav
EUs ledare menar att Europa är med om den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Hittills i år har fler än tvåtusen människor dött under farliga båtfärder från Afrika.
SPORT
• En överraskad guldmedaljör
Sim-VM i ryska Kazan blev det hittills framgångsrikaste för svensk simning i långbana. Sverige tog tre guld, två silver och ett brons. Sarah Sjöström vann som väntat många medaljer, men att den här guldmedaljören skulle ta guld i 50 meter bröstsim överraskade både henne och många andra.
• En sport
Vårt kvinnliga 19-årslag vann EM efter att de i finalen besegrade Spanien med 3-1. Segrade gjorde också vårt manliga 21-årslag som i EM-finalen besegrade Portugal efter straffar.
• En OS-stad
I sommar blev det klart att den här kinesiska staden ska arrangera vinter-OS år 2022. Det är andra gången staden ansvarar för ett OS. År 2008 var det sommar-OS i samma stad.
• En fotbollscup
I Göteborg spelades i juli världens största turnering i fotboll med 38 000 unga spelare från 75 olika länder.
QUIZ – sommarens nyheter
QUIZ – facit
Fördjupning
Fördela quizets frågor i klassen och låt varje grupp fördjupa sig i en eller flera händelser. Om det blir frågor över kanske du som lärare kan ansvara för quizets mest komplicerade fråga/frågor?
Vid fördjupningen föreslår vi att eleverna ta hjälp av journalistens basfrågor:
– Vad har hänt?
– När hände det?
– Var hände det?
– Vem/vilka var inblandade?
– Hur gick det till?
– Varför hände det?
Aktivitet
Hur viktiga är nyheterna? Be grupperna ta ställning till om nyheterna kommer att finnas i kommande läroböcker. De ska också kunna motivera varför eller varför inte.
Uppföljning
Om du låtit grupperna fördjupa sig i var sin nyhet så har du nu ett antal ”expertgrupper”. Låt dessa hålla utkik i medierna och lämna nya rapporter när något har hänt kring deras nyhet.
Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11
Syfte – Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter
och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.
Fotbollssäsongen är igång. Män, kvinnor, pojkar och flickor tränar och spelar matcher på olika nivåer. Men vem ska döma alla dessa matcher? De senaste årens trend håller i sig. Allt fler domare slutar och färre utbildar sig. Finns det något samband mellan Zlatans ilska mot sitt straff på avstängningen i fyra matcher? Diskutera domarnas situation med dina elever och be dem fundera på vilka regler som ska gälla på och utanför spelplaner.
A – Introduktion
Zlatan rasar
Zlatan accepterade inte sitt straff för dåligt uppförande i samband med förlustmatchen mot Bordeaux och menar att ”Situationen har blivit till ett skämt, löjligt och oprofessionellt. En skam för fotbollen”.
Lång avstängning
Efter Zlatans avstängning bojkottar hans lag PSG TV-kanalen franska Canal Plus, som fångade Zlatans utbrott, som fick honom avstängd. Nu väljer PSG att bojkotta dem fram till den 30 maj. “Anledningen till att vi tar till den här säkerhetsåtgärden är att Canal Plus-gruppen har så många mikrofoner och kameror runt laget hela tiden, vilka kan i efterhand kan användas som bevis för de som dömer vår fotboll” skriver klubben.
Diskutera med eleverna
• Är Zlatans agerande OK? Varför – varför inte?
• Handlar hans klubb PSG korrekt? Varför – varför inte?
• Zlatan är en världsstjärna och idol för många unga. Hur påverkar hans agerande unga spelare som följer hans framgång?
• Kommer den här händelsen att få någon betydelse för Zlatan personligen? Hur?
• Får den här händelsen någon betydelse för domarkåren? Hur?
• Påverkar sådana här händelser inställningen till sporten fotboll?
Akut brist på domare inför fotbollspremiären i Sverige
Fredrik Isacson på Västergötlands Fotbollförbund berättar för Skaraborgsbygden om domarsituationen inför årets fotbollsmatcher i Västergötland:
• Det har blivit en annan attityd på senare år, framför allt i juniormatcherna. Domarna får höra väldigt mycket och vem vill stå och ta emot spott och spe hela tiden? De flesta vet att det är så och det gör att många inte vill bli domare.
• De domare vi har får döma väldigt många matcher. Det finns de som dömer sex, sju matcher i veckan och det är inte bra. Det optimala är att man har två eller tre matcher per vecka. Det är en svår ekvation för oss, det gäller att inte slita ut de domare vi har.
• Vi behöver 100 nya domare.
• Om alla klubbar kunde få fram en person som vill gå domarkursen så skulle det innebära att vi får 270 nya domaraspiranter. Då skulle läget se helt annorlunda ut. Men problemet är att vi och klubbarna jagar samma personer, de som är duktiga och vill framåt vill klubbarna behålla som tränare eller styrelsemedlemmar.
• Just nu utbildar sig 31 personer till domare. Utmaningen för förbundet är inte bara att locka nya domare utan även behålla de som redan finns. 50 procent av domarna försvinner varje år.
• En nyhet för året är att domarna har en fadder med sig vid matcherna som de kan prata med. Det är något vi hoppas mycket på. Det kan vara skönt att ha någon med sig som man kan diskutera matchen med. Faddrarna behöver nödvändigtvis inte vara domare själva, det räcker att de kan och är intresserade av fotboll. De ska finnas med som stöd för domarna.
Diskutera med eleverna
• Kan någon i klassen ge exempel på någon situation som de varit med om eller sett? Vad hände och varför hände det?
• Vems är felet när det blir problem? Vilka är vanliga fel hos domarna? Vilka är vanliga fel hos spelarna?
• Är situationen så allvarlig med spott och spe, som Fredrik Isacson på Västergötlands fotbollsförbund säger?
• Hur kan spelarna hjälpa till att vända trenden med domaravgångar?
Möt Amane Kandas och Besnik Sahiti
Helsingborgs Dagblad har träffat två blivande domare som inte är oroliga inför sina domaruppdrag. Nej, de ser en framtid som domare högt upp i serierna. Läs varför de vill bli domare och hur tänker inför uppdraget.
Diskutera med eleverna
Vad är det som får oss att tro att dessa två kommer att lyckas och gå långt inom domarkåren?
B – Aktivitet
Fair Play inte bara på spelplaner
Låt eleverna gå till sig själva och ge förslag på hur de kan ta avstånd från spott och spe, fusk, våld och mobbning inte bara på fotbollsplanen utan också i skolan och i umgänget med kompisarna.
Förslag på arbetsgång:
1. Låt eleverna formulera minst ett förslag på hur de ska uppföra sig i umgänge med andra unga. Det kan vara i skolan, i något idrottssammanhang, i en förening eller i kamratkretsen.
2. De skriver sina förslag på lappar. Endast ett förslag på varje lapp.
3. När alla är klara får de i tur och ordning läsa upp sina förslag och anslå dem. Gruppera de som är lika.
4. Sammanfatta elevernas förslag.
5. Avsluta med att varje elev väljer det förslag som de känner berör dem starkast. Det förslaget skriver de ner och bär med sig som en överenskommelse med sig själva att försöka följa.
C – Fördjupning
Landslagets Fair Play Trophy
Svenska mästare i Fair Play 2014 är klass 6A från Per Olsskolan i Fagersta, Västmanland. Din klass kan bli svenska mästare i Fair Play 2015. Fair Play betyder ärlig, schysst och hjälpsam – och är turneringens motto. I stället för gula och röda kort får man i den här turneringen grönt kort om man uppträtt extra sportsligt. Men framförallt betyder ett deltagande i Landslagets Fair Play Trophy att man har kul tillsammans. Även om alla spelar för att vinna, så vinner vi något extra om alla från början spelar schysst. En god förlorare kan vara en större vinnare än vinnaren.
D – Länkar
Lång avstängning – Zlatan rasar
Fotbollskanalen, “PSG bojkottar tv-kanal”
Skaraborgsbygden.se Akut brist på domare inför fotbollspremiären
Hd.se Spring domare spring,
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 Kursplanen i Samhällskunskap
Årskurs 1-3
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Lgr 11 Kursplanen i religion
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
A Introduktion
Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan, som GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?
B Aktivitet
Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev.
C Fördjupning
• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.
– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.
Läs mer om våld i skolan på svd
• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.
Läs mer om detta på Sydsvenskan
• Arbetsmiljökunskap
Tre tips på olika nivåer
1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.
2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.
3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:
– vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.
– vilket ansvar elever, lärare och ledning har.
– hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.
– hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.
D Länkar
GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan
Sydsvenskan Skola stängs i Malmö
Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11 SO/RE
Årskurs 1-3
• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,
kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
Årskurs 4-6
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,
jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
Svenska – Syfte
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
A Introduktion
Börja med att hämta några nyheter om VM. Välj medium gärna Dalarnas Tidningar, Falu-Kuriren, som är den mest lokala tidningen under VM. Vilka lyckas/misslyckas? Hur går det för svenskarna? Vad händer utanför arenorna? Vad har fått stora rubriker? Alla elever kanske inte känner till att vi har ett VM i Sverige och de som hängt med kan berätta och kommentera utifrån nyhetsmaterialet.
B Svenska
Förslag på elevuppgifter i svenska
Olika VM-texter
Samla på tidningstexter om VM i Falun. Vilka typer av texter hittar eleverna? Sortera i:
FAKTATEXTER; notiser, artiklar, reportage, referat, intervjuer och personporträtt
ÅSIKTSTEXTER; insändare, debattartiklar, bloggar och krönikor.
Vad kännetecknar olika texterna? Läs mer här I olika slags texter.
Passa på och lär eleverna lite norska
Välj någon av Norges dagstidningar, exempelvis Aftenposten, http://www.aftenposten.no/100Sport/ och läs vad tidningen skriver om det som händer i Falun. Översätt rubriker och hela eller delar av artiklar till svenska. Jämför vad norska journalister skriver om händelser, som också finns i svenska medier. Samla på norska ord och uttryck. Lyssna också på videoklipp och hjälps åt att återberätta vad som sades.
En VM-stjärna
Följ en tävlande i nyhetsrapporteringen och på sociala medier och ta reda på så mycket som möjligt om personen. Använd insamlat fakta till ett porträtt. Det kan innehålla egna texter, tidningsklipp, faktaruta, citat, egna åsikter och teckningar.
C Samhällskunskap
Förslag på elevuppgifter i samhällskunskap
VM-korsord
Samla på nyheter från VM och gör ett VM-korsord. På Discovery Education http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp finns ett gratis underlag för att göra korsord digitalt.
• 700 aktiva från 55 nationer deltar i VM
Vilka är de 55 länderna? Leta i nyhetsrapporteringen och i start – och resultatlistor! Gör sju listor med deltagande länder, en lista från varje världsdel. Arbeta parallellt kartor. Hittade klassen de 55 nationerna? Finns det deltagarländer som överraskar klassen? Vilka är självklara länder beroende på geografiskt läge? Vilka länder förutom Sverige och Norge får plats i medierna?
D Bild
Förslag på elevuppgifter i bild
Vilka pressfotografer gillar klassen?
Analysera några VM-bilder tillsammans i klassen. Ta hjälp av dessa frågor:
Vad händer i bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vad gör bilden bra/dålig? Ge sedan eleverna i uppgift, gärna i läxa, att välja var sin VM-bild och presentera den för klassen. Jämför gärna bilder som beskriver samma händelser. Utöver en analys ska de också ange tidning och fotograf. Avsluta med en omröstning om Bästa VM-bild.
E Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11
Svenska
Årskurs 1-3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Bild
Syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. … Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.
Årskurs 1-3
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Årskurs 4-6
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
