14 jan 2019

Visselblåsare – vilka är de och hur gick det för dem?

7-9Gymnasiet
Kurs: Samhällskunskap/SO-ämnen, Svenska
Lektionsantal: 2-4 lektioner
Tema: Demokrati, Källkritik, Mediekunskap, Pressetik
Senast uppdaterad: 11 okt 2023

Vad är en visselblåsare?

Visselblåsare är personer som avslöjar oegentligheter och felaktigheter inom organisationer – ofta genom att vända sig till pressen. De står upp för det de tycker är rätt trots att de ofta har väldigt mycket att förlora på ett personligt plan genom sina avslöjanden. I en debattartikel i Sydsvenskan hävdar Gunnar Johansson, professor i folkhälsovetenskap, att vi måste ge visselblåsare bättre skydd.

Olof Palmepriset, som går till någon som gjort en betydande insats i Olof Palmes anda, tilldelades 2019 Daniel Ellsberg med motiveringen: När Daniel Ellsberg i början av 1970-talet avslöjade den amerikanska statsledningens hemliga planer för kriget i Vietnam, var den förre militäranalytikern – världens viktigaste visselblåsare – väl medveten om risken för ett långvarigt fängelsestraff och en krossad karriär. I spåren avsattes en lögnaktig regering, ett folkrättsvidrigt krig förkortades och otaliga människoliv räddades.

Historiskt har många av de avslöjanden och granskningar som journalister gjort, ofta haft sitt ursprung i tips som kommit från visselblåsare inne i en organisation. Den fria journalistiken och rätten att avslöja oegentligheter anses som så viktiga för en fungerande demokrati att de skyddas av våra grundlagar. Tryckfrihetsförordningens meddelarskydd är ett exempel. Du kan läsa mer om press- och yttrandefrihet här. I den här övningen får eleverna själva undersöka några visselblåsare som haft stor betydelse, hur deras avslöjanden presenterades i media och vilka resultaten blev av deras avslöjanden.

Mediers och informationsteknikens roll i samhället, inte minst ur demokratisk och politisk synvinkel, betonas i Skolverkets styrdokument för det centrala innehållet i samhällskunskap i såväl grundskolans senare år som på gymnasiet. Inom ämnet svenska i såväl grund- som gymnasieskola har informationssökning, källkritik och journalistiska texter sina givna platser.

Moment 1

Dela in eleverna i lagom stora grupper och låt varje grupp undersöka varsin visselblåsare. Det finns många exempel som man hittar med en enkel sökning på internet, men här är några förslag:

Daniel Ellsberg: Pentagondokumenten 1971
Håkan Isacson: IB-affären 1973
Ingvar Bratt: Boforsaffären 1984
Mordechai Vanunu: Israels kärnvapenprogram 1986
Sarah Wägnert: Lex Sarah om missförhållanden inom vården 1997
Chelsea (tidigare Bradley) Manning: USA:s agerande i Irak 2010
Edward Snowden: amerikansk övervakning av civila 2013
Grinnemo, Simonson, Corbascio och Fux: Macchiariniaffären 2015
Stine Chiristophersen: missförhållanden på äldreboende under covid-pandemin 2020

Moment 2

Låt eleverna söka information om de olika visselblåsarna. De ska särskilt söka efter nyhetsartiklar som bygger på avslöjandena; vad ledde det till? Vad blev resultatet? Ge även eleverna i uppdrag att undersöka vad som sedan hände med visselblåsarna.

För detta moment är en källkritisk informationsinhämtning mycket viktig, eleverna måste värdera trovärdigheten hos sina källor. Kan man lita på information som kommer från de som visselblåsarna har avslöjat? Kan man lita på visselblåsarna själva?

Moment 3

Låt eleverna redogöra för sina resultat, antingen muntligt inför klassen eller skriftligt. Läraren avgör vilket som passar bäst. Följande punkter bör vara med i redovisningen:

Vilken visselblåsare har de undersökt?
Vad handlade frågan om?
Vilka var inblandande i affären?
På vilket sätt spreds informationen till allmänheten?
Vad blev resultatet av avslöjandet?
Hur påverkades visselblåsarna personligen av att de avslöjat något?
Hur ställer sig eleverna själva till frågan? Motivera ståndpunkterna!
Vilka källor har använts och hur bedöms dessa?

Förberedelser

Läs igenom lektionsplaneringen. Använd de föreslagna visselblåsarna eller sök andra som läraren tycker är lämpliga.

Syfte

Utveckla förståelsen och kunskapen om mediernas roll i demokratin och politiken. Källkritisk informationssökning.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.