20 okt 2022

Vem äger tidningen?

7-9Gymnasiet
Kurs: Medier, samhälle och kommunikation, Samhällskunskap/SO-ämnen
Lektionsantal: Minst en lektion
Tema: Mediekunskap
Senast uppdaterad: 28 okt 2022

Under de senaste tio åren har stora strukturförändringar ritat om den svenska tidningskartan. Flera tidningar har bytt ägare och slagits samman i stora koncerner. Under perioden 2019-2022 har flera större affärer genomförts på marknaden. Hur ser ägarsituationen ut på den svenska tidningsmarknaden? I det här lektionspasset får eleverna undersöka de emellanåt snåriga ägarstrukturerna i svensk dagspress.

Bakgrund

För tio år sedan startade en omfattande strukturomvandlingen i svensk dagspress. Stampen i Göteborg och Mittmedia, med bas i Gävle, stod för de största förändringarna. Många tidningar bytte ägare och större koncerner bildades. Men sedan dess har mycket hänt.

Bonnier News Local och Gota Media är idag genom ett slags korsägande de största tidningsägarna i Sverige. Tillsammans står de bakom 55 tidningstitlar i hela landet. De köpte till exempel upp Skånska Dagbladet under 2021 och nämnda Mittmedia 2019. Moderbolaget Bonnier äger sedan tidigare bland annat Dagens Nyheter, Dagens Industri, Expressen och Sydsvenskan. Gota Media äger i sin tur tidningar som Barometern och Borås Tidning.

Det norska bolaget Polaris köpte i samma veva upp stora delar av Stampen, med blandat Göteborgs-Posten. NWT i Karlstad och VK Media i Umeå är även de delägare i bolaget. Det innebar ett slut på familjen Hjörnes nästan 100-åriga ägande i bolaget. VK Media förvärvade även Tidningar i Norr, som ger ut Lokaltidningen, Mellanbygden, Nordsverige och Västerbottningen. Polaris äger sedan tidigare Schibsted, som i sin tur ger ut Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Uppgifter

Använd Myndigheten för press, radio och TV:s mediekarta för 2022 som utgångspunkt för uppgifterna nedan. Låt klassen utforska det svenska tidningsägandet. Uppgifterna kan göras var för sig eller som delar i ett större arbete kring medieägande, maktkoncentration och mediernas ekonomi.

Material

Uppgift 1 – Mediekartan

Titta på kartan över tidningsmarknaden. Vilka är de stora tidningshusen i Sverige? Dela in klassen i grupper som får rangordna tidningarna efter vilka de tror är störst. Här kan de både utgå från de som har flest titlar, men kan även försöka ta reda på vilka bolag som omsätter mest pengar. Till exempel omsätter Aftonbladet och Dagens Nyheter mer pengar än Upsala Nya Tidning eller Nya Wermlands Tidningen.

Diskutera i helklass och kom fram till en gemensam lista.

Två killar läser dagstidningen.

Uppgift 2 – Tidningens intäkter

Ta reda på: Hur får tidningshusen intäkter? Vilka är de största intäkterna? Är det prenumerationer eller reklam? Lösnummer? Papper, digitalt eller båda delar? Och har det förändrats över tid eller är det samma nu som för tio år sedan?

Diskutera sedan: Vilka är de största framtidsutmaningarna för tidningar att hålla sig lönsamma, tror ni? Hur kommer man ta betalt för journalistik i framtiden?

Två killar diskuterar i skolbänken.

Uppgift 3 – Synergieffekter

Synergieffekter innebär att företag kan få fördelar genom att samordna sina olika verksamheter. Hur kan de stora tidningshusen dra nytta av att äga flera olika tidningar? Det kan till exempel handla om personalkostnader, lokaler, tryckerier, annonsförsäljning och större inköp.

Be klassen fundera, diskutera med varandra och ge exempel.

Elever diskuterar i klassrummet.

Uppgift 4 – Maktkoncentration i tidningsbranschen

Ibland pratar man om att det finns en ägarkoncentration på tidningsmarknaden. Det innebär att det har blivit färre ägare och allt större koncerner i tidningsbranschen.

Diskutera: Vilka är fördelarna med stora ägare i tidningsbranschen? Finns det några nackdelar? Resonera kring demokratiska samtalets möjliggörande, medierna som den tredje statsmakten, möjligheten till öppen debatt och lokal journalistik. Använd med fördel argument från tidigare uppgifter, till exempel om tidningens intäkter och om synergieffekter.

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll

  • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Medier, samhälle och kommunikation 1, gymnasiet, centralt innehåll

  • Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
  • Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn på såväl nationell som internationell nivå.

Förberedelser

Ta del av MPRT:s rapport medieekonomi 2022 innan lektionen. Mediekartan kan skrivas ut.

Syfte

Lära sig mer om ägarstrukturer och de ekonomiska förutsättningarna som råder för svensk dagspress.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.