01 jan 2018

Vad händer i Latinamerika?

7-9Gymnasiet Arkiv
Kurs: Samhällskunskap/SO-ämnen
Lektionsantal: Upp till varje enskild lärare.
Tema: Demokrati
Senast uppdaterad: 22 apr 2022

Venezuela diskuteras ofta i nyheterna efter de politiska oroligheter och ekonomiska problem som växte under 2017. När den omstridde presidenten Hugo Chavez avled 2013 efterträddes han av Nicolas Maduro, som har haft allt större problem att hålla ihop landet och dess ekonomi.

I den här tvådelade övningen undersöker eleverna först situationen i Venezuela och hur den beskrivs i media. Som en valfri fortsättning bevakar eleverna därefter ett antal latinamerikanska länder över en period som läraren bestämmer; det kan vara allt från en lektion till en hel termin.

 

A Vad händer i Venezuela?

Undersök i olika medier. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida får du enbart träffar hos svenska tidningar. Prova med exempelvis “ekonomi Venezuela“! I resultatlistan kan man ordna träffarna efter datum om man vill ha de senaste överst.

Dela in klassen i grupper som var och en får undersöka varsin fråga kring Venezuela genom att leta nyhetsartiklar i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida.

  1. Ta reda på bakgrundsfakta om Hugo Chavez och hans ”bolivarianska revolution”. Skapa perspektiv i skildringen genom att hämta information från olika tidningar.
  2. Vem är Nicolas Maduro? Hur kom han till makten? Vilken politik driver han? Hur gick det i senaste valet för honom? Finns det olika uppfattningar om Maduro bland artiklarna?
  3. Venezuela har stora ekonomiska problem. Vad beror det på? Vilka följder får det för befolkningen? Hur skulle de kunna ta sig ur dessa problem. Sök på “ekonomi Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
  4. Hur ser det politiska klimatet ut i Venezuela? Hur fungerar de demokratiska funktionerna och rättigheterna? Finns det partier med andra åsikter än regeringen? Om så, vad vill de? Sök på “politik Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
  5. Liksom många länder i Latinamerika finns det i Venezuela en urbefolkning som härstammar från tiden före européerna kom till landet. Hur påverkas de av situationen i Venezuela? Vilka möjligheter har de att höras och hur bevakas de av media?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

BFölj den politiska utvecklingen i Latinamerika.

Dela in eleverna i lagom stora grupper, där varje grupp tilldelas ett latinamerikanskt land att följa under en period. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida kan eleverna undersöka vad som skrivs om just det landet. Det finns många andra källor också, vad skriver exempelvis tidningar i andra länder?

  1. Bevaka utrikessidorna i din lokaltidning och andra nyhetskällor under någon eller några veckor. Vad skrivs om Latinamerika? Spara nyheterna.
  2. Vad är det för typ av nyheter? Handlar de om ekonomi och politik, turism, naturkatastrofer eller berättar de också om hur det är att leva i eller besöka Latinamerika?
  3. Fundera på hur nyhetsförmedlingen från Latinamerika är. Får vi bara ”negativa” nyheter eller finns det ”positiva” inslag?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, Lgr11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor […].
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap årskurs 7—9, ur ämnets centrala innehåll:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
  • Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll:

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor […].
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden […] internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. […]. Mediers innehåll och nyhetsvärdering
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Förberedelser

Tillgång till olika medier.

Syfte

Att följa nyhetsförmedlingen om avlägsna länder, i detta fall Latinamerika.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.