USA och konspirationsteorierna inför valet

Den amerikanska valrörelsen pågår för fullt och både republikaner och demokrater attackerar varandra inte sällan med falska påståenden i syfte att svartmåla den andra. Mordförsöket på republikanernas presidentkandidat Donald Trump förstärkte polariseringen. Konspirationsteorierna och de falska påståendena är många. Vad är en konspirationsteori och varför har människor en tendens att tro på dem?

I den här lektionen lär du dig mer om bakgrunden till att konspirationer uppkommer och tittar närmare på de specifika händelserna i USA under sommaren. Du lär dig också hur du ska bemöta konspirationsteorier.

1. Diskutera

Börja med att diskutera och samla era tankar om vad en konspirationsteori är och hur de uppkommer. Ta hjälp av Internetstiftelsens sammanställning: Därför vill du tro på konspirationsteorier.

• Varför är det lätt att tro på konspirationsteorier?
• Läs särskilt avsnittet kopplat till maktutövning och amerikanska händelser. Vilka exempel ges?
• Dra också några paralleller till svenska händelser för att se sambanden när konspirationsteorier uppkommer.

2. Lyssna på podden

Aftonbladets podd Aftonbladet daily den 17 juli handlar om konspirationerna som uppstod efter mordförsöket och ett splittrat USA.

1. Hur förklarar USA-kännaren Andreas Utterström att det sprids så mycket falsk information kring mordförsöket?
2. Vilka konspirationsteorier florerar menar han?
3. Utterström nämner Qanon. Vad är det? Hur kopplas Qanon till Donald Trump?
4. Hur analyserar Utterström att det är så vanligt med konspirationsteorier i USA?
5. Vem tjänar på att de sprids?
6. Vilken påverkan kan det som sprids ha på valet?
7. Vad ser han för risker på längre sikt med att konspirationsteorierna sprids? Vad tror du själv?

3. Sammanfatta

Avsluta genom att sammanfatta hur man kan rusta sig mot konspirationsteorier genom Europeiska kommissionens skrift som även finns på svenska. Se också UR:s serie: Vem ska jag tro på – Om konspirationsteorier.