01 jan 2018

Faktatexter

7-9Gymnasiet
Kurs: Samhällskunskap/SO-ämnen, Svenska
Lektionsantal: Upp till varje enskild lärare.
Tema: Mediekunskap
Senast uppdaterad: 24 aug 2022

Nyhetsartiklar

De flesta texterna i dagstidningen är nyhetsartiklar. De berättar om sådant som nyss har hänt, exempelvis brott, politik, olyckor, sport- och kulturhändelser. Nyhetsartiklar ska inte innehålla journalistens egna åsikter men kan däremot innehålla åsikter från någon som har blivit intervjuad.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Det viktigaste kommer först

När du skriver en nyhetsartikel ska du berätta det viktigaste först och därefter gå in på detaljer. Läsaren har sällan tid att läsa allt i tidningen och behöver därför hjälp med att hitta det viktigaste.
Ett enkelt sätt att berätta det viktigaste först är att du besvarar de sex journalistiska frågorna innan du går in på detaljer: vad har hänt, var hände det, när hände det, vem var inblandad, hur gick det till och varför hände det.

Ingress och rubrik

Nyhetsartikeln inleds ofta med en ingress som summerar det allra viktigaste i nyheten. Det finns tidningar som inte använder ingresser utan fetar ett par ord på första raden för att markera ny artikel.
Både ingress och fetad inledning har till uppgift att hjälpa läsaren att snabbt komma in i artikeln och förstå sammanhanget.
Rubriken och ingressen ska göra läsaren nyfiken och ska ge läsaren en hint om vad artikeln handlar om.

Pratminus

I nyhetsartiklar används “pratminus”, eller talstreck/tankestreck som det också kallas, då en intervjuad person får uttala sig direkt i texten. Pratminus ger läsaren en känsla av närhet och talar tydligt om vem det är som berättar. När man citerar vad någon sagt måste man vara noggrann så att det blir rätt återgivet.

Brottsjournalistik

Många nyhetsartiklar handlar om brott. En kriminalreporter ska ha övergripande fackkunskap om hur polis- och rättsväsende fungerar. Språket i kriminaljournalistik ska vara tydligt och lättfattligt och kunna förklara mer komplicerade juridiska termer.

Notis

Notiser är de korta nyhetsartiklarna som ofta ligger i särskilda spalter på nyhetssidorna. Notiser har ingen ingress eftersom de själva bara är något längre än en ingress. Många tidningar har en gräns upp till 80 ord.

När du skriver en notis ska du koncentrera dig på att besvara de sex journalistiska frågorna vad, var, när, vem, hur, varför. Ta inte med en massa detaljer även om du vet mer. Då blir det för långt. Notisen ska ha en rubrik som hjälper läsaren att snabbt förstå vad den handlar om.

Reportage

Om du vill skriva ett reportage ska du ge dig ut i den verklighet som du ska skriva om. Du ska noga iaktta hur det ser ut. Tänk på färger, dofter, ljud. Om det ingår ett personporträtt ska du fånga karaktären på den du intervjuar. Det ska finnas en närvarokänsla i texten och det är dina personliga iakttagelser och beskrivning av konkreta detaljer som ska göra att läsaren dras in i texten och känner att hon är på plats. I ett reportage kan den som skriver också synas i texten.
Ex. “Jag blir förvånad över han starka reaktion och frågar om det är svårt att tala om händelsen”

Förberedelse

Redan innan du befinner dig på plats ska du ha klart för dig vad det är du vill berätta om och vem eller vilka personer du ska/ vill möta. Ju bättre förberedd du är på vad du vill skriva om desto mer energi kan du lägga på att iaktta det som händer. Om du ska skriva ditt reportage om en person bör du bestämma dig för om du vill träffa honom på hans arbete, hemma eller i joggingspåret. Det spelar roll för hur du ska skriva och om vad.
Tag reda på så mycket fakta som möjligt om personen.
Att ta reda på fakta och bakgrundsmaterial om den eller det man ska skriva om kallas research.

På plats

Du måste vara öppen för allt, även sådant som du kanske inte alls tänkt på i förväg. Lägg särskilt märke till det som överraskar dig och som du inte väntat dig. Om det gäller en intervju, så börja försiktigt med lite småfrågor för att få igång samtalet innan du ställer dina allvarliga frågor. Lyssna noga och låt dig fascineras av berättelsen, då kommer också följdfrågorna naturligt. Se till att du inte glömmer att ställa dina förberedda frågor.
Om du befinner dig på en plats som ska skildras så ska du röra dig där för att upptäcka olika saker som du kanske inte alls ser om du står stilla. Särskilt om du ska ta bilder bör du ta god tid på dig för att hitta olika perspektiv.

När du skriver

När du sedan skriver kan du krydda din berättelse med ögonblicksbilder som ger läsarna en känsla av att vara på plats och som överraskar. Formulera dig gärna poetiskt och vackert i ena stunden medan du i nästa stund kanske lägger in en persons citat som får läsaren att vakna till, eller som vänder historien i en oväntad riktning. Men akta dig för att stapla för mycket på varandra och se till att du hela tiden skriver enkelt.

Ex. Från köket sipprade en svag doft av nybryggt kaffe och i bakgrunden flödade en pianokonsert ur radion.
– Jag har alltid radion på när jag går här och skrotar. Det ger mig sällskap på något sätt, säger Janne och söker trevande med vänsterhanden för att finna sockerskålen. Med ens inser jag hur många små struntsaker vi gör varje dag utan att tänka på det, saker som för Janne kräver både koncentration och vaksamhet. Det kan inte vara lätt att plötsligt bli blind.

En bra inledning är halva jobbet

En bra början är nödvändig för att snabbt fånga läsaren. Börja gärna med en mening som förvånar, eller roar läsaren. Den behöver inte ge några svar.
Du kan även välja ut ett bra citat av någon som du kommer att beskriva senare i din text. Skriv gärna i nutid (presens) : “Hon lägger sina händer i knäet och sluter ögonen. Hon tänker på det liv hon aldrig fick.”

I reportaget används pratminus då du vill låta en intervjuad person uttala sig direkt i din text.
Exempel:
– Jag vill helst inte gå in på detaljer, säger hon och ler finurligt, men avslöjar att de möttes på en kryssning i höstas.

Förberedelser

Syfte

Stöd och tips för den som vill skriva journalistiska faktatexter.

Tidningar till klassrummet

Kontakta respektive lokaltidning för beställning av klassuppsättning.