Att namnpublicera eller inte i en granskning

En minister i Sverige har en ung närstående som varit aktiv i våldsfrämjande högerextrema miljöer. Den anhöriges deltagande i våldsbejakande grupper är att betrakta som en säkerhetsrisk enligt säkerhetsexperter. Avslöjandet har gjorts av den granskande tidningen Expo.

Trots att medierna skrev mycket om händelsen var det få medier som publicerade namnet på ministern till en början. Varför? Publicitetsreglerna säger att medier ska vara försiktiga med namn om inte allmänintresset överväger. I detta fall var det dessutom en ung närstående till ministern som riskerade att ta skada av publiceringen. Hur resonerade medierna och Medieombudsmannen? Ta reda på hur den publicistiska diskussionen fördes.

Arbeta i smågrupper

1. Läs och sammanfatta vad tidningen Expo avslöjat. Hur har granskningen gjorts?
2. Tidningen Västerbottenskuriren, VK, är först med att publicera namnet på ministern. Hur motiverar ledarskribenten det i artikeln?
3. Lyssna på vad VK:s ansvarige utgivare säger i Sveriges Radio:s Studio Ett. Vad var den främsta anledningen till att man publicerade namnet?
4. Aftonbladets stf ansvarig utgivare säger i samma intervju att man inte vill namnpublicera. Varför inte?
5. Dagen efter väljer Aftonbladet att trots allt att publicera namnet på ministern. Vad har ändrats?
6. Vad säger Medieombudsmannen, MO, till Studio Ett om att få medier väljer att namnpublicera? Vad tycker ni om MO:s ställningstagande?
7. Diskutera om medierna gör rätt som till en början var försiktiga med namnpubliceringen. Håller ni med eller inte?
8. Undersök hur medierna har agerat vid andra nyhetshändelser när det gäller namnpubliceringar, till exempel våldtäktsanklagelser mot Kylian Mbappé, sexköpsanklagelser mot Dermot Clemenger.

Diskutera i helklass

Har medierna blivit mer benägna att publicera namn vid stora nyhetshändelser, tror ni? Hur tycker ni att medierna har skött sig när det gäller namnpublicering av de nämnda personerna? Diskutera i helklass.