Arbetare i medieskugga

Introduktion

Pandemin har inneburit hemarbete för många. Mängder av tidningsartiklar om olika kreativa lösningar på hemkontor har fyllt spalterna under de senaste två åren. Men för mångahar pandemin trots restriktionerna inneburit arbete på plats. Dessa grupper har inte fått ta lika stor plats i medierna, kan en ny undersökning som Kantar Public gjort på beställning av LO visa. Drygt 90 000 artiklar om hemarbete har skrivit under perioden. Samtidigt har det skrivits 40 000 artiklar om risk att smittas på jobbet. Gapet har också ökat över tid.

Susanna Gideonsson, ordförande för LO, menar i en debattartikel att de miljoner arbetare som fortsatt arbeta har hamnat i medieskugga. Bland LO:s medlemmar har 93 % inte kunnat arbeta hemma under pandemin, men detta har alltså inte återspeglats i mediebevakningen.

I den här uppgiften ska eleverna få analysera hur olika yrkesgrupper i samhället har porträtterats i medierna under pandemin.

Lärarens förberedelser

Ta fram lämpliga artiklar om arbete under pandemin som kan användas som exempel.

Här är några förslag men flera är låsta bakom betalvägg.

DN: Så klär vi oss på kontoret efter pandemin

GP: Anna-Karin har jobbat på plats under hela pandemin

UNT: Hemmajobbaren: “Jag får inte en rast på samma sätt”

Genomförande

Låt eleverna läsa Susanna Gideonssons debattartikel i Dagens arena eller gå igenom texten tillsammans. Låt dem söka svaret på frågorna nedan.

• Varför är det ett problem att olika grupper syns olika mycket, enligt Gideonsson?
• Vilka klyftor finns på arbetsmarknaden, enligt artikeln?
• Diskussion: Varför tror ni att medierna inte bevakar arbetares villkor lika frekvent som tjänstemän?

Sedan kan eleverna ta del av en artikel eller reportage där hemarbetare porträtteras. Läs därefter en text om arbetare. Eleverna kan försöka hitta skillnader i hur grupperna porträtteras.

• Vad handlar artiklarna om?
• Vem är subjektet?
• Vad är artikelns vinkel?
• Vilka problem eller svårigheter för personen eller gruppen betonas?
• Hur skiljer sig artiklarna eller reportagen åt?

Som fördjupning kan eleverna låtas läsa SCB:s snabbfakta om yrken i Sverige. Här kan eleverna få diskutera sig fram till om de vanligaste yrkesgrupperna har kunnat arbeta hemifrån eller inte. Man kan också titta på skillnaderna mellan kvinno- och mansdominerande yrken. Tror de att fler kvinnor än män har kunnat arbeta hemifrån eller tvärtom?

Avslutning

Avsluta lektionen med att klassen tillsammans får sammanfatta vad de har kommit fram till. Eventuella frågetecken kan redas ut och i mån av tid kan eleverna också få diskutera om de håller med Susanna Gideonsson eller inte.

Läs mer

Katalys: Arbetarklassens symboliska utplåning i medelklassens medier

Koppling till styrdokument

Samhällskunskap, åk 7-9, centralt innehåll (reviderad 2022-07-01)

Samhällsresurser och fördelning

• Orsaker till och konsekvenser av en ojämlik fördelning av inkomster och förmögenheter mellan människor i Sverige och i olika delar av världen.
• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel med avseende på lönebildning, arbetsmiljö och arbetsrätt

Information och kommunikation

• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Samhällskunskap 1b, gymnasiet, centralt innehåll

• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller ocsh betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.s