Är du en kritisk granskare?

Det fanns en tid då nyhetsförmedlingen enbart sköttes av tidningar, radio och tv med professionella journalister som höll sig till vissa spelregler. Även då behövde människor vara kritiska men idag är utmaningen oerhört mycket större. Skolans, massmediernas och makthavarnas sanningsmonopol är ersatt av en nästan oändlig mängd ofta motstridig information. Hur försvarar man sig mot felaktig information i en demokrati där det fria ordet är en grundförutsättning?

Här är en övning där du som lärare kan begränsa lektionen till en läs- och diskussionsövning, eller utveckla den till en skrivövning.

Eleverna bör ha med sig de grundläggande kunskap om källkritik och ha vana att ställa de grundläggande frågorna vem, varför, vad, när och hur?

Vem?
Vem ligger bakom texten eller publiceringen? Är det en redaktion med journalister, en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med upphovsmannen, alltså den som står bakom publiceringen? Finns det kontaktuppgifter? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personen eller organisationen förut?

Varför?
Vem riktar sig texten till? Varför tror du att texten har skrivits? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske tjäna pengar?

Vad?
Vad handlar publiceringen om? Är det ett ämne som är aktuellt? Är ämnet kontroversiellt, finns det många olika åsikter om ämnet? Kan du se om informationen bygger på personliga åsikter eller fakta? Verkar informationen pålitlig? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?
När är texten publicerad ? Om det är en hemsida, när uppdaterades den?

Hur?
Hur hittade du texten? Om du läser nyheter på webben, hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en serös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.

1 Välj en nyhet

Låt eleverna i mindre grupper välja ut en nyhet och uppmana dem att försöka riktigt granska den. Antingen förbereder läraren med att beställa en klassuppsättning av er lokaltidning, eller så kan ni använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida, som avgränsar sökningar till svenska dagstidningar. När grupperna bestämt vilka nyheter de vill studera, och genom att hålla de fem vem/varför/vad/när/hur-frågorna i minnet, diskuterar grupperna följande frågor:

A. Hur skildras nyheten i traditionella medier som dagstidningar, Sveriges Radio och Sveriges Television?

B. Hur skildras nyheten i bloggar och på sociala medier?

C. Hur skildras nyheten på webbsidor som flashback.org, samnytt.se, friatider.se och liknande?

Man får god hjälp genom att själv sätta sig in i hur en nyhetsartikel skrivs. Se i vår skrivarskola: Länk!

2 Diskutera i helklass

A. Låt alla par redogöra för sina resultat.

B. Försök att lista upp olika skillnader mellan medierna.

C. Ta fram en gemensam lista på vad som är viktigast att uppmärksamma för den som vill vara en kritisk granskare av nyheter!

3 Skriv

Skriv en egen krönika om hur ni vill att en kritisk granskare ska agera. Använd de argument ni fått fram i klassen, egna idéer samt sidor om kritiskt granskande på internet.

Här är ett par länkar som kan ge inspiration:

Mediekompass, Skrivarskola Krönika

Mediekompass, lektionstips Källkritik

Medieombudsmannen om publicitetsetik: Publicitetsetik

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolans läroplan, reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Gymnasieskolans läroplan, reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap 1b, ur ämnets syfte:

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.