Nyhetsnotiser

Notisen är den mest komprimerade nyhetstexten. Den ska vara kort och informativ och ha ett enkelt språk, som effektivt och direkt berättar det viktigaste i en händelse. I det är lektionsförslaget ger vi förslag på hur ni i klassen kan analysera journalisternas notiser och hur eleverna kan skriva egna.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Introduktion

Notisen innehåller all fakta, som läsaren behöver för att förstå sammanhanget och bli informerad. Redan i inledningen ger den svar på flera av de journalistiska frågorna Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? Korta notiser ger läsaren en chans att snabbt ta del av många nyheter. Notisen kallas ibland för ”nyhetens pärla” eftersom den är kort och informativ och dessutom lätt att placera på en tidningssida.

Läs notiser

Om ni har tillgång till pappers- eller pdf-tidningar kan ni låta eleverna leta efter notiser för att sedan återberätta händelser.
– Diskutera om det finns notiser som eleverna hade velat ha mer information om.

– Varifrån kommer notiserna? Tidningens egna? Från nyhetsbyrån TT?

– På vilka sidor i tidningen hittar eleverna flest notiser?

– Finns notiser som hade fått större utrymme i en annan dagstidning?

Studera notisens struktur

Välj en välskriven och intressant notis och låt alla elever studera den. Be dem att i texten markera svaren på de sex journalistiska frågorna, Vad? Var? När? Vem? Hur? och Varför? och ta ställning till om den viktigaste informationen kommer först.

De kan ge förslag på andra sätt att inleda notisen. Resonera om det finns ytterligare fakta som journalisten troligen vet, men som inte kom med, eftersom det bara blev en notis.

Studera språket i notisen

Hur komprimerar reportern texten? Undersök hur han/hon:

• använder effektiva ord och formuleringar.

• delar in texten i stycken.

• varierar korta och längre meningar.

• undviker att upprepa samma ord.

Aktivitet

Skolnyhet blir notis

Journalister fokuserar sina berättelser på det allra viktigaste. En huvudregel är att skriva kort, klart och konkret. Det gör de bäst i en notis, som inte behöver vara längre än ett par meningar. Låt eleverna skriva på samma sätt och berätta om något som just hänt på skolan. Välj tillsammans en händelse som kunde blivit en nyhet i tidningen.

Bygg upp handlingen tillsammans

Svara skriftligt med hela meningar på dessa frågor:

– Vad har hänt?

– Vem eller vilka var inblandade?

– När hände det?

– Var hände det?

– Hur gick det till?

– Varför hände det?

Vad är viktigast att berätta?

Diskutera vilken fakta som är viktigast och därför bör inleda notisen. Låt eleverna ge förslag på i vilken ordning ni ska berätta vad som hänt. Numrera meningarna från ett till sex! Skriv i den ordningen!

Skriv tillsammans

Diskutera olika förslag och enas till slut om texten i klassens skolnotis. Tänk på att ni i enstaka meningar kan väva in flera av svaren på de sex frågorna. Läs notisen högt och fila på formuleringarna tills hela klassen är nöjd. Sätt rubrik! Vilken pressbild passar att illustrera er notis med?

Fördjupning

Från nyhetsartikel till notis

En notis kan vara en förkortning av en längre artikel. Låt eleverna arbeta på samma sätt. Börja med att i en nyhetsartikel stryka under svaren på frågorna: Vad? Var? När? Vem/vilka Hur? och Varför?

Svaren på frågorna utgör kärnan och ska finnas med i notisen. Låt eleverna arbeta på samma sätt som i skolnotisen.

De kan också tänka på dessa skrivråd:

• Skriv rakt på sak med det viktigaste först.

• Ge direkt information i en första kort mening.

• Hitta egna ord och formuleringar.

• Undvik fackuttryck.

• Var tydlig.

• Skriv kort, max 700 tecken.

• Undvik klockslag och datum.

Läs och förbättra notiserna

Sätt eleverna två och två för att diskutera varandras notiser i syfte att förbättra och hjälpa varandra. Vad är bra? Finns det andra sätt att formulera sig? Kunde notisen börjat på annat sätt? Kan man skriva mer koncentrerat? Skriv om tillsammans! Läs sedan upp notiserna för varandra i klassen.

Koppling till styrdokument

Svenska, centralt innehåll, årskurs 4-6 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp ochtexter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.

Svenska, centralt innehåll, årskurs 7-9 (reviderad 2022-06-22)

Läsa och skriva

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Texter

• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och
  språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
• Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk

• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
• Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.