Medierna skyddas av våra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar ger medierna en mycket stor frihet. Men medierna får inte fritt publicera innehåll som inte är sant eller som kan kränka eller skada personer som förekommer i deras granskningar. För att garantera att enskilda personer inte utsätts för en s.k. publicitetsskada finns Medieombudsmannen eller MO som granskar medierna. Har man däremot synpunkter på SVT eller SR och tycker att deras program är osakliga eller partiska, så kan man vända sig till Granskningsnämnden.
1. Titta på filmen
Titta på hur Medieombudsmannen presenterar sig själv och svara på frågorna som finns ihop med filmen i den aktuella lektionen.
2. Läs om Granskningsnämnden
Läs på om vad Granskningsnämnden gör.
3. Skriv ner skillnader
Vilka är skillnaderna mellan Medieombudsmannen och Granskningsnämnden?
4. Undersök MO:s beslut
Läs om de tre olika besluten som gäller Insikt 24, Sveriges Radio och Dagens Nyheter här. Jämför MO:s motivering med de medieetiska reglerna. Håller eleverna med MO i sin bedömning? Motivera era svar.
5. Diskutera publicering om masskjutningen
Ta del av Aftonbladets publicering i samband med masskjutningen i Örebro. I den här lektionen hittar ni också kritiken mot publiceringen. Diskutera hur Aftonbladet agerade och om kritiken är rättfärdig eller inte.
6. Läs och diskutera
Läs MO:s beslut gällande Aftonbladets publicering här. Håller ni med MO i bedömningen av publiceringen? Vad tycker ni om det medieetiska systemet? Tror ni det är ett tillräckligt bra system som granskar våra svenska medier?
När Aftonbladet granskade Max hamburgerrestaurang fick det stor uppmärksamhet. Aftonbladet hade intervjuat 28 tidigare anställda som menade att hamburgare och kyckling låg ute i flera timmar innan det serverades, att milkshake förvarades i skurhinkar och att toalettsitsar diskades i diskmaskinen. Max svarade å sin sida att de såg mycket allvarligt på det som kommit fram i granskningen. Men efter några dagar kom det en motattack från Max mot Aftonbladet. Max publicerade även en annonskampanj där vd:n Richard Bergfors avfärdade granskningen.
1. Läs och titta på granskningen
Ta del av granskningen i Aftonbladet och sammanfatta den kritik som kommer fram.
2. Läs och sammanfatta
Läs vd:ns reaktion på granskningen och sammanfatta vad den går ut på. Läs också annonskampanjen som publicerades i flera tidningar, bland annat i Dagens Opinion. Vad handlar den om? Sammanfatta det viktigaste.
3. Diskutera i grupper
Diskutera Max hantering av kritiken. Gör de rätt som försvarar sig mot kritiken? Kunde de ha agerat på ett annat sätt?
4. Kritik mot kritiken
I ett panelsamtal i Almedalen är Expressens biträdande chefredaktör, Karin Olsson, kritisk mot Max agerande. Varför det? På vad sätt menar hon att Max agerande är skadligt?
5. Vad tycker ni?
Håller ni med om kritiken som Karin Olsson för fram i artikeln ovan? Varför, varför inte? Läs också artikeln i Resumé och sammanfatta vad den handlar om. Vilka lärdomar i en kris förs fram? Vad tycker ni om dessa? Finns det andra slutsatser ni kan dra om just denna mediegranskning?
Många beslut och händelser påverkar oss som mest i vårt närsamhälle. Det kan gälla till exempel bil- och kollektivtrafik, de lokala näringsidkarna och hur parker och grönområden används och sköts. Här spelar den lokala journalistiken en viktig roll.
I denna övning får eleverna granska nyheter i lokaltidningen för att förstå nyhetsvärdering, källkritik och journalistikens roll i samhället.
Börja gärna med att läsa om nyhetsvärdering, alltså: Vad blir en nyhet?
1. Arbeta i par
Välj ut tre nyhetsartiklar från dagens lokaltidning eller från tidigare i veckan. Välj gärna artiklar från olika delar av tidningen till exempel förstasidan, näringsliv, kultur eller sport.
2. Beskriv varje artikel kortfattat
a. Vad handlar den om?
b. Vilka personer eller grupper kommer till tals?
c. Vilken plats har artikeln i tidningen (förstasida, mittuppslag, liten notis etc.)?
3. Analysera nyhetsvärderingen
a. Varför tror du att just denna nyhet har valts ut?
b. Vilka nyhetskriterier verkar ha påverkat valet? (t.ex. aktualitet, närhet, konflikt, känd person, känslor)
c. Finns det något som saknas i artikeln, någon annan person som borde kommit till tals? Kan det finnas en annan sida av saken?
d. Finns det något du saknar i nyhetsflödet? Finns det annat som hänt som borde belysas, tycker du?
I takt med att världen strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp och bromsa klimatförändringarna har elbilar blivit en symbol för den gröna omställningen. De marknadsförs ofta som ett miljövänligt alternativ till bensin – och dieseldrivna fordon. Men bakom den blanka ytan döljer sig en mer komplex verklighet. Produktionen av elbilars batterier kräver stora mängder energi och naturresurser, och innebär ofta allvarliga miljömässiga och sociala konsekvenser.
I den här uppgiften ska du undersöka hur miljövänliga elbilarnas batterier är genom att ta del av olika mediegranskningar.
1. Låt eleverna läsa in sig
Låt eleverna fritt göra research på vilka råvaror som behövs för tillverkning av batterier till elbilar.
a. Vilka olika råvaror rör det sig om?
b. Var finns dessa råvaror, i vilka länder?
2. Ta del av mediernas granskningar
Dela in eleverna i grupper där varje grupp får ta del av några mediegranskningar av batteritillverkning och utvinning av metaller:
Sveriges Radio Ekonomiekot
Sveriges Natur
Sveriges Natur
Svenska Dagbladet
3. Sök efter svar i text och ljudklipp
a. Hur har de skrivna reportagen gjorts?
b. På vilket sätt påverkas invånarna av tillverkningen?
c. Hur beskrivs arbetsmiljön?
d. Vilket energislag används och hur påverkar det själva tillverkningsprocessen?
e. På vilket sätt har koldioxidutsläppen förflyttats från västvärlden till Indonesien och andra länder?
3. Diskutera i helklass
a. Sammanfatta vad ni har lärt er av att ta del av granskningarna.
b. Hur mycket visste ni om ämnet innan?
c. På vilket sätt är dessa granskningar viktiga?
d. Till viss del finns också dessa metaller i Sverige. Borde vi utvinna dem här?
e. Tycker ni att något saknas i granskningen?
4. Skriv insändare
Eter att ni arbetat med de granskande texterna kan ni skriva insändare som beskriver situationen med den gröna omställningen. Ta med förslag på hur man kan göra för att komma åt problemen som framkommit i reportagen.
Stora mediala granskningar kan få mycket uppmärksamhet och leda till omfattande förändringar både i lagstiftning och nya arbetssätt. Om medierna inte hade sin granskande roll skulle vi medborgare inte ha samma insyn i saker som inte fungerar i samhället. I den här övningen får eleverna titta närmare på större och uppmärksammade granskningar för att se vilka följder de fick.
Tidningen Corren har nominerats till Föreningen grävande journalisters guldspade för en stor granskning inom vården. Låt eleverna läsa denna granskning och även ta del av andra granskningar som tidningen gjort.
1. Läs granskningen
Läs granskningen i Corren: Larmet inifrån Universitetssjukhuset: Kirurg opererar – när han är onykter
2. Diskutera i smågrupper
a. Vad handlar granskningen om?
b. Diskutera varför kirurgen inte har stoppats tidigare.
c. Hur har reportern gått till väga, vilka har intervjuats?
d. Ge exempel på fakta eller uppgifter som samlats in.
e. Hur har reportern fått tag på dessa uppgifter?
f. Tycker du att någon annan borde intervjuats? Varför? Varför inte?
3. Diskutera i helklass.
a. Vilka följder fick granskningen?
b. Varför är en sådan här granskning viktig tycker ni?
c. Hur tas granskningen emot av de ansvariga?
d. Hur tas granskningen emot av politikerna i regionen/länet?
e. Vilka åtgärder beslutar politikerna om efter granskningen?
f. Vad är bra eller kanske mindre bra med granskningen?
g. Finns det andra åtgärder som ni tycker att granskningen skulle ha lett till?
4. Titta på andra granskningar
Undersök andra granskningar som Corren har gjort. Använd samma frågor som i ovanstående punkt när ni arbetar med dessa granskningar.
Explosioner och gängkriminalitet
Regionresor och offentlighetsprincip
5. Summera
Samla ihop era synpunkter på de granskningar ni har tagit del av. Fundera över vilka frågor ni vill ställa till de ansvariga i reportagen och till ansvariga politiker. Vad skulle ni vilja ha för förändringar när det gäller lagar och regler?
Vi lever i en tid när vi alla kan ta makt över det skrivna ordet och forma våra egna budskap på sociala medier. Vi ser också försök från politiker att kontrollera mediebolag genom att dra in bidrag och styra vad som publiceras i många länder. Ett exempel är Vita huset som nekar nyhetsbyrån AP att delta i pressträffar på grund av att de inte följer direktivet om att byta namn på Mexikanska golfen till ”Amerikanska golfen” och att Voice of America görs om i grunden. Andra kommersiella medier råkar ut för stämningar. (Läs DN:s artikel ”USA möter ett nytt medieklimat med Donald Trump som president”, och panelsamtalet som Svenska Pen arrangerade i Bonniers konsthall i januari 2025).
I Sverige är vi vana vid en stark och oberoende press, men även här finns det försök till påtryckningar på journalisters oberoende. Låt eleverna undersöka två fall av försök till påverkan av den fria journalistiken som uppmärksammats i nyhetsrapporteringen.
- Diskutera
Diskutera hur viktigt det är med oberoende journalistik och vad det betyder. Börja med att läsa om de yrkesetiska reglerna som finns för journalister hos Journalistförbundet och diskutera vad de innebär.
- Lyssna och anteckna
Lyssna på Medierna i P1 (18.15 min in i programmet) som handlar om hur Måns Zelmerlöws presskontakter kontaktade olika medier för att prata om anklagelser mot honom som florerat i media en tid.
- Dagens Nyheter är förstahandsvalet för intervjun. Varför just den tidningen, tror du?
- Anna Åberg, redaktionschef på DN förklarar att tidningen inte brukar prata om vad som föregår en intervju eller publicering. Varför det?
- Hur kommer det sig att DN väljer att göra det den här gången?
- Vilka krav ställs inför intervjun med DN?
- Varför tackade DN nej till intervjun?
- Varför gör Göteborgsposten en annan bedömning?
- Diskutera i helklass
Diskutera de olika dagstidningarnas resonemang kring att göra intervjun med Måns Zelmerlöw. Prata också vilka motiv som kan finnas när presskontakterna försöker styra publiceringen.
- Läs artiklarna i Östgöta Correspondenten
- Läs artiklarna som handlar om 13-åriga Rahma som ska utvisas från Linköping. Sammanfatta händelseförloppet tillsammans.
- Läs chefredaktören Christer Kustviks krönika som handlar om migrationsminister Johan Forsells besök i Linköping. Sammanfatta texten tillsammans. Vad tycker ni om frågorna som skulle ha ställts om Corren hade fått en intervju? Finns det andra frågor ni skulle ha ställt? Håller ni med om påståendet i rubriken om att agerandet från ministern liknar Trumps agerande mot media?
- Avsluta med en diskussion
Diskutera de två exempel på påtryckningar som ni läst om. Hur vanligt tror ni att det är att journalister och medier råkar ut för påtryckningar av vad som ska publiceras eller inte?
Den 3 maj varje år är världsdagen för pressfrihet som proklamerades av FN:s generalförsamling 1993. Läs mer om hur det gick till här.
Pressfriheten är hotad på många olika håll i världen. De svenska publicisterna Gui Minhai, Dawit Isaak och Joakim Medin sitter just nu frihetsberövade i Kina, Eritrea och Turkiet bara för att de har nyttjat sin press- och yttrandefrihet. Pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar att endast åtta länder i världen har en bra situation och dessa länder utgör mindre än 0,8 procent av världens befolkning. Samtidigt har länderna där läget är mycket allvarligt blivit fler. USA är ett tydligt exempel där pressfriheten hotas efter Donald Trumps tillträde som president. Läs vad tidningen Journalisten skriver om situationen i USA.
I den här övningen får eleverna undersöka hur pressfrihet ser ut i olika delar av världen och reflektera över hur pressfriheten påverkar den demokratiska utvecklingen.
1. Läs och gå igenom tillsammans
Låt eleverna läsa in sig om vad pressfrihet innebär och gå igenom detta tillsammans. Dela sedan in eleverna i mindre grupper. Varje grupp får välja att undersöka ett land från Reportrar utan gränsers pressfrihetskarta. Försök att få ordentlig spridning av länder i olika världsdelar. Låt eleverna undersöka olika källor såsom nyhetsartiklar och rapporter och t.ex. Landguiden hos Utrikespolitiska institutet. Läs också artiklar om länder där pressfriheten är hotad hos Reportrar utan gränser.
2. Arbeta i grupper
Låt eleverna sätta ihop en presentation av landet där de svarar på följande frågor:
- På vilken plats rankas landet i pressfrihetsindex och vad betyder det?
- Ta upp tydliga exempel på där journalister hotas eller trakasseras.
- Finns det lagar som styr pressfriheten i landet?
- Finns det statligt kontrollerade medier?
- Gör en jämförelse mellan det aktuella landet och ett land som rankas högt när det gäller pressfrihet.
3. Redovisa resultaten
Låt eleverna redovisa resultaten de hittat om de länder de valt. Diskutera efter varje redovisad grupp vilka tydliga exempel som givits när det gäller situationen för pressfrihet i landet, jämfört med till exempel Sverige.
4. Diskutera i helklass
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan länder med hög och låg pressfrihet?
Reflektera hur det skulle vara att leva ett liv i ett land där pressfriheten är hotad.
En journalist på tidningen Dagens ETC, Joakim Medin, har gripits i Turkiet. Diskutera vad som menas med pressfrihet och hur viktig den är för ett demokratiskt samhälle. Med utgångspunkt från de kunskaper ni hämtar in kan ni gå in på hur pressfriheten ser ut i Turkiet och fängslandet av Joakim Medin.
1. Diskutera
- Börja med att definiera pressfrihet och vad det innebär för ett samhälle. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan ni går vidare till frågorna nedan. Låt gärna eleverna läsa om pressfrihet själva på Mediekompass elevsidor.
- Läs om situationen i Turkiet i Freedom house, ett politiskt oberoende forskningsinstitut som kartlägger demokrati, politisk frihet och mänskliga rättigheter i världens länder.
- Vad säger man om situationen för olika politiska partier att existera samt möjligheten att engagera sig i olika politiska partier?
- Finns det möjlighet till insyn och transparens i hur landet styrs?
- Hur ser situationen för journalister och en fri och oberoende press ut?
2. Läs Pressfrihetsindex
- Turkiet ligger på plats 158 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Läs om hur Reportrar utan gränser förklarar varför Turkiet hamnar så långt ner på listan för pressfrihet.
Vilka orsaker nämns?
3. Läs Dagens ETC och diskutera
- Varför har Joakim Medin fängslats?
- På vilket sätt har hans fall politisk betydelse?
- Diskutera vilka möjligheter den svenska regeringen har när det gäller att förhandla med Turkiet.
- Vad gör Sveriges regering och hur tycker ni att regeringen ska agera i detta fall?
Bakgrund, lästips:
Martin Schibbye och Johan Persson satt i etiopiskt fängelse i 14 månader. Läs om deras fall här: ”Fängslandet är tecken på Etiopiens problem” – DN.se
Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt
Fler fängslade svenska journalister
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.
När journalister infiltrerar företag eller partier och i smyg gör bandupptagningar på det som sägs, är det en typisk metod för grävande journalister. Metoden används då och då inom journalistiken för att komma bakom stängda dörrar, bortom eviga telefonsvarare och innanför slutna miljöer. Många människor reagerar starkt mot mediernas envetna grävande efter sanningar och tycker ibland att man borde låta människor vara ifred när de inte vill exponera sig för medierna.
De som utsätts för granskningen, men även journalisterna, kan uppleva obehag när de närmar sig ett avslöjande där de vet att något eller några huvuden kan komma att rulla. Vad kommer det här att betyda för personen i fråga, för anhöriga och speciellt för barnen? Metoder där journalister utger sig för att vara någon annan för att ta sig in i slutna miljöer kallas att Wallraffa, efter den tyske journalisten Wallraff. Men grävande journalistik är kostsamt. En eller några journalister blir ofta upptagna en längre tid med ett uppdrag och det är kanske inte alltid som det visar sig bli det avslöjande som man tror.
Årligen delas priset Guldspaden ut på Föreningen grävande journalisters Grävseminariet. 2025 fick Elin Sandow och Niklas Skeri på Uppsala Nya Tidning ta emot priset i kategorin Mindre dagstidning. Deras gräv handlade om larm om sexuella övergrepp i hemtjänsten som inte togs på allvar av kommunen. Läs en del av reportaget, som kan ligga till grund för övningen nedan, här.
Fakta som ledstjärna
Grunden för ett bra gräv är att ta emot tips från allmänheten och att kontrollera sin fakta noggrant. Enligt lagen får man ta kontakt med exempelvis en tidning för att tala om något som man tycker att tidningen borde skriva om, utan att riskera något straff för det, det som vi kallar meddelarfrihet. Den som kontaktar en tidning omfattas av meddelarskyddet.
I meddelarskyddet ingår efterforskningsförbudet, som innebär att företag och myndigheter inte får försöka ta reda på vem det var som lämnade informationen till tidningen. Där ingår också den skyldighet journalister har att inte tala om var de fått informationen ifrån, det vi kallar källskydd.
Inled lektionen med att låta Jonas Andersson, grävande reporter på NWT, berätta varför och hur han tillämpar metoder för faktakontroll i filmen nedan.
Gör i klassen
1. Leta i tidningen efter nyheter som ni bedömer har krävt lite större insatser av journalisterna eller använd det tidigare exemplet i Uppsala Nya Tidning. Det kan handla om att man måste söka i många källor för att få fram uppgifter som artikeln baseras på. Diskutera: Vilka egenskaper krävs av en journalist för att klara ett sådant uppdrag? Vilka av de egenskaperna anser du att du har och vilka skulle vara svåra för dig att klara?
Kom överens om tre goda råd till en journalist som ska genomföra en intervju och vill få den intervjuade person att berätta ganska fritt och öppet.
2. Diskutera Wallraffmetoder. Vad tycker ni om att journalister ibland utger sig för att vara något annat för att komma åt uppgifter som han/hon annars inte skulle få tag i? Är det alltid en bra metod? Kan det vara bra ibland men inte alltid? Borde det aldrig få förekomma? Motivera era svar och samla argument för och emot dolda metoder.
3. Leta i tidningen efter människor som ni tror är glada över att bli omskrivna, och efter andra som ni tror inte vill figurera i tidningen i det här sammanhanget. Diskutera: Hur stor hänsyn ska journalister ta till att någon inte vill att man skriver om dem i tidningen när de gjort något dumt? Ska vissa människor slippa bevakning och andra inte? Ska människor som gärna vill synas i tidningen i trevliga sammanhang tåla att vara med även när sammanhangen inte är så roliga?
4. Använd samma nyheter från första punkten eller hitta nya exempel i tidningen. Diskutera: Hur tror ni att journalisten har fått reda på sitt gräv? Har det krävt att någon inifrån ett företag eller offentlig verksamhet har avslöjat något? Vilka är fördelarna för individ och samhälle med det källskydd som finns i vår grundlag? Finns några nackdelar?
"Man får inte bli för enkelspårig och bestämma sig för en slutsats innan man har undersökt det man ska undersöka."
Jonas Andersson på NWT om den grävande journalistikens process.
I samband med skolskjutningen i Örebro var behovet av information kring händelserna enormt. Alla medier rapporterade intensivt med att få ut nyheter och en hel del misstag begicks. Hur hanterade medierna den värsta masskjutningen i svensk historia? I den här lektionen undersöker vi hur medierna förhöll sig till medieetiken under den intensiva mediebevakningen.

Publicistklubben bjöd in de rikstäckande medierna för att diskutera mediebevakningen under dåden i Örebro. Bild: Mediekompass
1. Läs om de pressetiska och yrkesetiska reglerna
a. Börja med att läsa om de pressetiska reglerna, alltså hur tidningarna bör arbeta och vad de ska tänka på vid publiceringar. Skriv ner vilka de är.
b. Läs också om vilka arbetsmetoder som journalister har att förhålla sig till, de yrkesetiska reglerna som finns på Journalistförbundets hemsida.
2. Lyssna på avsnittet i SR:s Medierna
Aftonbladet valde att publicera en intervju med en närstående till gärningsmannen. Lyssna på vad Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet säger till radioprogrammet Medierna här. Varför drogs publiceringen tillbaka? Var det på grund av kritiken som kom externt från läsarna? Diskutera hur medierna ska tänka när det gäller liknande händelser.
a. Läs också vad Aftonbladets chefredaktör Lotta Folcker säger till tidningen Journalisten. Vem är ansvarig för vad en enskild journalist publicerar? Vems ansvar är det när en publicering blir fel?
3. Diskutera de yrkesetiska reglerna
Yrkesetiska nämnden har fått ta emot en mängd anmälningar för Aftonbladets publicering. Diskutera vilken av de yrkesetiska reglerna som Aftonbladet kan ha brutit mot.
4. Titta på TV4:s klipp
a. TV4 publicerade ett ljudklipp där man påstår att det är gärningsmannens röst som hörs. Hur motiverar TV4-Nyheternas chef, Fredrick Malmberg, denna publicering?
b. TV4:s publicering har kritiserats framför allt på sociala medier, eftersom ljudet på klippet är så otydligt. Vad säger experten Sofia Strömbersson i SR:s program Medierna om ljudklippet? Diskutera om publiceringen var rätt eller inte. Vilka konsekvenser har publiceringen fått?
5. Diskutera
a. Vad tycker ni om dessa publiceringar? Motivera gärna era svar med utgångspunkt från Journalistförbundets yrkesetiska regler samt de pressetiska reglerna.
b. Det finns inget uttalat motiv till dådet och just detta spekuleras det om. Läs hur olika opinionsbildare kommenterar händelserna i Örebro och ett eventuellt motiv. Håller ni med – varför, varför inte?