Skrivarskolan: Tryckfrihets-förordningen

---

  Publicerad: 02 mars 2021

---

Introduktion för läraren

Pressfriheten i Sverige regleras av tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har. Riksdagen säger så här om tryckfrihetsförordningen:

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.”

Du kan också läsa om tryckfrihetsförordningen i kapitel 3 i Mediekompass Publicistguiden.

Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad förståelse om våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet, samt insikt i gränsdragningen mellan yttrandefrihet och kränkningar.

Moment 1 – Hur skulle det se ut om vi inte hade tryckfrihet?

Inled med att förklara och diskutera tryckfrihetsförordningen med eleverna. Dela ut dagstidningarna till eleverna, om ni föredrar att arbeta digitalt går eleverna till tidningarnas sajter. Arbete i grupp eller enskilt avgör läraren.

Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur. De ska vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:

• Vilka artiklar stryker de? Varför valde de just dessa?
• Var det några de var tveksamma om?
• Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
• När de tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstod av tidningen?

Diskutera vidare: tryckfrihetsförordningen stoppar oss också från att trycka sådant som kan vara kränkande. Publicitetsreglerna, som finns hos Medieombudsmannen, reglerar också det. Hur skulle artiklarna se ut om dessa begränsningar inte fanns? Ge exempel! Se gärna på några av Medieombudsmannens fällningar, läs MO:s bedömningar och diskutera om eleverna tycker att MO hade rätt.

Vill ni jobba vidare med tryckfrihetsfrågor finns en fördjupande övning om pressfrihet, där vi undersöker pressfrihet i världen.

Källor och information

Dagstidningar, samla in tidningar eller länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://www.mediekompass.se/hitta-din-tidning/

Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://www.mediekompass.se/skrivarskola/

Riksdagen om tryckfrihetsförordningen: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/

Medieombudsmannen med publicitetsregler och fällningar: https://medieombudsmannen.se/

Pressfrihet 2020 – enklare övning

---

  Publicerad: 27 april 2020

---

Med anledning av att Reportrar utan gränser i samband med Pressfrihetens dag den 3 maj presenterar sin rapport och interaktiva karta Pressfrihetsindex 2020 har vi en lektionsövning som lärare kan anpassa för olika åldersgrupper.

”Tystade medier sätter inte bara allas rätt till en fri och oberoende nyhetsförmedling ur spel, utan också demokratin. Om det inte var för yttrande- och tryckfrihet, hur skulle vi då någonsin kunna kämpa för kvinnors rättigheter? Hur skulle vi kunna exponera korrupta politiker? Hur skulle vi kunna bevaka att ingen blir dömd på falska grunder? När strålkastarljuset faller på dem som torterar, svindlar eller missbrukar sin makt så ökar trycket. När allt syns går det inte att gömma sig. Då kan vi förändra världen.” Från Reportrar utan gränser.

I den här lite enklare övningen tittar vi närmare på vad pressfrihet innebär, hur den regleras i lag och vad det skulle innebära om denna frihet begränsades. Beroende på hur mycket tid ni kan lägga på detta, kan moment 2 eller 3 i övningen göras enskilt.

Övningen finns även i en mer avancerad nivå där eleverna går mer på djupet om hur undersökningar utförs, och själva ska söka och tolka information. Du finner den här.

Lärarens förberedelser

Läs igenom lektionsplaneringen.

För moment 2: Samla in dagstidningar för klassen att arbeta med. Antal beroende på grupparbete eller enskilt arbete. De behöver inte vara dagsfärska. Se på Mediekompass om din lokaltidning kan hjälpa till: Länk! I stället för att samla in dagstidningar kan eleverna jobba med de digitala upplagorna.

Beroende på vilken tillgång till dagstidningar skolan har kan läraren hämta och skriva ut artiklar som skrevs i samband med Pressfrihetsdagen 2019 från Göteborgs-Posten: Pressfriheten minskar i världen, Aftonbladet: Pressfriheten minskar i världen eller Svenska Dagbladet med samma nyhet: Pressfriheten minskar i världen.

I en ledartext diskuteras pressfriheten bland annat i Sverige med utgångspunkt i rapporten från Reportrar utan gränser i Expressen: Hot mot pressfrihet finns även i Sverige.
Se även en kort intervju med Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser på Expressen TV.

Alternativt ger läraren länkarna till eleverna så att de kan läsa i lugn och ro i förväg.

För moment 3: tillgång till internet, antingen jobbar eleverna enskilt med dator/läsplatta eller i helklass med projektor och skärm.

Moment 1 – Vad är pressfrihet?

Läraren presenterar press- och tryckfrihet för klassen. Här följer en kort sammanfattning för lärare som vill läsa på om frågan, alternativt ge materialet till eleverna.

Pressfriheten i Sverige regleras av Tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har: Länk! Då tryckfriheten i Sverige reglerades redan 1766, gör det den till världens äldsta tryckfrihetslagstiftning. Lagstiftningen i sin helhet finns här (Länk!). Så här säger Riksdagen om tryckfrihetsförordningen:

”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.” Från Riksdagen

Notera att tryckfriheten är både en rättighet att uttrycka sig, och ett skydd för individer.

Vidare framgår det av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheternas artikel 19 (Länk!) att:
”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

Rätten att uttrycka sin åsikt och sprida den med tryckt media betonas alltså av såväl de mänskliga rättigheterna som Sveriges grundlag. Varför är det så viktigt? Vilka problem kan uppstå med begränsad pressfrihet? Om vi tog bort artikel 19 från de mänskliga rättigheterna, hur skulle vi då få veta om någon bryter mot de övriga artiklarna?

Diskutera med eleverna. Beroende på undervisningssituation kan eleverna själva läsa materialet och exempelvis få en skriftlig inlämningsuppgift.

Moment 2 – Vad betyder pressfriheten?

Dela ut de dagstidningar du tidigare samlat. Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. Har grupperna olika tidningar får ni ett mer omfattande resultat.

Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur.

Om eleverna arbetar med digitala tidningar kan de samla länkar till artiklar i två spalter, en för de som inte hade publicerats utan pressfrihet, och en för artiklar som skulle godkänts även av en stark diktatur. För att får struktur på listorna bör minst artikelns rubrik, och gärna även ingressen, kopieras in i listan.

Eleverna ska i sitt arbete vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:

• Vilka artiklar stryker de?
• Varför valde de just dessa?
• Var det några de var tveksamma om?
• Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
• När de tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstod av tidningen? Fyller även de mer ”neutrala” artiklarna ett syfte?

Om eleverna inte redan har läst någon av artiklarna som länkas till i början av detta lektionstips, dela ut dem nu för läsning. Diskutera följande:

• Vad säger Reportrar utan gränser om situationen gällande pressfrihet i världen?
• Varför är det så, menar organisationen?
• Vilken typ av inskränkningar av pressfriheten kan man tänka sig?
• Tror ni att journalister påverkas ifall de utsätts för hot och trakasserier?

Moment 3 – Pressfrihet i världen

Reportrar utan gränser har en världskarta där varje land listas efter hur stor pressfrihet som råder i landet (Länk!).

För läraren som vill läsa på om de sju kriterier som används för att bedöma pressfrihet, finner ni det här: Länk!

Visa kartan i helklass eller låt eleverna jobba enskilt/i grupper med egna enheter. Diskutera eller redovisa följande frågor:

• Vilka länder placerar sig bäst på listan?
• Vilka placerar sig sämst?
• Se i mitten av listan, är det några placeringar där som förvånar?
• Vad vet ni om den demokratiska situationen i övrigt i dessa länder? Vad säger exempelvis Landguiden och Globalis?
• På vilka sätt kan man tänka sig att pressfriheten begränsas i de olika länderna?

Koppling till Skolverkets styrdokument, reviderade 2018-07-01

Grundskolan, gemensamma mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället

Samhällskunskap årskurs 7-9, ur centralt innehåll

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.

Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Gymnasieskolan, gemensamma mål

Det är skolans ansvar att varje elev:

• har kunskaper om de mänskliga rättigheterna,
• har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
• har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv,
• har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll

• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
• Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.