Övning 1: Inventera vad ni vet om Zlatan

1. Be eleverna att skriva några ord vad de tänker på när de hör ordet Zlatan, t ex vad han jobbar med eller vilket landskap han kommer från eller en känsla som de får. Säg att de som vet mycket ska skriva saker som är ovanliga, kanske klubbnamn eller länder han bott i eller vad hans barn heter. Läs upp lapparna! Fick ni mycket information? Tror ni att ni hade fått mer eller mindre om Fredrik Reinfeldt? Varför?

2. Fråga hur många som vet att Zlatan har skrivit en bok (med hjälp av David Lagercrantz). Vet de vad den heter? (Den heter Jag är Zlatan Ibrahimovic)

3. Be dem som skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Skriv upp antalet. Be dem som tror att deras pappa skulle vilja läsa den att räcka upp handen. Gör samma sak med mammorna. Hur många blev det sammanlagt?

4. Boken når, enligt bokhandlarna, en helt ny läsekrets. Vilka kan det vara som inte brukar läsa böcker som gillar just den här boken? (Nämn att Zlatan är från Rosengård, ett invandrartätt område med låg socioekonomisk status)

5. Böcker brukar säljas i bokaffärer eller via nätet men den här boken säljs även på andra ställen. Var, tror ni? (Varuhus, sportaffärer och leksaksaffärer)

Övning 2: Annorlunda kille tar revanch

Titta på intervjun på TV4 med David Lagercrantz som har skrivit boken tillsammans med Zlatan.

Diskutera:

David Lagercrantz beskriver Zlatan som ”en annorlunda kille från fel förort med enorm revanschlust”. På vilka sätt är Zlatan annorlunda? På vilka sätt har han visat sin revanschlust?

Övning 3: Vilken känsla?

Zlatan väcker många känslor. Läs de sex urklippen från Sydsvenskans recension och se vilka känslor de väcker hos er. Utdragen finns också som kopieringsunderlag.

En dag trillar Zlatan ner från ett tak på dagis. ”Jag fick en stor blåtira och sprang gråtande hem och förväntade mig en klapp på huvudet, eller åtminstone några snälla ord. Jag fick en örfil.”

En anhörig håller på med droger. En annan häktas för häleri. Zlatan och hans syster skiljs åt. Zlatan hamnar hos pappa istället. Och det är okej, men pappa har inte riktigt ork. Han har ”sitt drickande och sitt krig och sin juggemusik”, och de flyttar runt mellan ofärdiga lägenheter.

Han är långt upp i tonåren innan han ens besöker centrala Malmö. När han i MFF tvingas ut på löpturer i Limhamn stirrar han på de stora villorna och kan inte fatta vad det är för människor som bor där. När han köper ett hus där själv, det dyraste av dem alla, är det en ren symbolhandling. Han använder själv ordet ”revansch”. Och han köper huset från ett par som egentligen inte vill sälja men som får ett ”offer they can’t refuse”.

Det var under den bron hans pappa blev rånad och svårt misshandlad när Zlatan var liten. Det satte sig som en rostfläck i hans huvud. Varje mörk kväll när han passerade platsen på väg hem till mamma på Cronmans väg sprang han livrädd och med hjärtat bultande i bröstet mellan lyktstolparnas betryggande sken. Nu står han som vuxen vid samma bro, under skylten med hans egna ord: ”Man kan ta en kille från Rosengård men man kan inte ta Rosengård från en kille”.

Som när pappa Sefik tar med honom till Ikea för att köpa en ny säng. Han har inte råd att betala frakt för den, men han är stark. Så de går genom Malmö, flera kilometer. Pappa med en säng på ryggen, lille Zlatan bakom, småspringande för att hinna med. Långt senare är Zlatan hemma hos sin mamma i det radhus han köpt åt henne. Han kickar boll i trädgården och drar på ett skott som går rakt genom staketet. Träflisorna yr, mamma Jurka blir vansinnig och Zlatan får snällt bege sig iväg för att köpa ett nytt staket. Ett staket som visar sig inte få plats i bilen. Vad göra annat än att sluta cirkeln? Släkten följa släktens gång, och så bär Zlatan staketet på sin rygg hela vägen hem till mamma.

Det bränner till som mest vid första sonens födelse. Zlatan har genom hela boken talat om vikten av att stiga fram, ta ansvar, inte backa undan när saker och ting blir tuffa. Allt det där står som en skammens kuliss när den nyfödde Maximilian måste akutopereras och Zlatan blir panikslagen och lämnar sin Helena och sin son ensamma kvar på sjukhuset och åker hem och spelar Playstation istället. ”Jag pallade inte trycket”, säger han bara. Och sedan vidare mot nästa utmaning, nästa match, nästa chans att visa vilken man han är.

Diskutera och berätta:
1. Diskutera i grupper vilka känslor urklippen skapar. Blir ni förvånade? Tycker ni synd om honom? Blir ni imponerade? Känner ni igen er? Blir ni ledsna? Arga? Skrattar ni?

2. När ni är klara kan ni berätta för klassen om det urklipp som ni blev mest berörda av. T ex: När jag läste att Zlatan bar hem ett staket på ryggen så blev jag först ledsen för att ingen hjälpte honom men sen lite imponerad för jag tror inte att jag skulle ha kunnat göra det. Och så tänkte jag på vilket hårt skott han måste ha skjutit”

Om ni vill läsa hela recensionen i Sydsvenskan hittar ni den här.

Övning 4: Gissa frågan

I lördags hade Dagens Nyheter en lång intervju med Zlatan. Här kan du läsa några av hans svar. Kan eleverna lista ut frågan som intervjuaren ställde?

A: –  Nej, inga böcker. Jo ”Alkemisten” (av Paul Coelho).

B: –  Att han bara är en kaxig kille som levt på talang och attityd.

C: –  Fotbollsmässigt är det att jag blivit den jag ville bli från början. Vid sidan av planen är det att jag har en fantastisk familj som följt mig hela vägen.

D: – Vad skulle det vara … att man inte får vara osynlig ibland. Men det där tillhör jobbet.

E: –  Jag hoppas att jag ger dem hopp. Att man får vara annorlunda och att man kan lyckas ändå. Man måste inte vara som alla andra.

Här är de exakta formuleringarna på frågorna men förstås kan elevernas frågor fungera lika bra.

A: Läser du mycket?

B: Vad anser du vara den största missuppfattningen om personen Zlatan Ibrahimovic?

C: Vad har varit det bästa med din framgång?

D: Det sämsta?

E: Vad tror du att din historia betyder för dem som i dag befinner sig där du var som ung?

Här kan du läsa hela intervjun i Dagens Nyheter.

Länkar

Svenska Dagbladet: Zlatans bok redan en rekordsäljare

Expressen: Zlatan Ibrahimovic: Jag är Zlatan

Koppling till läroplanen (ämnet svenska, åk 4-6)

Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Man skiljer på olika slags annonser. Till exempel talar man om textannonser, eftertextannonser och kungörelser.
Textannonserna är placerade på de redaktionella sidorna. De kan vara i olika format från mycket små upp till helsidor. Annonsörerna väljer var i tidningen de vill annonsera och de gör sina val baserade på den kunskap som tidningarna har om vem som läser vad i tidningen.

Man skiljer också på märkesannonser vars uppgift är att bygga ett varumärke och så kallade utbudsannonser som syftar till att sälja en eller flera specifika varor.

Det finns olika sorters eftertextannonser.
De största kategorierna är plats-, motor-, rese- och bostadsannonser.

Andra eftertextannonser är nöjesannonser och privatannonser. De senare kan vara endera köp/ säljannonser eller familjeannonser.

Kungörelser är en annan form av annonser som finns i tidningarna. Kommunen eller landstinget informerar ofta om nyheter i lokaltrafiken eller om förändringar på sjukhuset på detta sätt.

Gör i klassen

  • Låt eleverna identifiera olika slags annonser och själva försöka beskriva skillnaden.
  • Låt eleverna i grupper välja tre olika produkter att marknadsföra. Låt dem bestämma var i tidningen de skulle vilja placera sina annonser. Varför just där?

Uppgift: Ta tempen på pressfriheten

Diskutera fängslandet av Johan och Martin och vidga sedan perspektivet till att resonera kring vikten av pressfrihet i ett demokratiskt samhälle.

Förberedelser: artikelkopior, tillgång till tavla/blädderblock samt möjlighet att visa karta via papperskopia, OH eller projektor.
Tidsåtgång: ca 120 min. Du kan minska omfattningen genom att välja ut delar ur upplägget.

Genomförande:
1. Läs artikeln i Svenska Dagbladet: Stor politisk betydelse i rättegång

2. Besvara frågorna:

  • Varför har Johan och Martin fängslats?
  • De har erkänt att de tagit sig in i landet illegalt. Kan det vara rätt att journalister bryter mot lagen?
  • På vilket sätt har målet politisk betydelse?
  • Vad kan det finnas för anledning till att många svenska journalister finns på plats vid rättegången?

3. Etiopien har inte fri press (enligt organisationen Freedom House, se mer nedan). Vad innebär fri press för eleverna? Skriv ordet “Pressfrihet” på tavlan och associera fritt kring vad ordet kan innebära. Skriv upp elevernas tankar på tavlan. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan övningen fortsätter.

4. Dela in eleverna i smågrupper eller par och ge dem i uppgift att göra en lista över fem länder som de tror har fri press och fem länder som de tror inte har det. Gör en topp- och bottenlista på tavlan med de länder eleverna kommit fram till och be dem att motivera sina svar.

5. Diskutera:

  • Hur hänger pressfrihet samman med demokrati?
  • Vad kan det finnas för anledningar till att en regim fängslar journalister?
  • Hänger pressfrihet samman med hur rikt ett land är? På vilket sätt?
  • Spelar det någon roll vem som äger ett lands mediekanaler? Varför?

6. Visa en karta över pressfriheten i världen (på papper eller via projektor/OH) – stämmer elevernas svar överens med organisationens kartläggning? Kartan hittar du här.

Tips: välj ”Etiopien” i menyn under kartan så kan ni läsa mer om pressfriheten i landet. Texten är på engelska.

Om kartan: Kartan kommer från organisationen Freedom House som stödjer utvecklingen av frihet runtom i världen. De utför en årlig undersökning av pressfriheten i världen utifrån frågeställningar som: Finns det lagar som skyddar rätten till fri press utan censur från myndigheter? Får journalister arbeta fritt utan att löpa risk att fängslas om de kritiserar regimen? Ägs medierna av staten eller är de fria? Mer information finns här: www.freedomhouse.org

Bakgrund, lästips:

Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt

Dagens Nyheter: Bolag letar olja i etiopisk krutdurk

Dagens Nyheter: Fängslandet är tecken på Etiopiens problem

Fler fängslade svenska journalister

Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.

Koppling till skolans styrdokument:

Ur kursplanen i samhällskunskap, Lgr 11, sid. 199:
”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.”

Utgå från en artikel i tidningen och använd de faktauppgifter som finns där. Börja med att skriva en nyhetsingress och fortsätt sedan med en pratminusingress, detaljingress och kontrastingress. Tänk på att ingressens uppgift är att ”kroka tag” i läsarna.

Olika typer av ingresser
Nyhetsingressen sammanfattar det viktigaste.

Citatingressen börjar med ett intressant citat.

Detaljingressen förstärker en detalj.

Kontrastingressen bygger på motsatser.

I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala  för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och  tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska  samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på  nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?

Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.

Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen

Kopieringsunderlag1_Tidningskris

Kopieringsunderlag2_Tidningskris

Tidsåtgång: Max 60 minuter.

Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?

Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.

Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.

2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:

Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder

3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.

4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.

5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.

6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i  kopieringsunderlag 2.

7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.

Länkar

En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.

Koppling till läro- och kursplaner

I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Låt eleverna leta i tidningen efter fem artiklar där de tror att den omskrivne, porträtterade, intervjuade är glad och nöjd över att vara i tidningen. Låt dem motivera.

Låt dem sedan leta sedan efter fem artiklar där de tror att den/det handlar om helst skulle ha sluppit att finnas i tidningen. Låt dem motivera.

Följdfrågor
a. Finns nyheten på första sidan?
b. Finns personen avbildad
c. Är personen namngiven?
d. Är det rubriken, bilden, bildtexten eller själva artikeln som spelar störst roll för personen?
e. Hur skulle du vilja ändra i den negativa artikeln för att det skulle bli mindre lidande för personen?
f. Läs om publicitetsreglerna och diskutera hur de spelar in på de fall ni valt.

Läs mer om publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv här hos Medieombudsmannen.

Barn och unga förväntas enligt läroplanen kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Några som är experter på just detta är människor som arbetar på en tidning. Eleverna får i materialet möta en grävande journalist, en chefredaktör och ansvarig utgivare, en sportjournalist och en redigerare. Alla delar de med sig av berättelser och tips på hur man lyckas med att arbeta som en journalist.

Handledningen innehåller färdiga lektionsupplägg med kopieringsunderlag. Alla övningar är fristående, tar en lektion i anspråk och utgår ifrån tidningar. Att övningarna är fristående innebär att du kan plocka ut ett avsnitt, till exempel källkritik, och bara göra det avsnittet, eller välja att göra alla övningar uppdelat på en lektion per dag under hela Tidningsveckan.

Ladda ner lektionsövningar för högstadiet och gymnasiet här.

Ladda ner kopieringsunderlag för högstadiet och gymnasiet här.

Ladda ner exempelartiklar för högstadiet och gymnasiet här.