Tidsåtgång
Introduktionen tar en knapp lektion, beroende på diskussionsviljan i gruppen/klassen. Varje uppföljning tar minst en lektion. Väl förberett och med lärarens noggranna instruktioner kan varje uppföljning göras på en lektion men vill man verkligen fördjupa sig i något, inte minst insändarskrivande bör det ske över mer än en lektion och med någon tid mellan lektionerna. Det ger eleverna möjlighet att låta åsikter och formuleringar sjunka in och på så sätt bli mer genomtänkta.
Introduktion
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Låt eleverna läsa en nyhetsartikel och en ledare. Kanske har ni bra lokala exempel (många tidningar har skrivit om detta), använd annars länkarna nedan.
Nyhetsartikel i Aftonbladet:
Upprörd debatt om näthat på Publicistklubben: ”Det är klart att det gör ont att läsa”
Den 8 februari skrev Lisa Röstlund en personligt färgad artikel i Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”.
Ledare i Östersunds-Posten: Stoppa näthatet nu
Jämför de olika texterna och låt eleverna diskutera med utgångspunkt i följande frågor:
Vilken är sakligast och mest neutral?
Vilken innehåller flest åsikter från skribenten själv?
Är det lätt att se vad som är åsikter och vad som är fakta?
Fördjupning 1: Näthat i åsiktstexter
Flera ledarskribenter har ägnat mycket tid åt näthatet. I de här texterna uttrycks åsikter om näthatet. Ledartexter blir ju ofta politiskt färgade eftersom skribenten företräder en uttalad politisk åsikt. När det gäller näthatet förenas nog ledarna över de politiska åsiktsgränserna.
Läs och analysera texterna nedan. Stryk under ord som är uppenbart subjektiva och belyser skribentens åsikt.
- Finns det uppenbara skillnader i åsikter mellan de olika texterna?
- Finns det några argument för att näthatet inte ska förbjudas?
- Bestäm dig: Vilken text tycker du är bäst?
- Jämför resultatet i klassen och diskutera varför det blev så!
Länkar:
Arbetarbladet: Näthatarna
DN (kräver inloggning): Näthotet mot demokratin
BLT/Sydöstran: Hur fungerar dessa personer?
Fördjupning 2: Näthat i faktatexter
I nyhetsartiklar och reportage ska skribentens åsikt inte synas. Det kan vara svårt att motstå när det gäller ett ämne som näthat, där de allra flesta är överens om att fördöma företeelsen. Google-sök artiklar som behandlar näthat eller följ länkarna nedan. Längst ned på denna sida finna ett anpassat Google sökfält, som bara listar svenska nyheter på ditt sökord, prova med ”näthat”.
Läs igenom och diskutera innehållet. Finns här textavsnitt som speglar skribentens åsikter? Tänk på att alla ”pratminus”, d v s direkta citat speglar åsikter som inte direkt är skribentens utan tillhör den person som intervjuas! När man gör sådana här textanalysövningar kan det vara bra att starta med att stryka alla pratminus.
När alla läst, strukit under och skaffat sig en åsikt om texterna, diskutera då två och två för att finslipa och komplettera argumenten. Avsluta med att diskutera i klassen.
Länkar:
Aftonbladet: ”Förföljd av hatet” Åsa Linderborg om att leva under hot efter Aftonbladets granskning av extremsajterna
Lägg märke till att detta är en personlig krönika som genomsyras av egna åsikter.
Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”
G-P: Näthatet drabbar kvinnor hårdast
DN (kräver inloggning): Svårt fälla för näthat mot kvinnor
Fördjupning 3: Skriv en insändare om näthat
Vad tycker du själv om näthatet? Låt andra ta del av dina tankar och skriv en insändare!
En bra insändare innehåller väl underbyggda argument. Att bara skrika ut sin ilska eller sitt gillande kan vara befriande men ger dig knappast gehör för dina synpunkter.
Har ni jobbat med flera artiklar tidigare så finns där säkert välformulerade åsikter som du kan använda själv.
Tips finns här:
Mediekompass lärarmaterial:
Lär dig svenska: Att skriva en insändare
Och du, skicka gärna in din insändare till din lokaltidning! Många skriver insändare och alla kommer inte in, men ungdomar är en underrepresenterad grupp – skriv ut din ålder så ökar nog chanserna att få komma med i tidningen. Tänk också på att skriva ut ditt namn och hur tidningen kan nå dig. Det går oftast bra att vara anonym i tidningen men på redaktionen måste man veta vem du är. Tidningen avslöjar inte ditt namn – du förblir anonym!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan 7-9, Lgr11 reviderad 2018
Samhällskunskap, exempel ur centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
- Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.
Rättigheter och rättsskipning
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Svenska, exempel ur centralt innehåll
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
- Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Berättande texter och sakprosatexter
- Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Språkbruk
- Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man citerar och gör källhänvisningar.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018
Samhällskunskap 1a1 och 1a2, exempel ur centralt innehåll
- Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Svenska 1, exempel ur centralt innehåll
- Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
- Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
- Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
- Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
- Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.
Venezuela diskuteras ofta i nyheterna efter de politiska oroligheter och ekonomiska problem som växte under 2017. När den omstridde presidenten Hugo Chavez avled 2013 efterträddes han av Nicolas Maduro, som har haft allt större problem att hålla ihop landet och dess ekonomi.
I den här tvådelade övningen undersöker eleverna först situationen i Venezuela och hur den beskrivs i media. Som en valfri fortsättning bevakar eleverna därefter ett antal latinamerikanska länder över en period som läraren bestämmer; det kan vara allt från en lektion till en hel termin.
A Vad händer i Venezuela?
Undersök i olika medier. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida får du enbart träffar hos svenska tidningar. Prova med exempelvis ”ekonomi Venezuela”! I resultatlistan kan man ordna träffarna efter datum om man vill ha de senaste överst.
Dela in klassen i grupper som var och en får undersöka varsin fråga kring Venezuela genom att leta nyhetsartiklar i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida.
- Ta reda på bakgrundsfakta om Hugo Chavez och hans ”bolivarianska revolution”. Skapa perspektiv i skildringen genom att hämta information från olika tidningar.
- Vem är Nicolas Maduro? Hur kom han till makten? Vilken politik driver han? Hur gick det i senaste valet för honom? Finns det olika uppfattningar om Maduro bland artiklarna?
- Venezuela har stora ekonomiska problem. Vad beror det på? Vilka följder får det för befolkningen? Hur skulle de kunna ta sig ur dessa problem. Sök på ”ekonomi Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
- Hur ser det politiska klimatet ut i Venezuela? Hur fungerar de demokratiska funktionerna och rättigheterna? Finns det partier med andra åsikter än regeringen? Om så, vad vill de? Sök på ”politik Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
- Liksom många länder i Latinamerika finns det i Venezuela en urbefolkning som härstammar från tiden före européerna kom till landet. Hur påverkas de av situationen i Venezuela? Vilka möjligheter har de att höras och hur bevakas de av media?
Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!
BFölj den politiska utvecklingen i Latinamerika.
Dela in eleverna i lagom stora grupper, där varje grupp tilldelas ett latinamerikanskt land att följa under en period. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida kan eleverna undersöka vad som skrivs om just det landet. Det finns många andra källor också, vad skriver exempelvis tidningar i andra länder?
- Bevaka utrikessidorna i din lokaltidning och andra nyhetskällor under någon eller några veckor. Vad skrivs om Latinamerika? Spara nyheterna.
- Vad är det för typ av nyheter? Handlar de om ekonomi och politik, turism, naturkatastrofer eller berättar de också om hur det är att leva i eller besöka Latinamerika?
- Fundera på hur nyhetsförmedlingen från Latinamerika är. Får vi bara ”negativa” nyheter eller finns det ”positiva” inslag?
Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11 reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor […].
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Samhällskunskap årskurs 7—9, ur ämnets centrala innehåll:
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
- Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
- Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
- Några olika stats- och styrelseskick i världen.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01
Samhällskunskap, ur ämnets syfte:
- Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.
Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor […].
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden […] internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. […]. Mediers innehåll och nyhetsvärdering
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Den här veckan handlar det om löpsedlar. De flesta elever ser dem dagligen, men reflekterar kanske inte över varför de finns och vilken betydelse de har för respektive tidning. Fotografera några och visa för klassen. Förklara skillnader på löpsedlar från morgon- och kvällstidningar och studera språket.
Introduktion
Löpsedlar lockar till köp
En löpsedel berättar att tidningen kommit ut med syfte att göra oss nyfikna och få oss att köpa tidningen. Den lockar med en eller flera nyheter. Morgontidningarnas löpsedlar anses av många vara lite ”snällare” medan kvällspressens är mer aggressiva till sitt utförande. Morgontidningens läsare köper sällan lösnummer, utan har oftast någon form av abonnemang. För kvällspressen gäller det att locka till köp varje dag, eftersom dessa tidningar endast säljs i lösnummer. Löpsedlarna fungerar också som ingång till dagstidningarnas e-upplagor och deras extratjänster. Det är inte självklart att löpsedelns nyheter återfinns på tidningens förstasida. Publicitetsregler gäller också för löpsedlar, du hittar dem hos Medieombudsmannen här.
Förstasidor lockar till läsning
En förstasida ska locka till läsning av tidningen. Den fungerar lite som tidningens ”skyltfönster” och visar ett axplock av de nyheter som redaktionen tycker är viktiga. Den allra viktigaste, toppnyheten ibland kallad vänsterkrysset, placeras i ett särskilt block. Lika viktig som toppnyheten är ettanbilden, ibland kallad dragarbild, som också ska få oss att stanna upp och läsa. Med puffar, korta texter, och bilder berättar redaktionen om viktiga nyheter som finns inne i tidningen.
Studera löpsedlar
Ta egna bilder på löpsedlar eller försök få tag på några på tidningen, i kiosken eller i affären. De behöver inte vara dagsaktuella.
Studera en löpsedel utifrån dessa kategorier:
- En löpsedel ska väcka uppmärksamhet och nyfikenhet.
- En löpsedel ska vara skriven med kraftfulla ord och uttryck.
- En löpsedel ska vara läsbar på håll.
- En löpsedel ska innehålla enkla, korta slagord (max åtta bokstäver) i versaler och över- och underrubriker i gemener, om det behövs.
Jämför kvällspress och morgonpress
Om ni har exempel på löpsedlar från både morgon – och kvällspress föreslår vi att ni jämför dessa löpsedlar.
- Vilka likheter och skillnader finns?
- Hur märks löpsedelns säljande uppgift?
- Hur skiljer sig ordval, formuleringar och etik?
- Vilka nyheter hamnar på respektive löpsedel?
- Om möjligt jämför morgon- och kvällstidningars löpsedlar med deras nyhetsvärdering på förstasidan. Toppar samma nyhet? Varför? Varför inte?
Aktivitet
Skapa egna löpsedlar
Låt eleverna jobba journalistiskt och skriva egna löpsedlar utifrån olika syften.
- Utgå från dagens tidning och skriv löpsedlar som säljer dagens tidning.
- Hämta handlingen från en skönlitterär bok eller saga och formulera löpsedlar. Gissningstävling i klassen.
- Formulera önskelöpsedlar kring något eleverna brinner för.
- Formulera framtida nyhetslöpsedlar.
Tillverka egna löpsedlar eller använd någon av de mallar som ligger på nätet.
Fördjupning
Mera om löpsedlar?
Här ger vi förslag på mer läsning om löpsedlar.
- Mediedebatt med Schulman. Samtal mellan Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Resumés chefredaktör Viggo Cavling, samt pr-konsulten och tidigare journalisten Staffan Dopping. (Från 2011)
- Titta på några Aftonbladets löpsedlar från 1905 – 2010.
Nedanstående övning bygger på en händelse från 2014, men våren 2022 finns debattexterna fortfarande tillgängliga. Övningen fungerar bra som ett underlag och utgångsmaterial för diskussion om källkritik, hur man kan avgöra om en skribent är trovärdig och var gränsen går mellan journalistiska texter och reklam.
Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som tidigare drev kampanj under rubriken ”Det räcker” vilket syftade på alla människor som kör olika bantningsmetoder.
Författaren och komikern Mia Skäringer flyttade 2014 sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari 2014 skrev hon sitt första inlägg på sin blogg som publicerades på Provivas site. Den 7 mars publicerade hon en debattartikel i Aftonbladet.
Rubriken på debattartikeln var: Det sista vi behöver är ännu ett diettips! Underrubriken lyder: Nu räcker det!
Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. De tycker att hon är en självständig skribent.
Är detta en marknadsföringsmetod där man låter en känd person med hög trovärdighet skriva en debattartikel som är maskerad ”textreklam”. Är debattartikeln lurendrejeri?
Proviva behöver helt enkelt inte annonsera och ändå få ut sitt budskap.
Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Kanske också för årskurs 7-8 men det får respektive lärare avgöra om eleverna är mogna för detta ganska avancerade ämne. Ingår i ämnena svenska och samhällskunskap.
Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. Del 2 bör kunna klaras av på en lektion.
1 Läs, lyssna och diskutera!
Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Vem ska klandras? Aftonbladet? Mia Skäringer? Eller behöver vi inte bry oss?
Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips”
Efter debatten förtydligade Aftonbladet sitt agerande: Angående Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet
Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig”
Även DN:s Karin Bojs kommenterade Skäringers artikel: ”Därför drabbas vi just nu av ”hälsohets””
Lyssna på: Sveriges Radios program Medierna i P1tog upp ämnet den 15 mars 2014. Större delen av programmet upptas av utrikeskorrespondenten Nils Horners död (också värt att lyssna på!) men debatten kring Mia Skäringers text startar 25.57 minuter in i programmet.
Följ upp detta med diskussion!
Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” är avslutad och borttagen från deras hemsida.
Vill ni jobba vidare med en liknande uppgift så titta gärna på Vad i medierna kan man lita på? I andra delen av den övningen diskuteras den kända bloggaren och influencern Kissie som blev fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg.
2 Följ upp
Vilka bloggare följer ni i klassen?
Är de trovärdiga – eller rent av ”köpta”?
Finns det bloggare som bara skriver för att tjäna pengar, men som försöker vara ”äkta”?
Vi måste vara kritiska läsare och lyssnare!
Diskutera!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.
Gymnasieskolan
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Hur skyddar man sig mot felaktig information och kränkningar när det råder tryck- och yttrandefrihet? Vi lever ju i en demokrati där just tryck- och yttrandefrihet är själva fundamentet för det politiska systemet. I skolans arbete hämtar eleverna ofta information från olika internetbaserade källor, men hur ska vi värdera dessa?
Det är ingen lätt uppgift, aldrig har behovet av att vara en kritisk granskare av information varit större än idag. Några grundregler finns det. Sätt dig in i vad som gäller för en kritisk granskare, en fråga som är lika viktig för skolans alla ämnen och åldrar.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Faktabakgrund om källkritik
Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.
Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel ”Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.
Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:
Vem är avsändaren?
Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?
Varifrån kommer bilderna?
Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att ”visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.
Vilka val har gjorts?
Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om en musikfestival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.
Här kommer en kort övning i källkritik
Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.
”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”
Räkna:
Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten
Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten
Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten
Rätt svar: På sex ställen! Så här:
- ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
- ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
- ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
- ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
- ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
- ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?
Källkritik på internet
Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.
Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:
– Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.
– Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.
Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?
Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?
Vill du fördjupa dig i frågor om källkritik på internet så har Internetstiftelsen i Sverige (Länk: Internetstiftelsen) mycket information.
Fyra frågor för nätet
För att avgöra om en webbplats är trovärdig och i vilken utsträckning man kan lita på informationen kan du börja med att ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur?
Vem?
Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?
Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?
Varför?
Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop up-fönster?
Vad?
Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?
När?
Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?
Hur?
Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en seriös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.
Bakgrund:
I Sverige har vi etiska regler, riktlinjer för vad man får och inte får skriva (publicera), för tidningar (liksom för radio och tv). När journalister skriver om någon så måste de bland annat ta hänsyn till att publiciteten kan kränka ”privatlivets helgd”. Journalister ska även noga överväga namn- och bildpublicering av berörda personer.
De ska heller inte utan orsak framhäva personens kön, sexuella läggning, politiska åsikt, etniska ursprung, nationalitet etcetera. Journalister ska helt enkelt inte ge en stereotyp bild av personer.
Det här är regler som säkerställer att journalister inte kränker andra med sina texter. Men, idag är det ju inte enbart journalister som publicerar sina texter. På internet kan alla göra det, barn som vuxna. Som privatperson är man dock inte skyldig att följa publicitetsreglerna och ibland resulterar internetanvändning i nätmobbning och kränkningar – frågor som är viktiga att arbeta med i skolan.
Förre Barn- och elevombudet (BEO) Lars Arrhenius och tidigare generalsekreteraren i BRIS Göran Harnesk skrev tillsammans en debattartikel där de tydligt uttryckte att lagstiftningen är entydig och att ”det är förbjudet att kränka, trakassera och diskriminera andra människor. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Vuxennärvaron är därför lika viktig på nätet som på skolgården.”
Övning 1: Publicitetsreglerna
1. På Kränkt.se kan du läsa om kränkningar på nätet. Det är ett projekt inom Integritetsskyddsmyndigheten med råd hur man ska agera om man blivit oschyst behandlad på nätet. Hos Svenska Dagbladet finner vi en intervju med företrädare för Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Dataskyddsmyndigheten: Länk!
Statens Medieråd har i kampanjen No Hate Speech Movement mycket material och lärarhandledningar här: Länk!
Att även som privatperson följa publicitetsreglerna anges som ett bra alternativ för att undvika att kränka andra. Börja med att klargöra vad eleverna vet om publicitetsreglerna, du finner dem hos Medieombudsmannen. Samla fakta på tavlan.
2. Förklara för eleverna att publicitetsreglerna är ett etiskt regelverk för tv, radio och tidningar. Dela in begreppet i delar. Skriv upp orden på tavlan och samtala om innebörden. Regler känner nog de allra flesta elever till, men etik (tänkandet kring gott och ont/rätt och fel) – vad är det?
3. Beskriv och samtala om följande valda delar av publicitetsreglerna. Vad tycker eleverna, är det rimliga krav?
- Publicerade bilder får inte luras och man måste berätta om bilden är manipulerad.
- Journalister ska också noga överväga om det de skriver kan kränka människors privatliv.
- Om journalister skriver om en persons sexuella läggning, poängterar hans eller hennes kön, framhäver personens nationalitet, yrke eller politiska tillhörighet så måste uppgiften ha betydelse i sammanhanget.
Dessutom måste journalister:
- Vara kritiska mot källor – påståenden och faktauppgifter måste alltid kontrolleras.
- Höra båda sidor – om någon kritiseras så har denne rätt att berätta sin sida av historien.
4. Att även som privatperson följa publicitetsreglerna är alltså en bra metod för att inte kränka andra. På internet publicerar vi ofta inte enbart texter utan även bilder och filmklipp. På vilket sätt förhåller sig publicitetsreglerna till exempelvis Youtube-klipp? Kan publicerade filmklipp behöva egna regler? Vad tycker eleverna? Ge exempel.
Övning 2: Etik i nätvardagen
1. Detta med etik, frågor om gott och ont/rätt och fel är inte alltid så glasklart och leder lätt till filosofiska frågor.
Samtala med eleverna om följande punkter:
- Vad skulle kunna vara ont eller fel i samband med elevernas egen internetanvändning?
- Be eleverna även ge exempel på något som vore gott eller rätt – i samband med deras egen internetanvändning?
Följande tankar kan du använda som hjälp för att få igång/utveckla samtalet:
- Eleverna kan säkert ge förslag på hur man inte bör bete sig på nätet men en övergripande definition kan exempelvis vara att fel vore att avsiktligt skriva/lägga ut något som leder till att någon annan blir ledsen. Men om tanken var god och personen i fråga ändå blir ledsen? Hur undviker man en sådan situation?
- Att definiera gott och rätt kan även det vara knepigt. Är allt som är gott för dig även gott för mig? Föreställ dig följande: Kalle tycker om att synas mycket på nätet. Han lägger ofta upp tokiga bilder på sig själv, sin hund och familjemedlemmar. Kalles kompis Viggo gillar inte alls att synas på nätet och har aldrig lagt upp någon bild på sig själv. Om Kalle bara tar hänsyn till vad han själv tycker är rätt och gott och lägger ut bilder på Viggo så finns det ju en möjlighet att Viggo inte blir glad… Viggo kanske till och med skulle känna sig kränkt.
- Publicitetsreglerna uppmanar journalister att själva ta ställning i varje enskilt läge.
Övning 3: Nätetik – workshop
1. Nu får ni bestämma! Dela upp klassen i mindre grupper och ge eleverna i uppgift att komma med förslag om regler som de tycker borde gälla alla på internet. Samla sedan förslagen på tavlan och för ett gemensamt samtal kring dem där ni väger för och emot förslagen. Försök att enas om minst tre regler om som eleverna anser att alla borde följa. Skriv upp reglerna och sätt upp dem på väggen!
Länkar
Datainspektionens sajt Kränkt.se: Om kränkningar på nätet
Statens Medieråd: No Hate
Skolinspektionen: BEO Barn- och elevombudet
Skolvärlden.se: Nätmobbarna en ny utmaning
Allmänhetens Medieombudsman: Publicitetsreglerna
Skolverket (förändringar i diskrimineringslagen 2017, Skolverket avvaktar med allmänna råd till ny lagstiftning förväntas den 1 juli 2018): Allmänna råd om diskriminering och kränkningar
Koppling till Läroplanen
Lgr11, reviderad 2018
Skolans uppdrag
- Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.
- Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själv och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Gy11, reviderad 2018
Gymnasieskolans uppdrag
- Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället.
- Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.
- I ett allt mer digitaliserat samhälle ska skolan också bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik […]
- Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.
Normer och värden
Skolans mål är att varje elev:
- kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
- respekterar andra människors egenvärde och integritet
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor
- kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
- visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Den Internationella arbetarkongressen beslutade 1889 att första maj skulle vara en internationell dag för arbetare. 1 maj firas som helgdag i Sverige sedan 1938. Medierna rapporterar från traditionsenliga demonstrationer, men vilka kanaler använder dina elever för att göra sina röster hörda?
Se det här lektionstipset som ett konkret exempel på praktisk demokrati där eleven kan framföra sin egen åsikt både på ett klassiskt vedertaget sätt, eller med hjälp av nya kanaler i sociala medier.
1 Följ medierapporteringen
Följ medierapporteringen och låt eleverna samla så mycket material som möjligt från medierna som handlar om årets förstamajdemonstrationer: nyhetsartiklar, insändare, ledare och debattartiklar med mera.
Försök att ta från både storstadsdemonstrationerna, och inte minst, från de lokala!
Sammanställ:
Vilka budskap gav demonstranterna – och talarna?
Vad innebär budskapen och vem riktar de sig till?
Sammanställ en lista över alla budskap som förekommit vid årets förstamajfirande.
Och sedan väljer vi:
Vilka tre budskap tycker du är de allra viktigaste?
Varför just dessa?
Är det budskap som berör dig? På vilket sätt?
2 Diskutera
Finns det budskap som känns viktiga för dig, men som saknades i demonstrationen?
Diskutera först två och två och sedan gemensamt i klassen.
3 Skriv
Skriv en egen ”demonstrationsskylt” med det budskap som du tycker är viktigast för dig.
Skriv upp samtliga ”skyltar” på tavlan och/eller låt andra ta del av dina åsikter genom att skriva en insändare eller på sociala medier.
Hur gör man sin röst hörd? Diskutera möjligheter och begränsningar för individ och grupper att påverka samhällsutvecklingen.
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan, Lgr11, reviderad 2018-07-11
Ur samhällskunskap, ämnets syfte:
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
- Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor.
- Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt.
Ur samhällskunskap, centralt innehåll årskurs 7—9.
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
- Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
- Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.
- Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Gymnasiet
Ur samhällskunskap 1b, ämnets syfte:
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
- Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg.
Ur samhällskunskap 1b, centralt innehåll:
- Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
- Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
Det här är en övning som ingår i Mediekompass Skrivarskola. Där hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Övningen syftar till att kunna skilja olika typer av journalistiska texter åt, och diskutera vad som utmärker dem. I kursplanen för svenska i såväl årsklasser 4–6 som 7–9 betonas dessa förmågor och kunskaper.
Som lärare bestämmer du om klassen ska arbeta med tryckta tidningar, som då måste samlas in i förväg, eller i digital form. Ledar- och opinionstexter finner man vanligen under särskilda rubriker på såväl webben som i tidningen.
Du avgör också om övningen ska göras enskilt eller i grupp, men resultaten bör diskuteras i helklass.
Nedanstående tre delar kan naturligtvis genomföras var för sig men de fungerar även som ett helt tema, textanalys. De tre delarna bör då tas i den ordning de är listade eftersom fördjupningen i ämnet stegras gradvis.
Veckans ledare
Låt eleverna bläddra bland veckans tidningar och välja den intressantaste ledaren. Alla läser igenom ledartexten med uppgift att leta åsikter. Markera under alla åsikter och subjektiva ord eller begrepp. När alla gjort sin individuella genomläsning och analys så låt dem arbeta två och två för att jämföra sina resultat.
Avsluta med gemensam genomgång i klassen.
Granska
Granska ledarna i din tidning under en vecka. Sök samtidigt efter nyhetsartiklar som behandlar samma ämne. Jämför åsiktsartiklar och faktaartiklar. Vad skiljer dem åt? Exempelvis skrev en svensk tidning så här om en regeringsombildning på nyhetsplats: ”Sex nya statsråd” samtidigt som tidningen på ledarplats skrev ”Sex svaga statsråd”!
Arbeta gärna efter samma princip som ovan, först individuellt, sedan i par för att avsluta med gemensam genomgång i klassen.
Skriv ledare och nyhetsartiklar
Låt eleverna välja ämne och sedan skriva ledare och nyhetsartiklar. Har ni tid så kan varje elev skriva en av varje sort, annars får de välja antingen eller.
Har ni jobbat med punkt 1 och 2 innan så bör eleverna ha fått en bra grund för sitt skrivande.
Länktips från Mediekompass
Om att skriva journalistiska texter
Bakgrund: DN-journalisten ville intervjua den person som under pseudonymen ”Julia Caesar”. Den personen hade länge skrivit på invandringsfientliga sidor, bland annat krönikor på snaphanen.dk. Skaffa er en bakgrund genom att läsa länkarna nedan:
http://www.journalisten.se/nyheter/mordhot-mot-dns-niklas-orrenius
http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten
http://www.politism.se/story/kriget-med-dagens-nyheter/#post-30438
http://www.marikaformgren.se/#post80
http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/
2
Debattera det ni läst. Den svenska journalistiken är gynnad av en omfattande frihet, en frihet som även är kopplad till stort ansvarstagande. Stor öppenhet gäller och varje journalist ska kunna stå för sina ord och exempelvis underteckna en artikel med namn, telefonnummer och e-postadress.
Diskutera:
A. Ska man kunna skriva om exempelvis ”låg-IQ-länder” och att politiker i Europa ”har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges” utan att stå för sin text och gömma sig bakom en pseudonym.
B. När man ger sig in i debatten och blir en inflytelserik skribent som citeras och delas i stor omfattning på sociala medier, kan man då kräva att få fortsätta att vara anonym? Bör man då inte stå för sina åsikter även i normal journalistisk granskning?
C. Skillnaden är stor mellan traditionell journalistik där journalister står för sina åsikter med namn, telefonnummer samt e-postadress, och de sidor där anonymitet är själva grejen. På exempelvis Flashback kan man påstå i princip vad som helst och gömma sig bakom en avatar (pseudonym).
Diskutera skillnaden!
D. Expressen publicerade namn och bild på ”Julia Caesar”. Var det rätt? Läs:
http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/
http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/sa-resonerade-expressen-kring-namnpubliceringen
Och diskutera!
E. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt följande om rasism och främlingsfientlighet: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”
Är det så? Och i så fall, hur slår det tillbaka på ”Julia Caesar”?
3. Skriv en insändare i ämnet. Använd det du fått fram genom att läsa och diskutera. Tips om hur du skriver kan du få här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Syfte
Eleverna bör i tidig ålder göras uppmärksamma på att allt de läser, ser och hör har ett ursprung. Det är inte alltid den som berättar eller skriver något som själv har upplevt det hon för vidare.
I läroplanen för grundskolan står det under Skolans uppdrag:
Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.
Genom att reflektera över källorna i papperstidningen och på webben lär sig eleverna att all information har en eller flera avsändare som bör redovisas för att vi ska kunna ha möjlighet att ta ställning till värdet av informationen.
Förslag på aktiviteter
VISKLEKEN
Välj rubriker ur tidningen. Viska den ordagranna lydelsen till en elev som i sin tur viskar det han uppfattat vidare till en annan elev. Be eleven som är sist i kedjan att berätta vad som har hänt.
Diskutera vad som kan hända med budskap som förmedlas i flera led.
STUDERA BYLINES
Tidningens reportrar sätter som regel ut sina namn vid den artikel de har skrivit. Det kallas för byline på tidningsspråk.
- Gör en lista över tidningens reportrar.
- Vilken/vilka reportrar skriver de flesta artiklarna?
- Är någon reporter specialist på något område (t.ex sport, teknik, politik, brott …)?
- Finns det artiklar som saknar byline? Korta notiser och material från TT och andra nyhetsbyråer kan sakna byline. Hur skiljer sig artiklar utan byline från dem med?
VEM DÖLJER SIG BAKOM ETT ”PRATMINUS”?
När reportern citerar vad någon säger markerar han det med en ny rad och ett talstreck, som på tidningsspråk kallas pratminus.
- Låt eleverna leta upp namnet på personerna bakom artikelns pratminus. Vad får man reda på om dessa personer (ålder, yrke, befattning, vittne …). Går det att få reda på mer om personen genom att söka på internet?
- Har reportern använt sig av flera källor?
SAMMA KÄLLA?
- Sök upp tidningar på internet som beskriver samma händelse. Använd sökfunktionen på Mediekompass ”Sök vad tidningar skriver”. Eleverna listar upp personerna bakom artiklarnas pratminus. Diskutera vilka källor som är gemensamma och vilka som är unika och fördelar resp. nackdelar med detta.
Länkar
Mer om källkritik på mediekompass.se
Fakta om källkritik från Kolla Källan (Skolverket)