Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

Nyhetsartiklar

De flesta texterna i dagstidningen är nyhetsartiklar. De berättar om sådant som nyss har hänt, exempelvis brott, politik, olyckor, sport- och kulturhändelser. Nyhetsartiklar ska inte innehålla journalistens egna åsikter men kan däremot innehålla åsikter från någon som har blivit intervjuad.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Det viktigaste kommer först

När du skriver en nyhetsartikel ska du berätta det viktigaste först och därefter gå in på detaljer. Läsaren har sällan tid att läsa allt i tidningen och behöver därför hjälp med att hitta det viktigaste.
Ett enkelt sätt att berätta det viktigaste först är att du besvarar de sex journalistiska frågorna innan du går in på detaljer: vad har hänt, var hände det, när hände det, vem var inblandad, hur gick det till och varför hände det.

Ingress och rubrik

Nyhetsartikeln inleds ofta med en ingress som summerar det allra viktigaste i nyheten. Det finns tidningar som inte använder ingresser utan fetar ett par ord på första raden för att markera ny artikel.
Både ingress och fetad inledning har till uppgift att hjälpa läsaren att snabbt komma in i artikeln och förstå sammanhanget.
Rubriken och ingressen ska göra läsaren nyfiken och ska ge läsaren en hint om vad artikeln handlar om.

Pratminus

I nyhetsartiklar används ”pratminus”, eller talstreck/tankestreck som det också kallas, då en intervjuad person får uttala sig direkt i texten. Pratminus ger läsaren en känsla av närhet och talar tydligt om vem det är som berättar. När man citerar vad någon sagt måste man vara noggrann så att det blir rätt återgivet.

Brottsjournalistik

Många nyhetsartiklar handlar om brott. En kriminalreporter ska ha övergripande fackkunskap om hur polis- och rättsväsende fungerar. Språket i kriminaljournalistik ska vara tydligt och lättfattligt och kunna förklara mer komplicerade juridiska termer.

Notis

Notiser är de korta nyhetsartiklarna som ofta ligger i särskilda spalter på nyhetssidorna. Notiser har ingen ingress eftersom de själva bara är något längre än en ingress. Många tidningar har en gräns upp till 80 ord.

När du skriver en notis ska du koncentrera dig på att besvara de sex journalistiska frågorna vad, var, när, vem, hur, varför. Ta inte med en massa detaljer även om du vet mer. Då blir det för långt. Notisen ska ha en rubrik som hjälper läsaren att snabbt förstå vad den handlar om.

Reportage

Om du vill skriva ett reportage ska du ge dig ut i den verklighet som du ska skriva om. Du ska noga iaktta hur det ser ut. Tänk på färger, dofter, ljud. Om det ingår ett personporträtt ska du fånga karaktären på den du intervjuar. Det ska finnas en närvarokänsla i texten och det är dina personliga iakttagelser och beskrivning av konkreta detaljer som ska göra att läsaren dras in i texten och känner att hon är på plats. I ett reportage kan den som skriver också synas i texten.
Ex. ”Jag blir förvånad över han starka reaktion och frågar om det är svårt att tala om händelsen”

Förberedelse

Redan innan du befinner dig på plats ska du ha klart för dig vad det är du vill berätta om och vem eller vilka personer du ska/ vill möta. Ju bättre förberedd du är på vad du vill skriva om desto mer energi kan du lägga på att iaktta det som händer. Om du ska skriva ditt reportage om en person bör du bestämma dig för om du vill träffa honom på hans arbete, hemma eller i joggingspåret. Det spelar roll för hur du ska skriva och om vad.
Tag reda på så mycket fakta som möjligt om personen.
Att ta reda på fakta och bakgrundsmaterial om den eller det man ska skriva om kallas research.

På plats

Du måste vara öppen för allt, även sådant som du kanske inte alls tänkt på i förväg. Lägg särskilt märke till det som överraskar dig och som du inte väntat dig. Om det gäller en intervju, så börja försiktigt med lite småfrågor för att få igång samtalet innan du ställer dina allvarliga frågor. Lyssna noga och låt dig fascineras av berättelsen, då kommer också följdfrågorna naturligt. Se till att du inte glömmer att ställa dina förberedda frågor.
Om du befinner dig på en plats som ska skildras så ska du röra dig där för att upptäcka olika saker som du kanske inte alls ser om du står stilla. Särskilt om du ska ta bilder bör du ta god tid på dig för att hitta olika perspektiv.

När du skriver

När du sedan skriver kan du krydda din berättelse med ögonblicksbilder som ger läsarna en känsla av att vara på plats och som överraskar. Formulera dig gärna poetiskt och vackert i ena stunden medan du i nästa stund kanske lägger in en persons citat som får läsaren att vakna till, eller som vänder historien i en oväntad riktning. Men akta dig för att stapla för mycket på varandra och se till att du hela tiden skriver enkelt.

Ex. Från köket sipprade en svag doft av nybryggt kaffe och i bakgrunden flödade en pianokonsert ur radion.
– Jag har alltid radion på när jag går här och skrotar. Det ger mig sällskap på något sätt, säger Janne och söker trevande med vänsterhanden för att finna sockerskålen. Med ens inser jag hur många små struntsaker vi gör varje dag utan att tänka på det, saker som för Janne kräver både koncentration och vaksamhet. Det kan inte vara lätt att plötsligt bli blind.

En bra inledning är halva jobbet

En bra början är nödvändig för att snabbt fånga läsaren. Börja gärna med en mening som förvånar, eller roar läsaren. Den behöver inte ge några svar.
Du kan även välja ut ett bra citat av någon som du kommer att beskriva senare i din text. Skriv gärna i nutid (presens) : ”Hon lägger sina händer i knäet och sluter ögonen. Hon tänker på det liv hon aldrig fick.”

I reportaget används pratminus då du vill låta en intervjuad person uttala sig direkt i din text.
Exempel:
– Jag vill helst inte gå in på detaljer, säger hon och ler finurligt, men avslöjar att de möttes på en kryssning i höstas.

Uppgift 1: Hemska filmklipp

Människor som blir överkörda av bilar, djur som plågas och ungdomar som slåss. Vill vi se allt som vi får skickat till oss via nätet? Diskutera värderingar och pressetik med eleverna.

Förberedelser: kopior av övningsunderlaget Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler
Tidsåtgång: ca 60-90 min.
Genomförande:
1. Inled med att fråga eleverna om de någon gång sett något på nätet som de önskar att de inte hade sett.

2. Lyft sedan deras tankar genom ett urval av följande frågor:

  • Vad var det för något du såg?
  • Varför önskar du att du inte hade sett det?
  • Skickar du chockerade eller hemska filmklipp vidare till andra? Varför/varför inte?

3. Arbeta med publicitetsreglerna (se kopieringsunderlag). Reglerna är branschens egna och består mer av tumregler än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben, Journalistförbundet, Tidningsutgivarna (TU), Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Information om Allmänhetens medieombudsman och Mediernas etiknämnd hittar du här.

Låt eleverna i grupper eller par:

  • Välja ut de tre regler de tycker är viktigast
  • Applicera reglerna på ett filmklipp eller en bild som de har sett eller fått skickad till sig på nätet och reagerat över. Är filmklippet/bildens publicering i enlighet med publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv?
  • Fundera på om de tycker att publicitetsreglerna borde gälla vid all publicering eller inte (motivera).

Uppgift 2: Åskådaren

De flesta människor är någon gång i livet passiva åskådare i situationer där andra behöver vår hjälp. Diskutera varför vi tittar på och vad vi kan göra för att öka vår egen och andras benägenhet att hjälpa.

Förberedelser: tillgång till internet och möjlighet att visa filmklipp
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Se filmklippet här. Notera att det innehåller starka bilder.
Information om filmen: Filmen från en övervakningskamera visar 78-årige Angel Torres i Hartford, Connecticut. Han går över gatan och blir påkörd. Många blir vittne till olyckan men ingen griper in. Vad vi inte ser är att inom en minut från att han blir påkörd så har fyra personer ringt 112. Torres överlevde men fick allvarliga skador.

2. Gör en ”runda” i klassrummet där varje elev med ett ord får beskriva känslan hon/han fått efter att ha sett filmen. Om någon inte vill berätta så går det bra att säga pass.

3. Låt eleverna enskilt:
Fundera kring tre anledningar till att åskådarna inte ingriper och rangordna dessa.

4. Låt eleverna i smågrupper:
Diskutera de anledningar de kommit fram till individuellt och sedan i gruppen enas om tre anledningar som de rangordnar.

5. Rita en streckgubbe på tavlan och låt eleverna skriva upp de anledningar de kommit fram till i smågrupperna vid sidan av ”streckgubben”. Den viktigaste anledningen vid huvudet. Den näst viktigaste vid magen och den minst viktiga vid fötterna.

6. Diskutera gemensamt:

  • Vad krävs för att man ska ingripa/hjälpa till när någon behöver hjälp? Efter att ha diskuterat frågan så berätta för eleverna att trots att det inte syns på filmen så ringer flera personer 112. Det finns sätt att hjälpa som inte behöver innebära att man själv blandar sig i om man känner sig osäker eller rädd.
  • Om eleverna någon gång befinner sig i knipa och behöver hjälp så har socialpsykologisk forskning visat att det bästa sättet att få åskådare att engagera sig är att vända sig till en specifik person och be den personen om hjälp. Alltså t.ex.: ”Du där i gröna mössan och jeansjacka, snälla hjälp mig!” Vad kan det finnas för anledningar till att detta är mer effektivt än ett allmänt rop på hjälp?

Koppling till skolans styrdokument:

Samhällskunskap årskurs 7—9.
Ur centrala innehållet, reviderat 2018-07-01.

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga
    aspekter.

Ur grundskolans värdegrund och uppdrag, Lgr11 reviderad 2018-07-01.
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Samhällskunskap gymnasiet.
Ur gymnasieskolans värdegrund och uppdrag, Gy11 reviderad 2018-07-01.

    • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Ur ämnets syfte, reviderat 2018-07-01.

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

 

Ur centrala innehållet, Samhällskunskap 1b, reviderat 2018-07-01.

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

DN tog bort en seriestrip i Martin Kellermans populära serie Rocky som handlar om ”judarna på Bonnier”. Strippen möttes av kraftig kritik, eftersom den leker med antijudiska stereotyper. Mediekompass har tagit fram ett lektionsupplägg om censur och fördomar i media. Var går gränsen går för vad man får skämta om? Vilka eventuella konsekvenser kan humor och ironi få? Lektionsupplägget är kopplat till läroplanen och innehåller bland annat diskussionsfrågor och ett grupparbete. För de äldre eleverna.

Tips: Delar av lektionsupplägget kan även användas fristående från händelsen med just Martin Kellermans Rocky-strip om du vill diskutera mer generella frågor gällande humor, censur och media.

Lektionsupplägget innehåller bland annat diskussionsfrågor och grupparbete.

De frågor som lektionstipset berör kan kopplas till bland annat följande avsnitt ur läroplanerna (Lgr11 och Gy11, reviderade 2018):

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

ÖVNINGAR:
A. Diskutera och värdera
Du kan välja att diskutera påståendena nedan i grupp/par/helklass eller att låta eleverna ta ställning till de olika svarsalternativen genom handuppräckning. Ytterligare en möjlighet är att låta eleverna ta ställning genom att placera sig på skyltar utlagda på klassrumsgolvet med texten: ”ja”, ”nej” och ”kanske”. Lyft sedan några röster från varje alternativ och låt eleverna berätta hur de tänker.

Påståenden:

  • Man får skämta om allt

Ja/nej/kanske

  • Det finns saker som jag tar illa vid mig personligen av när folk skämtar om dem

Ja/nej/kanske

  • Skämt kan påverka våra uppfattningar om vissa grupper. Förtydligande: Kan t.ex. skämt om blonda människors intelligens och ”partyförmåga” göra att vi faktiskt börjar tro och tänka att blonda på riktigt är lite mindre smarta och har mer kul än brunhåriga? (Om vi hör skämten tillräckligt ofta och mycket?)

Ja/nej/kanske

B. Analysera Rocky-strippen (du hittar den på Aftonbladet sajt)
Beroende på elevernas ålder och mognadsgrad kan du förslagsvis gå igenom seriestrippen i helklass under din ledning eller att låta eleverna analysera den själva i par eller grupp och sedan samla deras analys i en helklassgenomgång. Se gärna faktaavsnittet om antisemitism mot slutet av lektionstipset.

Frågor:

  • Vad handlar seriestrippen om?
  • Vad är det som gör att den kan uppfattas som antisemitisk?
  • Är den rolig? Varför/varför inte? Motivera

C. Vem håller du på i diskussionen?
Olika personer har uttalat sig om ifall seriestrippen är antisemitisk eller inte och om det var rätt beslut av DN:s kulturredaktör Björn Wiman att ta bort den.
Nedan hittar du några röster tagna ur verkligheten. Ge eleverna i uppgift att gå igenom de olika argumenten och besluta sig för vilken person de håller med mest och varför? Uppgiften kan göras enskilt, i par eller i smågrupper.
Samla gärna elevernas synpunkter mot slutet av arbetspasset genom att skriva upp de olika personernas namn och sätta kryss efter de personer som fått ”röster” av eleverna.

TA STÄLLNING 1.
Rocky – antisemit eller inte?
I strippen som plockades bort konspirerar figuren Rocky om ifall det är ”Judarna på Bonniers ligger bakom att alla tjejer jag faller för är elaka då detta ökar min produktivitet och således deras kassaflöde” (ur strippen).

1. Usch, förbjud det här
Det är aldrig okej med antisemitiska uttryck, han skriver ju att ”judarna på Bonniers” gör vissa saker för att tjäna pengar.
(Björn Wiman, DN)

2. Ingen fara, han driver med konspirationsteoretiker
Martin Kellerman driver med konspirationsteoretiker som tror att alla problem kan skyllas på de penninggalna judarna.
(Åsa Linderborg, Aftonbladet)

3. Ingen fara, han driver med sig själv
Undertonen är ändå att han driver med sig själv och uppfattningen att judar skulle styra världen. Jag har läst den och blev inte upprörd, han driver ju med sig själv.
(Jonatan Unge, P3)

4. Det här är ironi, men det finns en risk för att stereotypen befästs
Det handlar om en satirisk drift (satir= framställning som är ironisk eller hånfull på ett elegant och ofta träffande sätt) med antisemitisk argumentation, inte om spridande av antisemitiska idéer. Visst kan det finnas en risk att kategorin ”judarna på Bonnier” hos vissa befästs av att formuleringen används, men det handlar om ironiserande över en existerande antisemitisk bild.
(Jonathan Leman i sin blogg. Han arbetar på tidningen Expo och Svenska kommittén mot antisemitism, på bloggen representerar han bara sig själv)

TA STÄLLNING 2.
Rätt att publicera eller inte?
Strippen har redan publicerats både i DN:s papperstidning och på webben, men DN:s kulturchef gick ut och ångrade publicering och tog bort strippen från webben. Vad tycker du? Låt eleverna ta ställning på samma sätt som ovan.

1. Vad onödigt! Kulturchefen var för sent ute, strippen hade redan publicerats och skadan var redan skedd.
2. Kulturchefen hade rätt. Det som står i strippen är hets mot folkgrupp, det var rätt att han tog bort den när han upptäckte det.
3. Kulturchefen hade fel. Man får aldrig censurera något i tidningen.
4. Det är läsarna som ska bestämma vad som är rätt och fel, om det är många som blir upprörda så kan man ta bort den.

Inläggen är hämtade från följande källor:
http://svt.se/2.27170/1.2222994/rocky-gate_reaktioner_i_tre_akter
http://www.dn.se/blogg/wiman/2010/11/02/om-en-bortplockad-strip-8427
http://jonathanleman.blogspot.com/2010/11/antisemitism-eller-drift-med.html

FAKTA OM ANTISEMITISM:
Antisemitism betyder fördomar och hat mot judar. Med fördomar menas felaktiga och ofta negativa uppfattningar som används för att beskriva en hel grupp.

Om antisemitiska konspirationsteorier och deras bakgrund
Omkring år 1900 gavs den antisemitiska boken ”Sions vises protokoll” ut i Ryssland. Skriften var en ren förfalskning, författad av personer som stod den tsarryska hemliga polisen nära. Den påstods bevisa att judarna hade en hemlig plan för att störta den gamla samhällsordningen. De sades till exempel ligga bakom alla nya och ”farliga” idéer som liberalism, socialism och yttrande- och religionsfrihet. Genom denna påstådda sammansvärjning skulle de ta makten i hela världen. Boken gavs ut på många olika språk och blev mycket populär.

Många människor oroades över de stora och snabba förändringarna i samhället under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och letade efter enkla förklaringar och en ”fiende” som var lätt att identifiera. Bland annat användes ”Sions vises protokoll” av det nazistiska Tyskland. Boken sprids fortfarande i många länder. Den utgör en viktig källa för antisemitisk propaganda, särskilt myten om judiska sammansvärjningar.

”Sions vises protokoll” har översatts till många språk. Det är en av de mest spridda konspirationsteorierna. En konspirationsteori är tron på en hemlig sammansvärjning. Ofta kretsar berättelsen kring en grupp inflytelserika personer som med enorma resurser till sitt förfogande, samarbetar i hemlighet.

Hos Aftonbladet hittar vi en artikel som diskuterar myten om judebolsjevismen och Sions vises protokoll: Länk!

Källa: Faktamaterialet är direkt hämtat från ett nytt studiematerial för grundskolans äldre åldrar samt gymnasiet om antisemitism, fördomar, intolerans och diskriminering. Det kommer inom kort att vara tillgängligt kostnadsfritt för lärare, håll utkik för mer information på Svenska kommittén mot antisemitisms hemsida www.skma.se och/eller på Forum för levande historias hemsida www.levandehistoria.se.

LÄNKAR:
Aftonbladet: Feltolkning gav censur
Nyheter24: Rocky anklagas för judehat

ÖVRIGA TIPS:
Vill du fördjupa arbetet om konspirationsteorier så är Youtube en outsinlig källa att hämta material ur, sök på exempelvis ”9/11 conspiracy” och diskutera någon av filmerna med klassen.

En artikel i Dagens Nyheter, Tid för konspirationer, diskuterar konspirationsteorier utförligt, kräver inloggning: Länk!

Fler lektioner på Värdegrundens hemsida.

De redaktionella bilderna förses alltid med en bildtext för att öka läsbarheten och förståelsen. Bildtexten ska tillföra mer än det man ser direkt i bilden. Det är viktigt att bild, bildtext och artikeltext samspelar annars blir man förvirrad som läsare. För tydlighetens skull sätts ofta bildtexterna i ett typsnitt och/eller en stil som avviker från artikelns brödtext.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Pressfotografen kommenterar

Vem som skriver bildtexten kan variera men oftast är det ett samarbete mellan reporter och fotograf, eftersom fotografen är den som vet vad bilden föreställer. Normalt är det reportern som noterar namn på de personer som förekommer i bilden och det är mycket viktigt att namnen blir rätt stavade. Felstavade namn kan sänka trovärdigheten för en hel artikel: Hur ska man kunna lita på dess innehåll om inte ens namnet är rättstavat? Är ett namn felstavat i bildfilen kan det dessutom bli omöjligt att hitta den i arkivet, där den ligger sparad för eventuella framtida återpubliceringar.

Gör i klassen

1. Be eleverna leta efter bildtexter som de tycker ger viktig information utöver det de kan se i bilden.

2. Hittar eleverna någon redaktionell bild på människor som inte är namngivna i bildtexten? Varför har tidningen inte skrivit ut namnen?

3. Samla på dig tidningsbilder som du tycker är intressanta. Kopiera bild och bildtext och klipp sedan bort texten. Dela ut bilderna i klassen och låt eleverna skriva egna bildtexter. Låt dem visa sina bilder och läsa upp sina bildtexter för klassen. Jämför eventuellt med ”facit”.

4. Låt dina elever undersöka bildtextens typografi! Används bildrubrik i er tidning? Används ett annat typsnitt än i brödtexten? Används kursiv stil? Är alla bildtexter i tidningen typograferade på samma sätt?

Tidsåtgång

Introduktionen tar en knapp lektion, beroende på diskussionsviljan i gruppen/klassen. Varje uppföljning tar minst en lektion. Väl förberett och med lärarens noggranna instruktioner kan varje uppföljning göras på en lektion men vill man verkligen fördjupa sig i något, inte minst insändarskrivande bör det ske över mer än en lektion och med någon tid mellan lektionerna. Det ger eleverna möjlighet att låta åsikter och formuleringar sjunka in och på så sätt bli mer genomtänkta.

Introduktion

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Låt eleverna läsa en nyhetsartikel och en ledare. Kanske har ni bra lokala exempel (många tidningar har skrivit om detta), använd annars länkarna nedan.

Nyhetsartikel i Aftonbladet:
Upprörd debatt om näthat på Publicistklubben: ”Det är klart att det gör ont att läsa”

Den 8 februari skrev Lisa Röstlund en personligt färgad artikel i Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”.

Ledare i Östersunds-Posten: Stoppa näthatet nu

Jämför de olika texterna och låt eleverna diskutera med utgångspunkt i följande frågor:

Vilken är sakligast och mest neutral?

Vilken innehåller flest åsikter från skribenten själv?

Är det lätt att se vad som är åsikter och vad som är fakta?

Fördjupning 1: Näthat i åsiktstexter

Flera ledarskribenter har ägnat mycket tid åt näthatet. I de här texterna uttrycks åsikter om näthatet. Ledartexter blir ju ofta politiskt färgade eftersom skribenten företräder en uttalad politisk åsikt. När det gäller näthatet förenas nog ledarna över de politiska åsiktsgränserna.

Läs och analysera texterna nedan. Stryk under ord som är uppenbart subjektiva och belyser skribentens åsikt.

  • Finns det uppenbara skillnader i åsikter mellan de olika texterna?
  • Finns det några argument för att näthatet inte ska förbjudas?
  • Bestäm dig: Vilken text tycker du är bäst?
  • Jämför resultatet i klassen och diskutera varför det blev så!

Länkar:

Arbetarbladet: Näthatarna

DN (kräver inloggning): Näthotet mot demokratin

BLT/Sydöstran: Hur fungerar dessa personer?

G-P: Bemöt näthat med ansvar

NT: Näthatet är allas ansvar

Fördjupning 2: Näthat i faktatexter

I nyhetsartiklar och reportage ska skribentens åsikt inte synas. Det kan vara svårt att motstå när det gäller ett ämne som näthat, där de allra flesta är överens om att fördöma företeelsen. Google-sök artiklar som behandlar näthat eller följ länkarna nedan. Längst ned på denna sida finna ett anpassat Google sökfält, som bara listar svenska nyheter på ditt sökord, prova med ”näthat”.
Läs igenom och diskutera innehållet. Finns här textavsnitt som speglar skribentens åsikter? Tänk på att alla ”pratminus”, d v s direkta citat speglar åsikter som inte direkt är skribentens utan tillhör den person som intervjuas! När man gör sådana här textanalysövningar kan det vara bra att starta med att stryka alla pratminus.
När alla läst, strukit under och skaffat sig en åsikt om texterna, diskutera då två och två för att finslipa och komplettera argumenten. Avsluta med att diskutera i klassen.

Länkar:

Aftonbladet: ”Förföljd av hatet” Åsa Linderborg om att leva under hot efter Aftonbladets granskning av extremsajterna
Lägg märke till att detta är en personlig krönika som genomsyras av egna åsikter.

Aftonbladet med rubriken ”Samtal med min hatare”

G-P: Näthatet drabbar kvinnor hårdast

DN (kräver inloggning): Svårt fälla för näthat mot kvinnor

Fördjupning 3: Skriv en insändare om näthat

Vad tycker du själv om näthatet? Låt andra ta del av dina tankar och skriv en insändare!
En bra insändare innehåller väl underbyggda argument. Att bara skrika ut sin ilska eller sitt gillande kan vara befriande men ger dig knappast gehör för dina synpunkter.
Har ni jobbat med flera artiklar tidigare så finns där säkert välformulerade åsikter som du kan använda själv.

Tips finns här:
Mediekompass lärarmaterial:

TidningensTexter_DelB

Insändare

Lär dig svenska: Att skriva en insändare

Opinionsskrivaren

Och du, skicka gärna in din insändare till din lokaltidning! Många skriver insändare och alla kommer inte in, men ungdomar är en underrepresenterad grupp – skriv ut din ålder så ökar nog chanserna att få komma med i tidningen. Tänk också på att skriva ut ditt namn och hur tidningen kan nå dig. Det går oftast bra att vara anonym i tidningen men på redaktionen måste man veta vem du är. Tidningen avslöjar inte ditt namn – du förblir anonym!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan 7-9, Lgr11 reviderad 2018

Samhällskunskap, exempel ur centralt innehåll

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Svenska, exempel ur centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Språkbruk

  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018

Samhällskunskap 1a1 och 1a2, exempel ur centralt innehåll

  • Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter och debattinlägg.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Svenska 1, exempel ur centralt innehåll

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
  • Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik. Frågor om upphovsrätt och integritet vid digital publicering.
  • Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.
  • Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

 

 

 

 

Venezuela diskuteras ofta i nyheterna efter de politiska oroligheter och ekonomiska problem som växte under 2017. När den omstridde presidenten Hugo Chavez avled 2013 efterträddes han av Nicolas Maduro, som har haft allt större problem att hålla ihop landet och dess ekonomi.

I den här tvådelade övningen undersöker eleverna först situationen i Venezuela och hur den beskrivs i media. Som en valfri fortsättning bevakar eleverna därefter ett antal latinamerikanska länder över en period som läraren bestämmer; det kan vara allt från en lektion till en hel termin.

 

A Vad händer i Venezuela?

Undersök i olika medier. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida får du enbart träffar hos svenska tidningar. Prova med exempelvis ”ekonomi Venezuela”! I resultatlistan kan man ordna träffarna efter datum om man vill ha de senaste överst.

Dela in klassen i grupper som var och en får undersöka varsin fråga kring Venezuela genom att leta nyhetsartiklar i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida.

  1. Ta reda på bakgrundsfakta om Hugo Chavez och hans ”bolivarianska revolution”. Skapa perspektiv i skildringen genom att hämta information från olika tidningar.
  2. Vem är Nicolas Maduro? Hur kom han till makten? Vilken politik driver han? Hur gick det i senaste valet för honom? Finns det olika uppfattningar om Maduro bland artiklarna?
  3. Venezuela har stora ekonomiska problem. Vad beror det på? Vilka följder får det för befolkningen? Hur skulle de kunna ta sig ur dessa problem. Sök på ”ekonomi Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
  4. Hur ser det politiska klimatet ut i Venezuela? Hur fungerar de demokratiska funktionerna och rättigheterna? Finns det partier med andra åsikter än regeringen? Om så, vad vill de? Sök på ”politik Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
  5. Liksom många länder i Latinamerika finns det i Venezuela en urbefolkning som härstammar från tiden före européerna kom till landet. Hur påverkas de av situationen i Venezuela? Vilka möjligheter har de att höras och hur bevakas de av media?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

BFölj den politiska utvecklingen i Latinamerika.

Dela in eleverna i lagom stora grupper, där varje grupp tilldelas ett latinamerikanskt land att följa under en period. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida kan eleverna undersöka vad som skrivs om just det landet. Det finns många andra källor också, vad skriver exempelvis tidningar i andra länder?

  1. Bevaka utrikessidorna i din lokaltidning och andra nyhetskällor under någon eller några veckor. Vad skrivs om Latinamerika? Spara nyheterna.
  2. Vad är det för typ av nyheter? Handlar de om ekonomi och politik, turism, naturkatastrofer eller berättar de också om hur det är att leva i eller besöka Latinamerika?
  3. Fundera på hur nyhetsförmedlingen från Latinamerika är. Får vi bara ”negativa” nyheter eller finns det ”positiva” inslag?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, Lgr11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor […].
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap årskurs 7—9, ur ämnets centrala innehåll:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
  • Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll:

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor […].
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden […] internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. […]. Mediers innehåll och nyhetsvärdering
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Den här veckan handlar det om löpsedlar. De flesta elever ser dem dagligen, men reflekterar kanske inte över varför de finns och vilken betydelse de har för respektive tidning. Fotografera några och visa för klassen. Förklara skillnader på löpsedlar från morgon- och kvällstidningar och studera språket.

Introduktion

Löpsedlar lockar till köp

En löpsedel berättar att tidningen kommit ut med syfte att göra oss nyfikna och få oss att köpa tidningen. Den lockar med en eller flera nyheter. Morgontidningarnas löpsedlar anses av många vara lite ”snällare” medan kvällspressens är mer aggressiva till sitt utförande. Morgontidningens läsare köper sällan lösnummer, utan har oftast någon form av abonnemang. För kvällspressen gäller det att locka till köp varje dag, eftersom dessa tidningar endast säljs i lösnummer. Löpsedlarna fungerar också som ingång till dagstidningarnas e-upplagor och deras extratjänster. Det är inte självklart att löpsedelns nyheter återfinns på tidningens förstasida. Publicitetsregler gäller också för löpsedlar, du hittar dem hos Medieombudsmannen här.

Förstasidor lockar till läsning

En förstasida ska locka till läsning av tidningen. Den fungerar lite som tidningens ”skyltfönster” och visar ett axplock av de nyheter som redaktionen tycker är viktiga. Den allra viktigaste, toppnyheten ibland kallad vänsterkrysset, placeras i ett särskilt block. Lika viktig som toppnyheten är ettanbilden, ibland kallad dragarbild, som också ska få oss att stanna upp och läsa. Med puffar, korta texter, och bilder berättar redaktionen om viktiga nyheter som finns inne i tidningen.

Studera löpsedlar

Ta egna bilder på löpsedlar eller försök få tag på några på tidningen, i kiosken eller i affären. De behöver inte vara dagsaktuella.

Studera en löpsedel utifrån dessa kategorier:

  • En löpsedel ska väcka uppmärksamhet och nyfikenhet.
  • En löpsedel ska vara skriven med kraftfulla ord och uttryck.
  • En löpsedel ska vara läsbar på håll.
  • En löpsedel ska innehålla enkla, korta slagord (max åtta bokstäver) i versaler och över- och underrubriker i gemener, om det behövs.

Jämför kvällspress och morgonpress

Om ni har exempel på löpsedlar från både morgon – och kvällspress föreslår vi att ni jämför dessa löpsedlar.

  • Vilka likheter och skillnader finns?
  • Hur märks löpsedelns säljande uppgift?
  • Hur skiljer sig ordval, formuleringar och etik?
  • Vilka nyheter hamnar på respektive löpsedel?
  • Om möjligt jämför morgon- och kvällstidningars löpsedlar med deras nyhetsvärdering på förstasidan. Toppar samma nyhet? Varför? Varför inte?

Aktivitet

Skapa egna löpsedlar

Låt eleverna jobba journalistiskt och skriva egna löpsedlar utifrån olika syften.

  • Utgå från dagens tidning och skriv löpsedlar som säljer dagens tidning.
  • Hämta handlingen från en skönlitterär bok eller saga och formulera löpsedlar. Gissningstävling i klassen.
  • Formulera önskelöpsedlar kring något eleverna brinner för.
  • Formulera framtida nyhetslöpsedlar.

Tillverka egna löpsedlar eller använd någon av de mallar som ligger på nätet.

Fördjupning

Mera om löpsedlar?

Här ger vi förslag på mer läsning om löpsedlar.

  • Mediedebatt med Schulman. Samtal mellan Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, Resumés chefredaktör Viggo Cavling, samt pr-konsulten och tidigare journalisten Staffan Dopping. (Från 2011)
  • Titta på några Aftonbladets löpsedlar från 1905 – 2010.

 

Nedanstående övning bygger på en händelse från 2014, men våren 2022 finns debattexterna fortfarande tillgängliga. Övningen fungerar bra som ett underlag och utgångsmaterial för diskussion om källkritik, hur man kan avgöra om en skribent är trovärdig och var gränsen går mellan journalistiska texter och reklam.

Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som tidigare drev kampanj under rubriken ”Det räcker” vilket syftade på alla människor som kör olika bantningsmetoder.
Författaren och komikern Mia Skäringer flyttade 2014 sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari 2014 skrev hon sitt första inlägg på sin blogg som publicerades på Provivas site. Den 7 mars publicerade hon en debattartikel i Aftonbladet.
Rubriken på debattartikeln var: Det sista vi behöver är ännu ett diettips! Underrubriken lyder: Nu räcker det!

Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. De tycker att hon är en självständig skribent.
Är detta en marknadsföringsmetod där man låter en känd person med hög trovärdighet skriva en debattartikel som är maskerad ”textreklam”. Är debattartikeln lurendrejeri?
Proviva behöver helt enkelt inte annonsera och ändå få ut sitt budskap.

Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Kanske också för årskurs 7-8 men det får respektive lärare avgöra om eleverna är mogna för detta ganska avancerade ämne. Ingår i ämnena svenska och samhällskunskap.

Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. Del 2 bör kunna klaras av på en lektion.

 

1 Läs, lyssna och diskutera!

Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Vem ska klandras? Aftonbladet? Mia Skäringer? Eller behöver vi inte bry oss?

Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips”

Efter debatten förtydligade Aftonbladet sitt agerande: Angående Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet

Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig”

Även DN:s Karin Bojs kommenterade Skäringers artikel: ”Därför drabbas vi just nu av ”hälsohets””

Lyssna på: Sveriges Radios program Medierna i P1tog upp ämnet den 15 mars 2014. Större delen av programmet upptas av utrikeskorrespondenten Nils Horners död (också värt att lyssna på!) men debatten kring Mia Skäringers text startar 25.57 minuter in i programmet.
Följ upp detta med diskussion!

Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” är avslutad och borttagen från deras hemsida.

Vill ni jobba vidare med en liknande uppgift så titta gärna på Vad i medierna kan man lita på? I andra delen av den övningen diskuteras den kända bloggaren och influencern Kissie som blev fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg.

2 Följ upp

Vilka bloggare följer ni i klassen?
Är de trovärdiga – eller rent av ”köpta”?
Finns det bloggare som bara skriver för att tjäna pengar, men som försöker vara ”äkta”?
Vi måste vara kritiska läsare och lyssnare!
Diskutera!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasieskolan
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

 

Hur skyddar man sig mot felaktig information och kränkningar när det råder tryck- och yttrandefrihet? Vi lever ju i en demokrati där just tryck- och yttrandefrihet är själva fundamentet för det politiska systemet. I skolans arbete hämtar eleverna ofta information från olika internetbaserade källor, men hur ska vi värdera dessa?

Det är ingen lätt uppgift, aldrig har behovet av att vara en kritisk granskare av information varit större än idag. Några grundregler finns det. Sätt dig in i vad som gäller för en kritisk granskare, en fråga som är lika viktig för skolans alla ämnen och åldrar.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Faktabakgrund om källkritik

Journalistens uppgift är att granska och informera. För tidningar är det viktigt att inte bli ett språkrör för politiker, tjänstemän och olika intressegrupper, utan istället ge olika perspektiv på ett problem.

Elever uppfattar ofta texter på internet, i tidningar och i läroböcker som absoluta sanningar från någon högre, oidentifierbar källa. För att man ska kunna bedöma nyheter och värdera en uppgifts pålitlighet anger medier var de hämtat informationen från. När man läser tidningen litar man förmodligen på att journalisterna som har skrivit artikeln har kollat sina källor. De skriver till exempel ”Det sa medieforskaren Britta Bergkvist”. Eller: ”enligt en ny undersökning från Statistiska centralbyrån”. Eller så skriver de namnet på nyhetsbyrån de fått informationen ifrån: TT, Reuters och så vidare.

Lika viktigt som det är för journalister att förhålla sig kritisk inför källor, är det för läsaren att förhålla sig ifrågasättande inför information i medier. För att skilja bra från tvivelaktig information kan man kontrollera källans trovärdighet, tillförlitlighet, rimlighet och referenser genom att fundera på följande frågor:

Vem är avsändaren?

Är det tidningen eller radio-/tv-nyheternas egen nyhet? Har de en korrespondent på plats eller har de fått materialet av någon annan? Är det en av tidningens journalister som skrivit, eller en frilans?

Varifrån kommer bilderna?

Är de tagna nu eller är det arkivbilder? Ett exempel: Efter händelserna den 11 september 2001 då kapade plan flög in i World Trade Centrer i New York, visade svenska tv-nyheter palestinier som stojade och var glada. När en reporter åkte dit och följde upp visade det sig att personerna som filmats varit glada för någonting helt annat och deras glädje hade inget med terrorattackerna att göra. Videoklippet togs ur sitt riktiga sammanhang och användes för att ”visa” något som inte alls stämde. I efterhand försvarade sig en nyhetschef med att man trott att det stämde.

Vilka val har gjorts?

Du ska också förhålla dig kritisk till det urval av nyheter som gjorts. Varför har man valt att publicera den här nyheten tror du? Vem är det som får uttala sig – och inte? Vem som uttalar sig påverkar förstås hur händelser beskrivs. Tänk dig till exempel om en tidning skriver om en musikfestival – och antingen bara låter unga festivaldeltagare uttala sig eller bara föräldrar. Det skulle bli två helt olika artiklar, eller hur? Tänk dig då samma sak om tidningen skriver om en skandal kring Sveriges statsminister och antingen bara låter folk från statsministerns parti uttala sig – eller bara folk från oppositionspartiet.

Här kommer en kort övning i källkritik

Du kan låta eleverna läsa denna korta text. Vi säger att det är en text som de ser läser på en sajt eller i en tidning. På ett par ställen i texten finns det anledning att tänka till och ha ett vaksamt öga. Kan de identifiera de ställena? Hur många är de? Läs texten och räkna sedan.

”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.”

Räkna:

Jag borde vara källkritisk på 3 ställen i texten

Jag borde vara källkritisk på 4 ställen i texten

Jag borde vara källkritisk på 6 ställen i texten

Rätt svar: På sex ställen! Så här:

  1. ”Enligt en ny undersökning” – Vem ligger bakom undersökning, vad är syftet med den, hur gick undersökningen till?
  2. ”Allt fler” – Hur många är allt fler?
  3.  ”En rundringning” – hur många har man ringt till? Alla?
  4. ”Experter anser” – Vilka experter då, finns det andra experter som tycker annorlunda?
  5. ”Uppger initierade källor” – varför får vi inte veta källorna?
  6. ”Det blev en folkstorm” – Hur många ska reagera för att det ska räknas som folkstorm?

Källkritik på internet

Det som skiljer internet från andra medier är att du inom sekunder efter att man knappat in något har tillgång till hundratusentals sidor med information. Men – man har ofta ingen aning om vem som ligger bakom dem. En stor del av texterna har inget namn längst ned som visar vem som skrivit dem. Ingen myndighet eller någon annan har granskat texternas sanningshalt innan de publicerats. Det är upp till dig att kontrollera och avgöra.

Internet kallas ibland det demokratiska mediet. Här kan vem som helst som har tillgång till en dator publicera i princip vad som helst. Man kan söka sin egen information och sina egna källor. Men det gör det också svårt för en internetanvändare att veta vad man ska lita på:

– Oklara platser. Att en hemsida heter www.susannasvensson.se säger ingenting om att den som registrerat den och betalat för den heter Susanna Svensson eller kommer från Sverige. Den kan lika gärna ligga på ett webbhotell i Japan eller USA.

– Snabbhet. Det som finns på internet förändras hela tiden. En text kan uppdateras eller raderas på ett par sekunder. Någon kan hacka sidan och ändra det som står där.
Hur gör du då om du vill kontrollera att något stämmer? Vilka hemsidor kan du lita på?

Och hur vet du att det du tror är sant verkligen är sant?

Vill du fördjupa dig i frågor om källkritik på internet så har Internetstiftelsen i Sverige (Länk: Internetstiftelsen) mycket information.

Fyra frågor för nätet

För att avgöra om en webbplats är trovärdig och i vilken utsträckning man kan lita på informationen kan du börja med att ställa dig frågorna vem, var, vad, varför, vad, när och hur?

Vem?

Vem ligger bakom sidan? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, är det någon som kan ämnet, är det någon du litar på?

Kan du ta kontakt med den som gjort sidan, upphovsmannen? Finns kontaktuppgifter på sidan? Vem har skrivit texten? Är namnet utsatt? Har du hört talas om personer eller organisationen förut? Vem är tänkt att läsa det som står på sidan?

Varför?

Varför tror du den här hemsidan har skapats? Är avsikten att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt att underhålla eller kanske tjäna pengar? Vill den som gjort sidan sälja något eller presentera sig själv? Tjänar de pengar på banners eller pop up-fönster?

Vad?

Vad hittar du för information på sidan? Verkar det vara personliga åsikter eller fakta som står på sidan? Verkar det pålitligt? Saknas några viktiga detaljer? Stämmer det med saker du redan vet?

När?

Ibland blir sidor stående. Om informationen är från 2005 kanske något har blivit förlegat. När skrevs eller uppdaterades sidan? Fungerar länkarna på den?

Hur?

Hur hittade du dit? Hittade du adressen hos en pålitlig källa? Hur ser sidan ut? Är det stavfel i texterna? Det är enkelt att utge sig för att vara seriös genom att göra en proffsig hemsida. På samma sätt kan en seriös sida se trist och omodern ut. Fundera på hur du ”läser” olika webbplatsers utseenden.