Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Sverige går mot ett val där hoten om valpåverkan är högst påtaglig. Digitaliseringen och minskad moderering på sociala medier tillsammans med AI-genererat innehåll ökar också risken. Falska konton som sprider desinformation ökar samtidigt. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar har det blivit mycket lättare att AI-generera eller manipulera ljud, video och bild sedan valet 2022 och EU-valet 2024. Men Sverige har även tidigare varit ett mål för påverkan. Enligt en rapport från Internetstiftelsen tar varannan svensk del av politiskt innehåll på sociala medier och det är känt att algoritmerna styr vilket innehåll som visas.

Syftet med denna övning är att ta reda på hur valpåverkan kan se ut och i synnerhet inför höstens val.

Kolla betydelsen av följande ord:

Cyberattack
Desinformation
Misinformation
Deep fakes
Propaganda
Narrativ

Undersök tidigare utländsk påverkan

Koranbränningarna och LVU-kampanjen tas ofta upp som händelser av utländsk påverkan mot Sverige. Ta reda på vad som hände. På vilket sätt påverkades Sverige och svenska intressen? Hur påverkade dessa händelser bilden av Sverige?

Vad är MPF:s, Myndigheten för psykologiskt försvars lägesbedömning inför valet?

Titta gärna på vad MPF:s expert säger också om val i andra länder som har utsatts för påverkan. Se inslag i SVT.

Undersök i mindre grupp

Vem eller vilka utgör störst hot och skulle kunna påverka valet i Sverige?

Vilka länder som haft val i närtid har varit med om valpåverkansoperationer?

MPF har ett antal knep att ta till för att inte bli lurad. Vilka är de? Gå igenom alla knep och fundera över hur du själv brukar göra när du tar del av ny information.

Hur agerar regeringen?

Läs debattartikeln i DN av statsminister Ulf Kristersson.

Vilka exempel på valpåverkan i andra länder tar statsminister Ulf Kristersson upp? Vad skedde i de länder som nämns?

Cybersäkerhet tas upp i artikeln. Vad är det? Varför är det viktigt att arbeta med cybersäkerhet?

Aftonbladets ledarskribent Susanna Kierkegaard framför kritik mot debattartikeln. Vad handlar den om? Håller du med om kritiken?

Vad säger forskare om valpåverkan?

Lyssna på Ola Svenonius, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hur ser den aktuella hotbilden ut just nu enligt honom? (Sveriges Radios seminarium om desinformation inför valrörelse, 12.20 min in i samtalet)

Vilka ämnen nämner han som vi ska hålla ögonen på när det gäller desinformation?

Gör det amerikanska faktagranskningsföretaget Newsguards quiz för att se om du kan skilja på en äkta nyhet från en falsk: Quiz: Can You Spot a Russian Fake?

Hur påverkar algoritmerna i sociala medier valet och väljarna?

Ta del av vad forskare säger om hur algoritmer och sociala medier påverkar väljarna.
På vilket sätt blir vi påverkade och hur kan vi undvika att bli det?
Lyssna även på Sofia Tordai, reporter på tidningen Resumé om den undersökning som gjorts på Tiktok om förstagångsväljare. Vad visar den om hur algoritmerna styr hur tjejer och killar röstar?
Hur påverkas du själv av innehållet på sociala medier? Kan du ge exempel på politiskt innehåll du har sett? Vad tänkte du? Finns det någon särskild fråga som påverkat dig på t. ex. Tiktok?

Valet handlar om olika frågor och utmaningar i samhället som vi tycker är viktiga. Det kan handla om till exempel skola, sjukvård, klimat, ekonomi, brottslighet eller arbetsmarknad. Vilka frågor som diskuteras mest kan förändras över tid beroende på vad som händer i samhället. Den fråga som diskuterades mest under det svenska riksdagsvalet 2022 var i stort sett lag och ordning – särskilt gängkriminalitet, skjutningar och trygghet. Många väljare uppgav att kriminalpolitiken var den viktigaste valfrågan, och partierna lade stor vikt vid frågor om polis, straff och bekämpning av organiserad brottslighet.

Vilka frågor är viktiga i årets valrörelse? Våra dagstidningar rapporterar om de politiska beslut som tas och hjälper oss därmed att förstå vilka frågor som debatteras inför valet. Opinionsbildare hjälper till att lyfta olika frågor. Genom att följa med i nyhetsrapporteringen får vi veta vilka frågor som verkar vara viktiga för väljarna.

1. Arbeta i par och undersök en eller ett par nyhetssajter

Läs minst tre artiklar från ett par dagar som handlar om politik, samhällsfrågor eller valet. Undersök också om samma frågor tas upp av public service. Anteckna vilken fråga det handlar om samt rubriken.

2. Vilka frågor återkommer?

Försök att rangordna frågorna genom att se vilka frågor som får mest uppmärksamhet i form av mer utrymme i tidningen eller på sajten.

3. Vilka frågor kommenteras på ledarplats eller i andra opinionstexter?

Redovisa om ni hittar valfrågor även i opinionstexter och vilka det är. Håller ni med skribenten i den specifika valfrågan?

4. Diskutera i helklass

Varför är dessa frågor viktiga för väljarna tror ni?

Har de olika grupperna olika frågor? Jämför med varandra.

Undersök partiprogrammen: hittar ni frågorna med i politiken som beskrivs i respektive partis idéprogram?

Vad tänker ni om de frågor ni har tagit fram? Är de viktiga för er? Varför eller varför inte?

Medierna är en viktig pelare och beståndsdel i vår demokrati. Det är genom mediernas granskningar av våra politiker som vi kan ställa dem till svars. De är en garant för att samhället styrs på det sätt som politikerna går till val på. Vi ska kunna lita på våra fria och oberoende medier och i Sverige är tilltron till medierna också högt. Detta visar till exempel Medieakademins Förtroendebarometer.

Börja med att gå igenom begreppet demokrati och förklara för eleverna vad ordet betyder. Ge exempel på när demokrati fungerar och när den inte gör det. Prata om länder som har ett demokratiskt styre. Låt eleverna titta på denna film från UR för att förstå begreppet och att göra quizet efteråt. Gör gärna en allmän genomgång av vad som kännetecknar ett demokratiskt samhälle innan ni går in på mediernas betydelse för demokratin.

1. Mediernas oberoende

Förklara mediernas uppgifter och deras oberoende. Gå igenom begreppen pressfrihet och yttrandefrihet. Du kan låta eleverna läsa och se filmen om pressfrihet här.

2. Mediernas uppgifter

Läs om mediernas uppgifter i SO-rummet här. Hjälp gärna eleverna genom att själv illustrera vilka de olika uppgifterna är genom olika artiklar i tidningen. Låt sedan eleverna själva plocka ut texter ur en dagstidning för att illustrera exempel på respektive uppgift. Eleverna får redovisa för varandra.

3. Texter som handlar om valet

Låt eleverna plocka ut de texter som handlar om valet och redovisa dem. Låt dem undersöka både nyhetstexter och opinionstexter. Hjälp dem att förstå vilka frågor det handlar om.

  • När det gäller en nyhetstext: Vilken sakfråga finns med i artikeln?
  • Är texten skriven på ett objektivt sätt? Vad gör den objektiv?
  • Finns det något perspektiv som fattas i artikeln?
  • När det gäller en opinionstext. Vilken fråga handlar det om?
  • Beskriv hur skribenten tar ställning.
  • Är argumenten övertygande?
  • Vad är elevernas egna åsikter i frågan, håller ni med skribenten eller inte?

Enligt en rapport från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har demokratin i USA försämrats i en takt som saknar motstycke. USA:s globala ranking har fallit från 20:e plats till 51:a plats av 179 länder. Journalister och medier som ju är demokratins grundpelare är särskilt utsatta. Redan under Donald Trumps första presidentperiod blev medierna attackerade. Hur ser pressfriheten ut under president Donald Trumps andra period vid makten? I den här övningen får eleverna undersöka vilka uttalanden som görs om amerikansk media och hur pressfriheten påverkats.

1. Vilken är kritiken?
FCC (Federal Communications Commission) är den amerikanska myndighet som reglerar all elektronisk kommunikation inklusive radio, tv, satellit och trådlös teknik i USA. De utfärdar licenser – sändningstillstånd för etermedierna.

Undersök hur Brendan Carr som är chef för FCC skriver på X om nyhetsmedierna.
Läs också Donald Trumps inlägg på samma sida.

2. Diskutera
Vilken kritik är det som framförs? Läs också hur New York Post rapporterar om kritiken. Vad innebär detta för medierna när kritiken är så omfattande? Vad innebär det för demokratin?

3. Undersök
Undersök vad som hänt med bland annat Voice of America (USA:s officiella statsfinansierade mediebolag) och Radio Free Europe, Här är några länkar till SVT och SR som tar upp nedskärningarna.  Hur kommenterar journalistprofessorn Christian Christensen åtgärderna som mediebolagen drabbas av? Hur definierar han Voice of America? Vad säger han om Corporation for Public Broadcasting (CPB) och PBS (Public Broadcasting Service)? Läs också en aktuell artikel i The Guardian om nedskärningarna.

4. Analysera
Leta efter fler attacker på pressfriheten i USA. Reportrar utan gränser listar flera här. Googla och skriv ner alla händelser som ni hittar i olika medier.

Avsluta med att diskutera hur man kan vända på utvecklingen. Vilka motreaktioner finns? Vad säger medierna själva? Vad gör det med ett samhälle där medierna attackeras? Försök att hitta mediernas egna reaktioner genom att googla.

Användbara länkar:

DN Direkt – Trump stämmer New York Times på 140 miljarder
DN: Så pressar Trump medierna i USA – största förändringarna
DN: Republikaner hoppas på tidigt lov – vill slippa Epsteinomröstning
Expressen: Trumps attack mot kritikerna: ”Fake news”
Reportrar utan gränser: USA: Trump verbally attacked the media more than 100 times in run-up to election | RSF

5. Avslutande diskussion

Det finns även händelser i Sverige där medierna har attackerats. Diskutera till exempel hur Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, uttalade sig efter TV4:s granskning av partiets s.k. trollkonton i sociala medier. Vilka blev konsekvenserna för medierna efter Åkessons reaktion på avslöjandet?

Diskutera också uttalandet som Ebba Busch gjorde under en intervju med SVT som handlade om förekomsten av elbilar i Sverige. Var det ett angrepp på SVT? Varför/varför inte?

Finns det annat som hotar pressfriheten, sök efter exempel.

Några användbara länkar, men försök gärna hitta fler:

Tidningsutgivarna
TV4
Aftonbladet
SVT 

Sättet vi konsumerar nyheter på i dag ser mycket annorlunda ut i jämförelse med för bara 10-15 år sedan. Tidigare var vi vana vid att ta del av nyheterna via TV, radio och tidningar. I dag är vi ständigt uppkopplade via våra mobiltelefoner och andra digitala plattformar. Nyheter sprids så mycket snabbare i dag och många unga befinner sig enbart på sociala medier och tar del av nyheter där. Numera finns alla redaktionella medier också på sociala medier.

Men vilka är skillnaderna mellan sociala medier och redaktionella medier? I den här övningen får eleverna undersöka också hur svenskarnas medievanor ser ut.

1. Arbeta i grupper och undersök

Låt eleverna arbeta i smågrupper och undersöka rapporten Svenskarna och internet.

  • Hur många av svenskarna använder sociala medier?
  • Vilka skillnader finns mellan olika åldersgrupper?
  • Hur skiljer sig användningen mellan män och kvinnor?
  • Vilka sociala medier är störst för äldre, vilka är störst för yngre?
  • Diskutera vilka sociala medier ni själva använder och varför?
  • Många menar att vi snart kommer att lämna sociala medier. Håller ni med forskaren som uttalar sig i Göteborgsposten?

2. Läs på och förklara hur algoritmerna styr

Läs på hur algoritmerna i sociala medier fungerar och låt eleverna förklara för varandra i gruppen. Hur påverkar algoritmerna oss? Läs till exempel här:

3. Undersök hur redaktionella medier styrs

Våra redaktionella medier har alla en ansvarig utgivare. Läs på om vad detta innebär här. Svara på frågorna:

  • Vad är en ansvarig utgivare och vad har den personen för roll på tidningen?
  • Vilka är de två huvudprinciperna för publicering och vad skiljer dem åt?
  • Vilka lagar skyddar den tidning som har en ansvarig utgivare?
  • Vad krävs för att en tidning ska omfattas av skyddet?
  • De publicistiska reglerna eller det medieetiska systemet reglerar även hur de redaktionella medierna arbetar. Läs om dem här.

4. Avsluta med att peka ut skillnader

Diskutera de stora skillnaderna mellan sociala och redaktionella medier.

  • Vad innebär det att det inte finns någon redaktör eller ansvarig utgivare i sociala medier?
  • Vilka etiska regler finns i sociala medier? Jämför med dem som finns för de redaktionella medierna.

Får man sprida vad som helst i sociala medier? Titta på filmen från Nyhetskoll här. Diskutera om de regler som trots allt finns kan upprätthållas.

Vi lever i en tid då medielandskapet snabbt förändras, inte bara i Sverige. Som granskare av dem som har inflytande i samhället har medierna själva mycket makt och måste tåla att bli kritiserade. BBC som vilseledde tittare genom att klippa i ett tal Donald Trump höll innan stormningen i Capitoleum ledde till skandal. Som följd av det avgick de högst ansvariga för hela BBC.

Svensk public service får ofta kritik, även om förtroendet för både Sveriges Radio och SVT generellt sett är högt. Nyligen hamnade SVT i skottgluggen och kritiserades för ett inslag i nyhetsprogrammet Agenda. Vad handlade kritiken om? Var den rättvis? Är det bra att public service ifrågasätts och vad kan det få för konsekvenser?

Läs och diskutera

  • Läs i Dagens Nyheter om det som hände i SVT:s nyhetsprogram Agenda här.
  • Michael Kucera uttalar sig om det som blev fel och varför är det han som gör det?
  • Hur förklarar Michael misstaget som gjordes?
  • Vad säger de som uttalar sig i artikeln om SVT:s misstag?
  • Vad tänker ni om SVT:s hantering av misstaget?
  • Hur skulle ni agera om ni var ansvariga för sändningen?

Lyssna och fortsätt diskussionen

Lyssna på Sveriges Radios Studio Ett.

  1. Vilken kritik får SVT från politiskt håll?
  2. Är det lätt att göra denna typ av misstag med tanke på utvecklingen av AI?
  3. Vad kan man göra för att förhindra att det händer igen enligt Martin Schori?
  4. Är det rätt att politiker har åsikter om public service? Varför? Varför inte?
  5. SD vill kalla SVT:s ledning till KU (konstitutionsutskottet). Diskutera om det är rätt väg att hantera misstag? Vad säger till exempel facket (Journalistförbundet) om det? Lyssna gärna på inslaget i Sveriges Radio här.
  6. Lyssna på hur SVT:s vd Ann Lagercrantz bemöter kritiken i SVT:s Agenda här. Vad tycker hon om SD:s vilja att kalla till sig SVT:s ledning?
  7. DN:s ledarsida kritiserar Sverigedemokraterna. Diskutera om ni håller med tidningens åsikter.
  8. Public service får ofta kritik för att ta politisk ställning. Försök hitta sådan kritik och diskutera vad ni själva tycker.

Rubriken på en tidningsartikel är viktig, eftersom den berättar vad artikeln handlar om. Rubriken ska i första hand skapa förståelse för vad artikeln handlar om, men den ska också locka till läsning. Den ska vara kort, enkel och inte innehålla för många ord. En bra riktlinje kan vara max sju ord.

1. Visa bra exempel på rubriker

Börja med att visa några bra exempel på rubriker till artiklar från lokaltidningen som är lätta att förstå. Försök också att hitta rubriker som är långa och lite svårare att förstå och förklara hur man kan sammanfatta. Låt eleverna fundera på alternativa rubriker själva och hjälp dem med hur de behöver tänka vid rubriksättning. Använd bild och text till hjälp.

 

2. Jämför rubriker

Välj ut ett antal artiklar i till exempel 8 sidor eller i lokaltidningen. Välj lämpliga ingresser om du arbetar med lokaltidningen som väl sammanfattar artikeln och använd också fotot till artikeln. Ta sedan fram tre olika lämpliga rubriker till varje artikel, där också den rätta rubriken ingår. Var noga med att förklara att det finns flera rubriker som kan passa, men försök att visa vilka rubriker som inte passar (till exempel rubriker som är för långa eller som inte sammanfattar innehållet i artikeln).

 

3. Sätt egna rubriker

Nu får eleverna skapa sina egna rubriker. Välj ut ett par korta artiklar från olika delar av tidningen (nyheter, kultur, sport företrädesvis) och låt eleverna få sätta sina egna rubriker. Gå igenom texten ordentligt så att eleverna har förstått alla ord och låt dem sedan arbeta tillsammans för att komma på passande rubriker. Gå igenom alla elevernas förslag i helklass.

En minister i Sverige har en ung närstående som varit aktiv i våldsfrämjande högerextrema miljöer. Den anhöriges deltagande i våldsbejakande grupper är att betrakta som en säkerhetsrisk enligt säkerhetsexperter. Avslöjandet har gjorts av den granskande tidningen Expo.

Trots att medierna skrev mycket om händelsen var det få medier som publicerade namnet på ministern till en början. Varför? Publicitetsreglerna säger att medier ska vara försiktiga med namn om inte allmänintresset överväger. I detta fall var det dessutom en ung närstående till ministern som riskerade att ta skada av publiceringen. Hur resonerade medierna och Medieombudsmannen? Ta reda på hur den publicistiska diskussionen fördes.

Arbeta i smågrupper

  1. Läs och sammanfatta vad tidningen Expo avslöjat. Hur har granskningen gjorts?
  2. Tidningen Västerbottenskuriren, VK, är först med att publicera namnet på ministern. Hur motiverar ledarskribenten det i artikeln?
  3. Lyssna på vad VK:s ansvarige utgivare säger i Sveriges Radio:s Studio Ett. Vad var den främsta anledningen till att man publicerade namnet?
  4. Aftonbladets stf ansvarig utgivare säger i samma intervju att man inte vill namnpublicera. Varför inte?
  5. Dagen efter väljer Aftonbladet att trots allt att publicera namnet på ministern. Vad har ändrats?
  6. Vad säger Medieombudsmannen, MO, till Studio Ett om att få medier väljer att namnpublicera? Vad tycker ni om MO:s ställningstagande?
  7. Diskutera om medierna gör rätt som till en början var försiktiga med namnpubliceringen. Håller ni med eller inte?
  8. Undersök hur medierna har agerat vid andra nyhetshändelser när det gäller namnpubliceringar, till exempel våldtäktsanklagelser mot Kylian Mbappé, sexköpsanklagelser mot Dermot Clemenger.

Diskutera i helklass

Har medierna blivit mer benägna att publicera namn vid stora nyhetshändelser, tror ni? Hur tycker ni att medierna har skött sig när det gäller namnpublicering av de nämnda personerna? Diskutera i helklass.

Vi lever i en tid när vi alla kan ta makt över det skrivna ordet och forma våra egna budskap på sociala medier. Vi ser också försök från politiker att kontrollera mediebolag genom att dra in bidrag och styra vad som publiceras i många länder.  Ett exempel är Vita huset som nekar nyhetsbyrån AP att delta i pressträffar på grund av att de inte följer direktivet om att byta namn på Mexikanska golfen till ”Amerikanska golfen” och att Voice of America görs om i grunden. Andra kommersiella medier råkar ut för stämningar. (Läs DN:s artikel ”USA möter ett nytt medieklimat med Donald Trump som president”, och panelsamtalet som Svenska Pen arrangerade i Bonniers konsthall i januari 2025).

I Sverige är vi vana vid en stark och oberoende press, men även här finns det försök till påtryckningar på journalisters oberoende. Låt eleverna undersöka två fall av försök till påverkan av den fria journalistiken som uppmärksammats i nyhetsrapporteringen.

  1. Diskutera

Diskutera hur viktigt det är med oberoende journalistik och vad det betyder. Börja med att läsa om de yrkesetiska reglerna som finns för journalister hos Journalistförbundet och diskutera vad de innebär.

  1. Lyssna och anteckna

Lyssna på Medierna i P1 (18.15 min in i programmet) som handlar om hur Måns Zelmerlöws presskontakter kontaktade olika medier för att prata om anklagelser mot honom som florerat i media en tid.

  • Dagens Nyheter är förstahandsvalet för intervjun. Varför just den tidningen, tror du?
  • Anna Åberg, redaktionschef på DN förklarar att tidningen inte brukar prata om vad som föregår en intervju eller publicering. Varför det?
  • Hur kommer det sig att DN väljer att göra det den här gången?
  • Vilka krav ställs inför intervjun med DN?
  • Varför tackade DN nej till intervjun?
  • Varför gör Göteborgsposten en annan bedömning?

 

  1. Diskutera i helklass

Diskutera de olika dagstidningarnas resonemang kring att göra intervjun med Måns Zelmerlöw. Prata också vilka motiv som kan finnas när presskontakterna försöker styra publiceringen.

 

  1. Läs artiklarna i Östgöta Correspondenten
  • Läs artiklarna som handlar om 13-åriga Rahma som ska utvisas från Linköping. Sammanfatta händelseförloppet tillsammans.
  • Läs chefredaktören Christer Kustviks krönika som handlar om migrationsminister Johan Forsells besök i Linköping. Sammanfatta texten tillsammans. Vad tycker ni om frågorna som skulle ha ställts om Corren hade fått en intervju? Finns det andra frågor ni skulle ha ställt? Håller ni med om påståendet i rubriken om att agerandet från ministern liknar Trumps agerande mot media?
  1. Avsluta med en diskussion

Diskutera de två exempel på påtryckningar som ni läst om. Hur vanligt tror ni att det är att journalister och medier råkar ut för påtryckningar av vad som ska publiceras eller inte?

Den 3 maj varje år är världsdagen för pressfrihet som proklamerades av FN:s generalförsamling 1993. Läs mer om hur det gick till här.

Pressfriheten är hotad på många olika håll i världen. De svenska publicisterna Gui Minhai, Dawit Isaak och Joakim Medin sitter just nu frihetsberövade i Kina, Eritrea och Turkiet bara för att de har nyttjat sin press- och yttrandefrihet. Pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar att endast åtta länder i världen har en bra situation och dessa länder utgör mindre än 0,8 procent av världens befolkning. Samtidigt har länderna där läget är mycket allvarligt blivit fler. USA är ett tydligt exempel där pressfriheten hotas efter Donald Trumps tillträde som president. Läs vad tidningen Journalisten skriver om situationen i USA.

I den här övningen får eleverna undersöka hur pressfrihet ser ut i olika delar av världen och reflektera över hur pressfriheten påverkar den demokratiska utvecklingen.

1. Läs och gå igenom tillsammans

Låt eleverna läsa in sig om vad pressfrihet innebär och gå igenom detta tillsammans. Dela sedan in eleverna i mindre grupper. Varje grupp får välja att undersöka ett land från Reportrar utan gränsers pressfrihetskarta.  Försök att få ordentlig spridning av länder i olika världsdelar. Låt eleverna undersöka olika källor såsom nyhetsartiklar och rapporter och t.ex. Landguiden hos Utrikespolitiska institutet. Läs också artiklar om länder där pressfriheten är hotad hos Reportrar utan gränser.

2. Arbeta i grupper

Låt eleverna sätta ihop en presentation av landet där de svarar på följande frågor:

  • På vilken plats rankas landet i pressfrihetsindex och vad betyder det?
  • Ta upp tydliga exempel på där journalister hotas eller trakasseras.
  • Finns det lagar som styr pressfriheten i landet?
  • Finns det statligt kontrollerade medier?
  • Gör en jämförelse mellan det aktuella landet och ett land som rankas högt när det gäller pressfrihet.

3. Redovisa resultaten

Låt eleverna redovisa resultaten de hittat om de länder de valt. Diskutera efter varje redovisad grupp vilka tydliga exempel som givits när det gäller situationen för pressfrihet i landet, jämfört med till exempel Sverige.

 

4. Diskutera i helklass

Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan länder med hög och låg pressfrihet?

Reflektera hur det skulle vara att leva ett liv i ett land där pressfriheten är hotad.