Det är lätt att hitta argumenterande texter i en dagstidning. Där finns allt från korta insändare till längre debattartiklar och tidningens egen debatt, ledaren. Släpp in dina elever i den aktuella debatten! Läs insändare, gå igenom hur de är uppbyggda och hitta spännande, roliga och viktiga ämnen att argumentera utifrån. Ta hjälp av nyhetsmaterialet och de insändare som är aktuella och låt dina elever skriva egna debatterande texter.
I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!
Introduktion
Inled arbetet med att berätta vad en insändare är och hur viktigt det är för demokratin att vi kan göra våra röster hörda i en dagstidning. Visa eleverna några lokala, aktuella insändare. Enklast hittar ni dem i nättidningen. Visa både välskrivna exempel och sådana som inte lockar till läsning.
Titta på:
- rubriker
- inledningar
- åsikter och argumentationer
- avslutningar
- språk, flyt i texten och längd
- signeringar
Vilka insändare skapar debatt och vilka anser klassen har brister? Be eleverna att motivera sina svar.
Fördjupning
Identifiera insändarens delar
Analysera en insändare från din lokaltidning eller välj vår som exempel.
Vi vill jobba
Vi är tre 14-åringar i Lidköping som vill arbeta trots att vi fortfarande går i skolan. Men de jobb som finns är för de som redan gått ur skolan. Vi tycker att fler möjligheter borde finnas för oss. Vi skulle bli mer motiverade att arbeta i framtiden och skaffa oss ett bra CV. De som anställer oss när vi slutar skolan skulle få bättre anställda. Vi gillar att Vård och omsorg här i kommunen ger 35 ungdomar på högstadiet jobb på höstlovet. Fler företag borde följa deras exempel. Det kanske kostar för vi vill ju ha en skaplig lön, men alla tjänar säkert på det i längden. Vi får tidig erfarenhet hur det är att jobba. Åk runt i skolor, prata med ungdomar och ge oss möjligheter att arbeta redan som högstadieelever! Barn och ungdomar är de som ska ta över. Vad vill ni egentligen med er arbetsplats och kommunens framtid?
Filippa, Jacob och Andreas, hämtad från nlt.se
Låt gärna eleverna arbeta i par med dessa frågor. Redovisa tillsammans!
- Hur bra stämmer rubriken med budskapet i insändaren? Ge förslag på en alternativ rubrik.
- Markera inledningen, åsikter, argument, förslaget och slutsatsen.
- Håller åsikterna och argumentationen? Hur?
- Skulle ni vilja förbättra insändaren? Hur?
- Ge alternativ till signeringen.
Aktivitet
Välj en gemensam nyhet att debattera
Låt eleverna ge förslag och presentera nyheter ur pappers- eller nättidningar. Välj bland förslagen och enas om en nyhet att debattera, där eleverna har olika åsikter.
Gemensamt
Hjälps åt att göra en tankekarta med olika åsikter, argumentationer, slutsatser och förslag. Låt eleverna sedan individuellt skriva var sin insändare utifrån tankekartan. Tills sin hjälp bör eleverna veta vilka delar som ingår i en insändare.
- Rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.
- Inledning som presenterar budskap.
- Åsikter som förstärks med väl vald argumentation.
- Förslag på lösning.
- Uppmaning till andra, en slutsats eller en fråga.
- Signering med namn eller signatur.
Uppföljning
A. Redovisning
Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i grupper om fyra till sex elever. Se till, om det är möjligt, att det i varje grupp finns insändare med olika åsikter. Uppmana eleverna att ge varandra positiv respons och lyfta fram något som var bra. Avsluta med att två elever tillsammans hjälps åt att förbättra sina insändare. Återsamlas i gruppen och läs insändarna på nytt. Ta hand om alla bearbetade insändare och välj tillsammans med eleverna några med olika åsikter att skicka till lokaltidningen.
B. Bemöt varandras åsikter
Byt insändare med varandra i klassen och låt eleverna bemöta insändarskribenten, antingen hålla med kanske med nya argument eller protestera med hjälp av egna åsikter och argument. Redovisa i respektive par. Avsluta med att läsa några insändare högt i klassen.
C. Träning ger färdighet
Kanske vill du sätta dina eleverna på prov? Ge dem i uppgift att skriva insändare helt på egen hand. De ska nu välja eget ämne och skriva en insändare som övertygar. Avsluta med att eleverna coachar varandra fram till välskrivna och engagerande insändare. Gör klassens röster hörda i lokaltidningen. Skicka in via nättidningen.
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 22, reviderad 2022-06-22
Svenska, årskurs 4-6, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
- Sammanfattning av texter.
- Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö– och personbeskrivningar samt dialoger.
- Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap, årskurs 4-6, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
- Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor
Svenska, årskurs 7-9, centralt innehåll
Läsa och skriva
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
- Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord,
bild och ljud samspelar. - Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
Texter
- Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
- Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter
Språkbruk
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Samhällskunskap, årskurs 7-9, centralt innehåll
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
I en artikel i Aftonbladet uppmärksammades nyligen att Engelska skolan i Täby har strikta regler för hur eleverna får klä sig. Samma situation ska ha uppstått på Engelska Skolan i Borås, enligt Sveriges Radio. Som exempel nämndes att kjolar inte får vara för korta, tröjor inte för urringade eller byxorna för långt ner på rumpan. Skolministern Lina Axelsson Kihlbom sa dagen efter i ett uttalande på twitter att ”…mäta kjollängder på elever hör inte hemma i svensk skola”. Tidigare har en skola i Göteborg uppmärksammas för att de ville förbjuda så kallade ”becknarväskor”.
I den här uppgiften ställer vi oss frågan: Borde skolor få lov att bestämma vilka kläder elever ska ha på sig?
Vad säger lagen
Att få uttrycka sig fritt är grundlagsskyddat och gäller såväl i tal, skrift som i hur du klär dig.
I Skollagen står följande: Skolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Vidare ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet.
I Läroplanen, Lgr 11, kap 1 går följande att läsa:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
Enligt skollagen 5 kap. 5 § får skolan lov att ha ordningsregler som ska utarbetas tillsammans med eleverna. Dessa får dock inte gå i strid med grundlagen. Kläder som uttrycker sexistiska åsikter eller hets mot folkgrupp kan dock förbjudas med hänvisning till brottsbalken. Att ha klädkod i exempelvis labbsalar är också tillåtet med hänsyn till arbetsmiljön.
Argument för och emot klädkod
Borde det vara tillåtet för skolor att bestämma hur elever och personal klär sig?
Vilka argument finns för?
Vilka argument finns emot?
Med utgångspunkt i den senaste tidens nyheter om Engelska skolans klädkoder kan eleverna tillsammans få hitta argument för och emot klädkod i skolan. Antingen kan uppgiften genomföras skriftligt, dvs att eleverna skriver en debattartikel, eller som ett muntligt anförande enskilt eller i grupp. Hur man skriver en debattartikel finner du i Publicistguiden som du hittar här.
Som förberedelse kan eleverna läsa en debattartikel av Barbara Bergström, VD och grundare av Engelska skolan.
1 Genusperspektivet
Granska rubriker och bilder i din tidning, eller i flera tidningar under en vecka. Klipp ut eller (om det är digitalt) kopiera rubriker och bilder från veckans tidningar – eller för bara statistik. Gör statistik på hur många män och kvinnor som förekommer i rubriker eller på bilder. Försök även notera vilken social roll dessa människor har i samhället.
Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!
2 Ungdomar i rubriker och bilder
Upprepa konceptet från 1. men ta reda på hur ofta människor under 20 år förekommer i rubriker eller på bilder. Ta med även sportsidorna. Traditionellt brukar de sidorna höja andelen ungdomar.
Sammanställ era resultat och diskutera varför det är som det är. Bör det ske en ändring eller är det okej som det är? Se till att motivera era åsikter noga!
3 Egna rubriker
Klipp bort rubriker och skriv egna. Det här är en klassisk övning för att öva läsförståelse. Den går att använda i svenska som övning i ren läsförståelse, eller i andra ämnen för att vinkla rubriker mot speciell ämneskunskap. Låt eleverna välja intressanta artiklar under en vecka och sedan ta bort rubriken så att andra elever sedan kan skriva nya.
Arbetsgång:
A. Arbeta gärna två och två och låt varje elevpar välja ut tio artklar från vilka de sedan tar bort rubriken.
B. Låt alla elever läsa dessa texten i dessa länkar för att skaffa sig kunskap om hur man skriver en rubrik:
C. Elevparen byter sedan artiklar och skriver egna rubriker.
D. Visa de bortklippta rubrikerna och jämför.
Den 27 januari hedras minnet av alla de som föll offer under Förintelsen. Sedan 2001 har den varit en nationell minnesdag. År 2022 är det 77 år sedan förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades men än idag existerar antisemitiska föreställningar i samhället. Den här uppgiften grundar sig i att elever ska skapa sig förståelse för hur antisemitiska konspirationsteorier används i den rådande vaccindebatten.
Bakgrund
Inled passet med att eleverna tillsammans, eller enskilt, får läsa igenom materialet från Antisemitism då och nu, framtaget av Svenska Kommittén mot Antisemitism och Levande historia, för att bilda sig en uppfattning om vad antisemitism är och hur det verkar idag. Materialet går även att lyssna på. Efter läsningen kan elevernas kunskaper lyftas till helgrupp.
- Vad vet eleverna om antisemitism?
- Varför är det en aktuell fråga än idag?
Antisemitism och vaccinskeptiker
I många länder i Europa har det skett demonstrationer mot vaccinering och vaccinpass. I Tyskland, Tjeckien och Sverige har proteströrelsernas anhängare ibland använt en gul stjärna, mycket likt den som judar tvingades bära i ockuperade områden och i Nazityskland, tillsammans med ordet ”ovaccinerad”. De jämför sig med nazisternas förföljelser av judar. Låt eleverna läsa en debattartikel av Caroline Källner på Forum för Levande Historia om varför det är att förvanska Förintelsen. Följande kan sedan diskuteras i grupper eller i helklass.
- Hur menar Caroline Källner att användandet av symbolerna förminskar historisk fakta?
- Källner skriver att antisemitiska föreställningar finns således i Sverige i dag. Därför är det allvarligt att vaccinmotståndare relativiserar Förintelsen, kanske utan att veta om det, och utan att vilja bidra till antisemitism. Vad menar hon med det?
- Vem är Caroline Källner? Ta reda på så mycket som möjligt om skribenten. Vad gör henne till en trovärdig debattör?
- Caroline Källner arbetar på Forum för levande historia. Vad är det för organisation? Vad gör den trovärdig?
Upptäck konspirationsteorier
En konspirationsteori skapas av att individer eller grupper tror att händelser och omständigheter, som exempelvis beslutet att Sverige har infört vaccinpass, är ett slags komplott som styrs av hemliga krafter. Hur upptäcker man konspirationsteorier eller att man för den delen själv sprider vilseledande information?
Europeiska kommissionen har tillsammans med Unesco tagit fram ett ramverk för hur man kan genomskåda konspirationsteorier och stoppa spridningen av dem. Förbered dig som lärare med att läsa igenom materialet innan passet påbörjas. Tänk på att det kan finnas elever som själva tror på konspirationsteorier, se därför till att planera ett pass som du tror kan passa den grupp som ska undervisas. Ett sätt att skapa möjlighet för dig att förbereda dig för diskussionerna kan vara att du själv väljer vilken konspirationsteori som klassen ska arbeta med. Ett exempel som har florerat på sociala medier både i Sverige och utomlands är konspirationsteorin Qanon. Du kan också låta eleverna välja vilken konspirationsteori ni ska arbeta med om du anser att det är lämpligt.
Låt eleverna ta reda på så mycket som möjligt om den valda konspirationsteorin och låt dem besvara frågorna nedan, som utgår från ovan nämnda ramverk.
- Vilka ”bevis” läggs fram för att stödja konspirationsteorin?
- Utpekas någon som ond eller god av de som sprider konspirationsteorin?
- Skuldbeläggs någon människa eller grupp i konspirationsteorin?
- Går det att finna något ursprung till var och när konspirationsteorin startade?
- Hur och var sprids konspirationsteorin?
- Vad säger etablerade medier, forskning och myndigheter om konspirationsteorin?
Uppgiften kan presenteras på olika sätt, t.ex. som individuell skriftlig inlämning eller muntligt i grupp. Kanske kan vissa av frågorna mynna ut i helklassdiskussioner om hur konspirationsteorier får fäste och vad man som medborgare kan göra för att synliggöra och säga ifrån.
Läs mer
Forum för levande historia: Förintelsens minnesdag
Forum för levande historia: Webbkurs för lärare – Svåra frågor i klassrummet
Fler och fler svenskar har en vänligare inställning till NATO-medlemskap. Det visar en SIFO-undersökning som TV4 har beställt. När en liknande undersökning genomfördes 2018 var 48 procent av de tillfrågade negativa till NATO-medlemskap, idag svarar 33 procent nej. Frågan har aktualiserats efter att Ryssland har ställt krav på NATO att inte värva nya medlemmar.
Bakgrund
Ge en kort introduktion till ämnet. Beskriv varför frågan är aktuell just nu och visa eventuellt klippet från TV4 om SIFO:s studie. SVT har också ett kortare inslag med en tidslinje om Sveriges säkerhetspolitik sedan Andra Världskriget. Låt sedan eleverna ta reda på fakta och information om försvarsalliansen.
- Vad är NATO?
- Vilka länder ingår i samarbetet?
- När tillkom NATO?
- Vad är alliansens syfte?
Vad skriver ledarsidorna?
Tidningens ledarsidor är en del av tidningen där egna åsikter får lov att uttryckas. Låt eleverna enskilt eller tillsammans läsa igenom en eller flera artiklar där åsikter om försvarsalliansen uttrycks. Har er lokaltidning skrivit om NATO under tidningens ledarsidor? Om inte finns några förslag till artiklar nedan.
- Vad tycker ledarskribenten i frågan?
- Vad använder den för argument? Lista de argument du kan hitta.
- Vad har tidningens ledarsida för politisk färg? Hur kan det påverka åsikterna som uttrycks?
- Hur skiljer sig ledarartiklar från vanligt redaktionellt innehåll?
Ledarartiklar på ämnet
DN Ledare: Vad Putin fruktar mest är hotet på hemmaplan (DN, 2022-01-12)
Adam Cweijman: NATO-medlemskap borde vara självklart för Sverige (GP, 2022-01-15)
Lena Mellin: I bästa fall helt meningslös – i sämsta farlig (Aftonbladet, 2022-01-17)
Vad tycker partierna?
Ta reda på vad riksdagspartierna tycker i frågan. Låt eleverna genom dator, mobiltelefon eller surfplatta gå in på partiernas hemsidor. Dela upp klassen i åtta grupper som tillsammans får ta reda på var varje enskilt parti står i frågan och vilka argument de använder. Uppgiften kan även fördjupas genom att grupperna tar kontakt med representanter från de olika partiernas lokala företrädare och ställer frågor direkt till dem.
Debattartiklar på ämnet
Ebba Busch, Mikael Oscarsson (KD): Natomedlemskap krävs för att avskräcka Ryssland (DN, 2022-01-10)
Egen undersökning
Efter att eleverna har blivit mer pålästa kan en undersökning ske i klassrummet. Vad tycker eleverna själva, ska Sverige gå med i NATO? Vilka är mediernas och partiernas starkaste argument? Frågan skulle sedan kunna fördjupas till en debatt på området.
Undersökningar kan även genomföras bland elevernas föräldrar, syskon, vänner eller grannar. Vad tycker dem? Stämmer deras resultat med det som SIFO kom fram till i januari 2022? Varför eller varför inte?
Länktips
Introduktion
Rapporteringen om det höjda tonläget mellan Ryssland och västvärlden den senaste tiden har knappast undgått någon. Nyheterna letar sig in på sociala medier, där det har rapporterats om att Sverige är på väg in i krig med Ryssland. ”Nu kommer kriget” och ”Ryssland kommer att bomba Sverige” kan läsas i två inlägg som spridits på Tiktok bland unga och tonåringar. Det går att läsa om inläggen här och hur man enligt BRIS kan handskas med dessa frågor.
SVT:s Lilla aktuellt har publicerat ett inslag om ämnet där Johan Norberg från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, berättar hur man som ung kan reda ut vad som stämmer eller inte. Johan Norberg förklarar även varför Sverige har större militär närvaro på Gotland. Ta del av inslaget här.
Artikeln och inslaget kan användas som grund för källkritisk övning i både grundskola som gymnasiet. Vilka nyheter tar barn och unga del av i sina sociala medier och hur väl överensstämmer de med verkligheten? Med anpassning går uppgiften även att använda i årskurs 4-6.
Bakgrund
Ge eleverna bakgrund i ämnet. Låt dem läsa artikeln från Aftonbladet eller läs den högt för klassen. Titta tillsammans på inslaget från SVT:s Lilla aktuellt. Dela sedan in klassen i lagom stora grupper, tre till fyra elever per grupp är lagom. Eleverna måste ha tillgång till sina sociala medier via telefon, läsplatta eller dator.
Välj nyheter från flödet
Låt eleverna gå igenom sina digitala kanaler som Tiktok, Snapchat, Instagram eller vad de använder. Ur detta flöde ska varje elev ta fram den senaste nyhet som delats om Ryssland, Ukraina eller militär närvaro i Sverige. Har två elever i gruppen samma nyhet väljer någon nästa nyhet. Eleverna kan arbeta med detta så länge läraren tycker, men varje elev bör få med minst en nyhet.
Värderingsövning
I sina grupper värderar eleverna nyheterna ur dessa kriterier:
- Vem är avsändaren? Vem har publicerat nyheten?
- Vad är syftet med inlägget? Är det nyhetsrapportering, underhållning eller en åsiktstext?
- Vilka bevis finns för olika påståenden i nyheten? Hänvisar texten till någon annan källa?
- Vad säger andra oberoende källor? Finns det andra trovärdiga källor som säger samma sak?
Utifrån detta värderar eleverna varje nyhet med betygen 1-5 där 1 är ”inte alls trovärdig” och 5 är ”helt trovärdig”.
Presentation och diskussion
Grupperna redovisar sina värderingar gemensamt i klassen. Visa gärna nyheterna på skärm inför klassen.
Börja med nyheter som någon/några grupper tyckte var svåra att kategorisera trovärdigheten på. Varför var det svårt att avgöra om nyheten var trovärdig? Vad kan man göra för att gå vidare i sin undersökning? Finns det en namngiven skribent/utgivare man kan kontakta?
Därefter lyfter klassen fram de nyheter som inte ansågs vara trovärdiga. Varför tyckte eleverna att nyheterna inte var trovärdiga? Var det något särskilt i värderingsfrågorna som nyheten föll på? Håller alla med om värderingen?
Avslutningsvis diskuterar klassen de nyheter som ansågs som trovärdiga. Vad är det som gör att en nyhet anses som pålitlig? Vilken/vilka frågor vägde tyngst i värderingen? Håller alla med?
Det kan hända att eleverna inte hittar nyheter ur alla tre kategorier. Om de flesta nyheter anses som mer eller mindre trovärdiga, vad beror det på i så fall? Vilken typ fanns det mest av?
Fördjupning
Det går med fördel att använda EAVI:s affisch ”Beyond Fake News” för att låta eleverna analysera vilka typer av vilseledande nyheter som har publicerats. Affischen finns översatt till svenska av Mediekompass. Affischen kan ligga till grund för en diskussion om hur vilseledande nyheter i oroliga tider kan påverka och vilka drivkrafter som kan ligga bakom.
- Vilka typer av vilseledande nyheter har gruppen tagit del av?
- Vad kan informationen få för inverkan och/eller konsekvenser?
- Vilka drivkrafter kan ligga bakom?
- Kan eleverna komma på andra tillfällen där vilseledande nyheter har förekommit? Vad fick det för konsekvenser?
Vidare läsning
Källkritikbyrån: Så ser ryktesspridningen om hotet från Ryssland ut på Tiktok
Vad blir en nyhet? Varför får en händelse eller vardaglig företeelse i Sverige större uppmärksamhet än den får längre bort? Läs om nyhetsvärdering i Publicistguiden och granska de kriterier som avgör att en händelse blir en nyhet. Titta också på UR för att få bra exempel på hur redaktioner jobbar med nyhetsvärdering.
Spana efter nyheter
Sätt eleverna på spaning vilka nyheter som finns i er dagstidning. Dela upp tidningssidorna mellan eleverna och låt dem undersöka vad nyheterna handlar om, var de är placerade på sidorna, olika texter som notiser och artiklar, storlek på rubriker och om nyheten finns på förstasidan.
Vilka nyheter får störst rubriker? Vilka nyheter hamnar/hamnar inte på förstasidan? Varför/varför inte? Vilka nyheter toppade sidorna/placerades långt ner? Varför? Ge förslag på händelser som aldrig skulle bli en nyhet i tidningen? Varför?
Uppmana eleverna att använda sig av kriterierna för vad en nyhet är i sin granskning och vad tidningen verkar tycka vara en viktig nyhet.
Traditionella nyhetskriterier:
- något som inte tidigare publicerats
- något som allmänheten inte visste tidigare och har nytta/behov/nöje av att veta
- nära i tid, rum eller kultur
- ovanlig och nyss inträffad händelse
- process, åsikt eller beslut med konsekvenser för allmänheten
- människors upplevelser som läsaren kan identifiera sig med
- väcker känslor
- egen/lokal nyhet/vinkel/uppföljning – varför är det så viktigt?
- ”rundisar” (”mjuka” nyheter) för att skapa bra mix tajming vs. burkade (förproducerade)
Introduktion för läraren
Pressfriheten i Sverige regleras av tryckfrihetsförordningen, en av Sveriges fyra grundlagar. Hos Riksdagen kan man läsa om vad som skiljer grundlagarna från vanliga lagar, och lite kort om de fyra grundlagar vi har. Riksdagen säger så här om tryckfrihetsförordningen:
”Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla som vill rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckt form så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar. Om något skrivs som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen.”
Du kan också läsa om tryckfrihetsförordningen i kapitel 3 i Mediekompass Publicistguiden.
Syftet med denna övning är att ge eleverna ökad förståelse för våra demokratiska fri- och rättigheter i form av press- och tryckfrihet, samt insikt i gränsdragningen mellan yttrandefrihet och kränkningar.
Moment 1 – Hur skulle det se ut om vi inte hade tryckfrihet?
Inled med att förklara och diskutera tryckfrihetsförordningen med eleverna. Dela ut dagstidningarna till eleverna, om ni föredrar att arbeta digitalt går eleverna till tidningarnas sajter. Arbete i grupp eller enskilt avgör läraren.
Be eleverna att stryka över/markera de artiklar som inte hade publicerats om vi hade haft svagare pressfrihet, kanske i en ren diktatur. De ska vara uppmärksamma på texter som ifrågasätter eller är negativa mot statliga institutioner, stora företag eller den rådande samhällsordningen. Diskutera därefter i klassen:
- Vilka artiklar stryker de? Varför valde de just dessa?
- Var det några de var tveksamma till om de skulle stryka eller inte?
- Skulle det ha någon betydelse om pressfriheten var inskränkt?
- När de har tagit bort alla granskande artiklar och åsiktstexter, vad återstår av tidningen?
Diskutera vidare: tryckfrihetsförordningen stoppar oss också från att trycka sådant som kan vara kränkande. Publicitetsreglerna, som finns hos Medieombudsmannen, reglerar också det. Hur skulle artiklarna se ut om dessa begränsningar inte fanns? Ge exempel! Se gärna på några av Medieombudsmannens fällningar, läs MO:s bedömningar och diskutera om eleverna tycker att MO hade rätt.
Vill ni jobba vidare med tryckfrihetsfrågor finns en fördjupande övning om pressfrihet, där vi undersöker pressfrihet i världen.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar eller länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Riksdagen om tryckfrihetsförordningen: https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/
Medieombudsmannen med publicitetsregler och fällningar: https://medieombudsmannen.se/
Introduktion för läraren
Medie- och informationskunnighet handlar inte bara om att ta till sig av information på ett säkert och källkritiskt sätt. Lika viktigt är att själva kunna och uppleva sig ha rätt till att uttrycka sina egna åsikter. Ett av mediernas uppdrag är att agera plattform för medborgarnas tankar och åsikter genom att förmedla deras åsiktstexter. Det handlar om allt från digitala kommentarsfält till insändare i tidningen och längre debattexter av sakkunniga experter eller politiker som driver en viss fråga. En stor del av det demokratiska samtalet sker just via medierna, både i tryck och digitalt, där någons åsiktstext bemöts med en replik av någon med en annan uppfattning i frågan.
En välskriven åsiktstext har många likheter med annan journalistisk text och ska vara korrekt och faktakontrollerad. Den följer också helst en viss form där man kort och slagkraftigt presenterar det man vill diskutera, argumenterar för sin åsikt, visar på en slutsats och avslutar med ett förslag på förbättring. I Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden, där du i kapitel 10 får tips på hur man skriver olika journalistiska texter, bland annat åsiktstexter.
Även en text som inte är skriven av tidningens egna journalister ska uppfylla publicitetsreglerna och tidningens ansvarige utgivare har det juridiska ansvaret för alla texter som publiceras, både i tryck och digitalt. Det finns mer att läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen.
Syftet med denna övning är att utveckla elevernas förmågor att uttrycka sina åsikter och ståndpunkter i skrift, samt att få ökad förståelse för mediernas uppdrag och former för det offentliga samtalet.
Moment 1 – Skriv en åsiktstext
Låt eleverna skriva en åsiktstext om något som ligger dem nära, läraren avgör omfattningen på arbetet efter elevernas förmågor och tid till förfogande. Ämnet är inte det viktiga, det kan handla om skolmaten, fotbollsplanen eller vad som helst. Det är däremot bra om de får öva på formen för åsiktstexter, oavsett om det rör sig om en insändare eller en längre debattartikel:
- Rubriken ska vara kort och slagkraftig och fånga läsarnas intresse.
- Presentationen ska kärnfullt tala om vad man vill säga.
- Argumentationen och slutsatsen kan vila på en åsikt, men ännu hellre fakta.
- Förslaget gör att man inte bara gnäller, man presenterar också en lösning.
Moment 2 – Bemöt en åsiktstext
En lite svårare övning är att låta eleverna bemöta någon annans åsiktstext. Förslagsvis får de leta i tidningarna efter debattartiklar eller insändare, som de vill bemöta med sakliga och faktakontrollerade argument. Om läraren så bedömer, kan de i stället få bemöta kamraternas texter från moment 1 här ovanför.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar eller dela länkar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Publicitetsreglerna finns hos Medieombudsmannen: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/
Introduktion för läraren
Ett av, och kanske det främsta, uppdraget som journalistiken och medierna har är att informera medborgarna om vad som händer i deras omvärld. Det är genom att ha tillgång till korrekt och saklig information som vi kan fatta beslut i frågor som påverkar våra liv.
Till journalistiken hör också bilder i form av fotografier och illustrationer. Bildjournalistik lyder under samma publicitetsregler som texter, vilket bland annat innebär att de ska vara korrekta och inte får vara vilseledande. Bilder liksom texter ska inte heller vara kränkande. Publicitetsreglerna kan man läsa om hos Medieombudsmannen.
Till de informerande faktatexterna i en tidning hör notisen, nyhetsartikeln, reportaget och personporträttet. Även en kort notis bör sträva efter att svara på de journalistiska frågorna: Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Vem var inblandad? Hur gick det till? Varför hände det? Läs mer om texter i tidningen i kapitel 7 i Publicistguiden.
Syftet med den här övningen är att eleverna ska utveckla sina förmågor att skriva faktabaserade journalistiska texter och i sitt arbete använda de källkritiska kriterierna, som du finner i kapitel 14 i Publicistguiden. De får också ta fram berättande och/eller informativa bilder för att förstärka eller förtydliga en text. Genom att följa publicitetsreglerna får de förståelse för ansvarsfullt agerande i samband med publicering i olika medier.
Du hittar fler tips på hur man skriver olika typer av journalistiska texter i kapitel 10 Publicistguiden.
Moment 1 – Titta och prata om tidningstexter
Om inte eleverna har gjort övningen Olika texter i tidningen bör läraren gå igenom med klassen om mediernas uppdrag och de olika typer av texter – fakta- och åsiktstexter – som finns i tidningen.
Moment 2 – Skriv och fota själv
Läraren avgör om eleverna ska arbeta enskilt eller i grupper. De ska själva producera en faktatext – en notis, nyhet, ett reportage eller personporträtt – som bygger på fakta och/eller intervjuer. Kapitel 11 i Publicistguiden ger tips för den som ska intervjua. Till texten ska också någon bild, som foto eller illustration, tas fram. Använder de andras bilder måste de kolla upphovsrätten till dem. Man kan läsa om upphovsrätt i kapitel 5 i Publicistguiden.
Såväl text som bild ska följa publicitetsreglerna, och bygga på trovärdiga, faktakontrollerade uppgifter.
För att hitta stoff till exempelvis en nyhetsnotis, kan eleverna söka händelser i sitt närområde hos Polisen, på kommunens eller kanske den lokala idrottsklubben hemsida eller något annat som intresserar eleverna. Ämnesvalet bör dock vara fritt, det viktiga här är inte vad eleverna skriver om utan hur de gör det.
Källor och information
Dagstidningar, samla in tidningar till klassen. Ofta går det att beställa klassuppsättningar av din lokaltidning, se om du hittar den på Mediekompass: http://mediekompass.se/hitta-din-tidning/
Hos Mediekompass skrivarskola finns Publicistguiden: http://mediekompass.se/skrivarskola/
Medieombudsmannen för publicitetsreglerna: https://medieombudsmannen.se/publicitetsregler/
Polisen för aktuella händelser sorterat på kommun eller län: https://polisen.se/aktuellt/polisens-nyheter/