A Introduktion
Börja med att hämta några nyheter om VM. Välj medium gärna Dalarnas Tidningar, Falu-Kuriren, som är den mest lokala tidningen under VM. Vilka lyckas/misslyckas? Hur går det för svenskarna? Vad händer utanför arenorna? Vad har fått stora rubriker? Alla elever kanske inte känner till att vi har ett VM i Sverige och de som hängt med kan berätta och kommentera utifrån nyhetsmaterialet.
B Svenska
Förslag på elevuppgifter i svenska
Olika VM-texter
Samla på tidningstexter om VM i Falun. Vilka typer av texter hittar eleverna? Sortera i:
FAKTATEXTER; notiser, artiklar, reportage, referat, intervjuer och personporträtt
ÅSIKTSTEXTER; insändare, debattartiklar, bloggar och krönikor.
Vad kännetecknar olika texterna? Läs mer här I olika slags texter.
Passa på och lär eleverna lite norska
Välj någon av Norges dagstidningar, exempelvis Aftenposten, http://www.aftenposten.no/100Sport/ och läs vad tidningen skriver om det som händer i Falun. Översätt rubriker och hela eller delar av artiklar till svenska. Jämför vad norska journalister skriver om händelser, som också finns i svenska medier. Samla på norska ord och uttryck. Lyssna också på videoklipp och hjälps åt att återberätta vad som sades.
En VM-stjärna
Följ en tävlande i nyhetsrapporteringen och på sociala medier och ta reda på så mycket som möjligt om personen. Använd insamlat fakta till ett porträtt. Det kan innehålla egna texter, tidningsklipp, faktaruta, citat, egna åsikter och teckningar.
C Samhällskunskap
Förslag på elevuppgifter i samhällskunskap
VM-korsord
Samla på nyheter från VM och gör ett VM-korsord. På Discovery Education http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp finns ett gratis underlag för att göra korsord digitalt.
• 700 aktiva från 55 nationer deltar i VM
Vilka är de 55 länderna? Leta i nyhetsrapporteringen och i start – och resultatlistor! Gör sju listor med deltagande länder, en lista från varje världsdel. Arbeta parallellt kartor. Hittade klassen de 55 nationerna? Finns det deltagarländer som överraskar klassen? Vilka är självklara länder beroende på geografiskt läge? Vilka länder förutom Sverige och Norge får plats i medierna?
D Bild
Förslag på elevuppgifter i bild
Vilka pressfotografer gillar klassen?
Analysera några VM-bilder tillsammans i klassen. Ta hjälp av dessa frågor:
Vad händer i bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vad gör bilden bra/dålig? Ge sedan eleverna i uppgift, gärna i läxa, att välja var sin VM-bild och presentera den för klassen. Jämför gärna bilder som beskriver samma händelser. Utöver en analys ska de också ange tidning och fotograf. Avsluta med en omröstning om Bästa VM-bild.
E Länkar
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11
Svenska
Årskurs 1-3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.
Årskurs 4-6
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt
förhållningssätt.
Bild
Syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. … Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.
Årskurs 1-3
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.
Årskurs 4-6
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
Tidsåtgång: Beror på hur mycket ni väljer att göra, allting från en lektion till flera.
1 Längdåkning
För att bli bra längdåkare måste man träna mycket och förmodligen ha bra tillgång till snö. Finns då de duktigaste längdåkarna i världen där det ligger snö en stor del av året, är de födda på sådana platser eller har de tvingats flytta. Undersök var nedanstående åkare kommer ifrån. Hur är klimatet på deras hemorter? Har de tvingats flytta till bättre snöförhållanden? Bor de på stora eller små orter?
Exempel: Yulia Tchekaleva kommer från staden Vologda i nordvästra Ryssland. Där är köldrekordet i januari -47,1 grader! Det finns mycket, mycket mer att berätta om Yulias hemstad!
Ta reda på mer om dessa personer och deras hemorter och bredda din kunskap i ämnet geografi:
Herrar:
Dario Cologna Alexander Legkov Martin Johnsrud Sundby Devon Kershaw Aleksej Poltaranin Johan Olsson Marcus Hellner Petter Northug
Damer:
Marit Björgen Charlotte Kalla Justyna Kowalczyk Therese Johaug Kikkan Randall Kerttu Niskanen Heidi Weng Yulia Tchekaleva
Kanske har du någon annan favorit du vill lägga till listan?
2 Följ upp resultaten
Hur gick det för de svenska herrarna och damerna i de olika skidloppen. Ta topp tio i något, eller helst flera, lopp och placera in deltagarnas ursprung på en karta. Resultatlistor hittar du i tidningarna eller här: http://falun2015.com
Diskutera era kartor. Vad säger de om klimat och befolkningskoncentrationer?
3 Artikel
Skriv en nyhetsartikel om det du tycker är den bästa svenska prestationen under skid-VM. Försök att hålla dig till fakta och undvik överdrifter. En nyhetsartikel är en faktatext!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Gymnasiet
Geografi
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll:
En klimatförändrad värld. Jordens klimat samt klimatets variation och föränderlighet över olika tidsperspektiv. Klimatklassificering. Klimatförändringens konsekvenser för naturlandskapet, samhällsutvecklingen och människans livsvillkor, lokalt och globalt.
I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.
Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.
1
Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!
C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.
2
Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.
Gör en sammanställning och svara på:
A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.
B. Skildras tiggarna positivt eller negativt
C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.
3
Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.
Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:
http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf
http://opinionsskrivaren.blogspot.se
Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.
Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Det är till minne av den dagen som samerna på fredag firar sin snart hundrade nationaldag. Det blir ett bra tillfälle att lära sig mer om samernas liv idag, deras flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget och renskötsel.
A Introduktion
Västerbottens-Kuriren, uppdaterade inför förra årets nationaldag sitt bildspel om samerna. De nio bilderna i bildspelet ger baskunskaper om samerna och en bakgrund till firandet på fredag. Bildspelet kan ses som en ”snackis” inför fredagen och/eller underlag till eget skrivande, till exempel en sakprosatext eller ett bildspel.
Komplettera Västerbottens-Kurirens bildspel med nyhetsmaterial som vi hoppas att ni ska hitta längre fram i veckan.
B Fördjupning
Vill ni veta mer om samerna? Gå till Sápmis webbplats, och följ samerna från 7000 år före Kristus till i våra dagar.
Förra året skrev Åsa Anderberg Strolle i Sydsvenskan en krönika, En dag värd att fira. Läs hela eller delar av den i klassen och diskutera vad det skulle innebära med hennes slutord: ”Tänk om vi skulle uppmärksamma alla folk som bor här och fira allas dagar i Monicas anda, vilket härligt Sverige vi skulle få”!
C Aktivitet
Låt eleverna fördjupa sig i samernas liv och historia för att sedanredovisa fakta i en sakprosatext eller i ett bildspel, digitalt eller i papper. Håll kontinuerligt utkik efter nyskrivet nyhetsmaterial. Det ger liv och bredd åt arbetet och en aktuell bild av samerna.
Bestäm i klassen vad som ska finnas med i redovisningarna, till exempel samernas flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget, renskötsel men inte minst röster från nu levande samer.
Illustrera med egna teckningar och med rubriker och bilder hämtade ur dagstidningar i papper och på nätet.
Hjälp eleverna att organisera sitt skriftliga berättande. Vad kan var en bra inledning? Hur ska de varva fakta och vad kan vara en bra avslutning? Diskutera skillnaden mellan en faktatext och en åsiktstext. Om eleverna vill uttrycka sina åsikter om nationaldagen eller om samerna, kan de som extrauppgift skriva en insändare på tidningsvis eller en enkel åsiktstext, ”Jag tycker … ”.
E Länkar
Bildspel från Västerbottens-Kuriren
En dag värd att fira, krönika i Sydsvenskan
Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 SO
Årskurs 1-3
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Årskurs 4-6
• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Lgr 11 SV
Årskurs 1-3
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Årskurs 4-6
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
A Introduktion
Attentatet mot Charlie Hebdo och utgivningen av senaste numret
Det dödliga våldet mot Charlie Hebdo har väckt avsky och lett till enorma manifestationer världen över till stöd för de mördade, deras anhöriga och för yttrandefriheten. Men motdemonstrationer har också hållits, där muslimer protesterade mot att tidningen återigen har tecknat bilder på profeten Mohammed.
Charlie Hebdo brukar ha en upplaga på cirka 60 tusen exemplar, men förra numret trycktes i tre miljoner. Ytterligare två miljoner trycktes upp. Pressbyrån i Sverige väntar på besked om när Charlie Hebdo kan finnas för försäljning hos oss.
Titta på förstasidan av senaste numret
A. Titta på karikatyren på förstasidan av Charlie Hebdo. Översätt franskan så att eleverna förstår vad som står där. Hur tolkar de bilden? Vem är mannen? Varför fäller han en tår? Vad står Je suis Charlie för? För vilka är bilden positiv? Vilka kan känna sig provocerade? Finns det någon humor i bilden? Förklara vad en satir är.
Översättning: Bilden föreställer en karikatyrteckning av profeten Muhammed som håller upp en skylt med texten ”Je suis Charlie” – ”Jag är Charlie”, orden som används runt om i världen för att visa stöd för de mördade medarbetarna. Rubriken på tidningen är: ”Tout est pardonné”, vilket betyder ”Allt är förlåtet”.
B. Berätta för eleverna om den presskonferens som redaktionen höll inför utgivningen i onsdags. Du hittar presskonferensen här: Sveriges Radio
Då berättade de att det nya numret kallas ”de överlevandes nummer”. Chefredaktören Gerard Biard, lovade att numret ska vara tidningens anda trogen – provocera och locka till skratt, även den här veckan. Tecknaren Luz kunde inte hålla tillbaks känslorna när han berättade om det nya numret.
– Jag tittade på honom och han grät, säger tecknaren Luz om ögonblicket då han kom på hur omslaget ska se ut – profeten Mohammed som säger ”Jag är Charlie” med en tår i ögat. Sedan skrev jag ”Allt är förlåtet” och så grät jag. Jag kallade samman dem alla i mitt huvud, all talang som inte finns ibland oss längre, för att hitta ettan. Och det blev vår etta, inte den som världen ville att vi skulle rita, inte terroristernas, utan vår. Ja, jag är ledsen att det blev en Mohammed-teckning igen och slår ut med händerna – men vår Mohammed är en man som gråter”.
C. Åsikter om förstasidan
Aftonbladet
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20149256.ab)
Jan Hjärpe, professor och islamolog, tolkar förstasidan som positiv:
– Det är helt klart att syftet inte är att provocera. Karikatyren symboliserar sorg. Den föreställer profeten Muhammed som har en tår i ögat och ser väldigt ledsen ut. Han håller skylten där det står ”Je suis Charlie”. Vad den syftar till menar jag är det faktum att den stora majoriteten muslimer och troende inte accepterar det här våldet, säger han till Aftonbladet.
Svenska Dagbladet
(http://www.svd.se/nyheter/utrikes/turkiet-censurerar-charlie-hebdo_4251819.svd)
Turkiet: En turkisk domstol har beslutat att delar av de sajter som publicerat framsidan på senaste numret av Charlie Hebdo ska censureras. Nyligen marscherade landets premiärminister Ahmet Davutoglu till stöd för tidningen.
Iran: Irans regim fördömer publiceringen och anser den ”förolämpande”. Omslagsbilden ”provocerar muslimer och sårar deras känslor. . . Det skulle kunna underblåsa den onda cirkeln av extremism”, säger utrikesdepartementets talesperson Marzieh Afkham.
Egypten: I Egypten har stormuftin Shawki Ibrahim Abd al-Karim Allam varnat för publiceringen. Han anser att de är rasistiska och kommer att uppröra muslimer i hela världen.
IS: Jihadistgruppen Islamiska staten (IS) meddelar via sin radiostation al-Bayan att onsdagens publicering av nya profetkarikatyrer är en ”extremt dum” handling som ”förolämpar profeten”.
Hizbolla: Den mäktiga Hizbollah-rörelsen i Libanon kallar Charlie Hebdos nya karikatyr på profeten Muhammed ”mycket stötande” och varnar för att den kan leda till mer terrorism, extremism och fundamentalism.
Syrien:Den syriske presidenten Bashar al-Assad anser att västvärldens ”kortsynthet och stöd till terrorism” i upproret mot hans styre bär skulden för Paris-attackerna.
Diskutera i klassen
• Ska tidningar ha rätt att publicera även om några blir arga eller ledsna?
Diskutera med eleverna fördelar och nackdelar med begränsningar respektive icke-begränsningar i Yttrande – och tryckfrihetsfrågor. Lista elevernas argument för en begränsning respektive mot en begränsning.
B Fördjupning
Vad är en karikatyr?
Karikatyr är en framställning av en persons karakteristiska drag eller hållning på ett överdrivet sätt så att en skrattretande effekt uppstår. Synonymer till ordet kan vara förlöjligande bild, vrångbild, nidbild, parodi och förvrängning. Titta på andra karikatyrer och tolka budskapen i dessa.
Här hittar ni sökresultat kring detta på Google
C Aktivitet
Rita egna karikatyrer
A. Välj ett tema i klassen och låt eleverna rita egna karikatyrer, med eller utan text. Här följer exempel på vad olika karikatyrer kan berätta utifrån tema LÄXOR.
”Jag avskyr läxor och det är pina varje gång jag ska göra dem”.
”Vi är alltid osams hemma när det är dags för läxor”. Tjat, ilska, mutor, hot …
”Jag skiter i mina läxor och gör något roligare”.”
” Läxor? Lätt som plätt!
B. Gör en egen tidning eller ett magasin med klassens karikatyrer utifrån nyhetsflödet. Kolla vad som är på gång i samhället, gärna från någon nättidning, vilka personer som är aktuella och rita på samma sätt som journalisterna gör i Charlie Hebdo.
D Länkar
Tryck- och yttrandefrihet:
Charles Hebdo:
• Expresse, Tre miljoner exemplar av nya Charlie Hebdo
• SVT, Nya numret av Charlie Hebdo ute
• SR, Nya numret av Charlie Hebdo ute
• Dagens nyheter, Tecknarnas svar på massakern
• Svenska Dagbladet, ”Var är de 70 oskulderna”
• Svenska Dagbladet, Nya Charlie Hebdo slut i hela Frankrike
• Svenska Dagbladet, Turkiet censurerar Charlie Hebdo
• Medievärlden, Svenska utgivare om Charlie Hebdo
Karikatyrer:
• Titta på andra karikatyrer på Google
Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11
Lgr 11 Samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Lgr 11 Svenska
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
1
Får man skriva och publicera bilder om vad som helst?
Detta är en ytterst svår fråga att besvara. I svensk lagstiftning är friheten att publicera sig nästan obegränsad. Friheten hör dock samman med ansvar. Detta ansvar bärs vad gäller dagstidningar och tidskrifter av ansvarig utgivare som är ansvarig för allt innehåll i publikationen.
A.
Läs Tryckfrihetsförordningens första paragrafer och diskutera vad texterna innebär. Första paragrafen i första kapitlet innebär exempelvis censurförbud!
Länk: Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen
B.
Femte kapitlet handlar om ansvarig utgivare. Vad heter ansvarig utgivare för din eller dina lokaltidningar? Vilka är ansvariga utgivare för Sveriges största tidningar? Vem är ansvarig utgivare för SvT:s Rapport och Aktuellt?
C.
Förutom lagar som säger hur det ska vara finns publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv som säger hur det bör vara. Läs de etiska reglerna här.
Ett centralt ord i reglerna är ”allmänintresse”. Det står bland annat: ”Avstå från publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.” Vad betyder det?
Diskutera!
2
Journalister om publiceringen
Många journalister har skrivit om publicering eller inte publicering av bilderna. Så här skrev Smålandspostens chefredaktör Magnus Karlsson till sin redaktion den 13 januari:
Hej!
I morgondagens tidning publicerar jag bilder med Charlie Hebdos senaste omslag.
Orsaken till att jag väljer att publicera nu och inte tidigare är att det är svårt att skriva om en tidning som ska distribueras i tre miljoner exemplar utan att faktiskt visa den. Vi har också en utmärkt text av Borås Tidnings Niklas Sennerteg som krönika.
Det finns massor av skäl och argument att publicera just den här bilden. Lika många för att inte göra det. Till sist kokar allt ner till vad som för en utgivare är allra viktigast: rätten att publicera väger tyngre än allt annat. Det är i rätt sammanhang. Vi verkar i nyhetsbranschen.
Om någon har fler frågor finns jag tillgänglig för att svara.
Med vänlig hälsning,
Magnus Karlsson
Chefredaktör & ansvarig utgivare Smålandsposten
www.smp.se
Låt Magnus text bli inledning till er djupdykning i texter kring publicering eller inte. Läs igenom artiklarna och se intervjun nedan. De tre första är av eller med utgivare, den fjärde av författaren Carina Rydberg. Följ upp läsningen med ny diskussion.
Länkar:
Anna Lindberg, chefredaktör Östgötacorrespondenten (Corren):
Vi är alla Charlie
Jan Helin, dåvarande chefredaktör Aftonbladet i en tv-intervju:
Jan Helin om terrorattacken mot Charlie Hebdo
Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter:
Vi är en tidning. Vi har sorg i dag.
Carina Rydberg, författare: Karikatyrerna lika fel som judevitsar
3Efter läsande och diskussioner kan det vara dags att publicera sig. Skriv en krönika med personliga motiveringar till dina åsikter om fallet Charlie Hebdo och tryckfriheten. Publicera gärna på sociala medier eller annan plats. Kanske kan det bli insändare i tidningen.
Läs igenom råden om att skriva en krönika på sidorna 39–40 i Mediekompass Publicistguiden.
Kopplingar till skolans styrdokument
Samhällskunskap i grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Gymnasiet
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
Svenska i grundskolan
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasiet
I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna.
Larmen om Spice ökar dramatiskt. Folkhälsominister Gabriel Wikström samlade i förra veckan till möte för att få inblick i vad som händer. I torsdags avled en 25-årig man i Skåne i sviterna av vad man misstänker är spice. I Nordstan i Göteborg kollapsade en tjej och en kille. Tillsammans med ytterligare fyra ungdomar fick de föras till sjukhus. Troligen var de förgiftade av spice. Under hösten har det också kommit flera rapporter om överdoser av spice från bland annat Gotland och Gävle. Varför är det så lätt att få tag på spice och varför är det så svårt att göra den olaglig?
A– introduktion
Samtal om spice I princip alla dagstidningar har den senaste tiden uppmärksammat spridningen av spice och våra myndigheters kamp för att försöka stoppa den. Lagstiftningen ligger hela tiden ett steg efter. Folkhälsomyndigheten uppger att cirka 90 varianter av spice är kartlagda av EU och att Sverige inom kort kommer att ha förbjudit 84 av dem. Ta hjälp av våra dagstidningars rapportering och diskutera drogen med eleverna.
Göteborgsposten hade förra veckan en artikelserie om spice. Läs där eller på andra dagstidningars sajter. På GP:s Spicevågen finns flera aktuella artiklar.
Försök få svar på dessa frågor:
• Vad är spice?
• Varför är det så svårt att förbjuda den?
• Var handlar ungdomar spice?
• Hur reagerar kroppen på spice?
• Varför är spice många gånger farligare än andra droger?
• Hur ser dödsstatistiken ut?
• Vad gör regeringen?
• Vilka myndigheter kämpar mot spridningen av spice?
B – fördjupning
Följ en chat och lär mer om spice
• Drogexpert Kai Knudsen svara på frågor i Göteborgsposten.
• Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson svarade på frågor om deras arbete på fältet.
C – aktivitet
Några livsöden Läs om Frida och Tony och om deras drogmissbruk. Frida var 13 år när hon rökte spice för första gången. I dag är hon 17 och berättar för GP:s Sarah Britz om hur allt började. Tony, 44 år, var 13 år när han rökte hasch första gången. Han har prövat det mesta i drogväg. – Spice är hemskt. En gång försvann all känsel i ena sidan av kroppen, säger han.
• Låt eleverna arbeta två och två. De väljer var sin person och återberättar sedan för den andre. När de är klara kan varje par ta upp några frågeställningar eller starka delar av berättelsen, som de vill diskutera med hela klassen i en avslutande samling.
• Avsluta lektionen med att alla elever ger förslag på åtgärder till regeringen och olika myndigheter hur vårt samhälle ska agera för att färre ungdomar ska hamna i drogmissbruk.
D – uppföljning
Följ medierapporteringen om lagstiftningen av spice. Hur hanterade regeringen problemet? Hur fort behandlades ärendet och blev det bra?
Bakgrund
Spicevågen, http://www.gp.se/nyheter/1.2547360
Kai Knudsen, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549891-las-spice-chatten-med-kai-knudsen
Ungdomspolis David Wunsch, och socialsekreterare Johan Magnusson http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550567-las-chatten-om-spicemissbruket
Frida http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2550512-frida-om-forsta-gangen-visst-var-jag-radd-
Tony http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2549803-tony-i-standig-kamp-mot-beroendet
Koppling till skolans styrdokument Lgr 11
Centralt innehåll i biologi, årskurs 4–6
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Centralt innehåll i biologi, årskurs 7-9
• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 4–6
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Centralt innehåll i svenska, årskurs 7-9
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Här återkommer vi med en gammal idé, men en som blir lika aktuell varje år.
Advent betyder ”ankomst” och syftar på Jesu födelse. Liksom andra perioder och högtider som har en religiös bakgrund har advent alltmer blivit en kommersiell företeelse. Under 24 dagar öppnar svenska barn (och andra?) sina luckor i kalendern. Följ nyhetsflödet under december genom att göra en egen nyhetskalender.
Passar: Det här rör flera skolämnen, beroende på vilka nyheter som eleverna väljer, men förmodligen i första hand samhällskunskap, och svenska förstås eftersom sista biten i det här gäller skrivande.
Tidsåtgång: Det första upplägget bör kunna genomföras som läxa med korta kontrollpunkter under lektionstid någon eller några gånger per vecka. Upplägg 2 tar en till två lektioner och samma sak gäller upplägg 3.
1 Samla nyheter
Förbered eleverna på att de ska välja en nyhet varje dag under december, till och med den 24:e, för att göra en egen nyhetskalender. För att göra det hela så mångfacetterat som möjligt så använd en modell där man väljer en sportnyhet på måndagen, en lokal nyhet på tisdagen, inrikes på onsdag, utrikes på torsdag och på fredagen utses veckans viktigaste nyhet. Den senare behöver inte finnas med bland de redan valda men kan göra det. Skulle det inträffa något riktigt stort i veckan så kan man naturligtvis skifta dag för att få med ”kioskvältaren”.
Samla ”kalendrarna” i en mapp, på papper eller i digital form.
2 Följ upp kalendrarna!
Jämför i klassen och diskutera vad som är en nyhet. Diskussionen bör leda fram till klassens gemensamma kalender. På vägen har ni skaffat er en nutidsorientering som heter duga! Leder detta till att eleverna i fortsättningen blir bättre nyhetsbevakare, omvärldsbevakare, så har ni nått mycket långt!
Länkar: Vad är en nyhet (lektionstips arkivet på mediekompass.se)
3 Skriv
Skriv ner dina tankar om advent i form av en krönika. I en krönika har man friheten att uttrycka egna åsikter, det är ungefär som att skriva en blogg.
Tips får du via de här länkarna:
http://www.skriva.info/skriv-en-kronika.aspx
http://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/kronikor
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
År 2002 bildades den nigerianska islamistgruppen Boko Haram. Gruppen har sedan dess spridit skräck i hemlandet – och omvärlden. Boko Haram önskar att flickor inte ska få någon utbildning alls och pojkar enbart ska lära sig om islam.
1 Bakgrund
Vad är Boko Haram?
A. Sök efter tidningsartiklar som ger en bra bild av vad Boko Haram är. Ett exempel kommer här: Svt.se: ”Bakgrund Boko Haram”
B. Leta efter fler bra länkar, läs och anteckna viktiga fakta.
C. Redovisa i klassen och diskutera gemensamt.
2 Sök och jämför
Vidga sökandet till andra extrema rörelser med påstådd religiös förankring. Låt alla göra uppgifterna eller dela upp dem mellan grupper i klassen för att spara tid.
A. Vad är IS? Läs tidningsartiklar.
B. Vad är Al Shaabab? Läs tidningsartiklar.
C. Vad är ”Herrens motståndsarmé”? Läs tidningsartiklar.
D. Diskutera och jämför dessa rörelser. Vad är gemensamt, vad skiljer?
3 Skriv själv
Skriv en nyhetsartikel eller en krönika om Boko Haram. Tänk på att nyhetsartikeln ska vara fri från egna åsikter och innehålla fakta. Krönikan kan innehålla skribentens egna åsikter men bör, om de ska vara trovärdiga, vara väl underbyggda.
Ta en titt i Mediekompass Skrivarskola.
Om nyhetsartiklar: Nyhetsartikel
Om krönikor: Krönika
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Kursplan för samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Kursplan för svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
Gymnasieskolan
Ämnesplan för samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
Ämnesplan för svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
Varje svensk lokaltidning, med något undantag, ägnar en eller flera sidor åt nyheter som kommer från nyhetsbyråer – byråmaterial. Rikstidningarna ägnar naturligtvis än mer material åt den här typen av nyheter. Genom att följa dessa nyheter kontinuerligt håller du dig orienterad om vad som händer. Du kan delta i det offentliga samtalet! Du behöver inte känna dig dum!
1 Introduktion
Introducera uppgifterna samt gå igenom de viktigaste internationella nyhetsbyråerna och deras uppgifter.
Byråer: AFP, Reuters, AP, TT, FNB, etc.
Länk: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Nyhetsbyråer
Ta upp begreppet gatekeepers (portvakter).
Länk: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gatekeeper
2 Uppgift
Ge eleverna i uppgift att granska inrikes- och utrikesnyheterna i en vecka. Lista alla nyheter på sidorna och placera in händelserna på en världskarta.
3 Diskussion
Be varje elev välja de tre viktigaste inrikes- och utrikesnyheterna under veckan och motivera varför just de här nyheterna valts. I den avslutande diskussionen blir det här den viktigaste punkten. Diskutera samsyn och skillnader i elevernas val, och inte minst vad som avgör vad som är en ”viktig nyhet”.
Länk: Kurs i medborgarjournalistik/Vad är en nyhet?
Kopplingar till skolans styrdokument
Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.
Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.