I kväll, måndagen den 25 januari, är det direktsänd Idrottsgala på Ericsson Globe i Stockholm. Då får vi reda på vilka idrottare som prisas, men också vem som får Radiosportens pris, Jerringpriset 2015, framröstat av svenska folket. Det är det som det här lektionsförslaget handlar om. Vi ger förslag på hur ni kan arbeta med Jerringpriset i dag eller senare under veckan.

A – introduktion

2015 ÅRS KANDIDATER

Sarah Sjöström, Johan Olsson, Zlatan Ibrahimovic, Charlotte Kalla och U21-landslaget i fotboll. Det är kandidaterna som i kväll gör upp om Radiosportens pris, Jerringpriset. Därmed har Sjöström möjlighet att försvara förra årets pris – och dessutom få en fin dubbel efter att ha fått Svenska Dagbladets Bragdguld i december. I den sista gallringen försvann Annika Billstam, orientering, Emma Dahlström, freeskiing, och Isabelle Gulldén, handboll. Det är fritt fram att rösta fram till måndag kväll. Läs mer hur röstningen går till.

VEM VAR SVEN JERRING?

Sven Jerring började sin långa radiokarriär på dåvarande Radiotjänst 1925 med att bland annat referera Vasaloppet. Här kan ni lyssna på hans första.
Under många år blev Sven Jerring sedan stilbildande för kommande radiopratare. Ett av hans mer odödliga referat är ”japaner, japaner” från OS-fotbollen 1936.
Förutom sport gjorde Jerring barnprogram, reportageserier, och referat från alla möjliga stora evenemang, oavsett om det handlade om olympiska spel eller nationella högtider. Sven Jerrings mest folkkära program var Barnens Brevlåda som sammanlagt sändes 1 785 gånger.
Radiolegendaren avled 1979 och samma år instiftade Radiosporten Jerringpriset till hans minne som en folkets utmärkelse för respektive års bästa idrottsprestation.

JERRINGPRISET 2015 – LÄR KÄNNA KANDIDATERNA

Sveriges Radios hemsida presenteras kandidaterna. Där kan klassen också spela sig fram till en favorit. Detta kan göras både före eller efter galan. Vem skulle ha fått priset om klassen fått bestämma?

B – aktivitet

EGNA TEXTER

Låt klassen skriva texter med koppling till Idrottsgalan. Vi ger några elevförslag:

• Var prisutdelare
Välj den kandidat som du tycker är mest värd att vinna Jerringpriset. Tänk dig att du ska presentera henne/honom/laget under galan. Vad säger du? Vilka prestationer vill du lyfta? Skriv ner talet och framför det inför klassen.

• Skriv ett tacktal
Identifiera dig med din favorit … som förstås VINNER! Vad säger du i ditt tacktal? Skriv ner det och spela upp det inför klassen.

• Skriv en biografi

Lyssna på klippet på den kandidat som du tycker ska få priset och googla efter mer fakta. Berätta om din idrottsman, idrottskvinna eller lag.

• Skriv en insändare

Du kanske har åsikter om galan, om pristagarna, tacktalen och annat från galan. Skriv en insändare till din tidning och påverka andra.

 

C – fördjupning

HUR RAPPORTERAR VÅRA MEDIER FRÅN GALAN?

Läs flera nättidningar och gör jämförelser!

– Vad finns att läsa om själva galan – allt från nyheter till sensationer?

– Vad fick störst rubriker?

– Vilka bilder finns från galan? Återkommer några bildmotiv i flera tidningar?

– Det är många galor nu. Hur kul är de? Vilken betydelse har denna och andra galor för alla inblandade och för tittarna?

 

Koppling till skolans styrdokument
Lgr 11

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Den stora invandringen under 2015 fick till följd att regeringen införde gränskontroller i november 2015. Den 4 januari i år förstärktes kontrollen med utökade ID-kontroller. Då följde även Danmark efter. Hur påverkar det här flyktingströmmen till Sverige? Vad tycker du? Följ nyheterna i ämnet!

1 Vad säger de som är för kontrollerna?

A. Vad innebär den svenska gränskontrollen? Skaffa dig faktabakgrund innan du skaffar dig åsikter!
Exempel:
http://www.svd.se/11-fragor-och-svar-om-granskontrollerna#sida-3
Migrationsverket, Så kan dansk gränskontroll påverka Sverige
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22035049.ab
Det finns säkert fler exempel!
B. Morgan Johansson och Anders Ygeman är ansvariga ministrar vad gäller införandet av gränskontroller. Granska deras uttalanden via tidningsklipp som citerar honom.
Exempel:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22047245.ab
http://www.sydsvenskan.se/sverige/johansson-har-varit-genuint-oroad/
http://www.di.se/artiklar/2016/1/4/morgan-johansson-valkomnar-danska-granskontroller/
http://www.expressen.se/nyheter/regeringen-infor-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!
C. Vad säger Sverigedemokraterna?
Exempel:
https://sd.se/jimmie-akesson-kommenterar-regeringens-beslut-om-granskontroller/
Det finns säkert fler exempel!

Vad har gränskontrollerna inneburit?

A. Har flyktingströmmen minskat?
Googla!
B. Hur påverkade det vanliga resenärer?
http://www.svd.se/id-kontrollerna-blir-nastan-omojligt-att-pendla
http://oresundsrevolutionen.se/2015/12/29/oresundsrevolutionen-vilka-ar-vi/
C. Följ utvecklingen!
https://www.facebook.com/oresundsrevolutionen/
Sök i nyhetsfloden!

3 Vad tycker du?

Skriv en insändar- eller debattartikel om vad du tycker.
Följ gärna anvisningarna här: Insändare

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

Väldigt många flyktingar kommer till Sverige och väldigt många har åsikter om vad som ska göras, eller bör göras. Skriv sakliga faktaskildringar av situationen och personliga åsiktstexter. Försök att skriva som en professionell journalist och lär dig att skilja på fakta- och åsiktstexter.

1 Skriv en artikel

Skildra flyktingsituationen i Europa eller i enbart Sverige genom att skriva en nyhetsartikel. Tänk på att nyhetsartiklar ska vara fria från skribentens egna åsikter och bara redogöra för de fakta som skribenten tagit reda på. Använd gärna citat som ni hittar i olika artiklar i er tidning eller på nätet för att få med flera ”pratminus” och på så sätt ge mera liv åt texten.
Tänk på att även om ni bara anger fakta i era texter så kan urvalet av fakta göras ytterst subjektivt för att bara understryka en åsikt. Försök att vara neutrala även här och återge flera åsikter om frågan är kontroversiell!

Läs först: Nyhetsartikel

Exempel:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-mots-partierna-om-flyktingkrisen
http://www.bt.se/sverige-varlden/tusk-lovar-stodja-svensk-begaran/

2 Skriv en krönika

Skriv en krönika om samma ämne. Fokusera gärna på någon detalj i detta stora ämne, en detalj som engagerar just dig. I krönikeformen är det tillåtet med egna åsikter men de bör vara väl underbyggda!

Läs först: Krönika

Exempel:
http://www.dagen.se/ledare/både-hjärta-och-hjärna-behövs-i-flyktingkrisen-1.391592
http://www.skd.se/2015/10/12/vast%C2%AD-ut%C2%ADloste-flyk%C2%ADting%C2%ADkrisen/

3 Skriv en insändare

Skriv en insändare där du luftar dina åsikter om vad som bör göras för att lösa flyktingkrisen. Akta dig för att kasta ut påståenden som inte är väl underbyggda! Tycker ni att insändarna blev bra så skicka dem gärna till er lokala tidning!

Läs först: Insändare

Exempel:
http://www.sydsvenskan.se/asikter/sa-kan-flyktingkrisen-i-europa-losas/
http://www.jkpg24.se/nyheter/insandare-flyktingkrisen-satt-granser

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Gymnasiet
Svenska
Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

Läsarnas egna bidrag är en viktig del av dagstidningarnas innehåll. I lokaltidningarna speglar de ofta den lokala politiska debatten, det kan gälla det senaste kommunfullmäktigemötet eller frågan om belysningen i motionsspåret. I de stora tidningarna handlar debattsidorna ofta om nationella frågor. Granska insändare och debattsidor under en vecka och analysera era resultat.

1 Granska

Granska insändare och debattartiklar i din lokaltidning under minst en vecka, gärna längre tid för att få ett bra underlag. Vad handlar insändarna om?

A. Följ insändarsidan under en period och lista alla insändare, korta som långa. Samla dem genom att kopiera dem eller ladda ner dem från e-tidningen. Kommer ni inte åt e-tidningen så be om att få ett lösenord under den begränsade tid som ni granskar innehållet!

B. Vilken insändare är den ”viktigaste”?

C. Vilken insändare är den ”bäst skrivna”? Utgå ifrån hur skribenten har lyckats följa råden i länken nedan. Försök att bortse från egna åsikter och utgå enbart ifrån hur skribenten argumenterar.

Länk: http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

2 Följ debatten

DN Debatt är förmodligen Sveriges mest prestigeladdade debattsida och här ryms ofta kända debattörer som yttrar sig i nationella eller globala frågor, men det kan även röra frågor om Stockholm. Granska den sidan under en längre period på samma sätt som ni tittar på de lokala insändarsidorna.

A. Följ DN Debatt under en period och lista alla insändare, korta som långa. Samla dem genom att kopiera dem eller ladda ner dem från e-tidningen. Kommer ni inte åt e-tidningen så be om att få ett lösenord under den begränsade tid som ni granskar innehållet!

B. Vilken insändare är den ”viktigaste”?

C. Vilken insändare är den ”bäst skrivna”? Utgå ifrån hur skribenten har lyckats följa råden i länken nedan. Försök att bortse från egna åsikter och utgå enbart ifrån hur skribenten argumenterar.

Länk: http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

3 Skriv din egen insändare

Följ råden i länkarna:

http://mediekompass.se/lektionstips/skriv-insandare-och-debattartiklar/

http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

Skicka gärna era bidrag till den lokala tidningen. Tänk på att du kan vara anonym i tidningen och skriva under pseudonym, men att tidningen måste veta vem du är – annars publicerar de antagligen inte. Och förresten, varför ska man vara anonym om man kan stå för sina åsikter? Skriv under med eget namn!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Svenska

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Centralt innehåll: Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter och debattartiklar.

Svenska

Centralt innehåll: Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.

Under veckan som gick meddelades vilka som får årets olika Nobelpris. Att ta reda på mera om dessa pristagare ger en inblick i flera skolämnen. I år har vi fått flera pristagare som väcker extra mycket intresse, det gäller fredspriset, litteraturpriset samt en av pristagarna i kemi.

1 Litteraturpriset

Litteraturpriset gick till den vitryska författarinnan Svetlana Aleksijevitj.
A. Meddelandet fick en tillbakadragen plats i de vitryska tv-nyheterna den aktuella dagen. Varför tror du?
B. Det var val i Vitryssland i söndags. Hur gick det? Varför gick det som det gick? Kolla vad medierna skriver.
C. Vad handlar hennes böcker om? Välj ut en som du tycker verkar intressant och skriv en kort redogörelse.
Länkar:

Svetlana Aleksijevitj: »Nobelpriset är inget jag tänker på«


Det finns många fler!

2 Fredspriset

Fredspriset gick i år till en ”nationell dialogkvartett” från Tunisien. Den så kallade Arabiska våren startade i Tunisien.
A. Ta reda på mer om den ”nationella dialogkvartetten”
B. Vad hände i Tunisien den 17 december 2010? Och varför hände det?
C. Hur har demokratin utvecklats i Tunisien efter diktatorns fall 2011?
D. Turismen är mycket viktig för Tunisiens ekonomi. Vad hände den 18 mars och 27 juni 2015? Vad har det gett för följder? Undersök!
Länkförslag:
http://www.dn.se/nyheter/varlden/minst-39-doda-i-tunisisk-attack/
http://bohuslaningen.se/nyheter/varlden/1.4101236-37-dodade-i-hotellmassaker
http://hbl.fi/nyheter/2015-03-18/736016/turister-dodade-i-tunisien

3 Vetenskapsprisen

Vilka fick i år de tunga vetenskapsprisen i fysik, kemi och medicin? Sök i nyhetsrapporteringen och berätta ingående vilka pristagarna är och varför de får sina pris.
A. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick fysikpriset och vad de upptäckt.
B. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick kemipriset och vad de upptäckt. Här finns i år ett speciellt svenskt intresse!
C. Sök bland artiklar och redogör för vilka som fick medicinpriset och vad de upptäckt.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Centralt innehåll: Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Gymnasiet
Samhällskunskap
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I det här lektionsförslaget fokuserar vi på åsikter. Du som lärare bestämmer vilken nyhet som ni ska diskutera och samla olika åsikter om. Det kan handla om olika perspektiv kring flyktingfrågan, politiska förslag eller någon lokal fråga som många har åsikter om. Sedan blir det elevernas uppgift att ge exempel på nyheter och åsikter i frågan. Vem tycker vad och vad tycker eleverna?

A Introduktion

Den här uppgiften passar bra när det hettar till i någon fråga som nu kring flyktingar. Men det kan lika gärna vara en fråga som påverkar elevernas närmiljö eller en nyhet som berör något ämne ni studerar just nu.

Förslag på arbetsgång:

• Bestäm vilken fråga som ni i klassen ska fördjupa er.

• Presentera några nyheter kring frågan, gärna med olika åsikter i frågan.

• Ge exempel på personer och andra källor som reportern har citerat.

• Har reportern intervjuat några personer?

• Får de komma tills tals i pratminus, citat, eller har reportern hänvisat till dessa personer?

• Ge eleverna i hemläxa att i sina dagstidningar i papper eller på nätet hitta fler nyheter som belyser frågan ur olika perspektiv.

• Tipsa eleverna om att i nyhetsstexten markera åsikter och ta reda på vilken eller vilka personer som står bakom åsikterna.

• Vilka positioner och intressen har dessa personer?

• Vid redovisningen ska de ge:

– en sammanfattning av nyheten.

– återge olika åsikter.

– dra slutsatser av vad olika åsikter innebär för dem och för samhället.

– presentera en egen åsikt med motivering.

Förslag på redovisning:
– Redovisa gärna i omgångar.

– Dela in klassen i grupper där var och en i gruppen återberättar sin hemläxa. Låt eleverna föra anteckningar och ställa frågor till varandra. Utse gärna en gruppledare som styr upp redovisningarna och diskussionerna.

– Bilda nya tvärgrupper där eleverna återberättar första gruppens nyheter och åsikter. Fortsätt diskutera i gruppen! Ny gruppledare.

– Avsluta i helklass.

Lärarledd avslutande diskussion:

– Låt varje elev skriva ner den åsikt som de hade med sig till skolan och en annan åsikt som de nu funderar på och kanske ändrar sig till.

– Samla in åsikterna och diskutera så många ni hinner och tycker är värdefullt för situationen.

B Aktivitet

Parallellt med elevernas hemläxa föreslår vi att du som lärare håller utkik efter debattartiklar och insändare i ämnet som du presenterar klassen. Diskutera åsikterna men passa också på att lära eleverna hur man skriver insändare till dagstidningar. Efter alla diskussioner har de säkert samlat på sig åsikter och förslag som de kan använda för att påverka andra. Börja gärna med att skriva en insändare tillsammans och fortsätt med enskilda. Skicka gärna in några till dagstidningen som klassen tycker är särskilt viktiga. Men bombardera inte lokaltidningen med massor av insändare! Kolla i nättidningen om ni kan mejla in de insändare ni valt att skicka in.

Här ger vi exempel på en enkel mall för insändare:

• Rubrik – Förklara rakt på sak vad insändaren handlar om.

• Inledning –Inled och presentera insändaren på ett lockande sätt.

• Huvudtext – Presenterar argument och kanske också något motargument.

• Avslutning – Avslutar med att ge ett förslag som sammanfattar syftet med insändaren

OBS! Tänk på att skiva kort, helst bara fyra till fem välformulerade meningar.

Lär mer om insändare:

Mediekompass Insändare

Youtube, https://www.youtube.com/watch?v=zO1mXsx3yjY

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 SH
Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.

På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors

levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och

kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll i årskurs 4-6

Svenska

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

I det här lektionsförslaget fokuserar vi på det stora engagemang som finns för att hjälpa till i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Vi får se bilder i medierna som vi aldrig trodde skulle utspela sig hos oss eller på andra platser i Europa. Vi skänker pengar, kläder, förnödenheter, startar insamlingar, ordnar transporter och öppnar våra hem. Sällan har vi sett en sådan mediebevakning som den vi tar del av nu. Vi har samlat ett axplock av exempel på hjälpinsatser att läsa och diskutera i klassen och berättar om ett skolupprop om att skänka en krona per elev.

A Introduktion

Det är inte svårt att hitta exempel på människor som vill hjälpa flyktingar. Här har vi samlat några exempel. Läs några tillsammans och ge därefter elevgrupper var sitt exempel att återberätta för klassen.
Uppmana eleverna att vid redovisningen återberätta:
– vad hjälpinsatsen handlar
– var den sker
– vilka som är inblandade
– hur det går till
– varför de gör det
– vad de själva tycker och varför

Avsluta med en diskussion kring flyktinghjälp. Förslag på diskussionsfrågor:
– Vad beror det på att så många vill hjälpa till just nu? Kan treårige Alans död spela in?
– Borde vi kunna göra mer? I så fall – ge exempel.
– Tror ni att politiker i Sverige och Europa kan komma överens om en gemensam strategi. Finns det förslag som ni gillar?
– Halva befolkningen i Syrien har flytt från landet. Hur kan det påverka terrorgrupper där?
– Kommer hjälpintresset svalnar om ett par veckor? Varför – Varför inte?
– Vad tror ni att vi kommer att tycka om de här veckorna om tio år?

Hon förde syrisk flykting från Danmark till Sverige


Hemliga nätverk hjälper flyktingar

Mimoza: ”Följer min moraliska kompass”

Röda korset: Många vill hjälpa flyktingar

Ännu fler vill hjälpa flyktingar i Alingsås

Stor vilja att hjälpa flyktingar

Många vill hjälpa på Malmö Central

Mattias Erlandsson från Härnösand räddade båtflyktingar i Medelhavet

Facebook-grupp engagerar många för flyktinggrupp

Nystartat nätverk samlar miljoner till flyktinghjälp

PSG ger hjälp till flyktinghjälp

Luleåföretag kör kampanj för flyktinghjälp

B Aktivitet

Många grupper startar insamlingar och utmanar andra att göra detsamma. I förra veckan kom ett initiativ att elever ska skänka en krona var. Många skolor har svarat på uppropet som vänder sig till grundskolor och gymnasieskolor. Tanken är enkel – eleverna på de medverkande skolorna skänker en krona var till ett välgörande ändamål och i klassrummet tar lärarna upp flyktingsituationen.
– Vi har full respekt för att inte alla har pengar, men det är frivilligt att vara med och vi tänkte att de flesta skulle kunna avvara en krona. Om alla elever i en klass skänker en krona var räcker det både till några hygienkit till flyktingar och till många viktiga samtal i klassrummet, säger Viktoria Struxsjö, en av initiativtagarna.
Läs mer om uppropet: En krona per elev blir miljonbelopp
– Är det här ett initiativ som eleverna gillar?
– Hur skulle en sådan insamling kunna gå till på skolan?
– Föder det här förslaget andra idéer hos eleverna?

Nu vill många göra en insats


Koppling till skolans styrdokument Lgr 11

Lgr 11 SH

Lgr 11 Kursplanen i samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors
levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och
kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll i årskurs 4-6
Svenska
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

1

Bakgrund: DN-journalisten ville intervjua den person som under pseudonymen ”Julia Caesar”. Den personen hade länge skrivit på invandringsfientliga sidor, bland annat krönikor på snaphanen.dk. Skaffa er en bakgrund genom att läsa länkarna nedan:

http://www.journalisten.se/nyheter/mordhot-mot-dns-niklas-orrenius
http://digital.di.se/artikel/de-sager-att-star-for-yttrandefriheten
http://www.politism.se/story/kriget-med-dagens-nyheter/#post-30438
http://www.marikaformgren.se/#post80
http://snaphanen.dk/2015/08/29/sondagskronika-mardrommen/

2

Debattera det ni läst. Den svenska journalistiken är gynnad av en omfattande frihet, en frihet som även är kopplad till stort ansvarstagande. Stor öppenhet gäller och varje journalist ska kunna stå för sina ord och exempelvis underteckna en artikel med namn, telefonnummer och e-postadress.

Diskutera:

A. Ska man kunna skriva om exempelvis ”låg-IQ-länder” och att politiker i Europa ”har tagit sig rätten att ingripa i evolutionen och vrida den baklänges” utan att stå för sin text och gömma sig bakom en pseudonym.

B. När man ger sig in i debatten och blir en inflytelserik skribent som citeras och delas i stor omfattning på sociala medier, kan man då kräva att få fortsätta att vara anonym? Bör man då inte stå för sina åsikter även i normal journalistisk granskning?

C. Skillnaden är stor mellan traditionell journalistik där journalister står för sina åsikter med namn, telefonnummer samt e-postadress, och de sidor där anonymitet är själva grejen. På exempelvis Flashback kan man påstå i princip vad som helst och gömma sig bakom en avatar (pseudonym).

Diskutera skillnaden!

D. Expressen publicerade namn och bild på ”Julia Caesar”. Var det rätt? Läs:

http://www.expressen.se/kultur/hon-ar-julia-caesar/

http://www.medievarlden.se/nyheter/2015/09/sa-resonerade-expressen-kring-namnpubliceringen

Och diskutera!

E. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt följande om rasism och främlingsfientlighet: ”Det kan inte finnas någon tolerans mot dem som ifrågasätter andra människors värdighet.”

Är det så? Och i så fall, hur slår det tillbaka på ”Julia Caesar”?

3. Skriv en insändare i ämnet. Använd det du fått fram genom att läsa och diskutera. Tips om hur du skriver kan du få här: http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Mellan den 22 och 30 augusti arrangeras VM i friidrott i Kinas huvudstad Peking. Svenska massmedier kommer att bevaka tävlingarna intensivt och här finns massor av möjligheter att berika undervisningen. Veckans lektionstips byggs i tre delar, en som berör ämnesfördjupning, en tar upp kritisk granskning och den tredje uppmanar eleverna att skriva.

1 Ämnesfördjupning:

Följ upp samtliga guldmedaljörer i VM, välj antingen kvinnor eller män. Ta reda på vilken stad (ort) de kommer ifrån och ge en geografisk beskrivning av staden. Alltifrån hårda fakta som invånarantal, utbredning, etc, till en detaljerad näringsgeografisk beskrivning, Vad sysslar människor med på den ort som en gång såg guldmedaljören växa upp? Ni kommer att hamna i stora städer, mindre städer eller små byar över hela världen. Dela upp arbetet i klassen och redogör sedan för era resultat. Diskutera gemensamma drag och skillnader.

2 Kritisk granskning:

Här finns flera infallsvinklar för att kritiskt granska medierapporteringen från VM.
A. Kina är ett oerhört inflytelserikt land men fortfarande ingen demokrati. Hur skildrar medierna brist på demokrati i Kina? Intervjuar man politiska dissidenter, etc? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
B. Peking, eller Beijing, är en jättestad drabbad av svåra miljöproblem och en kaotisk trafiksituation. Hur skildras detta i rapporteringen från den kinesiska huvudstaden?
Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!
C. Hur skildras tävlingarna ur ett könsperspektiv? Får kvinnor lika stort medieutrymme som männen? Sök i medierapporteringen och redovisa, diskutera!

3 Uttryck dig:

Skriv om något som gjort dig glad eller upprörd. Välj mellan att skriv en nyhetsartikel utan egna åsikter eller en krönika där du kan uttrycka en egen åsikt. Jämför och analysera era alster i klassen.
Titta på hur man skriver en nyhetsartikel här: Nyhetsartikel
Tips om att skriva en krönika hittar du här: Krönika
Eller varför inte en insändare till en tidning: Insändare

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Geografi
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.

Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

Sedan år 2005 är den 6 juni en helgdag. Tidigare kallades dagen Svenska flaggans dag men numera även Sveriges nationaldag. Är det bra att fira en nationaldag? Behövs den? Ta reda på mer om debatten kring nationaldagar och nationalism genom att följa med i medierna och/eller leta efter äldre inslag i debatten.

1 Samla in fakta

Ta reda på fakta om varför vi firar Sveriges nationaldag den 6 juni – man brukar ange två skäl. Kanske hittar du äldre tidningsartiklar som ger en bra bakgrund.

Länkförslag:

Sveriges nationaldag på Nordiska museet

Det finns fler bra länkar. Sök!

Diskutera i klassen vad som är det viktigaste skälet till att fira den 6 juni.

2 Bra eller dåligt?

Många svenskar tycker att vi ska fira Sverige och vara stolta över vår nation och vår nationstillhörighet, medan andra är kritiska och tycker att nationalism är något dåligt. Vad tycker du? Sök bland medietexter och formulera dina argument. Här finns mycket att hämta bland olika bloggare. När du läst in dig så försök att lista fem goda argument för just din inställning. Avsluta med att jämföra i klassen och diskutera för och emot.

Länkförslag:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-ar-svenskarna-sa-daliga-pa-att-fira-nationaldagen

Försvar av dagen:

https://www.di.se/debatt/stark-den-nationella-gemenskapen/ 

https://www.expressen.se/gt/kronikorer/christer-el-mochantaf/darfor-borde-vi-fira–nationaldagen-i-dag/

Nyansering:

https://www.dn.se/kultur/per-svensson-alska-nationen-och-avsky-nationalismen/

Det finns fler länkar. Sök!

3 Skriv!

Vad tycker du om firandet av nationaldagen. Är det enbart positiva känslor eller känner du en viss tveksamhet. Formulera dina argument, skriv en krönika. Här hittar du lite enkla tips om hur du kan skriva:

Publicistguiden Kapitel 10: Journalistiskt skrivande

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

 

Gymnasiet

Samhällskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.