I den här övningen får eleverna lära sig att kritiskt läsa reportage i dagstidningar, och öva på att själva förbereda ett reportage. Personporträttet och reportaget är ganska lika varandra, men skiljer sig åt i den mening att reportaget kan handla om lite vad som helst. En plats, en händelse, som uppföljning av en nyhet. Reportaget fördjupar gärna ett ämne som många redan känner till och ger nya perspektiv. Precis som personporträttet förutsätter reportaget att personen har varit på plats för att kunna beskriva saker i detalj. Här ges journalisten möjlighet till ett längre och mer personligt berättande, och kan skriva i jagform.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Läraren förbereder genom att samla ihop ett passande antal reportage.

Välj ett eller flera reportage och läs och undersök följande:

• Beskrivs miljön där reportaget utspelar sig? Var i artikeln? Ge exempel?
• Beskriver journalisten personliga drag eller speciella egenheter hos de som intervjuas? Ge exempel.
• Vilka fakta finns med om händelsen? Ge exempel.
• Finns närvarokänsla i texten i form av pratminus? Skriver journalisten i jag-form?
• Vilket fokus har artikeln? En händelse? En plats? En eller flera personer?
• Hur slutar artikeln? Varför har skribenten valt att sluta så?
• Finns bild/er till artikeln? Förstärker bilden något som beskrivs i artikeln?

Att diskutera

• Används yttre faktorer som miljö eller utseende för att förstärka vissa drag hos personen eller platsen?
• Skiljer sig reportagen åt beroende på vad det gäller? Hur skildras exempelvis män respektive kvinnor? Förstärker artikeln känslan av makt eller utsatthet, framgång eller misslyckande?
• Är det, baserat på vad som framgår, en rättvis bild som målas upp? Är den kanske förskönande?

Förbered ditt eget reportage

Välj ett ämne, en plats eller en person som du är nyfiken på. Fundera på vilka platser du vill besöka, vilken person eller personer som behöver intervjuas och vilken research du behöver göra.

• Gör en kom ihåg lista om vad du ska lägga märke till under intervjun eller på platsen du ska skriva om. Skriv ner dina sinnesintryck!
• Välj en intervjuperson som du helst inte känner. Bestäm vilket fokus du ska ha.
• Anteckna några intervjufrågor som du absolut vill ha svar på.
• Genomför intervjun, ställ följdfrågor, som du vill ha svar på även om du inte skrivit ner dem.
• Kom ihåg kamera. Försök att ta en bild, som stämmer med dina intryck av personen, platsen eller händelsen. Ta gärna flera bilder till ditt reportage.

Skriv ditt reportage

Sätt upp text och bilder i klassrummet så att alla kan läsa. Diskutera vad som blev bra och vad som skulle kunna förbättras. Förbättra din text enligt den respons du har fått innan du skickar in ditt reportage tillsammans med dina bilder till Unga journalistpriset.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.

Det kan inte nog poängteras att den lokala politiken ofta är nog så viktig jämfört med rikspolitiken för den vanliga människan. Trots det får den vanligtvis mindre uppmärksamhet i skolans arbete. Det är dags att råda bot på det!

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Ledarsidorna

De flesta ledarsidor har en ambition att lyfta fram lokala frågor även om de då och då även belyser nationella och internationella frågor.

1. Granska ledarna i din lokala/dina lokala tidningar under en vecka eller helst längre än så. Gå igenom och diskutera ledarna.
2. Har ni två tidningar i regionen eller i närheten med olika politisk färg så undersök om de behandlar olika ämnen eller tar upp liknande frågor.
3. Har ni två ledare som tar upp samma ämne så jämför åsikterna och argumentationen. Har ni inte två lokala tidningar med olika politisk färg så sök längre bort efter någon tidning som passar era syften.
4. Ranka de ledare ni granskar. Vilka tycker ni argumenterar bäst för sin sak? Försök att bortse från egna åsikter utan granska argumentationen.

Insändare och debatt

Förutom ledartexterna är också insändare, debattartiklar och krönikor åsiktstexter, dvs texter där skribenten kan uttrycka egna åsikter. Alltså:

1. Gå igenom insändare och debattartiklar under samma period ni tittar på ledare.
2. I de fall de tar upp samma frågor som någon ledartext, överensstämmer åsikter och argument eller skiljer de sig åt?
3. Ranka insändarna på samma sätt som ni rankat ledarna.

Hur förs debatten på sociala medier såsom Twitter och Facebook?

I dag har sociala medier blivit ett viktigt informations- och debattforum, men det kan vara lite svårare att söka information där.

Låt eleverna undersöka hur den politiska debatten förs på denna arena.

1. Vilka lokala politiker och/eller bloggare uttrycker åsikter i lokala politiska frågor.
2. Överensstämmer åsikter och argument med det ni sett i traditionella medier?
3. Hittar ni någon som ni speciellt vill följa? Diskutera i klassen om ni är överens!

Förbered din debattartikel

Välj ut ett ämne du vill skriva om. Kanske som svar på en av de ledare, insändare eller debattartiklar som ni har analyserat i övningen? Mer information om hur du skriver din debattartikel hittar du i vår skrivarskola Publicistguiden här.

Unga Journalistpriset är en skrivartävling för elever i högstadiet och gymnasiet arrangerad av Aftonbladet, Mediekompass och Mobile Stories sedan 2019. Skicka in ditt bidrag till tävlingen senast den 26 november 2022 här. Mer information om tävlingen och tävlingsreglerna hittar du här.