Ta reda på några historiska fotbollsbråk och försök förklara varför dessa bråk uppstod. Exempel:
– 1969 startade ett krig mellan Honduras och El Salvador efter en fotbollsmatch – i det så kallade fotbollskriget dog 5000 människor.
– På Heyselstadion i Bryssel dödades 39 människor vid Europacupfinalen mellan Juventus och Liverpool den 29 maj 1985.
Hur ser det ut idag hemmavid eller i de stora matcherna världen runt?
Ge förslag på konkreta och genomförbara åtgärder som kan bryta trenden med våld kopplad till fotboll. Presentera dina åsikter i form av en insändare eller debattartikel till din lokala tidning.
I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska samhället? Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier?
Syfte: Med avstamp i elevernas nyhetskonsumtion startas en diskussion om vad som inger förtroende och kvalitet avseende nyhetsmedier. Detta relateras slutligen till tidningens roll som granskare i den svenska demokratin.
Förberedelser: Skriv ut de två kopieringsunderlagen
Kopieringsunderlag1_Tidningskris
Kopieringsunderlag2_Tidningskris
Tidsåtgång: Max 60 minuter.
Genomförande:
1. Inled genom att på tavlan skriva varifrån eleverna får sina nyheter. Precisera så långt det går vilken typ av medieföretag som ligger bakom, men inte så detaljerat att det blir enskilda TV-program. Är det reklamfinansierade radionyheter, kvällstidningar och TV4:s nyheter? Eller DN:s hemsida och Metro? Lokaltidningar, vilka läses där?
Skriv upp alla förslag. Ha sedan handuppräckning kring hur många som konsumerar från de olika källorna, t ex under den senaste veckan. Spara detta genom att ta ett foto på sammanställningen eller skriva ner, om ni inte använder dator och projektor.
Eleverna kanske konsumerar nyheter via Facebook eller Twitter utan att tänka på att sociala medier kan vara en källa till eller förmedlare av nyheter? Lyft gärna den frågan och lägg i så fall till det mediet till sammanställningen.
2. Presentera några motsatspar för eleverna, som t ex dessa:
Viktiga nyheter – oviktiga nyheter
Långa inslag – korta inslag
Pålitliga nyheter – mindre pålitliga nyheter
Roliga nyheter – tråkiga och torra nyheter
Letar egna nyheter – använder andras nyheter
Diskuterar och är kritiska till nyheterna – beskriver och läser upp nyheter
Mycket text – lite text
Mycket bilder – lite bilder
3. Diskutera dessa motsatspar vidare. Vad är bra och dåligt med långa inslag? Vilka nyheter är viktiga respektive oviktiga? En mycket viktig fråga i sammanhanget handlar om varifrån medierna får sina nyheter. Vad innebär det att mediet har egna journalister och fotografer på plats, jämfört med att köpa in nyheter från nyhetsbyråer? Många elever har förmodligen inte funderat på varifrån gratistidningar som t ex Metro får sina nyheter.
4. Låt sedan klassen arbeta i par eller mindre grupper med frågorna på kopieringsunderlag 1. Där får de ta ställning till vilka grupper som främst konsumerar de olika nyheterna och sedan rangordna varje nyhetsmedium på en förtroendeskala. De får också fundera kring hur de olika nyhetsmedierna finansieras.
5. Samla in klassens uppfattningar om målgrupper och vilket förtroende eleverna har för olika nyhetsmedier och anteckna på tavlan. Fortsätt diskussionen om hur olika nyhetsmedier finansieras, så att en gemensam bild kring detta finns. Här behövs lärarledning, för detta är ofta nya kunskaper för eleverna.
6. Sedan är det dags för reflektionsdelen av lektionstipset. Låt dem bilda diskussionsgrupper med ca fyra elever för att tillsammans diskutera frågorna i kopieringsunderlag 2.
7. Avsluta genom att gemensamt diskutera elevernas ståndpunkter.
Länkar
En samling artiklar om tidningarnas framtid i DN.
Kort artikel om sparkraven för SvD.
Radioinslag från Medierna i P1 om tidningsdöden, med reportage från Dala-Demokraten i Falun.
Koppling till läro- och kursplaner
I läroplanernas portalparagraf står att: ”Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
I skolans kursplaner i svenska står det att elever ska få kännedom om det samiska språket/språken.
Svenska Dagbladet: FN kritiserar behandling av samer
DISKUTERA
1. Vad vet ni om samer?
2. Vad innebär mänskliga rättigheter?
3. Vad vet ni om samerna och kraven på mänskliga rättigheter? (I svenskämnet kan rättigheten till sitt språk lyftas fram)
4. Gör en jämförelse genom att söka på nyheter om olika ursprungsbefolkningar i Sverige och resten av världen i några rikstäckande och lokala tidningar. Vad är resultatet? Vilka typer av nyheter hittar ni? Vad kan man dra för slutsats av detta?
5. Avslutande fråga: Är vissa mänskliga rättigheter viktigare än andra? Behöver inte allas mänskliga rättigheter uppfyllas?
LÄNKAR
Sveriges Radio
Brist på samiska är lagbrott
Kommuner kan inte ge tolkhjälp på samiska – trots ny lagstiftning
Om FN:s rapport om samer
Om samer, från Samiskt informationscentrum
Om mänskliga rättigheter, från regeringens webbplats
Låt eleverna leta i tidningen efter fem artiklar där de tror att den omskrivne, porträtterade, intervjuade är glad och nöjd över att vara i tidningen. Låt dem motivera.
Låt dem sedan leta sedan efter fem artiklar där de tror att den/det handlar om helst skulle ha sluppit att finnas i tidningen. Låt dem motivera.
Följdfrågor
a. Finns nyheten på första sidan?
b. Finns personen avbildad
c. Är personen namngiven?
d. Är det rubriken, bilden, bildtexten eller själva artikeln som spelar störst roll för personen?
e. Hur skulle du vilja ändra i den negativa artikeln för att det skulle bli mindre lidande för personen?
f. Läs om publicitetsreglerna och diskutera hur de spelar in på de fall ni valt.
Läs mer om publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv här hos Medieombudsmannen.
Syfte
Lärarmaterialet om människohandel inom Europa syftar dels till att öka kunskaperna om medier och om EU i allmänhet, dels till att initiera etiska diskussioner om mänskliga rättigheter och om moraliska normer. Materialet passar bra att använda inför och under
• Europadagen, 9 maj
• Anti trafficking day, 18 oktober
• FN-dagen, 24 oktober
Innehåll
• Trafficking och EU, faktabakgrund från Europa Direkt i Jönköpings län. Beställs direkt via mikaela.billstrom-dinu@regionjonkoping.se
• Mediekompass lektionsupplägg. Se nedan.
• Länkar, litteratur och filmer på temat Människohandel i Europa. 
Ladda ner här. 142.91 Kb
Mediekompass lektionsupplägg
Upplägget bygger på en power point-presentation som visas direkt i klassrummet. Lärarhandledning finns både i anteckningsfälten i power point-dokumentet, och även i ett separat manus. Övningarna innehåller en del länkar till tv-inslag och artiklar, så internetuppkoppling är att rekommendera.
Mediekompass upplägg består av sex delar. Arbeta med hela eller delar av konceptet.
Följande delar ingår:
A. Inledning: En uppmärksammad rättegång om sexköp
Del A består av ett diskussionsunderlag baserat på flera tidningsartiklar och en tv-intervju om ett fall som fick stor uppmärksamhet i medierna i början av 2011. Syftet är att sätta igång elevernas tankar kring mediernas roll och kring problematiken med sexköp och människohandel. 
Ladda ner Del A.
B. Granska några aktuella fall och domar
Del B är baserad på fyra tidningsartiklar om några fall från 2010 och framåt. Artiklarna innehåller information om hur trafficking går till. Eleverna uppmärksammas på mönstret i den kriminella verksamhet som bland annat innefattar trafficking, människohandel för sexuella ändamål. Ladda ner Del B.
C. Hur förhåller sig den svenska regeringen till problemet?
I del C får eleverna analysera en tidningsartikel från februari 2010. Den handlar om regeringens förslag till skärpning av den svenska lagstiftningen. Ladda ner Del C.
D. Hur förhåller sig EU till problemet?
Europa tar krafttag mot människohandel. Vad säger det nya EU-direktivet? Del D bygger på några instuderingsfrågor till en faktaspäckad tidningsartikel från december 2010. Ladda ner Del D.
E. Värderingsövningar
Del E bygger på sammanfattande värderingsfrågor som syftar till att eleverna ska ta personlig ställning kring människohandel. Attityder, mediers påverkan, det offentliga samtalet, politik och demokrati blir naturliga och centrala begrepp i diskussionerna. Ladda ner Del E.
F. Avslutande skrivuppgifter och sammanfattning
Eleverna avslutar arbetet med att skriva en eller flera texter som belyser trafficking. Ladda ner Del F.
Koppling till läroplan GY2011
Undervisningsmaterialet är kopplat till ämnesplaner och kunskapskrav enligt GY2011. Exempel:
Ämnesplanen för samhällskunskap betonar att undervisningen ske ge eleverna förutsättningar att utveckla
… kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter…
… förmåga att analysera samhällsfrågor…
… kritiskt granska och tolka information från olika källor…
Samhällskunskap 1a2
Det centrala innehållet, punkt 3 och 5:
… Massmediers och informationsteknikens roll i samhället…
… Presentation i olika former… till exempel debatter, debattartiklar…
Kunskapskraven, betyget E:
… Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens…
… Eleven diskuterar översiktligt orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna…
… Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.
Bakgrund
Människohandel är ett allvarligt brott där en person rekryteras av ett kriminellt nätverk i ett land, transporteras från en plats till en annan, ofta mellan länder, och säljs för olika ändamål. Det kan vara utnyttjande av arbetskraft, handel med barn, barnsexhandel, organhandel, illegala adoptioner och tvångsäktenskap eller sexuellt utnyttjande och påtvingad prostitution som det här lektionsupplägget handlar om. När vi talar om människohandel pratar vi dels om dem som utnyttjas, människohandelns offer, och dels pratar vi om de kriminella som säljer dem, människohandlarna.
Hur vanligt är det i Sverige?
Enligt Rikskriminalpolisen är det svårt att uppskatta hur många som kan ha varit offer för människohandel i Sverige. Antalet människohandelsoffer som uppdagas i Sverige beror till stor del på vilka resurser polisen lägger ner på att upptäcka denna brottslighet. Dessa insatser skiftar mellan polismyndigheterna och ser olika ut från år till år. Försäljningen av sexuella tjänster sker i Sverige, liksom i andra länder, mestadels via Internet. Annonserna på Internet har i de flesta fall lagts ut av människohandlare eller hallickar, men är utformade så att det ska se ut som om kvinnorna själva ligger bakom dem. I verkligheten har kvinnorna oftast ingen vetskap om vad som faktiskt står i annonserna, särskilt de kvinnor som varken kan läsa eller skriva.
Barn och unga förväntas enligt läroplanen kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde. Några som är experter på just detta är människor som arbetar på en tidning. Eleverna får i materialet möta en grävande journalist, en chefredaktör och ansvarig utgivare, en sportjournalist och en redigerare. Alla delar de med sig av berättelser och tips på hur man lyckas med att arbeta som en journalist.
Handledningen innehåller färdiga lektionsupplägg med kopieringsunderlag. Alla övningar är fristående, tar en lektion i anspråk och utgår ifrån tidningar. Att övningarna är fristående innebär att du kan plocka ut ett avsnitt, till exempel källkritik, och bara göra det avsnittet, eller välja att göra alla övningar uppdelat på en lektion per dag under hela Tidningsveckan.
Ladda ner lektionsövningar för högstadiet och gymnasiet här.
Ladda ner kopieringsunderlag för högstadiet och gymnasiet här.
Läroplanen i geografi år 4-6 säger:
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion och vilka konsekvenser detta får för människor och natur
UPPGIFT 1: Svenskar stannar i Sendai
Diskutera först bakgrunden till artikeln i Dagens Nyheter. Titta var Japan ligger på kartan. Berätta om jordbävningen som följdes av en tsunami och att ett kärnkraftverk har exploderat. Förklara att man mäter jordbävningens kraft med en skala som heter Richter. Säkert vet många vad en tsunami är (en enorm flodvåg).
Sedan läser ni artikeln gemensamt. Låt eleverna i par diskutera och besvara nedanstående frågor.
1. I vilket land ligger Sendai?
2. En av er pekar ut landet på en karta. Den andre pekar på Sverige.
3. Hur lång tid tror ni att det tar att flyga dit?
4. Vad arbetar man med på en ambassad?
5. Anders Jörle är presschef. Vad gör en sådan? Tänk på att det är ett sammansatt ord. Vad betyder ordet press? Vad betyder chef? Lägg ihop dem!
6. Hur många svenskar fanns det i Sendai?
7. Hur många åkte med bussen?
8. Hur många åkte inte med bussen?
9. Hur många svenskar saknas i Sendai enligt UD (Utrikesdepartementet)?
10. Robin Björnberg är mangatecknare. Vad betyder det?
11. Varför tackade han nej till att lämna Sendai?
12. Han säger att han är mest orolig för kärnkraftverket. Varför det? Vad är det som är farligt?
13. Hur har han förberett sig? Vad har han köpt hem?
14. Verkar det som att han litar på informationen som myndigheterna ger eller inte? Motivera ditt svar.
15. Skriv ett brev till Robin och förklara varför han borde åka hem. Du får bara 40 ord, varken fler eller färre. Såhär kan du börja (om du vill)
Kom hem, Robin! Det kan vara…
Om du inte tycker att han borde åka hem kan du förstås skriva ett sådant brev istället.
16. Vad tror du de andra svenskarna hade för anledning till att inte lämna Sendai? Ge exempel!
Här finns en artikel i Dagens Nyheter om strålningsskador som kan vara bra.
UPPGIFT 2: Han styrde mot flodvågen
Skriv först ut denna artikel i Dagens Nyheter.
Förberedelser
Klipp artikeln i åtta delar, en del som innehåller rubriken, en del som innehåller bilden, en del som innehåller bildtexten, en del som innehåller ingressen (den fetstilta texten) och sen delar du själva brödtexten i fyra delar där den första slutar med orden ”tre meter höga tsunamin”, den andra med orden ”som han misstänkte skulle komma”, den tredje med orden ”bara små tilldelningar av övriga varor”. Den fjärde biten blir slutet. Låt bylinen vara kvar på den sista delen.
Utförande
Dela ut de åtta delarna till åtta grupper med två eller tre i varje. Låt dem läsa igenom. Sedan frågar du om någon tror att han har del ett, alltså rubriken och låter honom komma fram och läsa den. Sen frågar du efter del två o s v. Skriv upp tidningsorden på tavlan (rubrik, bild, bildtext, ingress, brödtext, byline) Läs gärna ihop hela artikeln. Ge dem gärna tidningsorden i läxa!
Sedan kan alla elever få artikeln i läxa tillsammans med frågorna nedan. Dagen efter kan de jämföra svaren med en kamrat och ni kan prata vidare om den.
1. Vad är Masao Okawas yrke?
2. Varför var han ute på havet i två nätter?
3. Hur hög var tsunamin?
4. Vad hände med deras bostad?
5. Masao styrde ut båten tio minuter efter ”skalvet”. Vad är det?
6. Varför blir flodvågen mindre längre ut på havet?
7. Varför valde resten av familjen att fly till ett berg, tror du?
8. Det råder både vatten- och matbrist i området. Mat ransoneras. Vad betyder det ordet? (En ledtråd är att man gör det för att maten ska räcka till alla.)
9. Vad heter valutan (pengarna) i Japan?
10. Varför applåderar de när en gatsten baxas på plats, tror du?
11. Rita en bensindunk
UPPGIFT 3: Hyllorna gapar tomma i Tokyo
Läs först artikeln i Svenska Dagbladet och diskutera den. Prata gärna om vad de skulle hamstra om Sverige blev drabbat och hur myndigheterna kan göra för att rättvist fördela mat, bensin, filtar och liknande vid en katastrof. Förklara gärna soldaternas roll i artikeln.
Vill du kan du skriva ut artikeln och låta dem leta upp och stryka under svarsorden innan ni läser den gemensamt. Diskutera vad orden betyder och slå gärna upp dem.
Låt sedan eleverna två och två göra ett korsord som innehåller fyra eller fler av nedanstående svar. Sen kan de fylla på med egna frågor som artikeln ger svar på.
Tips: Innan ni börjar med korsordet så påminn att det lättaste sättet att göra ett korsord är att börja med en lodrät fråga med ett svar som innehåller minst sex bokstäver (annars blir det för trångt). Sen bygger man vågräta ord som passar till det lodräta. Låt eleverna ge exempel på frågor eller påståenden som kan passa till ett av orden så att de ser hur man kan variera frågorna.
T ex kan följande frågor alla passa till svaret ”tsunami”.
Annat namn på stor flodvåg
Fiskaren flydde ut på havet för att undgå en…
Det var en stor … i Thailand 2004
En sådan kan svepa med sig hus och båtar
Här kommer svarsorden:
- Tsunami
- Elektricitet
- Hamstra
- Strömavbrott
- Transport
- Richterskala
- Jordbävningen
- Ambassad
- Soldat
- Katastrofområde
- Kärnkraftskris
- Myndigheter
När eleverna gjort klart korsorden kan du samla in dem (med tomma svarsrutor) och kopiera upp till de andra i klassen.
FLER ARTIKLAR OM KATASTROFEN I JAPAN
Expressen
Katastrofen i Japan – detta har hänt
Experten: Det är lika allvarligt som Tjernobyl
Dagens Nyheter
Han flyr från kärnkraftverket
Så graderas olyckor i kärnkraftverk
Vad är en härdsmälta?
Sydsvenskan: Ny explotion i kärnkraftverk i Japan
BAKGRUND
Den stora jordbävning som inträffade i Japan i fredags har förstört stora områden. Hittills har fler än tusen döda människor hittats. En del dog av nedfallande hus och många av den stora tsunamivågen som kom efter jordbävningen. Flera små orter och samhällen är helt förstörda.
Ett kärnkraftverk har exploderat och giftig gas läcker ut. Japanska myndigheter bedömer att olyckan ligger på nivå 4 av 7 på Inesskalan som är den skala som används för att mäta skadehalten av radioaktiv strålning. Oron över en s k härdsmälta med stora strålningsskador till följd är stor. Den svenska ambassaden försöker hitta alla svenskar som befann sig i området och erbjuda dem tryggare boende eller hemresor.