Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

I lördags var det presidentval i Afghanistan. Det lär skrivas en hel del om det i svenska tidningar. Passa på att lära er mer om detta plågade land!

Tidsåtgång: Beror på hur stora delar av nedanstående ni väljer att använda. Bakgrund historia klarar ni av på en lektion. Det går också att klara av avdelning 1 på en lektion om ni begränsar er till svenska tidningar och källor. Om ni samverkar med engelska så kan de lägga en lektion även där. Avdelning 2 beror på hur uppmärksammat valet blir. Går det smärtfritt blir det inte mycket skrivet i tidningarna så koncentrera er då på bloggar och diskussionsgrupper, googla!
Avdelning 3 berör främst svenskämnet men kräver en samverkan med samhällskunskapen. Skrivandet tar nog mer än en lektion om det ska göras riktigt bra och det bör ju även följas upp.

Bakgrund

Skaffa er bakgrundskunskap först! För att förstå dagens situation i Afghanistan krävs en historisk kunskap. Hur ser det ut i landet med olika folkgrupper och olika landsdelar. Vad vet ni om den sovjetiska invasionen och vad som föregick den? Vad orsakade USA:s invasion 2001? Vad har hänt sedan 2001?
Länkar historia:
http://www.sak.se/om-afghanistan/historia

Dn.se, ”Snabbguide: Konflikten i Afghanistan”

Fakta inför valet: Från Utrikespolitiska institutet och Dagens Nyheter

”Stora utmaningar inför presidentvalet i Afghanistan”

”Terror ska inte få hindra presidentvalet”

Sök fler bakgrundsartiklar i svenska tidningar. Använd sökfunktion ”Sök i webbtidningar” här på  www.mediekompass.se, längst ned på sidan.

1 Hur gick valet?

Ta reda på resultat och undersök vad som hände i landet i samband med valet. Sök nyhetsartiklar i svenska tidningar, men sök också i internationella tidningar på de språk som eleverna behärskar, företrädesvis engelska. Titta exempelvis i brittiska The Times och The Guardian, New York Times och Washington Post i USA. I Afghanistan finns engelskspråkiga nyhetsförmedlare: http://www.afghanislamicpress.com/en/index.php och http://www.bakhtarnews.com.af/eng/ som uppenbarligen är Karzai-vänlig!
Läs och diskutera!

 

2 Sök efter åsiktstexter

Sök efter åsiktstexter som kommenterar valet. Förmodligen hittar ni ledare och/eller debattartiklar i tidningar. Sök även i svenska och internationella bloggar. Tänk på att det här är texter som producerar inte bara fakta utan även åsikter. Ta på era bästa kritiska glasögon!
Diskutera om åsikterna är eniga eller om det finns olika syn på valet och resultatet.

3 Skriv

Skriv en nyhetsartikel och/eller en krönika baserad på det du lärt dig. Tänk på att nyhetsartikeln ska innehålla fakta (inte dina åsikter!) och dessutom vara balanserad. Finns det olika åsikter så redovisa dessa. Gör en lämplig avvägning i din text med direkta citat och berättande text.
Krönikan kan innehålla dina åsikter men även dessa får större trovärdighet om du kan hänvisa till fakta och kanske experters uttalanden som stöder dina tankar.

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Samhällskunskap
Centralt innehåll: Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Gymnasieskolan
Historia
Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Den 25 mars presenterade minister Erik Ullenhag på DN Debatt en vitbok om hur romerna diskriminerats i Sverige under 1900-talet, och kanske även idag. Läs och begrunda och sök efter underlag för era tankar ibland svenska tidningstexter och andra källor.

Tidsåtgång: Inledningen tar en halv till en lektion beroende på diskussionsvilja. Övning 1 samma som inledningen. Övning 2 kan gå snabbt eller ta lång tid beroende på vad eleverna hittar. Övning 3 bör ta minst en lektion för det finns många åsiktstexter att ta del av.

Läs Ullenhags debattartikel här: ”Omfattande kartläggning av romer i 1900-talets Sverige”
Diskutera igenom innehållet.

1 Läs och diskutera

I samband med att regeringen presenterade vitboken blev en av deras romska gäster stoppad på hotell Sheraton i Stockholm, en händelse som visar att detta inte är någonting som tillhör vår historia.

Läs och diskutera:

Dn.se: ”Sheraton stoppade regeringens romska gäst”

Mitt i: ”Sheraton ber om ursäkt i öppet brev”

Leta efter fler liknande exempel. Använd sökrutan nere till höger på www.mediekompass.se

2 Sök i lokaltidningen

Finns det exempel på diskriminering av romer i ditt närområde. Sök i din(-a) lokaltidning(-ar). Kanske har ni rent av egna erfarenheter som kan bidra till att konkretisera diskussionen.

Använd sökrutan nere till höger på www.mediekompass.se

3 Kommentarer

Vitboken kommenterades av många, både i etablerade massmedier på ledarsidor och via insändare och debattartiklar och i olika debattforum på nätet. Sök olika exempel!

Länk till ledare:

Från den kristna dagstidningen Dagen

”Vitbok om romer ett steg på vägen”

Från VLT (Västmanlands Läns Tidning)

”Senkommen men viktig vitbok om romer”

Diskutera!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Gymnasieskolan

Samhällskunskap

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

I höst är det riksdagsval och redan nu börjar de politiska partierna att profilera sig, bland annat i skolfrågan. Vad tycker eleverna om Alliansens förslag om betyg från årskurs fyra? Vad är Alliansen? Vilka är de andra politiska partierna?

A Introduktion

  1. Samtala om nyheten att Alliansen vill införa betyg från årskurs fyra.
  2. Vad känner eleverna till om nyheten?

 

B Fördjupning

  1. Gör en gemensam genomgång av centrala begrepp som politiska partier, riksdag, regering, utbildningsminister.
  2. Ge exempel på några politiska partier.

 

 C Aktivitet

  1. Låt eleverna söka information om de politiska partier som är med i riksdagen. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
  2. Sök i nyhetskällor. Vilken åsikt har partierna i betygsfrågan?
  3. Presentera informationen i en tabell med fem spalter:

– partinamn

– partisymbol

– partiledare

– för betyg i åk 4

– emot betyg i åk 4

 

D Uppföljning

  1. Presentera några elevers tabeller på storbild.
  2. Sammanfatta!

 

Arbeta eventuellt vidare med att skriva en insändare i betygsfrågan.

1. Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.

2. Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden

– ämne/ärende

– fakta

– åsikter

– slutsats

– förslag

 

3. Skriv!

4. Publicera insändarna på lämpligt sätt. Kontakta gärna lokaltidningen.

 

Bakgrund

Nyheter

2014-03-24, Sveriges Radio, Regeringen: Ge betyg från årskurs fyra

2014-03-24 Dagens Nyheter, Regeringens betygsförslag sågas av forskare

2014-03-24 Sveriges Radio, Betyg från fjärde klass får blandat mottagande

Politik

Riksdagen – partier och ledamöter

Regeringen

Alliansen

 

Att skriva en insändare

  1. Inledning: Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
  2. Argumentation: Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
  3. Avslutning: Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
  4. Signera: Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
  5. Rubrik: Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

 

Länkar om att skriva insändare

Mediekompass, Tidningens texter B: Åsikter

Johan Örjes, Skriv bättre insändare

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

 

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

 

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Den 25 mars får vi reda på vem som får ALMA-priset 2014. Men vilken barnboksförfattare skulle få klassens eget ALMA-pris? Och vad tror eleverna att Astrid Lindgren skulle ha tyckt om den senaste tidens rasistiska klotter på svenska skolor?

A Introduktion

1. Se ett nyhetsinslag, eller läs någon artikel om årets ALMA-pristagare.
2. Samtala om Astrid Lindgren och några andra barnboksförfattare som eleverna känner till.

B Fördjupning

Astrid Lindgren – opinionsbildaren.
1. Visa bilden från http://www.astridlindgren.se/manniskan
2. Gör en enkel bildanalys:

  • Vad ser du på bilden? Samla ord!
  • Vad känner du när du ser bilden? Samla ord!

3. Citat ur Bröderna Lejonhjärta (1973):
Men då sa Jonatan, att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt.
”Varför då”, undrade jag.
”Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”, sa Jonatan.
4. Hur passar det citatet in på bilden?

5. Visa bilderna från Metro, ”Rasistiskt klotter på skolor i Stockholm”

  • Vad tror du att Astrid Lindgren skulle ha sagt till dem som klottrade rasistiska budskap och symboler på skolor i Stockholm?
  • Skriv var sitt förslag.
  • Redovisa!

C Aktivitet

Favoritförfattare
1. Sök information i olika källor om den författare du tycker bäst om. Ta reda på:

  • Författarens namn
  • Exempel på boktitlar
  • En kort sammanfattning av någon bok
  • Annat intressant

2. Skriv en utförlig motivering till varför författaren ska hamna högt på klassens lista över favoritförfattare.
3. Sammanställ informationen och motiveringen. Illustrera gärna!

D Uppföljning

1. Gör en frekvenstabell och räkna samman vilka författare som klassen tycker är bäst.
2. Klassens ALMA-pristagare blir den som flest elever har som favoritförfattare.
3. Visa resultatet med hjälp av ett stapeldiagram.
4. Hitta på något sätt att lyfta fram klassens ALMA-pristagare. Kanske vill lokaltidningen göra ett reportage?

Bakgrund

ALMA-Priset delas ut till författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare. Priset kan ges till en eller flera mottagare, oavsett språk eller nationalitet. Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne administreras av Statens kulturråd och har delats ut sedan 2003.

Om ALMA-priset
http://www.alma.se/sv

Astrid Lindgren var inte bara en av Sveriges främsta författare. Hon kom också att bli en betydelsefull opinionsbildare.

Astrid Lindgren, opinionsbildaren

2014-03-10 Metro, rasistiskt klotter

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6
Berättande texter och sakprosatexter

  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk.

Normer och värden, skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter.

Fotboll är i dag verkligen samhällskunskap! Lagen fungerar som företag, det köps och säljs, och dessutom är fotboll en social företeelse, både vad gäller olika spelares yrkesroller och det engagemang som sporten väcker hos allmänheten. Men fotboll blir också geografi och allmänkunskap! Den 30 mars spelas årets första matcher i fotbollsallsvenskan för herrar, damerna börjar den 13 april. Dags att ta reda på fakta kring lagen!

Tidsåtgång
Med faktasök och redovisning tar introduktionen minst en lektion, kanske två. Varje fördjupning följt av redovisning och diskussion tar säkert två lektioner. Men fotbollen är någonting som pågår en stor del av läsåret och de här övningarna kan placeras ut när som helst då det passar in i planeringen, eller pågå löpande under en längre tid.

Introduktion

Elitfotboll för herrar har mycket blivit en fråga om ekonomisk makt. Det betyder att den rikaste klubben kan köpa spelare som fattigare klubbar inte har råd med och det innebär samtidigt att allsvenskan riskerar att koncentreras till de större städerna där den större publiken finns och där de största sponsorerna finns.

Sök reda på förra årets sluttabell. Arbeta i grupper eller par och låt varje grupp eller par ta reda på fakta om en klubb. Sök på klubbarnas hemsidor och via respektive klubbs ”lokaltidningar”. Ta reda på hemkommunens invånarantal, klubbarnas publikgenomsnitt samt hur mycket pengar varje klubb får in från sponsorer. Slutresultatet ska bli tre tabeller:
1. Den verkliga sluttabellen 2013.
2. Tabellen efter hemkommunens invånarantal.
3. Tabell efter ”ekonomiska muskler”, dvs den rikaste klubben först och den fattigaste sist. Här kan det bli lite knepigt men ni kan säkert diskutera er fram till ett någorlunda korrekt resultat.

Stämmer påståendet att klubbarna från de folkrikaste kommunerna och de med mest pengar dominerar den verkliga tabellen?

Fördjupning 1

Dags att göra lite undersökande journalistik! Varifrån kommer spelarna? Bilda par och undersök ett lag vardera. Gör listor. Går vi 50 år tillbaka i tiden byggde de flesta allsvenska lag på lokala spelare, i dag är allsvenskan globaliserad. Hur ser ”ditt” lags sammansättning ut?
Redovisa följande fakta kring ditt lag:

  • Vilken är spelarnas moderklubb?
  • Vilka klubbar har spelarna representerat tidigare? Är det spelare som ”åker runt” bland många klubbar?
  • Finns det egna produkter? Jämför era resultat i klassen, vilken klubb har flest egna produkter, eller åtminstone spelare från hemtrakten?
  • Svenska tidningar har uppmärksammat att allsvenskan numera rymmer flera afrikanska spelare. Hur har de kommit till Sverige?

Fördjupning 2

Nu är du granskande journalist igen. Vad tjänar spelarna i ditt favoritlag eller det lag som finns närmast din hemort? Sök i lokaltidningarna efter uppgifter om vad spelarna har i lön.
Tips: Vad gäller de som tjänar allra mest så brukar kvällstidningarna göra listor. Men vad gäller ditt lag så kan det löna sig än mer att söka i lokaltidningarna. Googla lagets namn, löner, spelares namn, etc. I sociala medier finns säkert en del uppgifter, men kan du lita på siffrorna? Var kritisk! Kolla dina källor och redovisa om siffrorna är osäkra, eller utelämna dem.
Sammanställ och redovisa.

Fördjupning 3

Damfotbollen har också sin allsvenska, den startar i år den 13 april. Klubbarna, och spelarna, lever under helt andra villkor än sina motsvarigheter i herrallsvenskan. Flera av de stora klubbarna med herrlag har lagt ner damfotbollen och det är i första hand ”mindre” klubbar i högsta serien. Hur klarar klubbar som Piteå och Vittsjö att finnas med på elitnivå?
Gör motsvarande uppgifter som i fördjupning 1 och 2 om ditt lag i damallsvenskan.
Och, i damallsvenskan finns förmodligen världens genom tiderna bästa spelare, Marta Vieira da Silva. Hur är det möjligt? Inte skulle något lag i herrallsvenskan kunna värva Leo Messi! Undersök och förklara! Är hon och de andra stjärnorna orsaken till Tyresös problem?

Grundfakta hittar du här:
http://svenskfotboll.se/allsvenskan/
På sidan finns länkar till klubbarnas hemsidor.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
  • Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasiet


Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
  • Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Den svenske journalisten Nils Horner mördades den 11 mars 2014. Mordet skedde på öppen gata i Kabul, när han gjorde intervjuer inför presidentvalet i Afghanistan. Vad känner dina elever till om händelsen?

Förberedelser

  1. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson ställer en fråga i sin blogg.
    Ska man göra allt för en story.
    Han besvarar den själv:
    – Nej, naturligtvis inte, men Nils Horner och de andra utrikeskorrespondenterna tänker inte så, de är där för att vi ska få lära känna världen och därför är deras vittnesmål så viktiga. De kommer hem till oss, i tidningarna på hallgolvet och i teven på väggen. För att inte tala om i rösterna i radion.
  2. Titta igenom länkarna i avsnittet Bakgrund. Välj ut någon/några som du vill presentera för eleverna, eller använd dem bara som inspiration för din lektion.
  3. Vill du även ta upp frågan om reklamfinansierade medier kontra public service, så fungerar det bra att jämföra Expressens nyhetssajt med Sveriges Radios. Se bakgrund.

 

A Introduktion

Ställ några inledande frågor:
– Vilka har hört talas om Nils Horner?
– Varför nämndes hans namn i nästan alla medier i förra veckan?
– Vilket yrke hade han?
– Vad hände?
Samtala därefter om något nyhetsinslag, eller tidningsartikel om händelsen.

B Fördjupning

– Vad gör en utrikeskorrespondent?
Läs gemensamt Thomas Mattssons bloggtext. Samtala!
Lokalisera de länder som nämns i texten: Afghanistan, Filippinerna och Syrien.

C Aktivitet

1. Låt varje elev ta ställning genom att skriva en kort text med två alternativa inledningar. Stimulera eleverna till att skriva så väl underbyggda resonemang som möjligt!
Alternativ 1. ”Jag tycker att det är viktigt att det finns utrikeskorrespondenter för att …”
Alternativ 2. ”Jag tycker att det är onödigt med utrikeskorrespondenter för att …”
2. Tid över? Lös Kurres Nyhetskryss v 12, som innehåller en fråga om Nils Horner. Se Bakgrund.

D Uppföljning

Samla alla texter och sätt upp dem under var sin rubrik.
1. Utrikeskorrespondenter behövs
2. Utrikeskorrespondenter behövs inte
Låt några elever ur varje kategori presentera sina argument. Diskutera!

Bakgrund

2014-03-11 sverigesradio.se
Korrespondent Nils Horner mördad (artikel och ljudklipp från presskonferens)

2014-03-16 www.expressen.se
Här flyr Nils Horners misstänkta mördare (reklam, tv-inslag och artikel)

2014-03-16 Bloggen om Expressen, chefredaktör Thomas Mattsson
Kände du Nils Horner? (Text om Nils Horner och om medierapportering från alla världens hörn)

Vecka 12 www.presstationen.se, Kurres nyhetskryss v. 12

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier …
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Utvecklingen i Ukraina under den senaste tiden har varit explosiv och åsikterna om inblandade parter går i viss mån i sär. Skaffa dig en egen åsikt om hur Ukraina bör gå vidare.

Tidsåtgång: Varje lektionsupplägg tar minst en lektion.

1 Förstå

Skaffa dig en bred förståelse av situationen i Ukraina. Granska nyhetstexter från svenska massmedier om Ukraina. Många tidningar har gjort sammanställningar där man försökt ge en bild av vad som orsakat oroligheterna i Ukraina och vad som sedan hänt. Googla och läs igenom åtminstone tre stycken sådana artiklar. Sammanfatta det som du tycker är viktigast. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar:

GP, Bakgrunden till våldet i Ukraina

DN, Detta har hänt: Oroligheterna i Ukraina

Men leta fler!

2 Jämför olika åsiktstexter

Det har skrivits massor om krisen i Ukraina på ledarsidor och på debattsidor. Detta är åsiktstexter där åsikterna går isär. När man läser texter av den här typen måste man vara medveten om att det är åsikter som framförs, men argumenten som finns där kanske passar din egen åsikt eller ger dig en tankställare som får dig att kanske ändra inställning. Läs minst tre åsiktstexter och välj ut olika argument som du tycker är viktiga i sammanhanget. Avsluta med att diskutera gemensamt i klassen.
Några länkar med olika åsikter:

Aftonbladet, Monstruöst hyckleri om Ukraina

Smålandsposten, Moskva har kvar sina nyttiga idioter

Men leta fler!

3 Skriv

Skriv ner dina intryck, antingen i form av en faktatext, en nyhetstext, eller en åsiktstext, en krönika.
Om du skriver en nyhetstext ska den vara befriad från dina åsikter. Däremot kan du använda citat från andra, precis som journalister gör i nyhetsartiklar. Tänk bara på att i så fall försöka få med citat från olika håll så att inte texten blir ensidig. Det finns trots allt argument för olika lösningar i Ukraina. Försök att skriva artikeln med cirka 2000 tecken.
Skriver du en krönika kan du föra fram dina egna åsikter. Tänk i så fall på att argumentera sakligt för dina ståndpunkter. Slänger man ut åsikter utan att motivera blir man sällan tagen på riktigt allvar! En krönika kan få vara lite längre än en nyhetsartikel, men låt den inte bli alltför lång för då skrämmer man lätt bort läsare. Max 3000 tecken!
Några länkar:

Läsarnas Fria Tidning, Hur skriver man en nyhet?

Språktidningen, Krönikemanual

Men leta fler!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
Centralt innehåll:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasieskolan
Samhällskunskap
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna . . .

Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter . . .

Den 21 februari 2014 födde prinsessan Madeleine en dotter. Nästan exakt två år tidigare föddes prinsessan Estelle, Sveriges blivande drottning. Båda har redan fått stor uppmärksamhet och får räkna med journalistbevakning resten av sina liv.
Andra barn hamnar sällan i tidningen. Men alla barn är lika mycket värda …

A Introduktion

– Vem skulle (inte) vilja leva som en prins/prinsessa?
Visa några utvalda nyhetsartiklar eller nyhetsklipp. Samtala om likheter och olikheter i barns uppväxtvillkor i Sverige i dag. Samtala om fördelar och nackdelar med att födas till tronarvinge i en monarki, jämfört med att födas i en ”vanlig” familj.

B  Fördjupning

Gör de fördjupningar som du tycker behövs. Exempel:
– barnkonventionen
– statsskick, monarki, republik
– några samhällsstrukturer som eleverna kan stöta på i arbetet med Moment C.

C Aktivitet

Genomför hela eller delar av lektionsupplägget ”Ett liv – från vaggan till graven”, hämtat ur Mediekompass lärarmaterial ”Kunskap och lek år 4-6”, sidan 23.

D Uppföljning

Leta efter guldkorn i elevernas arbeten. Lyft fram det som tas upp i det centrala innehållet. Se ”Koppling till skolans styrdokument”.

Bakgrund

Mediekompass lärarmaterial Kunskap och lek, år 4-6

Expressen, Prinsessan Madeleine har fött en dotter

Aftonbladet, Estelle firar tvåårsdagen i norska fjällen

Svenska Dagbladet, Ska vi acceptera att barn tigger?

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11

Samhällskunskap, syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor … Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällstrukturer.

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Samhällsresurser och fördelning

  • Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommun, landsting och stat använder skattepengarna till.

Individer och gemenskap

  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

 

Foto: Kate Gabor/ kungahuset.se

 

Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse

Idrottsstjärna anklagad för våldtäkt, känd skådis gravid, politiker körde rattfull, vilken av dessa nyheter kan och bör man publicera? Vad säger publicitetsreglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning.

Om allmänintresse

Allmänintresse betyder att det är viktigt att läsarna blir informerade om en händelse. Bedömningen utgår ifrån vem som gjort en viss sak och vad som har hänt. Om statsministern skulle köra rattfull kan man argumentera för att det är av allmänintresse att publicera hans namn. En okänd person som gör samma handling skulle däremot inte hamna i tidningen.

I det påhittade exemplet med statsministern ligger allmänintresset i att det är av betydelse för väljarna att få reda på hur deras folkvalda sköter sig. Inte i att människor vill läsa om när kända personer gör bort sig.

Enligt pressetiken ska de som arbetar på en tidning alltid göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes behov av skydd för sin integritet. Ibland kan en nyhet bedömas ha allmänintresse, men personen nyheten handlar om kanske är psykiskt sjuk. Sådant ska pressen ta hänsyn till vid bedömningen om man ska publicera eller inte. Det är viktigt att komma ihåg att allmänintresse inte är detsamma som nyfikenhet. Bara för att många är intresserade av att läsa om vissa kändisars kärleksliv betyder inte att det är rätt av medier att skriva om det.

Om publicitetsreglerna

Reglerna är branschens egna och kan liknas vid tumregler mer än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben (PK), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges Tidskrifter.
(Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion tillämpar reglerna i de delar som sändningstillståndet inte täcker.)
Information om publicitetsreglerna hittar du hos Medieombudsmannen: Länk!

1 Krönikan

Ska kungen och statsministern tåla att allt som gäller dem omskrivs i medierna? Läs och arbeta med en krönika om pressetik skriven av Kenth Andreasson. Denna övning fungerar fristående eller som inledning till arbetet med övning 2.

Förberedelser: Tillgängliggör krönikan för eleverna genom kopiering eller utdelning av länk.
Tidsåtgång: cirka 60 min
Genomförande: Läs Kenth Andreassons krönika hämtad från Göteborgs-Posten

”Hagamannen – ska hans namn publiceras?”

Besvara frågorna:

  • Sammanfatta Kenths poäng. Vad vill han säga med sin krönika?
  • Är det rimligt att personer som kungen och statsministern ska vara beredda på att allt som gäller dem kan eller bör omskrivas eftersom deras position är så offentlig?
  • Håller ni med Kenth om att morgontidningar oftare bör skriva ut namn på kändisar när man ändå kan lista ut vem det handlar om från kvällstidningars löpsedlar?
  • Är det bra att morgontidningarna är restriktiva med namnpubliceringar av etiska eller humanistiska skäl?

2 Rätt eller fel?

Var det verkligen av allmänintresse att publicera bilder av en semestrande toppolitiker eller namnet på en idrottsstjärna dömd för våldtäkt? Ansvarig utgivare på olika tidningar gör olika bedömningar eftersom det pressetiska systemet inte är någon exakt vetenskap. Låt eleverna göra egna pressetiska bedömningar.

Förberedelser: Se till att ha alla länkar redo så att eleverna kan börja arbeta med det omgående.

Ladda ner underlaget: ”Etiska regler för press, radio och tv”

Ladda ner underlaget Sex kniviga fall, en pdf-fil.

Tidsåtgång: cirka 90-120 min beroende på val av upplägg för elevernas arbete. Låt dem arbeta två och två.

Genomförande:

  1. ExpressenGå igenom materialet med publicitetsreglerna samt arbetsbladet ”Sex kniviga publiceringsbeslut”
    Ge eleverna i uppgift att besvara:
    Var tidningens beslut att publicera eller inte publicera rätt enligt er? Använd de etiska reglerna och gör en bedömning utifrån dem och givna länkar.
  2. Gör fall nummer ett först som inledning. Så att alla får en inledande genomgång. Ge eller visa eleverna förstasidan (bild) om Ola Lindholm  och låt varje par ta ett beslut. Var det rätt att publicera namn och bild? Ge dem sedan beslutet från Pressens Opinionsnämnd (från 1/1 2020 Mediernas etiknämnd). Diskutera!
    Sedan kan eleverna ta beslut i de övriga fallen.
    Kom ihåg att bara för att en nyhet är av allmänintresse betyder det inte att det är rätt att publicera den. Pressen ska göra en avvägning mellan allmänintresset och den enskildes rätt till skydd för sin integritet.
  3. Gör en gemensam genomgång genom att skriva upp de fem publiceringsavgörandena på tavlan och låta alla grupper redovisa om de anser att det var rätt eller fel. Diskutera sedan hur de har tänkt och vad de valt att plocka fram från de pressetiska reglerna. Sammanställ ert resultat!

Möjliga uppföljningsfrågor:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med att reglerna är lite ”luddiga”?
  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar?

Koppling till skolans styrdokument

Ur kursplanen i samhällskunskap:
Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7–9:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

 

De planerar att hålla olympiska spel på benen av våra förfäders gravar, på benen av våra muslimska bröder. Vi kan inte tillåta detta, vi måste använda alla vapen Allah har gett oss för att sabotera dessa sataniska spel.”

Orden kommer från islamisten Doku Umarov, kallad Rysslands fiende nummer ett.
Ta reda på mer om situationen i Kaukasusregionen och hoten mot OS.

1 Lär dig mer

Lär dig mer om Kaukasusregionen.
a. Sök efter artiklar som behandlar de båda Tjetjenienkrigen. Där finns mycket av bakgrunden till oroligheterna i dagens Kaukasus.
Tips:
Aftonbladet, ”Kadhammar: Kriget har egentligen aldrig upphört”
Helsingborgs Dagblad, ”Kriget i Tjetjenien”
Svd.se, ”Kriget i Tjetjenien kopplat till tidigare terror”

b. Ta reda på mer om Doku Umarov. Vad är Emiratet Kaukasus?
Tips: Svenska Dagbladet: Rysslands fiende nummer ett
c. Ta reda på geografiska fakta om Nordossetien, Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien.
d. Vad innebär begreppet ”De svarta änkorna” i Kaukasus? Läs artiklar om Ruzanna Ibragimov, Zaira Aliyeva och Dzhannet Tsakhayeva.

2 Granska

Granska medierna med avseende på hoten mot OS.
Följ mediebevakningen innan och under OS. Vilka nyheter dyker upp om terrorhot och vad skrivs om säkerhetsapparaten? Hur har president Putin uttalat sig om säkerheten vid tävlingsplatserna?
Samla och redovisa resultaten.

3 Skriv

Skriv om hoten mot OS. Använd det material ni samlat in som underlag för ert skrivande.

a. Skriv en nyhetsartikel. Formulera de viktigaste orsakerna till att det finns ett hot mot OS. Välj några citat som kryddar din artikel, både från de som hotar och från president Putin eller någon säkerhetsansvarig i Sotji.

b. Skriv en krönika. Här kan släppa fram sina egna åsikter, men glöm inte att de ska vara väl underbyggda! Krönikan kan belysa argument för OS, mot OS eller bådadera.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Ur kursplanen i samhällskunskap: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Gymnasiet
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.