Tidsåtgång: Uppgift 1 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka – eller mer. Uppgift 2 max en lektion. Uppgift 3 minst en lektion.

Det som i första hand påverkar människors liv bestäms på det lokala politiska planet, inte i riksdagen eller i FN. Ofta missar vi att granska och diskutera dessa alldagliga frågor som ligger på kommunernas bord att besluta, det kan gälla skola, omsorg eller den lokala ekonomin. Passa på att lyfta dessa frågor som knappast tar upp plats i läroböckerna men väl i de lokala medierna.

1

Bevaka den lokala tidningens rapportering om allt som rör den lokala politiken i din kommun. Använde en längre period, gärna en hel månad så att du får ett brett material. Titta inte bara på vad som rapporteras från kommunfullmäktige och andra politiska instanser utan även frågor som borde kunna påverkas av den lokala demokratin.
Sammanställ era resultat och diskutera i klassen hur lokalmedierna lyckas i sin rapportering.

2

Gör er egen topplista över den bevakade periodens tio viktigaste nyheter. Vad är en viktig nyhet? Diskutera!
Här hittar ni lite underlag för er diskussion: Vad är en nyhet? eller den här finska länken: Vad är bara tjafs?

3

Skriv en egen nyhetsartikel kring det du tycker är viktigast. Använd dig av de regler för att skriva en nyhetsartikel som redogörs för i den här länken.

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Svenska
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

A Introduktion

Ge en bakgrund till brevet, Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan, som GP publicerade i förra veckan. Läs det högt för dina elever. Välj de delar som du tycker passar. Brevet är starkt och det kan bli för känslomässigt. Samtala om innehållet utifrån flera perspektiv. Låt eleverna ge förslag på lösningar för åtta-åringen. Vad kan hans klasskamrater göra? Vad kan föräldrarna göra som de inte redan har gjort? Vad kan skolan göra? Vad kan åtta-åringen göra själv? Hur ser skolan och klassen antimobbningsregler ut? Ger det här samtalet upphov till en revidering?

B Aktivitet

Avsluta samtalet med en skrivuppgift. Låt eleverna skriva ett brev till mamman, åtta-åringen, skolans rektor, en politiker eller till någon av de pojkar som är inblandade i mobbningen. Gå igenom hur man skriver ett brev. Läs och diskutera innehållet i elevernas brev.

C Fördjupning

• Mer våld i svenska skolor Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att antalet anmälningar om våld i skolan har ökat med 40 procent mellan åren 2012 och 2014. Med så tydliga siffror menar Ingela Eriksson Settergren på Arbetsmiljöverket, att det måste ha blivit en ökning, men säger att skolor också blivit bättre på att anmäla.

– Det som inte är tillåtet utanför skolan får heller inte vara tillåtet i skolan.

Läs mer om våld i skolan på svd

• Värner Rydénskolan i Rosengård stänger I Malmö stängde skyddsombudet Värner Rydénskolan i Rosengård efter våld, hot och besök av kriminella vuxna. Till slut blev det för mycket för elever och personal på skolan. Eleverna är informerade om stängningen, men har ännu inte fått besked hur det ska bli med deras skolgång.

Läs mer om detta på Sydsvenskan

• Arbetsmiljökunskap

Tre tips på olika nivåer

1. Samla på nationell nivå lättillgänglig kunskap och konkreta verktyg som kan användas i förebyggande och efterhjälpande arbete.

2. Omsätt de nationella riktlinjerna till lokala rekommendationer på kommunal nivå. Rektor och lärare på respektive skola behöver stöd i hur de nationella riktlinjerna ska användas lokalt.

3. Ta fram en aktuell policy för varje skola. Här ska det stå:

– vilka beteenden som definieras som hot och våld, trakasserier och mobbning.

– vilket ansvar elever, lärare och ledning har.

– hur man anmäler och vad anmälan innebär i konkreta handlingar.

– hur man anmäler utan att ”straffas” och blir ännu mer utsatt.

Läs mer!

D Länkar

GP Åtta år och ständigt rädd för att gå till skolan

SVD Anmälningar om våld ökar

Sydsvenskan Skola stängs i Malmö

Arbetsmiljökunskap

Koppling till skolans styrdokument

Lgr 11 SO/RE

Årskurs 1-3

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt,

kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

Årskurs 4-6

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller,

jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

Svenska – Syfte

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Läs in dig på läget för Grekland. Vad är det som lett fram till dagens situation. Här kommer länkar som är bra att läsa:

http://www.dn.se/ekonomi/greklands-skuldberg-vaxer/

http://www.dn.se/ekonomi/grekland-far-fyra-manaders-respit/

Googla fram fler artiklar! Följ också vad som händer i Tyskland och Finland, deras parlament måste ju godkänna det nya avtalet.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras och hans parti Syrizas vann parlamentsvalet i Grekland i slutet av januari. Gå tillbaka lite i tiden och granska tidningsartiklar om valet i Grekland. Nedan hittar du några länkar, men sök efter fler:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ wolfganghansson/article20233416.ab

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/syriza-tar-historisk-seger-i-grekland_4280999.svd

Lovade Tsipras för mycket? Kan han hålla sina löften?

Ta ställning! Är EU för hårt mot Grekland eller måste grekerna bita i det sura äpplet när ekonomin gått över styr? Är Alexis Tsipras och hans parti Syrizas bara populister utan möjlighet att genomföra det de lovat eller kommer de att kunna uppnå resultat som gör livet lite lättare för genomsnittsgreken?

Skriv en insändare eller krönika där du motiverar dina åsikter noga. Använd de kunskaper du skaffat dig i uppgift 1 och 2.

Skaffa dig grundläggande kunskaper om hur man skriver här:

Så här skriver man en krönika

Så här skriver man en insändare

Grundskolan

Samhällskunskap

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska

Undervisningen i muntlig och skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras muntliga framställningar och texter samt bearbeta sina egna muntliga framställningar och texter, efter egen värdering och andras råd.

A Introduktion

Börja med att hämta några nyheter om VM. Välj medium gärna Dalarnas Tidningar, Falu-Kuriren, som är den mest lokala tidningen under VM. Vilka lyckas/misslyckas? Hur går det för svenskarna? Vad händer utanför arenorna? Vad har fått stora rubriker? Alla elever kanske inte känner till att vi har ett VM i Sverige och de som hängt med kan berätta och kommentera utifrån nyhetsmaterialet.

B Svenska

Förslag på elevuppgifter i svenska

Olika VM-texter

Samla på tidningstexter om VM i Falun. Vilka typer av texter hittar eleverna? Sortera i:
FAKTATEXTER; notiser, artiklar, reportage, referat, intervjuer och personporträtt
ÅSIKTSTEXTER; insändare, debattartiklar, bloggar och krönikor.
Vad kännetecknar olika texterna? Läs mer här I olika slags texter.

Passa på och lär eleverna lite norska

Välj någon av Norges dagstidningar, exempelvis Aftenposten, http://www.aftenposten.no/100Sport/ och läs vad tidningen skriver om det som händer i Falun. Översätt rubriker och hela eller delar av artiklar till svenska. Jämför vad norska journalister skriver om händelser, som också finns i svenska medier. Samla på norska ord och uttryck. Lyssna också på videoklipp och hjälps åt att återberätta vad som sades.

En VM-stjärna

Följ en tävlande i nyhetsrapporteringen och på sociala medier och ta reda på så mycket som möjligt om personen. Använd insamlat fakta till ett porträtt. Det kan innehålla egna texter, tidningsklipp, faktaruta, citat, egna åsikter och teckningar.

C Samhällskunskap

Förslag på elevuppgifter i samhällskunskap

VM-korsord

Samla på nyheter från VM och gör ett VM-korsord. På Discovery Education http://puzzlemaker.discoveryeducation.com/CrissCrossSetupForm.asp finns ett gratis underlag för att göra korsord digitalt.

• 700 aktiva från 55 nationer deltar i VM

Vilka är de 55 länderna? Leta i nyhetsrapporteringen och i start – och resultatlistor! Gör sju listor med deltagande länder, en lista från varje världsdel. Arbeta parallellt kartor. Hittade klassen de 55 nationerna? Finns det deltagarländer som överraskar klassen? Vilka är självklara länder beroende på geografiskt läge? Vilka länder förutom Sverige och Norge får plats i medierna?

D Bild

Förslag på elevuppgifter i bild

Vilka pressfotografer gillar klassen?
Analysera några VM-bilder tillsammans i klassen. Ta hjälp av dessa frågor:
Vad händer i bilden? Vilka känslor väcker bilden? Vad gör bilden bra/dålig? Ge sedan eleverna i uppgift, gärna i läxa, att välja var sin VM-bild och presentera den för klassen. Jämför gärna bilder som beskriver samma händelser. Utöver en analys ska de också ange tidning och fotograf. Avsluta med en omröstning om Bästa VM-bild.

E Länkar

Falu-Kuriren

Olika slags texter

Aftenposten

Att göra korsord digitalt

Koppling till skolans styrdokument.

Lgr 11

Svenska
Årskurs 1-3
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Årskurs 4-6

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Samhällskunskap
Syfte
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet

Årskurs 1-3

• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Årskurs 4-6
• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt

förhållningssätt.

Bild
Syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. … Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier.

Årskurs 1-3
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

Årskurs 4-6
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

När det gällde terrordåden i Paris skulle det enligt psykologen Åsa Landberg vara bra att visa bilder från demonstrationerna efter terrordåden. – Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda, säger hon i Ducka inte för barnens frågor i DN, publicerad den 16 januari i år.

A Introduktion

Vi måste våga tala med barnen om det svåra. Det menar tre experter med lång erfarenhet av arbete med barn. Här ger de råd om hur föräldrar och personal kan tänka. Dessa råd gav de i anslutning till terrorattackerna i Paris och är hämtade ur DN, 16 januari, Ducka inte för barnens frågor.

A. Råd från psykologen Martin Forster som svarat på frågor på Insidan, DN:

• Generellt sett ska föräldrar och andra vuxna begränsa de allra yngsta barnens intryck av bilder, i till exempel tv-nyheterna och i tidningar. Just bilder tycks framkalla oro och rädsla hos små barn.

• Men om ett förskolebarn ändå fått information, gäller det att sakligt berätta om det som hänt – och att inte låtsas som om inget hänt.

• Studier har visat att barn mår sämre både i familjer där man lägger locket på negativa känslor och i familjer där känslorna får svalla fullständigt fritt. Det gäller både när till exempel någon anhörig dött och efter ett blodigt terrorattentat

• Han påpekar vikten av att sätta in terrorattentaten i Paris i ett större sammanhang och framhålla att även om det är mycket rapportering i tidningar, radio och tv är liknande händelser mycket ovanliga. Risken att drabbas är därför otroligt liten.

• Jag brukar säga att det grundläggande är att alltid lugnt och sansat försöka svara på barnens frågor. Det är också viktigt att som förälder i förväg reflektera en stund över vad barnet vill och tål att höra. Då blir man inte ställd om det kommer en oväntad fråga.

A. Råd från psykologen Åsa Landberg som under flera år arbetade som psykolog på Rädda Barnen:

• Hon tycker att det är viktigt att tala om det som hände i Paris utan att gå in på alla detaljer. Berätta att några män gick in på en tidningsredaktion och i en butik och dödade andra människor. Men betona samtidigt att det är en ytterst ovanlig händelse, understryker även Åsa Landberg.

• Efter terrorattacken i Paris spreds många obehagliga bilder i tv, i tidningar och på nätet. För bara några år sedan räckte det med att föräldrarna stängde av nyhetssändningen och gömde undan tidningen för att barnen skulle vara ”skyddade”. Möjligen kunde de läskunniga påverkas av tidningarnas löpsedlar. I dag har även ganska små barn tillgång till datorer, smarta telefoner och läsplattor och kan själva hitta bilder från det som hände i Paris. Det gör det ännu viktigare att våga prata om otäcka saker i vår omvärld. Men vuxna får aldrig pressa på barn och unga informationen, betonar hon. En del barn vill verkligen inte ta del av det hemska, och kan bli ännu oroligare av att få höra en massa detaljer. Andra vill ha reda på så mycket som möjligt.

• Hur ska vi då tala med barn om döden och andra svåra saker? Vi vuxna ska ge utrymme för barnens frågor och tankar. Det handlar om att finnas till hands när barn kommer med sina funderingar. I det aktuella fallet skulle jag kanske visa bilder från när miljoner människor demonstrerade på Paris gator mot det som hänt. Det är ofta tryggt för barnen att få reda på att vuxna protesterar mot det fruktansvärda.

Psykoterapeuten Börje Svensson arbetar sedan många år bland annat med utsatta pojkar. Han har ingått i Räddningsverkets stödstyrka för svenskar som drabbas av krig eller katastrofer utomlands, exempelvis i samband med terroristattacken i Londons tunnelbana 2005. • Vad vi berättar måste anpassas till barnets ålder. Pojkar och flickor som inte är läskunniga bör om möjligt skyddas från all information. Barn som är sex–sju år kan själva ha läst om det som inträffade i Paris eller ha pratat om det i skolan. Då gäller det att lyhört lyssna in barnet.

• Han säger att när barnen blir äldre, kanske mellan nio och elva år, står moralutvecklingen på topp. De vill resonera om vad som rätt och fel. Varför gör vissa onda saker? Hur kan någon döda en annan människa?

• Unga i den här åldern vill ofta ha reda på detaljer och få veta hur det är i den stora världen. Då är det viktigt att vara förberedd och ha tänkt igenom svaren, kanske till och med innan frågorna kommer.

Texten är hämtad ur artikeln Ducka inte barnens frågor, skriven av Thomas Lerner thomas.lerner@dn.se

I Norge är man på väg att förbjuda tiggeri för att få bort tiggarna som sitter utanför affärerna. Ska Sverige göra likadant eller ska vi hjälpa de här stackars människorna på så många sätt vi kan. Vad tycker du? Ta medierna till hjälp för att skaffa dig argument! Träna ditt kritiska öga mot tvivelaktig information.

Tidsåtgång: Uppgift 1 och 2 tidsbegränsad bevakning av medier under en vecka. Uppgift 3 1-2 lektioner.

1

Följ medierna på nyhetsplats under en vecka och undersök vad som skrivs och/eller sägs om tiggarna i Sverige. Prioritera de lokala medierna för att se om det skrivs något lokalt men följ även de stora tidningarna, radio och tv samt olika sociala medier.

Gör en sammanställning och svara på:

A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.

B. Skildras tiggarna positivt eller negativt – eller rent av neutralt!

C. Är det skillnad på hur rapporteringen ser ut i traditionella medier och på nätet.

2

Gör samma granskning som ovan fast nu enbart i åsiktstexter som ledare, insändare och debatt. Gör som i uppgift 1, dvs prioritera de lokala medierna. Titta även på de kommentarer till texterna som publiceras.

Gör en sammanställning och svara på:

A. Får tiggarna stort eller litet utrymme.

B. Skildras tiggarna positivt eller negativt

C. Är det skillnad på hur tiggarna skildras på ledarplats och på insändarplats.

3

Skriv en egen insändare i ämnet. Har ni gjort uppgift 1 och 2 bör det finnas många argument att tillgå.

Ta hjälp av följande länkar då det gäller att skriva insändare:

http://mediekompass.se/wp-content/uploads/2014/08/Insandare.pdf

http://opinionsskrivaren.blogspot.se

Skicka gärna era insändare till den lokala tidningen!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan

Samhällskunskap

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Svenska

Gymnasiet

Samhällskunskap

Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen.

Svenska

Den 6 februari 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim. Det är till minne av den dagen som samerna på fredag firar sin snart hundrade nationaldag. Det blir ett bra tillfälle att lära sig mer om samernas liv idag, deras flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget och renskötsel.

A Introduktion

Västerbottens-Kuriren, uppdaterade inför förra årets nationaldag sitt bildspel om samerna. De nio bilderna i bildspelet ger baskunskaper om samerna och en bakgrund till firandet på fredag. Bildspelet kan ses som en ”snackis” inför fredagen och/eller underlag till eget skrivande, till exempel en sakprosatext eller ett bildspel.

Komplettera Västerbottens-Kurirens bildspel med nyhetsmaterial som vi hoppas att ni ska hitta längre fram i veckan.

B Fördjupning

Vill ni veta mer om samerna? Gå till Sápmis webbplats, och följ samerna från 7000 år före Kristus till i våra dagar.

Förra året skrev Åsa Anderberg Strolle i Sydsvenskan en krönika, En dag värd att fira. Läs hela eller delar av den i klassen och diskutera vad det skulle innebära med hennes slutord: ”Tänk om vi skulle uppmärksamma alla folk som bor här och fira allas dagar i Monicas anda, vilket härligt Sverige vi skulle få”!

C Aktivitet

Låt eleverna fördjupa sig i samernas liv och historia för att sedanredovisa fakta i en sakprosatext eller i ett bildspel, digitalt eller i papper. Håll kontinuerligt utkik efter nyskrivet nyhetsmaterial. Det ger liv och bredd åt arbetet och en aktuell bild av samerna.
Bestäm i klassen vad som ska finnas med i redovisningarna, till exempel samernas flagga, klädedräkter, flaggdagar, Sápmi, Sametinget, renskötsel men inte minst röster från nu levande samer.

Illustrera med egna teckningar och med rubriker och bilder hämtade ur dagstidningar i papper och på nätet.

Hjälp eleverna att organisera sitt skriftliga berättande. Vad kan var en bra inledning? Hur ska de varva fakta och vad kan vara en bra avslutning? Diskutera skillnaden mellan en faktatext och en åsiktstext. Om eleverna vill uttrycka sina åsikter om nationaldagen eller om samerna, kan de som extrauppgift skriva en insändare på tidningsvis eller en enkel åsiktstext, ”Jag tycker … ”.

E Länkar

Bildspel från Västerbottens-Kuriren

En dag värd att fira, krönika i Sydsvenskan

Koppling till skolans styrdokument.
Lgr 11 SO

Årskurs 1-3

• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

Årskurs 4-6

• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Lgr 11 SV

Årskurs 1-3

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Årskurs 4-6

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

A Introduktion

Attentatet mot Charlie Hebdo och utgivningen av senaste numret
Det dödliga våldet mot Charlie Hebdo har väckt avsky och lett till enorma manifestationer världen över till stöd för de mördade, deras anhöriga och för yttrandefriheten. Men motdemonstrationer har också hållits, där muslimer protesterade mot att tidningen återigen har tecknat bilder på profeten Mohammed.

Charlie Hebdo brukar ha en upplaga på cirka 60 tusen exemplar, men förra numret trycktes i tre miljoner. Ytterligare två miljoner trycktes upp. Pressbyrån i Sverige väntar på besked om när Charlie Hebdo kan finnas för försäljning hos oss.

Titta på förstasidan av senaste numret
A. Titta på karikatyren på förstasidan av Charlie Hebdo. Översätt franskan så att eleverna förstår vad som står där. Hur tolkar de bilden? Vem är mannen? Varför fäller han en tår? Vad står Je suis Charlie för? För vilka är bilden positiv? Vilka kan känna sig provocerade? Finns det någon humor i bilden? Förklara vad en satir är.

Översättning: Bilden föreställer en karikatyrteckning av profeten Muhammed som håller upp en skylt med texten ”Je suis Charlie” – ”Jag är Charlie”, orden som används runt om i världen för att visa stöd för de mördade medarbetarna. Rubriken på tidningen är: ”Tout est pardonné”, vilket betyder ”Allt är förlåtet”.

B. Berätta för eleverna om den presskonferens som redaktionen höll inför utgivningen i onsdags. Du hittar presskonferensen här: Sveriges Radio
Då berättade de att det nya numret kallas ”de överlevandes nummer”. Chefredaktören Gerard Biard, lovade att numret ska vara tidningens anda trogen – provocera och locka till skratt, även den här veckan. Tecknaren Luz kunde inte hålla tillbaks känslorna när han berättade om det nya numret.
– Jag tittade på honom och han grät, säger tecknaren Luz om ögonblicket då han kom på hur omslaget ska se ut – profeten Mohammed som säger ”Jag är Charlie” med en tår i ögat. Sedan skrev jag ”Allt är förlåtet” och så grät jag. Jag kallade samman dem alla i mitt huvud, all talang som inte finns ibland oss längre, för att hitta ettan. Och det blev vår etta, inte den som världen ville att vi skulle rita, inte terroristernas, utan vår. Ja, jag är ledsen att det blev en Mohammed-teckning igen och slår ut med händerna – men vår Mohammed är en man som gråter”.

C. Åsikter om förstasidan

Aftonbladet
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20149256.ab)

Jan Hjärpe, professor och islamolog, tolkar förstasidan som positiv:
– Det är helt klart att syftet inte är att provocera. Karikatyren symboliserar sorg. Den föreställer profeten Muhammed som har en tår i ögat och ser väldigt ledsen ut. Han håller skylten där det står ”Je suis Charlie”. Vad den syftar till menar jag är det faktum att den stora majoriteten muslimer och troende inte accepterar det här våldet, säger han till Aftonbladet.

Svenska Dagbladet
(http://www.svd.se/nyheter/utrikes/turkiet-censurerar-charlie-hebdo_4251819.svd)

Turkiet: En turkisk domstol har beslutat att delar av de sajter som publicerat framsidan på senaste numret av Charlie Hebdo ska censureras. Nyligen marscherade landets premiärminister Ahmet Davutoglu till stöd för tidningen.

Iran: Irans regim fördömer publiceringen och anser den ”förolämpande”. Omslagsbilden ”provocerar muslimer och sårar deras känslor. . . Det skulle kunna underblåsa den onda cirkeln av extremism”, säger utrikesdepartementets talesperson Marzieh Afkham.

Egypten: I Egypten har stormuftin Shawki Ibrahim Abd al-Karim Allam varnat för publiceringen. Han anser att de är rasistiska och kommer att uppröra muslimer i hela världen.

IS: Jihadistgruppen Islamiska staten (IS) meddelar via sin radiostation al-Bayan att onsdagens publicering av nya profetkarikatyrer är en ”extremt dum” handling som ”förolämpar profeten”.

Hizbolla: Den mäktiga Hizbollah-rörelsen i Libanon kallar Charlie Hebdos nya karikatyr på profeten Muhammed ”mycket stötande” och varnar för att den kan leda till mer terrorism, extremism och fundamentalism.

Syrien:Den syriske presidenten Bashar al-Assad anser att västvärldens ”kortsynthet och stöd till terrorism” i upproret mot hans styre bär skulden för Paris-attackerna.

Diskutera i klassen
• Ska tidningar ha rätt att publicera även om några blir arga eller ledsna?
Diskutera med eleverna fördelar och nackdelar med begränsningar respektive icke-begränsningar i Yttrande – och tryckfrihetsfrågor. Lista elevernas argument för en begränsning respektive mot en begränsning.

B Fördjupning

Vad är en karikatyr?
Karikatyr är en framställning av en persons karakteristiska drag eller hållning på ett överdrivet sätt så att en skrattretande effekt uppstår. Synonymer till ordet kan vara förlöjligande bild, vrångbild, nidbild, parodi och förvrängning. Titta på andra karikatyrer och tolka budskapen i dessa.
Här hittar ni sökresultat kring detta på Google

C Aktivitet

Rita egna karikatyrer
A. Välj ett tema i klassen och låt eleverna rita egna karikatyrer, med eller utan text. Här följer exempel på vad olika karikatyrer kan berätta utifrån tema LÄXOR.
”Jag avskyr läxor och det är pina varje gång jag ska göra dem”.
”Vi är alltid osams hemma när det är dags för läxor”. Tjat, ilska, mutor, hot …
”Jag skiter i mina läxor och gör något roligare”.”
” Läxor? Lätt som plätt!
B. Gör en egen tidning eller ett magasin med klassens karikatyrer utifrån nyhetsflödet. Kolla vad som är på gång i samhället, gärna från någon nättidning, vilka personer som är aktuella och rita på samma sätt som journalisterna gör i Charlie Hebdo.

D Länkar

Tryck- och yttrandefrihet:

• Mediekompass

• Wikipedia

Charles Hebdo:

• Aftonbladet

• Expresse, Tre miljoner exemplar av nya Charlie Hebdo

• SVT, Nya numret av Charlie Hebdo ute

• SR, Nya numret av Charlie Hebdo ute

• Dagens nyheter, Tecknarnas svar på massakern

• Svenska Dagbladet, ”Var är de 70 oskulderna”

• Svenska Dagbladet, Nya Charlie Hebdo slut i hela Frankrike

• Svenska Dagbladet, Turkiet censurerar Charlie Hebdo

• Wikipedia, Charlie Hebdo

• Medievärlden, Svenska utgivare om Charlie Hebdo

Karikatyrer:

• Wikipedia

• Titta på andra karikatyrer på Google

• Synonymer till karikatyrer

Koppling till skolans styrdokument. Lgr 11

Lgr 11 Samhällskunskap
Syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Lgr 11 Svenska
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

1 Får man skriva och publicera bilder om vad som helst?

Detta är en ytterst svår fråga att besvara. I svensk lagstiftning är friheten att publicera sig nästan obegränsad. Friheten hör dock samman med ansvar. Detta ansvar bärs vad gäller dagstidningar och tidskrifter av ansvarig utgivare som är ansvarig för allt innehåll i publikationen.

A.

Läs Tryckfrihetsförordningens första paragrafer och diskutera vad texterna innebär. Första paragrafen i första kapitlet innebär exempelvis censurförbud!

Länk: Tryckfrihetsförordningen hos Riksdagen

B.

Femte kapitlet handlar om ansvarig utgivare. Vad heter ansvarig utgivare för din eller dina lokaltidningar? Vilka är ansvariga utgivare för Sveriges största tidningar? Vem är ansvarig utgivare för SvT:s Rapport och Aktuellt?

C.

Förutom lagar som säger hur det ska vara finns publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv som säger hur det bör vara. Läs de etiska reglerna här.

Ett centralt ord i reglerna är ”allmänintresse”. Det står bland annat: ”Avstå från publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.” Vad betyder det?

Diskutera!

2 Journalister om publiceringen

Många journalister har skrivit om publicering eller inte publicering av bilderna. Så här skrev Smålandspostens chefredaktör Magnus Karlsson till sin redaktion den 13 januari:

Hej!
I morgondagens tidning publicerar jag bilder med Charlie Hebdos senaste omslag.
Orsaken till att jag väljer att publicera nu och inte tidigare är att det är svårt att skriva om en tidning som ska distribueras i tre miljoner exemplar utan att faktiskt visa den. Vi har också en utmärkt text av Borås Tidnings Niklas Sennerteg som krönika.
Det finns massor av skäl och argument att publicera just den här bilden. Lika många för att inte göra det. Till sist kokar allt ner till vad som för en utgivare är allra viktigast: rätten att publicera väger tyngre än allt annat. Det är i rätt sammanhang. Vi verkar i nyhetsbranschen.
Om någon har fler frågor finns jag tillgänglig för att svara.
Med vänlig hälsning,
Magnus Karlsson
Chefredaktör & ansvarig utgivare Smålandsposten
www.smp.se

Låt Magnus text bli inledning till er djupdykning i texter kring publicering eller inte. Läs igenom artiklarna och se intervjun nedan. De tre första är av eller med utgivare, den fjärde av författaren Carina Rydberg. Följ upp läsningen med ny diskussion.

Länkar:

Anna Lindberg, chefredaktör Östgötacorrespondenten (Corren):
Vi är alla Charlie

Jan Helin, dåvarande chefredaktör Aftonbladet i en tv-intervju:
Jan Helin om terrorattacken mot Charlie Hebdo

Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter:
Vi är en tidning. Vi har sorg i dag.

Carina Rydberg, författare: Karikatyrerna lika fel som judevitsar

Efter läsande och diskussioner kan det vara dags att publicera sig. Skriv en krönika med personliga motiveringar till dina åsikter om fallet Charlie Hebdo och tryckfriheten. Publicera gärna på sociala medier eller annan plats. Kanske kan det bli insändare i tidningen.

Läs igenom råden om att skriva en krönika på sidorna 39–40 i Mediekompass Publicistguiden.

Kopplingar till skolans styrdokument

Samhällskunskap i grundskolan
Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Gymnasiet
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Svenska i grundskolan
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

Gymnasiet
I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att tala, skriva, läsa och lyssna.

Det är inte ofta som Sverige står i centrum för världens ögon. Så är det kanske inte helt och hållet den 10 december heller men uppmärksamhet får vi. Det är nobelprisutdelning! Granska vad tidningarna skriver i veckan!

Passar: Grundskolans år 7-9 och gymnasiet i ämnena samhällskunskap och engelska (tyska, franska, spanska, etc).

1 Välj pristagare

Dagarna innan nobelprisen delas ut i Konserthuset skrivs det mycket om pristagarna, vilka de har med sig, vad de gör, etc. Välj ut din pristagare och granska vad som skrivs om honom/henne under början av veckan och själva nobeldagen. Gör en personbeskrivning av ”din” nobelpristagare.
Jämför era resultat inom gruppen eller klassen.

2 Vem fick mest uppmärksamhet?

Granska flera tidningar och ranka pristagarna efter hur mycket utrymme de fick dagarna efter (välj gärna två dagar för din granskning, torsdag och fredag) prisutdelningen. Tycker du att medierna borde gett andra större utrymme? Fick någon för lite utrymme?
Men titta även på: Berättar tidningarna det du vill veta? Är de för personfixerade eller inte? Vilka skillnader är det mellan morgontidningar och kvällstidningar? Vad skriver din lokaltidning?

3 Vad skriver utlandet?

Ta en titt i de stora brittiska och amerikanska tidningarna och medierna för att se vad de skriver och för att öva din engelska.

Titta på:
Storbritannien
http://www.bbc.com
www.theguardian.com
www.independent.co.uk
http://www.thetimes.co.uk

USA
http://www.nytimes.com
http://www.sfgate.com
http://www.latimes.com
http://www.washingtonpost.com

Dela gärna upp uppgiften i klassen

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Samhällskunskap
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor.
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Engelska
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Gymnasiet
Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Engelska
Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kultur samt ge dem möjlighet att utveckla flerspråkighet där kunskaper i olika språk samverkar och stödjer varandra.