Lektionstips Skrivarskola Nutidskryss

Nationella prov i svenska: argumenterande text

När det börjar bli dag för de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans årskurs 6, är det bra att träna lite. Ett bra sätt att förbereda eleverna för skrivuppgiften i delprov C2 är att göra övningar utifrån insändare i lokaltidningen.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Introduktion

Gemensamt

Presentera en eller flera insändare för eleverna. Läs igenom den/dem tillsammans med fokus både på struktur och innehåll.

Samtala
– Vad handlar insändaren om?

Fördjupning

Gå igenom kriterierna för hur en insändare bör byggas upp.

  1. Ämne/ärende. Ringa gemensamt in nyckelord i texten som beskriver insändarens ämne/ärende.
  2. Vilka åsikter och fakta för skribenten fram? Stryk under med färgpennor, en färg för åsikter, en färg för fakta.
  3. Finns det någon slutsats, eller förslag till lösning/åtgärd i insändaren? Stryk i så fall under med dubbla streck.

 

Aktivitet

Gemensamt

Låt eleverna föreslå ämne för en insändare.
Kanske kan årets tema ”Vilken cirkus!” sätta igång tankarna.

Gör en tankekarta tillsammans. Utgå från nyckelorden

  • ämne/ärende
  • fakta
  • åsikter
  • slutsats
  • förslag till lösning/åtgärd

Individuellt
Varje elev skriver en insändare utifrån tankekartan. Begränsa tiden till 60 minuter.
Tid över? Illustrera insändaren.

Uppföljning

1. Låt eleverna läsa upp insändarna för varandra i mindre grupper.
Analysera enligt modellen ”two stars and a wish”.
2. Sätt upp insändarna på en plats där alla kan läsa dem.
3. Sammanfatta vad som är typiskt för en åsiktstext.

Bakgrund

Information om de centrala proven i SV/SVA hittar du hos Skolverket här: Länk!

Att skriva en insändare

  1. Inledning
    Vad vill du säga med insändaren? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera din åsikt/ditt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare.
  2. Argumentation
    Formulera ditt bästa argument och eventuell bakgrund till varför du skriver en insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren och ta gärna in andras åsikter och bemöt dem.
  3. Avslutning
    Sammanfatta insändaren och skriv en avslutande uppmaning. Avslutningen ska knyta an till inledningen.
  4. Signera
    Skriv under insändaren med ditt namn eller en signatur.
  5. Rubrik
    Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

Länkar om att skriva insändare

Publicistguiden hos Mediekompass: Publicistguiden som PDF

Johan Örjes, Skriv bättre insändare

 

Koppling till skolans styrdokument, Lgr 11, reviderad 2018-07-01

Centralt innehåll i svenska, årskurs 4-6

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Centralt innehåll i samhällskunskap, årskurs 4-6
Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier […]
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte, såväl i digitala som andra medier, med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.

Med hjälp av information kring svensk dagspress kan eleverna utveckla sina förmågor att läsa, tolka och tyda statistik och ekonomisk information.
TU (Tidningsutgivarna) ger varje år ut en sammanställning med fakta och statistik kring dagspress. TU:s ”Branschfakta om mediehusen” hittar du här: Länk!

Vill du söka ännu mer information om svensk dagspress så finns ett större länkarkiv hos Dagspress.se.

Ur ”Branschfakta 2017 (juni)” läser vi bland annat följande:

  • Läsning av morgontidningar i procent (9-79 år): totalt 67 procent
  • Kvällstidningsläsare i procent (9-79 år) totalt: 46 procent
  • I genomsnitt läser man en morgontidning i 36 minuter (9-79 år).
  • Av storstads- och kvällstidningarna har Aftonbladet störst räckvidd, följd av Expressen och Dagens Nyheter.
  • Av lokalpressen har Helsingborgs Dagblad störst räckvidd, följd av Upsala Nya Tidning och Nerikes Allehanda.
  • Av de reklaminvesteringar som gjordes 2016 gick 13 % till dagspress, 6 % till digitala medier och 6 % till gratistidningar.

Från och med 2017 samlas statistik kring svensk media hos TU – Medier i Sverige här: Länk! För tidigare siffror hittar du informationen hos Svensk Dagspress här: Länk!

Använd uppgifter från de olika åren för att undersöka hur svensk dagspress har förändrats och utvecklats.

  • Vilka tidningar är störst och minst?
  • Hur många jobbar inom dagspress? Har det förändrats över åren?
  • Hur stor upplaga har dagspressen tillsammans? Ser siffrorna olika ut för de olika rapporterna?
  • Hur stor andel av tidningarna säljs som prenumerationer? Kan man se en förändring?
  • Hur många läser en gratistidning varje dag? Är det skillnader i olika delar av landet?
  • Hur stor del av intäkterna kommer från annonser? Har det förändrats?
  • Finns det annat intressant man kan läsa ur statistiken? Studera och jämför!

Syfte:
• ta ställning till ett pressetiskt dilemma
• ökad kunskap om begrepp som Medieombudsmannen, allmänintresse och pressetik

Läs en kort bakgrund till händelsen i Expressen: Nu publicerar Se&Hör bröstbilderna på Kate

Övning: Rätt eller fel beslut?

Se&Hörs chefredaktör Carina Löfkvist och Allmänhetens Pressombudsman (PO) – sedan 1/1 2020 Allmänhetens Medieombudsman (MO) – Ola Sigvardsson har olika uppfattning om huruvida det var rätt att publicera bilderna på Kate. Vem anser eleverna har rätt?

Förberedelse: tillgång till internet samt digital tillgång till Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler som hör till övningen. Övningen är upplagd så att eleverna arbetar självständigt med kopieringsunderlaget inför en gemensam avslutande uppsamling. Ni kan också läsa om publicitetsreglerna hos Medieombudsmannen här.
Tidsåtgång: ca 60 min.

Genomförande:
A. Låt eleverna arbeta med kopieringsunderlaget med elevuppgifter i smågrupper om 3-4 elever eller alternativt på egen hand.
B. Gå igenom elevernas svar på frågorna i helklass. Avsluta gärna genom att lyfta frågorna:

  • Vad finns det för fördelar/nackdelar med branschen reglerar sig själv?
  • Vad har mediekonsumenterna för ansvar för det som publiceras?

Rätt eller fel beslut? Elevuppgifter ( Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler )
Ska kändisar tåla att fotografer smyger i buskarna? Nakenbilder av Kate Middleton publicerade i den svenska tidningen Se&Hör upprör det brittiska kungahuset. Var det rätt eller fel att publicera bilderna?
För att svara på vissa frågor behöver du/ni söka ytterligare information. Använd de givna länkarna (se längst ned) och/eller sök information på egen hand.

  1. Vem är Medieombudsmannen och vad är hens uppgift?
  2. Varför publicerade Carina Löfkvist bilderna?
  3. Varför menar Ola Sigvardsson att det var fel?
  4. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  5. Vilka avsnitt ur publicitetsreglerna är av intresse i just detta fall? Vad säger de?
  6. Var det rätt eller fel att publicera bilderna anser du/ni?
  7. Vad tror du/ni är anledningen till att många är intresserade av kändisars privatliv?
  8. Titta på bilderna av följande personer:

a) Vem är det på bilden?
b) Tror du/ni att nakenbilder på denna person skulle publiceras i en svensk tidning som Se&Hör? Varför/varför inte? Motivera ditt/ert svar.

Länkar:
Medieombudsmannens hemsida
Kopieringsunderlag Pressetiska regler

Medievärlden: PO om bilderna på Kate Middleton
Medievärlden: Ett horribelt publiceringsbeslut
Expressen: Nakenbilderna på Kate får kungahuset se rött

Kopplingar till skolans styrdokument

Övergripande mål i grundskolans läroplan

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

– kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
– kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– har fått kunskaper om samhällets lagar och normer,

Nyhetsartiklar

De flesta texterna i dagstidningen är nyhetsartiklar. De berättar om sådant som nyss har hänt, exempelvis brott, politik, olyckor, sport- och kulturhändelser. Nyhetsartiklar ska inte innehålla journalistens egna åsikter men kan däremot innehålla åsikter från någon som har blivit intervjuad.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Det viktigaste kommer först

När du skriver en nyhetsartikel ska du berätta det viktigaste först och därefter gå in på detaljer. Läsaren har sällan tid att läsa allt i tidningen och behöver därför hjälp med att hitta det viktigaste.
Ett enkelt sätt att berätta det viktigaste först är att du besvarar de sex journalistiska frågorna innan du går in på detaljer: vad har hänt, var hände det, när hände det, vem var inblandad, hur gick det till och varför hände det.

Ingress och rubrik

Nyhetsartikeln inleds ofta med en ingress som summerar det allra viktigaste i nyheten. Det finns tidningar som inte använder ingresser utan fetar ett par ord på första raden för att markera ny artikel.
Både ingress och fetad inledning har till uppgift att hjälpa läsaren att snabbt komma in i artikeln och förstå sammanhanget.
Rubriken och ingressen ska göra läsaren nyfiken och ska ge läsaren en hint om vad artikeln handlar om.

Pratminus

I nyhetsartiklar används ”pratminus”, eller talstreck/tankestreck som det också kallas, då en intervjuad person får uttala sig direkt i texten. Pratminus ger läsaren en känsla av närhet och talar tydligt om vem det är som berättar. När man citerar vad någon sagt måste man vara noggrann så att det blir rätt återgivet.

Brottsjournalistik

Många nyhetsartiklar handlar om brott. En kriminalreporter ska ha övergripande fackkunskap om hur polis- och rättsväsende fungerar. Språket i kriminaljournalistik ska vara tydligt och lättfattligt och kunna förklara mer komplicerade juridiska termer.

Notis

Notiser är de korta nyhetsartiklarna som ofta ligger i särskilda spalter på nyhetssidorna. Notiser har ingen ingress eftersom de själva bara är något längre än en ingress. Många tidningar har en gräns upp till 80 ord.

När du skriver en notis ska du koncentrera dig på att besvara de sex journalistiska frågorna vad, var, när, vem, hur, varför. Ta inte med en massa detaljer även om du vet mer. Då blir det för långt. Notisen ska ha en rubrik som hjälper läsaren att snabbt förstå vad den handlar om.

Reportage

Om du vill skriva ett reportage ska du ge dig ut i den verklighet som du ska skriva om. Du ska noga iaktta hur det ser ut. Tänk på färger, dofter, ljud. Om det ingår ett personporträtt ska du fånga karaktären på den du intervjuar. Det ska finnas en närvarokänsla i texten och det är dina personliga iakttagelser och beskrivning av konkreta detaljer som ska göra att läsaren dras in i texten och känner att hon är på plats. I ett reportage kan den som skriver också synas i texten.
Ex. ”Jag blir förvånad över han starka reaktion och frågar om det är svårt att tala om händelsen”

Förberedelse

Redan innan du befinner dig på plats ska du ha klart för dig vad det är du vill berätta om och vem eller vilka personer du ska/ vill möta. Ju bättre förberedd du är på vad du vill skriva om desto mer energi kan du lägga på att iaktta det som händer. Om du ska skriva ditt reportage om en person bör du bestämma dig för om du vill träffa honom på hans arbete, hemma eller i joggingspåret. Det spelar roll för hur du ska skriva och om vad.
Tag reda på så mycket fakta som möjligt om personen.
Att ta reda på fakta och bakgrundsmaterial om den eller det man ska skriva om kallas research.

På plats

Du måste vara öppen för allt, även sådant som du kanske inte alls tänkt på i förväg. Lägg särskilt märke till det som överraskar dig och som du inte väntat dig. Om det gäller en intervju, så börja försiktigt med lite småfrågor för att få igång samtalet innan du ställer dina allvarliga frågor. Lyssna noga och låt dig fascineras av berättelsen, då kommer också följdfrågorna naturligt. Se till att du inte glömmer att ställa dina förberedda frågor.
Om du befinner dig på en plats som ska skildras så ska du röra dig där för att upptäcka olika saker som du kanske inte alls ser om du står stilla. Särskilt om du ska ta bilder bör du ta god tid på dig för att hitta olika perspektiv.

När du skriver

När du sedan skriver kan du krydda din berättelse med ögonblicksbilder som ger läsarna en känsla av att vara på plats och som överraskar. Formulera dig gärna poetiskt och vackert i ena stunden medan du i nästa stund kanske lägger in en persons citat som får läsaren att vakna till, eller som vänder historien i en oväntad riktning. Men akta dig för att stapla för mycket på varandra och se till att du hela tiden skriver enkelt.

Ex. Från köket sipprade en svag doft av nybryggt kaffe och i bakgrunden flödade en pianokonsert ur radion.
– Jag har alltid radion på när jag går här och skrotar. Det ger mig sällskap på något sätt, säger Janne och söker trevande med vänsterhanden för att finna sockerskålen. Med ens inser jag hur många små struntsaker vi gör varje dag utan att tänka på det, saker som för Janne kräver både koncentration och vaksamhet. Det kan inte vara lätt att plötsligt bli blind.

En bra inledning är halva jobbet

En bra början är nödvändig för att snabbt fånga läsaren. Börja gärna med en mening som förvånar, eller roar läsaren. Den behöver inte ge några svar.
Du kan även välja ut ett bra citat av någon som du kommer att beskriva senare i din text. Skriv gärna i nutid (presens) : ”Hon lägger sina händer i knäet och sluter ögonen. Hon tänker på det liv hon aldrig fick.”

I reportaget används pratminus då du vill låta en intervjuad person uttala sig direkt i din text.
Exempel:
– Jag vill helst inte gå in på detaljer, säger hon och ler finurligt, men avslöjar att de möttes på en kryssning i höstas.

Uppgift 1: Hemska filmklipp

Människor som blir överkörda av bilar, djur som plågas och ungdomar som slåss. Vill vi se allt som vi får skickat till oss via nätet? Diskutera värderingar och pressetik med eleverna.

Förberedelser: kopior av övningsunderlaget Kopieringsunderlag_Pressetiskaregler
Tidsåtgång: ca 60-90 min.
Genomförande:
1. Inled med att fråga eleverna om de någon gång sett något på nätet som de önskar att de inte hade sett.

2. Lyft sedan deras tankar genom ett urval av följande frågor:

  • Vad var det för något du såg?
  • Varför önskar du att du inte hade sett det?
  • Skickar du chockerade eller hemska filmklipp vidare till andra? Varför/varför inte?

3. Arbeta med publicitetsreglerna (se kopieringsunderlag). Reglerna är branschens egna och består mer av tumregler än av en formell regelsamling. Bakom Etiska regler för press, radio och tv står Publicistklubben, Journalistförbundet, Tidningsutgivarna (TU), Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Information om Allmänhetens medieombudsman och Mediernas etiknämnd hittar du här.

Låt eleverna i grupper eller par:

  • Välja ut de tre regler de tycker är viktigast
  • Applicera reglerna på ett filmklipp eller en bild som de har sett eller fått skickad till sig på nätet och reagerat över. Är filmklippet/bildens publicering i enlighet med publicitetsreglerna om etik för press, radio och tv?
  • Fundera på om de tycker att publicitetsreglerna borde gälla vid all publicering eller inte (motivera).

Uppgift 2: Åskådaren

De flesta människor är någon gång i livet passiva åskådare i situationer där andra behöver vår hjälp. Diskutera varför vi tittar på och vad vi kan göra för att öka vår egen och andras benägenhet att hjälpa.

Förberedelser: tillgång till internet och möjlighet att visa filmklipp
Tidsåtgång: ca 60 min.
Genomförande:
1. Se filmklippet här. Notera att det innehåller starka bilder.
Information om filmen: Filmen från en övervakningskamera visar 78-årige Angel Torres i Hartford, Connecticut. Han går över gatan och blir påkörd. Många blir vittne till olyckan men ingen griper in. Vad vi inte ser är att inom en minut från att han blir påkörd så har fyra personer ringt 112. Torres överlevde men fick allvarliga skador.

2. Gör en ”runda” i klassrummet där varje elev med ett ord får beskriva känslan hon/han fått efter att ha sett filmen. Om någon inte vill berätta så går det bra att säga pass.

3. Låt eleverna enskilt:
Fundera kring tre anledningar till att åskådarna inte ingriper och rangordna dessa.

4. Låt eleverna i smågrupper:
Diskutera de anledningar de kommit fram till individuellt och sedan i gruppen enas om tre anledningar som de rangordnar.

5. Rita en streckgubbe på tavlan och låt eleverna skriva upp de anledningar de kommit fram till i smågrupperna vid sidan av ”streckgubben”. Den viktigaste anledningen vid huvudet. Den näst viktigaste vid magen och den minst viktiga vid fötterna.

6. Diskutera gemensamt:

  • Vad krävs för att man ska ingripa/hjälpa till när någon behöver hjälp? Efter att ha diskuterat frågan så berätta för eleverna att trots att det inte syns på filmen så ringer flera personer 112. Det finns sätt att hjälpa som inte behöver innebära att man själv blandar sig i om man känner sig osäker eller rädd.
  • Om eleverna någon gång befinner sig i knipa och behöver hjälp så har socialpsykologisk forskning visat att det bästa sättet att få åskådare att engagera sig är att vända sig till en specifik person och be den personen om hjälp. Alltså t.ex.: ”Du där i gröna mössan och jeansjacka, snälla hjälp mig!” Vad kan det finnas för anledningar till att detta är mer effektivt än ett allmänt rop på hjälp?

Koppling till skolans styrdokument:

Samhällskunskap årskurs 7—9.
Ur centrala innehållet, reviderat 2018-07-01.

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga
    aspekter.

Ur grundskolans värdegrund och uppdrag, Lgr11 reviderad 2018-07-01.
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.

Samhällskunskap gymnasiet.
Ur gymnasieskolans värdegrund och uppdrag, Gy11 reviderad 2018-07-01.

    • Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i utbildningen. Undervisningen i olika ämnen ska behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra.

Ur ämnets syfte, reviderat 2018-07-01.

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

 

Ur centrala innehållet, Samhällskunskap 1b, reviderat 2018-07-01.

  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.

Venezuela diskuteras ofta i nyheterna efter de politiska oroligheter och ekonomiska problem som växte under 2017. När den omstridde presidenten Hugo Chavez avled 2013 efterträddes han av Nicolas Maduro, som har haft allt större problem att hålla ihop landet och dess ekonomi.

I den här tvådelade övningen undersöker eleverna först situationen i Venezuela och hur den beskrivs i media. Som en valfri fortsättning bevakar eleverna därefter ett antal latinamerikanska länder över en period som läraren bestämmer; det kan vara allt från en lektion till en hel termin.

 

A Vad händer i Venezuela?

Undersök i olika medier. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida får du enbart träffar hos svenska tidningar. Prova med exempelvis ”ekonomi Venezuela”! I resultatlistan kan man ordna träffarna efter datum om man vill ha de senaste överst.

Dela in klassen i grupper som var och en får undersöka varsin fråga kring Venezuela genom att leta nyhetsartiklar i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida.

  1. Ta reda på bakgrundsfakta om Hugo Chavez och hans ”bolivarianska revolution”. Skapa perspektiv i skildringen genom att hämta information från olika tidningar.
  2. Vem är Nicolas Maduro? Hur kom han till makten? Vilken politik driver han? Hur gick det i senaste valet för honom? Finns det olika uppfattningar om Maduro bland artiklarna?
  3. Venezuela har stora ekonomiska problem. Vad beror det på? Vilka följder får det för befolkningen? Hur skulle de kunna ta sig ur dessa problem. Sök på ”ekonomi Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
  4. Hur ser det politiska klimatet ut i Venezuela? Hur fungerar de demokratiska funktionerna och rättigheterna? Finns det partier med andra åsikter än regeringen? Om så, vad vill de? Sök på ”politik Venezuela” i det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida och se vad svensk media skriver.
  5. Liksom många länder i Latinamerika finns det i Venezuela en urbefolkning som härstammar från tiden före européerna kom till landet. Hur påverkas de av situationen i Venezuela? Vilka möjligheter har de att höras och hur bevakas de av media?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

BFölj den politiska utvecklingen i Latinamerika.

Dela in eleverna i lagom stora grupper, där varje grupp tilldelas ett latinamerikanskt land att följa under en period. Genom att använda det anpassade Google-sökfältet längst ned på denna sida kan eleverna undersöka vad som skrivs om just det landet. Det finns många andra källor också, vad skriver exempelvis tidningar i andra länder?

  1. Bevaka utrikessidorna i din lokaltidning och andra nyhetskällor under någon eller några veckor. Vad skrivs om Latinamerika? Spara nyheterna.
  2. Vad är det för typ av nyheter? Handlar de om ekonomi och politik, turism, naturkatastrofer eller berättar de också om hur det är att leva i eller besöka Latinamerika?
  3. Fundera på hur nyhetsförmedlingen från Latinamerika är. Får vi bara ”negativa” nyheter eller finns det ”positiva” inslag?

Resultaten av undersökningarna bestämmer läraren hur de ska presenteras, exempelvis med muntliga presentationer, som diskussionsforum, skriftligt eller varför inte en egen tidningsartikel!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan, Lgr11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor […].
  • Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Samhällskunskap årskurs 7—9, ur ämnets centrala innehåll:

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.
  • Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
  • Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen.

Gymnasiet, Gy11 reviderad 2018-07-01

Samhällskunskap, ur ämnets syfte:

  • Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna […].
  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information, bland annat med hjälp av digitala verktyg.

Samhällskunskap 1b, ur centralt innehåll:

  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor […].
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden […] internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. […]. Mediers innehåll och nyhetsvärdering
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
  • Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.

Tryckfrihet är en grundpelare i berättelsen om den svenska demokratins historia. Vår tryckfrihetslag från 1766 är världens äldsta! Men den har inte bestått hela tiden och den behöver ständigt försvaras. Om vi tittar oss omkring ute i världen i vår egen tid så ser vi hur tryckfrihet och yttrandefrihet begränsas när makthavare känner sig hotade. Genom att skaffa sig fakta lär man sig försvara demokratin!

1Vad hände egentligen under 1700-talet?

A. Under 2016 uppmärksammades tryckfrihetens 250-årsjubileum på olika sätt. Använd den anpassade Google sökrutan längst ned på denna sida och sök på ”tryckfrihet 250 år” för att undersöka hur detta jubileum uppmärksammades. Vilket historiebruk vittnar detta om? Vill du friska upp dina kunskaper om historiebruk? Länk: Historia 123

B. Hur påverkade Gustav III:s statskupp 1772 tryckfriheten? Kan vi dra paralleller med svenskt 1772 och dagens situation i något annat land? Kan det hända här igen? Läs och diskutera.

Sök i Google-fältet längst ned på ”tryckfrihet hotad”

C. Finns det någon risk att den svenska tryckfriheten hotas? Tänk efter och skriv individuellt ner era argument och diskutera också i helklass. Låt var och en i klassen svara ett enkelt ”Ja” eller ”Nej” på den här frågan. Skriv svaren på en lapp, samla in och diskutera klassens samlade resultat.

2 Aftonbladet kommer ut

Den 6 december 1830 kom Aftonbladet ut för första gången. Tidningen kritiserade makten och hamnade i en segsliten konflikt med kungen.

A. Vad hände när Aftonbladet kom ut första gången? Ta reda på fakta. Sök exempelvis ”Aftonbladet 1830” genom Google.

B. Vad innebar indragningsmakt? Skulle en sådan vara möjlig i Sverige idag? Diskutera!

C. När indragningsmakten försvann 1844 öppnade det för många svenska tidningar att starta. När utkom tidningarna i ditt län första gången? Finns det socialdemokratiska tidningar så startades de förmodligen senare då det partiet inte bildades förrän 1889! Undersök!

3Vad händer i dagens Europa?

Obs! Länkar är från 2016. Använd gärna som exempel eller hitta mer nutida på egen hand. 

På flera håll är tryckfrihet och yttrandefrihet hotade idag. Makthavare av olika slag känner sig tvingade att begränsa kritiken mot dem för att de ska kunna sitta kvar. Låt oss ta en titt på vad som händer i tre länder.

A. Polen

Sätt dig in i situationen och diskutera vad som händer!

Sök tidningsartiklar om ”tryckfrihet yttrandefrihet Polen” i det anpassade sökfältet längst ned.

Länkar (kan kräva inloggning):

Dagens Nyheter, ”Rasande kritik mot Polens nya mediepolitik”

Reportrar utan gränser, ”EU uppmanas agera kraftfullt mot polskt lagförslag”

B. Ryssland

Sätt dig in i situationen och diskutera vad som händer!

Sök tidningsartiklar om ”tryckfrihet yttrandefrihet Ryssland” i det anpassade sökfältet längst ned.

Länkar (kan kräva inloggning):

https://rsf.org/en/ranking# Var hittar du Ryssland och vad står det om landet?

svd.se, ”Rysk pressfrihet en fasad”

C. Turkiet

President Erdogans regim har blivit alltmer auktoritär, inte minst efter kuppförsöket i juli 2016. Sätt dig in i situationen och diskutera vad som händer!

Sök tidningsartiklar om ”tryckfrihet yttrandefrihet Turkiet” i det anpassade sökfältet längst ned.

Länkar (kan kräva inloggning):

http://www.reportrarutangranser.se/land/turkiet

svd.se, ”Erdogan – Världens mest förolämpade man”

 

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Historia
Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

Gymnasiet
Historia
Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Samhällskunskap
Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, …

Nedanstående övning bygger på en händelse från 2014, men våren 2022 finns debattexterna fortfarande tillgängliga. Övningen fungerar bra som ett underlag och utgångsmaterial för diskussion om källkritik, hur man kan avgöra om en skribent är trovärdig och var gränsen går mellan journalistiska texter och reklam.

Proviva är ett ”hälsodrycksföretag” som tidigare drev kampanj under rubriken ”Det räcker” vilket syftade på alla människor som kör olika bantningsmetoder.
Författaren och komikern Mia Skäringer flyttade 2014 sin blogg till Provivas hemsida. Den 26 februari 2014 skrev hon sitt första inlägg på sin blogg som publicerades på Provivas site. Den 7 mars publicerade hon en debattartikel i Aftonbladet.
Rubriken på debattartikeln var: Det sista vi behöver är ännu ett diettips! Underrubriken lyder: Nu räcker det!

Aftonbladet meddelade aldrig att Skäringer var avlönad bloggerska av Proviva. De tycker att hon är en självständig skribent.
Är detta en marknadsföringsmetod där man låter en känd person med hög trovärdighet skriva en debattartikel som är maskerad ”textreklam”. Är debattartikeln lurendrejeri?
Proviva behöver helt enkelt inte annonsera och ändå få ut sitt budskap.

Passar för: Grundskolans årskurs nio och gymnasieskolan. Kanske också för årskurs 7-8 men det får respektive lärare avgöra om eleverna är mogna för detta ganska avancerade ämne. Ingår i ämnena svenska och samhällskunskap.

Tidsåtgång: Del 1 tar säkert två lektioner inkluderande en efterföljande diskussion. Del 2 bör kunna klaras av på en lektion.

 

1 Läs, lyssna och diskutera!

Trovärdighet är viktigt inom journalistiken. Vem ska klandras? Aftonbladet? Mia Skäringer? Eller behöver vi inte bry oss?

Läs Skäringers debattartikel: ”Det sista vi behöver är ännu ett diettips”

Efter debatten förtydligade Aftonbladet sitt agerande: Angående Mia Skäringers debattartikel på Aftonbladet

Läs Ann Heberleins debattartikel som angriper Skäringer: ”Författaren Mia Skäringer borde inte ha sålt sig”

Även DN:s Karin Bojs kommenterade Skäringers artikel: ”Därför drabbas vi just nu av ”hälsohets””

Lyssna på: Sveriges Radios program Medierna i P1tog upp ämnet den 15 mars 2014. Större delen av programmet upptas av utrikeskorrespondenten Nils Horners död (också värt att lyssna på!) men debatten kring Mia Skäringers text startar 25.57 minuter in i programmet.
Följ upp detta med diskussion!

Provivas kampanj ”20 år av hälsostress nu tycker vi att det räcker” är avslutad och borttagen från deras hemsida.

Vill ni jobba vidare med en liknande uppgift så titta gärna på Vad i medierna kan man lita på? I andra delen av den övningen diskuteras den kända bloggaren och influencern Kissie som blev fälld i domstol för att gjort reklam på ett felaktigt sätt i sin blogg.

2 Följ upp

Vilka bloggare följer ni i klassen?
Är de trovärdiga – eller rent av ”köpta”?
Finns det bloggare som bara skriver för att tjäna pengar, men som försöker vara ”äkta”?
Vi måste vara kritiska läsare och lyssnare!
Diskutera!

Kopplingar till skolans styrdokument

Grundskolan
Svenska
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Samhällskunskap
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Gymnasieskolan
Svenska
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.

Samhällskunskap
Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

 

Att studera ledarsidorna i svenska tidningar ger en bra bild av ståndpunkter inom svensk politik. Här kan man få hjälp att vässa sina argument i frågor där man har åsikter, och/eller är engagerad. Det här lektionstipset vill stimulera till att göra just det.

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Flyktingsituationen

Flyktingsituationen är antagligen det ämne som fått mest utrymme på svenska ledarsidor under de senaste åren.

A. Välj ut tio ledarartiklar som behandlar flyktingsituationen. Försök att få med ledare som representerar alla riksdagspartier.

B. Arbeta två och två och välj ut den ledare ni tycker är ”bäst”, det vill säga innehåller den bästa argumentationen. Försök så gott det går att inte bara välja den/de som överensstämmer med era egna åsikter!

C. Avsluta med att ta diskussionen i helklass och argumentera för era olika val.

Vilken/Vilka är de viktigaste lokala ämnena på ledarsidorna.

A. Granska lokaltidningens (eventuellt tidningarna) ledarsidor under en period. Gör statistik över ämnena.

B. Diskutera: Lyckas lokaltidningen föra fram lokala debattämnen eller hänfaller man åt att ta upp nationella frågor som kanske främst hör hemma i rikstäckande medier?

C. Vilka är den viktigaste frågan som ledarsidan behandlar enligt er uppfattning? Diskutera!

Skriv din egen ledare

Nu är det dags att argumentera för en egen hjärtefråga. Ta hjälp av de ledare ni läst. Kanske kan ni använda er av den så kallade SPADER-modell som byggts av journalisten Magdalena Nordenson, och som hjälper dig att argumentera. SPADER står för:

Statistik, Personlig erfarenhet, Analogi, Dialog, Exempel samt Retorisk fråga.

Det kan inte nog poängteras att den lokala politiken ofta är nog så viktig jämfört med rikspolitiken för den vanliga människan. Trots det får den vanligtvis mindre uppmärksamhet i skolans arbete. Det är dags att råda bot på det!

I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk!

Ledarsidorna

De flesta ledarsidor har en ambition att lyfta fram lokala frågor även om de då och då även belyser nationella och internationella frågor.

1. Granska ledarna i din lokala/dina lokala tidningar under en vecka eller helst längre än så. Gå igenom och diskutera ledarna.

2. Har ni två tidningar i regionen eller i närheten med olika politisk färg så undersök om de behandlar olika ämnen eller tar upp liknande frågor.

3. Har ni två ledare som tar upp samma ämne så jämför åsikterna och argumentationen. Har ni inte två lokala tidningar med olika politisk färg så sök längre bort efter någon tidning som passar era syften.

4. Ranka de ledare ni granskar. Vilka tycker ni argumenterar bäst för sin sak? Försök att bortse från egna åsikter utan granska argumentationen.

Insändare och debatt

Förutom ledartexterna är också insändare, debattartiklar och krönikor åsiktstexter, dvs texter där skribenten kan uttrycka egna åsikter. Alltså:

1. Gå igenom insändare och debattartiklar under samma period ni tittar på ledare.

2. I de fall de tar upp samma frågor som någon ledartext, överensstämmer åsikter och argument eller skiljer de sig åt?

3. Ranka insändarna på samma sätt som ni rankat ledarna.

Hur förs debatten på bloggar, Twitter och Facebook?

I dag har sociala medier blivit ett viktigt informations- och debattforum, men det kan vara lite svårare att söka information där.  Skolverket har bra tips på hur man informationssöker: Länk!

Låt eleverna undersöka hur den politiska debatten förs på denna arena.

1. Vilka lokala politiker och/eller bloggare uttrycker åsikter i lokala politiska frågor.

2. Överensstämmer åsikter och argument med det ni sett i traditionella medier?

3. Hittar ni någon som ni speciellt vill följa? Diskutera i klassen om ni är överens!