Den 3 maj varje år är världsdagen för pressfrihet som proklamerades av FN:s generalförsamling 1993. Läs mer om hur det gick till här.
Pressfriheten är hotad på många olika håll i världen. De svenska publicisterna Gui Minhai, Dawit Isaak och Joakim Medin sitter just nu frihetsberövade i Kina, Eritrea och Turkiet bara för att de har nyttjat sin press- och yttrandefrihet. Pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visar att endast åtta länder i världen har en bra situation och dessa länder utgör mindre än 0,8 procent av världens befolkning. Samtidigt har länderna där läget är mycket allvarligt blivit fler. USA är ett tydligt exempel där pressfriheten hotas efter Donald Trumps tillträde som president. Läs vad tidningen Journalisten skriver om situationen i USA.
I den här övningen får eleverna undersöka hur pressfrihet ser ut i olika delar av världen och reflektera över hur pressfriheten påverkar den demokratiska utvecklingen.
1. Läs och gå igenom tillsammans
Låt eleverna läsa in sig om vad pressfrihet innebär och gå igenom detta tillsammans. Dela sedan in eleverna i mindre grupper. Varje grupp får välja att undersöka ett land från Reportrar utan gränsers pressfrihetskarta. Försök att få ordentlig spridning av länder i olika världsdelar. Låt eleverna undersöka olika källor såsom nyhetsartiklar och rapporter och t.ex. Landguiden hos Utrikespolitiska institutet. Läs också artiklar om länder där pressfriheten är hotad hos Reportrar utan gränser.
2. Arbeta i grupper
Låt eleverna sätta ihop en presentation av landet där de svarar på följande frågor:
- På vilken plats rankas landet i pressfrihetsindex och vad betyder det?
- Ta upp tydliga exempel på där journalister hotas eller trakasseras.
- Finns det lagar som styr pressfriheten i landet?
- Finns det statligt kontrollerade medier?
- Gör en jämförelse mellan det aktuella landet och ett land som rankas högt när det gäller pressfrihet.
3. Redovisa resultaten
Låt eleverna redovisa resultaten de hittat om de länder de valt. Diskutera efter varje redovisad grupp vilka tydliga exempel som givits när det gäller situationen för pressfrihet i landet, jämfört med till exempel Sverige.
4. Diskutera i helklass
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan länder med hög och låg pressfrihet?
Reflektera hur det skulle vara att leva ett liv i ett land där pressfriheten är hotad.
En journalist på tidningen Dagens ETC, Joakim Medin, har gripits i Turkiet. Diskutera vad som menas med pressfrihet och hur viktig den är för ett demokratiskt samhälle. Med utgångspunkt från de kunskaper ni hämtar in kan ni gå in på hur pressfriheten ser ut i Turkiet och fängslandet av Joakim Medin.
1. Diskutera
- Börja med att definiera pressfrihet och vad det innebär för ett samhälle. Enas om en sammanfattande gemensam definition innan ni går vidare till frågorna nedan. Låt gärna eleverna läsa om pressfrihet själva på Mediekompass elevsidor.
- Läs om situationen i Turkiet i Freedom house, ett politiskt oberoende forskningsinstitut som kartlägger demokrati, politisk frihet och mänskliga rättigheter i världens länder.
- Vad säger man om situationen för olika politiska partier att existera samt möjligheten att engagera sig i olika politiska partier?
- Finns det möjlighet till insyn och transparens i hur landet styrs?
- Hur ser situationen för journalister och en fri och oberoende press ut?
2. Läs Pressfrihetsindex
- Turkiet ligger på plats 158 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Läs om hur Reportrar utan gränser förklarar varför Turkiet hamnar så långt ner på listan för pressfrihet.
Vilka orsaker nämns?
3. Läs Dagens ETC och diskutera
- Varför har Joakim Medin fängslats?
- På vilket sätt har hans fall politisk betydelse?
- Diskutera vilka möjligheter den svenska regeringen har när det gäller att förhandla med Turkiet.
- Vad gör Sveriges regering och hur tycker ni att regeringen ska agera i detta fall?
Bakgrund, lästips:
Martin Schibbye och Johan Persson satt i etiopiskt fängelse i 14 månader. Läs om deras fall här: ”Fängslandet är tecken på Etiopiens problem” – DN.se
Dagens Nyheter: Journalister i Etiopien – detta har hänt
Fler fängslade svenska journalister
Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan att veta vad han är anklagad för och utan att få sin sak prövad i domstol. Läs mer om Dawit Isaak.
När journalister infiltrerar företag eller partier och i smyg gör bandupptagningar på det som sägs, är det en typisk metod för grävande journalister. Metoden används då och då inom journalistiken för att komma bakom stängda dörrar, bortom eviga telefonsvarare och innanför slutna miljöer. Många människor reagerar starkt mot mediernas envetna grävande efter sanningar och tycker ibland att man borde låta människor vara ifred när de inte vill exponera sig för medierna.
De som utsätts för granskningen, men även journalisterna, kan uppleva obehag när de närmar sig ett avslöjande där de vet att något eller några huvuden kan komma att rulla. Vad kommer det här att betyda för personen i fråga, för anhöriga och speciellt för barnen? Metoder där journalister utger sig för att vara någon annan för att ta sig in i slutna miljöer kallas att Wallraffa, efter den tyske journalisten Wallraff. Men grävande journalistik är kostsamt. En eller några journalister blir ofta upptagna en längre tid med ett uppdrag och det är kanske inte alltid som det visar sig bli det avslöjande som man tror.
Årligen delas priset Guldspaden ut på Föreningen grävande journalisters Grävseminariet. 2025 fick Elin Sandow och Niklas Sker på Uppsala Nya Tidning ta emot priset i kategorin Mindre dagstidning. Deras gräv handlade om larm om sexuella övergrepp i hemtjänsten som inte togs på allvar av kommunen. Läs en del av reportaget, som kan ligga till grund för övningen nedan, här.
Fakta som ledstjärna
Grunden för ett bra gräv är att ta emot tips från allmänheten och att kontrollera sin fakta noggrant. Enligt lagen får man ta kontakt med exempelvis en tidning för att tala om något som man tycker att tidningen borde skriva om, utan att riskera något straff för det, det som vi kallar meddelarfrihet. Den som kontaktar en tidning omfattas av meddelarskyddet.
I meddelarskyddet ingår efterforskningsförbudet, som innebär att företag och myndigheter inte får försöka ta reda på vem det var som lämnade informationen till tidningen. Där ingår också den skyldighet journalister har att inte tala om var de fått informationen ifrån, det vi kallar källskydd.
Inled lektionen med att låta Jonas Andersson, grävande reporter på NWT, berätta varför och hur han tillämpar metoder för faktakontroll i filmen nedan.
Gör i klassen
1. Leta i tidningen efter nyheter som ni bedömer har krävt lite större insatser av journalisterna eller använd det tidigare exemplet i Uppsala Nya Tidning. Det kan handla om att man måste söka i många källor för att få fram uppgifter som artikeln baseras på. Diskutera: Vilka egenskaper krävs av en journalist för att klara ett sådant uppdrag? Vilka av de egenskaperna anser du att du har och vilka skulle vara svåra för dig att klara?
Kom överens om tre goda råd till en journalist som ska genomföra en intervju och vill få den intervjuade person att berätta ganska fritt och öppet.
2. Diskutera Wallraffmetoder. Vad tycker ni om att journalister ibland utger sig för att vara något annat för att komma åt uppgifter som han/hon annars inte skulle få tag i? Är det alltid en bra metod? Kan det vara bra ibland men inte alltid? Borde det aldrig få förekomma? Motivera era svar och samla argument för och emot dolda metoder.
3. Leta i tidningen efter människor som ni tror är glada över att bli omskrivna, och efter andra som ni tror inte vill figurera i tidningen i det här sammanhanget. Diskutera: Hur stor hänsyn ska journalister ta till att någon inte vill att man skriver om dem i tidningen när de gjort något dumt? Ska vissa människor slippa bevakning och andra inte? Ska människor som gärna vill synas i tidningen i trevliga sammanhang tåla att vara med även när sammanhangen inte är så roliga?
4. Använd samma nyheter från första punkten eller hitta nya exempel i tidningen. Diskutera: Hur tror ni att journalisten har fått reda på sitt gräv? Har det krävt att någon inifrån ett företag eller offentlig verksamhet har avslöjat något? Vilka är fördelarna för individ och samhälle med det källskydd som finns i vår grundlag? Finns några nackdelar?
"Man får inte bli för enkelspårig och bestämma sig för en slutsats innan man har undersökt det man ska undersöka."
Jonas Andersson på NWT om den grävande journalistikens process.
I samband med skolskjutningen i Örebro var behovet av information kring händelserna enormt. Alla medier rapporterade intensivt med att få ut nyheter och en hel del misstag begicks. Hur hanterade medierna den värsta masskjutningen i svensk historia? I den här lektionen undersöker vi hur medierna förhöll sig till medieetiken under den intensiva mediebevakningen.
Publicistklubben bjöd in de rikstäckande medierna för att diskutera mediebevakningen under dåden i Örebro. Bild: Mediekompass
1. Läs om de pressetiska och yrkesetiska reglerna
a. Börja med att läsa om de pressetiska reglerna, alltså hur tidningarna bör arbeta och vad de ska tänka på vid publiceringar. Skriv ner vilka de är.
b. Läs också om vilka arbetsmetoder som journalister har att förhålla sig till, de yrkesetiska reglerna som finns på Journalistförbundets hemsida.
2. Lyssna på avsnittet i SR:s Medierna
Aftonbladet valde att publicera en intervju med en närstående till gärningsmannen. Lyssna på vad Martin Schori, ställföreträdande ansvarig utgivare på Aftonbladet säger till radioprogrammet Medierna här. Varför drogs publiceringen tillbaka? Var det på grund av kritiken som kom externt från läsarna? Diskutera hur medierna ska tänka när det gäller liknande händelser.
a. Läs också vad Aftonbladets chefredaktör Lotta Folcker säger till tidningen Journalisten. Vem är ansvarig för vad en enskild journalist publicerar? Vems ansvar är det när en publicering blir fel?
3. Diskutera de yrkesetiska reglerna
Yrkesetiska nämnden har fått ta emot en mängd anmälningar för Aftonbladets publicering. Diskutera vilken av de yrkesetiska reglerna som Aftonbladet kan ha brutit mot.
4. Titta på TV4:s klipp
a. TV4 publicerade ett ljudklipp där man påstår att det är gärningsmannens röst som hörs. Hur motiverar TV4-Nyheternas chef, Fredrick Malmberg, denna publicering?
b. TV4:s publicering har kritiserats framför allt på sociala medier, eftersom ljudet på klippet är så otydligt. Vad säger experten Sofia Strömbersson i SR:s program Medierna om ljudklippet? Diskutera om publiceringen var rätt eller inte. Vilka konsekvenser har publiceringen fått?
5. Diskutera
a. Vad tycker ni om dessa publiceringar? Motivera gärna era svar med utgångspunkt från Journalistförbundets yrkesetiska regler samt de pressetiska reglerna.
b. Det finns inget uttalat motiv till dådet och just detta spekuleras det om. Läs hur olika opinionsbildare kommenterar händelserna i Örebro och ett eventuellt motiv. Håller ni med – varför, varför inte?
Att studera ledarsidorna i svenska tidningar ger en bra bild av ståndpunkter inom svensk politik. Här kan man få hjälp att vässa sina argument i frågor där man har åsikter, och/eller är engagerad. Ledarsidorna ska vara präglade av tidningens politiska inriktning, som oberoende liberal, socialdemokratisk, oberoende moderat osv.
Men behövs ledartexten? I Norge har många lokala dagstidningar avskaffat ledartexterna vilket mediekonsulten Anders Malmsten pekar på i en analyserande text i Dagens Media.
I denna övning får eleverna undersöka ledartexten och fundera på vad den tillför tidningen. De får också träna på att skriva eller producera en ledare på sitt eget sätt.
Läs texten
Läs Anders Malmstens text i Dagens Media. Anders Malmsten analyserar ledarsidornas roll – Dagens Media
Hur resonerar Eivind Ljøstad, chefredaktör för en av Norges främsta lokaltidningar,Fædrelandsvennen, om ledartexten och dess betydelse för tidningen?
Vad säger han om de unga läsarna och deras tilltro till tidningens innehåll?
Vad säger Anders Opdahl, koncernchef för norska Amedia om betydelsen av ledartexten?
Vad är Anders Malmstens egna åsikt om ledartexten i lokaltidningen?
Vilken/Vilka är de viktigaste lokala ämnena på ledarsidorna?
- Granska lokaltidningens (eventuellt tidningarna) ledarsidor under en period. Gör enkel statistik över ämnena.
- Diskutera: Lyckas lokaltidningen föra fram lokala debattämnen eller tar man upp nationella frågor som kanske främst hör hemma i rikstäckande medier?
- Vilka är de viktigaste frågorna som ledarsidan behandlar enligt er uppfattning? Diskutera i helklass.
- Behövs ledarsidorna i lokaltidningen? Vad tycker du? Fundera på vad du läste i artikeln i Dagens Media och motivera dina svar.
Producera eller skriv din egen ledare
Utifrån de ämnen du läste, producera din egen ledare. Skriv en kort ledartext eller producera en ledare på ett annat sätt, via film, podd eller vad du tycker passar bäst.
Medierna arbetar varje dag med nyhetsvärdering, alltså väljer ut vilka händelser som ska publiceras som nyheter. En nyhet ska vara aktuell och intressera många. Ju närmare läsaren är händelsen desto mer intressant är den. Men ibland blir en händelse en nyhet av andra skäl. Nyheten om jämställdhetsministerns bananfobi är ett sådant exempel. Är det ett allmänintresse att Sveriges jämställdhetsminister har utvecklat en fobi mot bananer? I den här övningen tittar vi närmare på vilka kriterier som gäller för redaktioners arbete med att välja ut nyheter. Vi undersöker också den debatt som följde efter den första publiceringen av nyheten om ministerns bananfobi.
1. Läs om vad som blir en nyhet
Läs om vad som blir en nyhet i publicistguiden. Ge sedan flera exempel på de nyheter som till exempel kvällstidningarna publicerar och koppla dem till de kriterier ni just läst om. Går det att tydligt koppla de nyheter ni väljer ut med kriterierna som finns om vad som blir en nyhet?
2. Analysera nyheten
Dela in klassen i grupper. Läs nyheten om ministerns bananfobi i Expressen som var först med publiceringen. Använd er av kriterierna om vad som blir en nyhet. Vad kan man säga om nyhetsvärderingen? Varför blir detta en nyhet just nu?
3. Hur rapporterar andra medier?
Ta reda på hur många medier som publicerat samma nyhet. Finns det någon skillnad i rapporteringen? Har man valt att vinkla nyheten på något annat sätt? Försök att hitta flera olika exempel på hur medierna rapporterar med utgångspunkt från samma nyhet.
Det riktas också kritik mot rapporteringen i sociala medier till exempel. Mot vem riktar sig kritiken? Nedan finns några kritiska artiklar:
4. Diskutera i helklass
Diskutera hur olika medier har rapporterat om händelsen. Varför blev jämställdhetsministerns bananfobi en stor nyhet tror ni? Har den ett allmänintresse? Om ni själva var redaktörer och skulle ta ställning till att publicera denna nyhet, hade ni publicerat den eller inte?
Richard Jomshof, SD, som är ordförande i justitieutskottet, delade i våras två inlägg på X med islamkritiska satirteckningar. Några månader senare delges han misstanke om hets mot folkgrupp. Han meddelar att han tar en paus från sitt arbete som ordförande i justitieutskottet och en intensiv debatt utbryter huruvida han bör dömas eller inte. Den 25 september meddelar chefsåklagaren att han lägger ner förundersökningen och Richard Jomshof frias från misstanken om att ha begått hets mot folkgrupp.
Hur såg debatten om misstankarna mot Richard Jomshof ut? Hur lätt är det att tolka vilka bilder och uttalanden som kan innebära hets mot folkgrupp? Var det rätt att han inte dömdes?
1. Diskutera bilderna
Dela in eleverna i mindre grupper och titta på bilderna som Expressen har publicerat här. Ta en bild i taget och diskutera vad bilderna föreställer och hur ni tolkar dem. Håller ni med om att de är islamkritiska? På vilket sätt i så fall?
2. Vad säger lagen?
Läs vad lagen säger om hets mot folkgrupp. På vilket sätt kan de bägge bilderna utgöra ett lagbrott? Richard Jomshof själv åberopar yttrandefrihetsgrundlagen. Ta reda på vad denna grundlag innebär här.
3. Hur resonerar Jomshof?
Läs Richard Jomshofs debattartikel i Expressen. Vad lyfter han fram som talar emot att han ska dömas? Vad tycker du om hans argument? Finns det något problematiskt i det han säger, tycker du?
4. Vad säger yttrandefrihetsexperten?
Nils Funcke är författare och journalist och har skrivit mycket om yttrandefrihet. Läs hur han ser på fallet i Helsingborgs Dagblad. Vad talar för en fällande dom enligt honom? Är det någon skillnad på att Jomshof inte själv har utfört teckningarna utan bara delat dem vidare?
5. Hur resonerar chefsåklagaren?
Läs vad chefsåklagaren Joakim Zander säger i DN efter att förundersökningen mot Jomshof lagts ner.
6. Jämför liknande fall
Hur svårt är det att bedöma var yttrandefrihetens gränser går? Försök att jämföra med andra fall som till exempel koranbränningarna i Sverige, händelserna på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris samt Lars Wilks satirteckningar på rondellhundar. Vad hände då? Hur gick diskussionen om yttrandefrihetens gränser vid dessa fall?
Den 5 november är det presidentval i USA. I Sverige följer vi valet på nära håll och de svenska medierna rapporterar intensivt från presidentkandidaternas respektive valkampanjer. Hur mår den amerikanska demokratin? Hur skildras valet i svenska massmedier? Varför får valet så stor uppmärksamhet här? På vilket sätt påverkar presidentvalet Sverige och den svenska ekonomin?
1. Hur ser det amerikanska valsystemet ut?
Titta på en video för att ta reda på hur det amerikanska valsystemet med elektorsröster fungerar. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med det amerikanska systemet? En artikel i Västerbottenkuriren listar några här. Jämför med det svenska valsystemet. Gör en tillbakablick på valet 2016 som stod mellan de båda presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton och diskutera hur valresultatet såg ut då.
2. Hur skildras valet i svenska medier?
Granska mediernas rapportering inför valet. Hur mycket utrymme får de båda kandidaterna Donald Trump och Kamala Harris i de rikstäckande medierna? Skriver din lokaltidning något om valet? Granskas någon av kandidaterna mer än den andra?
3. Varför ger de svenska medierna så stor uppmärksamhet åt det amerikanska valet?
Diskutera i klassen varför svensk media rapporterar så mycket om det amerikanska valet. Titta sedan exempelvis på vad Aftonbladets politiske reporter säger. Diskutera också hur den svenska ekonomin kan påverkas. Så här säger SAAB:s VD Micael Johansson till Sveriges radio.
4. Är demokratin i USA hotad?
En del statsvetare menar att demokratin står på spel om Donald Trump vinner valet. Vilka argument förs fram för att stödja detta påstående? Läs vad demokratiforskaren Staffan I Lindberg säger i DN och lyssna på journalisten Britt-Marie Mattsson i Medier & Demokratipodden. I denna podd får även medierna kritik för att ha misslyckats i sin rapportering. På vilket sätt tycker Britt-Marie Mattsson att medierna har misslyckats? Vad tror ni själva? Är demokratin i USA hotad? Diskutera i helklass.
Nyligen bestämde två av de ledande amerikanska dagstidningarna LA Times och Washington Post att de inte skulle ta ställning för någon av kandidaterna. Detta tolkades som en anpassning till en annan tid. DN skriver här om den allt tuffare situationen för journalister. Reportrar utan gränser släppte också nyligen en rapport om pressfriheten i de fyra vågmästarstaterna Arizona, Florida, Nevada och Pennsylvania där medier attackeras och har svårt att klara sig ekonomiskt.
Ungas politiska engagemang minskar (se Ungdomsbarometerns generationsrapport från 2024) i de politiska partierna och insändare i tidningarna är sällan skrivna av yngre. Samtidigt organiserar sig unga på ett nytt sätt, ofta utifrån sakfrågor. Det visar det stora engagemanget för till exempel klimatfrågor och nu under 2024 för Palestina i kriget mellan Israel och Hamas. Många organisationer, företrädesvis miljö- och djurskyddsföreningar, får fler medlemmar och en enda person kan i dag lätt samla många genom olika sociala medier. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier i dag. I den här lektionen får eleverna diskutera hur opinion skapas och dessutom själva försöka skapa opinion i en egen vald fråga.
1. Fundera tillsammans
- Börja med att samla tankar och funderingar kring de listade sätten att skapa opinion nedan. Kanske kan ni lägga till några? Prata också om hur man nådde ut med sina idéer tidigare, innan vi hade tryckta tidningar eller social media. Eleverna ska förstå vad de olika sätten innebär. Tillsammans kan klassen tänka ut och ge exempel på hur de olika sätten att bilda opinion använts nyligen eller genom historien.
- Låt er inspireras av insändare i lokaltidningen. Här några exempel från Dagens Nyheter, Nerikes Allehanda och Skaraborgs Allehanda. Försök också att hitta exempel både på välskrivna texter och lite mindre välskrivna texter.
- Låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper. De får fundera ut en för dem viktig fråga de vill väcka opinion i. De ska lägga upp en enkel strategi genom att fundera ut hur de lämpligast kan föra ut sitt budskap och motivera sina val av opinionskanal.
2. Skriv ner en strategi
Dessa frågor kan eleverna utgå från när de ska lägga upp strategin:
1. Vilken är er egen vinst med att driva frågan?
2. Vad vinner samhället på er fråga?
3. Vem eller vilka grupper kan vara intresserade av det ni vill säga?
4. Vem eller vilka bestämmer eller har stor makt kring er opinionsfråga?
5. Hur når man bäst dessa personer eller grupper?
6. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med respektive kanal som eleverna väljer?
Exempel på sätt att bilda opinion som har gjorts tidigare:
Facebook-event (till exempel Stoppa angiverilagen 2023)
Demonstrationer
Organisationer (Starta en egen eller bli medlem i en redan existerande)
Skriva insändare i tidningar
Direkta aktioner (till exempel Återställ våtmarkerna som också blivit mycket omdiskuterade)
Konstverk (av kulturskapare som till exempel Anna Odell, Lars Vilks, Elisabeth Olsson Wallin, Makode Linde, Lukas Moodyson)
Kontakta beslutsfattare direkt
Kontakta journalister
3. Hitta ett sätt att redovisa
Gör ett konstverk, skicka insändare till lokaltidningen, kontakta beslutsfattare etc.
Det har länge varit lätt att manipulera bilder, men med AI:s intåg har det blivit allt vanligare. I den här lektionen får eleverna lära sig verktyg som kan hjälpa dem att avslöja vilka bilder som är äkta och hur de ska tänka för att inte bli lurade av fejkade bilder.
Inled lektionen med att prata om hur eleverna förhåller sig till bilder som de ser på sociala medier. Uppmana dem att inte dela bilder utan att tänka efter innan de gör det.
1. Titta på bilden
Sök upp bilden på Australien hos Källkritikbyrån här. Den påstås var en satellitbild från NASA, USA:s rymdforskningsmyndighet, och visa de bränder som härjade på den australiensiska kontinenten för ett par år sedan.
2. Undersök bilden
Undersök hur NASA:s satellitbilder brukar se ut. Är det troligt att det är en bild därifrån?
3. Sök upp bilden på nätet
Ta en skärmdump av bilden och lägg in på Google bildsök. Det kallas för omvänd bildsökning. Antingen kan du ladda upp bilden som du sparat ned på datorn, eller så kan du högerklicka på bilden (om du har Chrome som webbläsare) så får du upp en mängd träffar om bilden. Du kan också använda Tineye och ladda upp bilden där. Då får du en mängd sökträffar och kan snabbt se vad som skrivs om bilden. Har bilden publicerats tidigare? Hjälp eleverna att sortera bland olika trovärdiga källor.
4. Titta på fler bilder och diskutera
Längst ner på Källkritikbyråns sida hittar du fler bilder i en film som använts för olika syften. Diskutera hur viktigt det är att stanna upp och fundera på om bilden är sann och om den använts i något speciellt syfte.
5. Experimentera med egna AI-bilder
Gå in och experimentera med egna AI-bilder på till exempel canva.com. Tänk på att skapa en specifik och detaljerad prompt och ge noggranna instruktioner för att få en så bra bild som möjligt. Diskutera hur man skiljer en AU-genererad bild från en äkta.